Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr

VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 5:3-2013 Dnr: 2011/0165-26

Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013. Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013. VTI notat 5:3-2013

Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 1 Bakgrund, begränsningar och syfte... 9 2 Begrepp och metod... 10 3 Analys... 11 4 Resultat... 12 4.1 Antal objekt som ingått i analysen... 12 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten... 13 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass... 15 4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass... 18 5 Jämförelse med 2011... 23 6 Slutsatser... 24 Referenser... 25 Bilaga A VTI notat 5:3-2013

VTI notat 5:3-2013

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI 581 95 Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Norr 2012. Mätningarna har utförts under perioden 9 juni 15 augusti med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten. Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 45 vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion gjorts. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Norr 38 procent av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 50 procent av delobjekten På länsvägar godkändes 38 procent av delobjekten På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än 2011. För torra vägmarkeringar godkändes i regionen 62 procent av delobjekten 2011, medan 42 procent godkändes 2012. För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 procent och 0 procent för 2011 respektive 2012. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:3-2013 5

6 VTI notat 5:3-2013

Condition assessment of road markings of Region Norr in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE 581 95 Linköping, Sweden Summary This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Norr, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period June 9 th until August 15 th by use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity have been carried out on 45 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Norr. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways 38 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On national roads, the corresponding figure was 50 per cent. On county roads, 38 per cent of the objects were approved. The performance of the road markings in the county of Västerbotten was better than in Norrbotten on European and national highways. On county roads no significant difference was established. Wet road marking retroreflectivity On European highways no object fulfilled the requirements in the Swedish regulations. Comparison with the results 2011 In general, the road marking performance was worse 2012 than the year before. In 2012 42 per cent of the objects were approved, while 62 per cent were approved in 2011. The corresponding figures for wet road markings were 0 per cent in 2012 and 36 per cent in 2011. VTI notat 5:3-2013 7

Conclusion A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by around half of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness. 8 VTI notat 5:3-2013

1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Norr. VTI notat 5:3-2013 9

2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar (100 404) och sekundära länsvägar (500-2999) med ÅDT > 4000. Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. 10 VTI notat 5:3-2013

3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Underkänt delobjekt Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx.. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga A återfinns detaljerade resultat. VTI notat 5:3-2013 11

4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 45 objekt mätts i Region Norr under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Norrbottens län 11 10 4 Västerbottens län 10 4 6 Region Norr 21 14 10 Bortfall: 1 delobjekt i AC-län p.g.a. smuts Antalet delobjekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3. Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Län/Region Antal Norrbottens län 3 Västerbottens län 2 Region Norr 5 Bortfall: 3 delobjekt i BD- och 4 delobjekt i AC-län p.g.a. avsaknad av våtsynbar markering. 12 VTI notat 5:3-2013

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Norr. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde 112 156 133 Standardfel 7 8 6 Standardavvikelse 38 44 47 Minimum 52 93 52 Maximum 234 292 292 Antal delobjekt 33 30 63 Konfidensintervall 95 % 98-126 139-173 121-145 20:e percentilen 86 127 92 50:e percentilen 109 147 129 80:e percentilen 137 179 159 Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde 122 191 141 Standardfel 10 21 10 Standardavvikelse 54 73 67 Minimum 60 103 60 Maximum 292 303 303 Antal delobjekt 30 12 42 Konfidensintervall 95 % 101-142 145-237 120-162 20:e percentilen 81 125 87 50:e percentilen 108 173 121 80:e percentilen 150 271 182 VTI notat 5:3-2013 13

Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr, vägklass C Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde 120 133 128 Standardfel 10 16 10 Standardavvikelse 34 65 54 Minimum 75 80 75 Maximum 178 307 307 Antal delobjekt 12 17 29 Konfidensintervall 95 % 98-142 99-167 107-148 20:e percentilen 86 89 88 50:e percentilen 114 108 113 80:e percentilen 145 186 155 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt. R L,våt, ÅDT > 4000 Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde 32 30 31 Standardfel 2 2 1 Standardavvikelse 4 3 3 Minimum 28 28 28 Maximum 35 32 35 Antal delobjekt 4 2 6 Konfidensintervall 95 % 26-37 6-54 28-34 20:e percentilen 29 29 28 50:e percentilen 32 30 31 80:e percentilen 35 31 35 14 VTI notat 5:3-2013

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i regionen blev 42 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Vägklass Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända i % A 24 9 33 27 Norrbottens län B 19 11 30 37 C 7 5 12 42 Summa 50 25 75 33 A 15 15 30 50 Västerbottens län B 2 10 12 83 C 11 6 17 35 Summa 28 31 59 53 A 39 24 63 38 Region Norr B 21 21 42 50 C 18 11 29 38 Summa 78 56 134 42 Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för R L,våt, efter län. Län/Region Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända i % Norrbottens län 3 0 3 0 Västerbottens län 2 0 2 0 Region Norr 5 0 5 0 Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande signifikanta skillnader (p<.05): Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr var för vägklass A större i Västerbottens län än i Norrbottens län. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr var för vägklass B större i Västerbottens län än i Norrbottens län. Övriga skillnader avseende andelen godkända delobjekt i tabellerna 8 och 9 är inte signifikanta. VTI notat 5:3-2013 15

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län. Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Norr Underkända Godkända 90% 17% 80% 70% 60% 73% 50% 62% 63% 50% 58% 65% 62% 67% 47% 58% 50% 40% 83% 30% 20% 10% 27% 50% 38% 37% 50% 42% 35% 38% 33% 53% 42% 0% Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2. 16 VTI notat 5:3-2013

Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen efter län, Region Norr Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. VTI notat 5:3-2013 17

4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Norr efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga A i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT. 4.4.1 Resultat per delobjekt i Norrbottens län efter vägklass Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 1% 3% Underkända Godkända 1% 3% 90% 80% 17% 25% 33% 18% 17% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85% 98% 99% 81% 97% 15% 2% 1% 19% 3% 68% 33% 59% 41% 82% 80% 77% 18% 20% 23% 83% 99% 75% 97% 97% 3% 68% 81% 32% 19% 97% 3% 67% 70% 33% 30% 68% 85% 15% 82% 68% 32% 83% 96% 98% Hk-122 Kf-86 Vk-109 Hk-122 Kf-90 Vk-110 Hk-138 Kf-91 Vk-145 Hk-85 Ml-86 Vk-87 Hk-152 Ml-136 Vk-136 Hk-154 Ml-111 Vk-159 Hk-52 Ml-90 Vk-67 Hk-60 Ml-66 Vk-92 Hk-96 Ml-113 Vk-91 Hk-129 Ml-97 Vk-119 Hk-234 Ml-82 Vk-193 4% BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) BD 21 (10)BD 23 (10)BD 27 (10)BD 45 (10)BD 58 (45)BD 66 (45)BD 19 (10)BD 70 (45) 150 150 150 100 100 100 100 100 100 100 100 Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 18 VTI notat 5:3-2013

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 6% 94% Hk-158 36% 64% Ml-109 6% 94% Vk-148 19% 81% Hk-139 72% 28% Ml-97 15% 85% Vk-160 79% 21% Hk-86 25% 75% Ml-114 97% 3% Vk-72 17% 83% Hk-123 88% 12% Ml-79 9% 91% Vk-127 86% 14% Hk-80 4% 96% Ml-120 86% 14% Vk-71 23% 77% Hk-126 90% 10% Ml-76 46% 54% Vk-106 80% 20% Hk-86 28% 72% Ml-104 77% 23% Vk-88 63% 37% Hk-101 84% 16% Ml-87 39% 61% Vk-109 Hk-60 Ml-162 87% 13% Vk-81 Underkända Godkända Hk-238 1% 99% Ml-242 Vk-292 BD 84 (94) BD 88 (95) BD 94 (95) BD 97 (95) BD 107 (97)BD 130 (99)BD 127 (99)BD 128 (99)BD 136 (99)BD 147 (99) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 90% 80% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 28% 9% 23% 35% 17% 2% Underkända Godkända 9% 70% 60% 78% 78% 67% 50% 40% 30% 72% 91% 91% 77% 65% 83% 98% 91% 20% 10% 0% 22% 22% 9% Hk-82 Ml-178 Vk-84 Hk-114 Ml-75 Vk-135 Hk-113 Ml-92 Vk-115 Hk-147 Ml-168 Vk-139 BD 152 (356) BD 157 (365) BD 177 (392) BD 201 (403) 100 100 100 100 Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 33% VTI notat 5:3-2013 19

90% 80% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 70% 54% 60% 50% 90% 75% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 25% 46% Hk-- Vk-28 Hk-- Vk-30 Hk-- Vk-35 BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) 35 35 35 Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende våtfunktionen. 20 VTI notat 5:3-2013

4.4.2 Resultat per delobjekt i Västerbottens län efter vägklass 90% 80% 70% 60% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 79% 50% 26% 78% 11% 31% 27% 31% 42% 1% 37% 3% 3% 2% 24% 0% 20% 17% 14% 6% 3% Underkända Godkända 74% 74% 50% 40% 30% 20% 10% 96% 96% 21% 50% 74% 22% 89% 69% 73% 69% 58% 99% 63% 97% 97% 98% 76% 80% 83% 86% 94% 97% 26% 26% 0% Hk-131 Kf-118 Vk-146 Hk-159 Ml-137 Vk-193 Hk-176 Ml-111 Vk-167 Hk-159 Ml-158 Vk-185 Hk-159 Ml-104 Vk-157 Hk-129 Ml-217 Vk-139 Hk-142 Ml-177 Vk-148 Hk-120 Ml-255 Vk-129 Hk-130 Ml-292 Vk-146 Hk-93 Ml-208 Vk-96 4% 4% AC 6 (4) AC 8 (4) AC 14 (4) AC 16 (4) AC 23 (12) AC 33 (12) AC 44 (12) AC 46 (12) AC 49 (12) AC 61 (45) 150 150 150 150 100 100 100 100 100 100 Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 90% 80% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 9% 3% 42% 5% 32% 1% Underkända Godkända 4% 1% 70% 60% 50% 40% 91% 97% 95% 99% 96% 99% 30% 58% 68% 20% 10% 0% Hk-266 Ml-122 Vk-286 Hk-272 Ml-145 Vk-303 Hk-103 Ml-201 Vk-114 Hk-187 Ml-137 Vk-158 AC 69 (90) AC 70 (90) AC 76 (92) AC 94 (95) 150 100 100 100 Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:3-2013 21

90% 80% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 33% 32% 1% 12% Underkända Godkända 19% 29% 70% 60% 50% 40% 30% 69% 81% 67% 91% 62% 83% 70% 83% 68% 81% 99% 88% 81% 71% 20% 10% 0% Hk-96 Ml-228 Vk-88 Hk-108 Ml-87 Vk-95 Hk-87 Ml-93 Vk-80 Hk-119 Ml-92 Vk-saknas 31% Hk-199 19% Ml-307 9% Vk-223 38% Hk-132 17% 30% 17% 19% Ml-110 Vk-116 AC 112 (360) AC 124 (363) AC 127 (363) AC 139 (364) AC 150 (365) AC 155 (365) 100 100 100 100 100 100 Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 90% 80% 70% Västerbottens län AC, andel godkända m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 60% 50% 91% 82% 40% 30% 20% 10% 0% 9% Hk-saknas Vk-28 Hk-saknas Vk-saknas Hk-saknas Vk-32 18% AC 6 (4) AC 8 (4) AC 16 (4) 35 35 35 Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende våtfunktionen. 22 VTI notat 5:3-2013

5 Jämförelse med 2011 Vid en jämförelse av funktionen 2011 mot 2012 bör noteras att klassindelningen har förändrats något: I Region Norr kom förändringen att innebära att 18 delobjekt på E4, E10 och E45 2011 tillhörde klass B, medan de 2012 skulle ha tillhört klass A. I tabell 10 har dessa 18 delobjekt uppmätta 2011, överförts till klass A, så att en jämförelse mellan åren blir korrekt. Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Norr 2011 och 2012. Län vägklass andel godkända (%) andel godkända (%) delobjekt 2011 delobjekt 2012 A 83 27 Norrbottens län B 63 37 C 60 42 Summa 68 33 A 29 50 Västerbottens län B 83 83 C 67 35 Summa 55 53 A 54 38 Region Norr B 69 50 C 64 38 Summa 62 42 Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Norrbottens län är betydligt sämre 2012 jämfört med 2011. Motsvarande skillnad i Västerbottens län är liten. Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 36 % av delobjekten 2011, medan inget delobjekt var godkänt 2012. VTI notat 5:3-2013 23

6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Norr 38 % av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 50 % av delobjekten På länsvägar godkändes 38 % av delobjekten På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än 2011. För torra vägmarkeringar godkändes i regionen 62 % av delobjekten 2011, medan 42 % godkändes 2012. För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 % och 0 % för 2011 respektive 2012. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. 24 VTI notat 5:3-2013

Referenser Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009. Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010. VTI notat 5:3-2013 25

26 VTI notat 5:3-2013

Bilaga A, Region Norr Sida 1 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV BD 3 4 2+1 A Pitsund (k932 syd) - Piteå (k507, slut 2+1) 12-07-27 Höger kant 122 0,146 UK 175 75 Körfältslinje 86 0,019 UK 181 73 Vänster kant 109 0,014 UK 28 0,096 UK 175 76 EV BD 5 4 2+1 A Rosvik (k575, start 2+1) - Ersnäs (k579, slut 2+1) 12-07-27 Höger kant 122 0,193 UK 156 78 Körfältslinje 90 0,000 UK 153 75 Vänster kant 110 0,028 UK 30 0,255 UK 170 76 EV BD 9 4 2+1 A Persön (k596) - Råneå (k687/692) 12-07-26 Höger kant 138 0,325 UK 35 0,500 UK 174 77 Körfältslinje 91 0,000 UK 166 74 Vänster kant 145 0,405 UK 35 0,455 UK 182 75 EV BD 21 10 2kf A Överkalix (k770) - Tvärån (k769) 12-07-22 Höger kant 85 0,184 UK Mittlinje 86 0,200 UK Vänster kant 87 0,227 UK EV BD 23 10 2kf A Kopparsjärv (k779) - Yttre Lansjärv (k813) 12-07-22 Höger kant 152 1,000 GK Mittlinje 136 0,833 GK Vänster kant 136 1,000 GK EV BD 27 10 2kf A Mäntyvaara (k824) - Hakkas (k846) 12-07-21 Höger kant 154 0,991 GK Mittlinje 111 0,748 UK Vänster kant 159 0,973 GK EV BD 45 10 2kf A Abisko (k998) - Björkliden 12-07-20 Höger kant 52 0,032 UK Mittlinje 90 0,322 UK Vänster kant 67 0,192 UK

GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 2 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v EV BD 58 45 2kf A Ljusselet (k642) - Norden (k638) 12-06-11 Höger kant 60 0,025 UK Mittlinje 66 0,000 UK Vänster kant 92 0,328 UK EV BD 66 45 2kf A Porjus (k826) - Hapsas (k827) 12-07-17 Höger kant 96 0,300 UK Mittlinje 113 0,675 UK Vänster kant 91 0,154 UK EV BD 19 10 2kf A Morjärv (k356) - Mölnviken (k802) 12-08-24 Höger kant 129 0,816 GK Mittlinje 97 0,319 UK Vänster kant 119 0,832 GK EV BD 70 45 2kf A Vittangi (k395) - Sappisaari 12-07-20 Höger kant 234 0,995 GK Mittlinje 82 0,038 UK Vänster kant 193 0,975 GK RV BD 84 94 2kf B Pålsträsk (k570) - Klöverträsk (k573) 12-06-09 Höger kant 158 0,938 GK Mittlinje 109 0,635 UK Vänster kant 148 0,938 GK RV BD 88 95 2kf B Baktsjaur (k520) - Abborrträsk (k373) 12-08-15 Höger kant 139 0,815 GK Mittlinje 97 0,280 UK Vänster kant 160 0,846 GK RV BD 94 95 2kf B Radnejaur (k632) - Kålmis (k631) 12-07-12 Höger kant 86 0,213 UK Mittlinje 114 0,745 UK Vänster kant 72 0,027 UK

GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 3 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v RV BD 97 95 2kf B Östansjö (k625) - Svänjer (k628) 12-07-12 Höger kant 123 0,833 GK Mittlinje 79 0,124 UK Vänster kant 127 0,910 GK RV BD 107 97 2kf B S Sunderbyn (k594, start 2kf) - Sävast (k588) 12-07-27 Höger kant 80 0,141 UK Mittlinje 120 0,962 GK Vänster kant 71 0,138 UK RV BD 130 99 2kf B Juoksengi (k856) - Svanstein (k857) 12-07-22 Höger kant 126 0,768 UK Mittlinje 76 0,104 UK Vänster kant 106 0,541 UK RV BD 127 99 2kf B Luppio (k795) - Övertorneå (k98) 12-07-22 Höger kant 86 0,200 UK Mittlinje 104 0,716 UK Vänster kant 88 0,229 UK RV BD 128 99 2kf B Höger kant 101 0,371 UK Övertorneå (k98) - Inget samhälle (k855) 12-07-22 Mittlinje 87 0,155 UK Vänster kant 109 0,609 UK RV BD 136 99 2kf B Autio (k884) - Sahavaara 12-07-23 Höger kant 60 0,000 UK Mittlinje 162 1,000 GK Vänster kant 81 0,132 UK RV BD 147 99 2kf B Kuttainen (k900) - Karesuando (k45) 12-07-18 Höger kant 238 1,000 GK Mittlinje 242 0,986 GK Vänster kant 292 1,000 GK

GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 4 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v PLV BD 152 356 2kf C Inbyn (k686) - Degerselet (k756) 12-07-26 Höger kant 82 0,216 UK Mittlinje 178 1,000 GK Vänster kant 84 0,222 UK PLV BD 157 365 2kf C lgr AC/BD - Glommersträsk (k95) 12-06-11 Höger kant 114 0,718 UK Mittlinje 75 0,086 UK Vänster kant 135 0,913 GK PLV BD 177 392 2kf C Korpilombolo (k841) - Ohtanajärvi (k857) 12-07-23 Höger kant 113 0,768 UK Mittlinje 92 0,327 UK Vänster kant 115 0,646 UK PLV BD 201 403 2kf C Pajala (k99) - Inget samhälle (k896) 12-07-23 Höger kant 147 0,831 GK Mittlinje 168 0,985 GK Vänster kant 139 0,906 GK

Bilaga A, Region Norr Sida 5 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV AC 6 4 2+1 A Umeå (k527, start 2+1) - Sävar (k652) 12-07-28 Höger kant 131 0,215 UK 168 75 Körfältslinje 118 0,040 UK Vänster kant 146 0,496 UK 28 0,086 UK 171 73 EV AC 8 4 2kf A Djäkneboda (start 2kf) - Bygdeå (k664, slut 2kf) 12-07-28 Höger kant 159 0,739 UK 191 69 Mittlinje 137 0,215 UK 183 72 Vänster kant 193 0,891 GK 189 67 EV AC 14 4 2kf A Övre Bäck (k767) - Bureå (slut 2kf) 12-08-05 Höger kant 176 0,691 UK Mittlinje 111 0,037 UK Vänster kant 167 0,732 UK EV AC 16 4 2kf A Skellefteå (tpl Solbacken, start 2kf) - Kåge (k867) 12-07-28 Höger kant 159 0,690 UK 161 72 Körfältslinje 158 0,580 UK 150 70 Vänster kant 185 0,989 GK 32 0,176 UK 174 71 EV AC 23 12 2kf A Nilsland (k623) - Västerås (k611/618) 12-08-02 Höger kant 159 1,000 GK Mittlinje 104 0,631 UK Vänster kant 157 0,966 GK EV AC 33 12 2kf A Blåviksjön (k984) - Åskilje (k988) 12-08-03 Höger kant 129 0,970 GK Mittlinje 217 1,000 GK Vänster kant 139 0,977 GK EV AC 44 12 2kf A Aujaure (k1113) - Gäuta (k1112) 12-08-03 Höger kant 142 0,758 UK Mittlinje 177 0,995 GK Vänster kant 148 0,798 UK

GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 6 Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v EV AC 46 12 2kf A Tärnaby (k1115) - Västansjö (k1116) 12-08-04 Höger kant 120 0,831 GK Mittlinje 255 1,000 GK Vänster kant 129 0,860 GK EV AC 49 12 2kf A Umfors - rgr SE/N 12-08-04 Höger kant 130 0,944 GK Mittlinje 292 1,000 GK Vänster kant 146 0,973 GK EV AC 61 45 2kf A Vinlidsberg (k1100) - Storuman (k12 norr) 12-08-03 Höger kant 93 0,258 UK Mittlinje 208 1,000 GK Vänster kant 96 0,263 UK RV AC 69 90 2kf B lgr Y/AC - Gafsele (k928) 12-08-02 Höger kant 266 1,000 GK Mittlinje 122 0,909 GK Vänster kant 286 1,000 GK RV AC 70 90 2kf B Gafsele (k928) - Åsele (k365) 12-08-02 Höger kant 272 1,000 GK Mittlinje 145 0,968 GK Vänster kant 303 1,000 GK RV AC 76 92 2kf B Penglund (k546) - Bjurholm (k353) 12-08-02 Höger kant 103 0,579 UK Mittlinje 201 0,954 GK Vänster kant 114 0,684 UK RV AC 94 95 2kf B Stensträsk (k908) - lgr AC/BD 12-08-02 Höger kant 187 0,987 GK Mittlinje 137 0,959 GK Vänster kant 158 0,986 GK

Bilaga A, Region Norr Sida 7 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v PLV AC 112 360 2kf C Björkberg (k964) - Fäboliden (k960) 12-08-03 Höger kant 96 0,314 UK Mittlinje 228 1,000 GK Vänster kant 88 0,190 UK PLV AC 124 363 2kf C Mårdsele (k784) - Ajaur (k783) 12-08-04 Höger kant 108 0,671 UK Mittlinje 87 0,085 UK Vänster kant 95 0,378 UK PLV AC 127 363 2kf C Vormsele (k1004) - Björksele (k1002/1005) 12-08-05 Höger kant 87 0,168 UK Mittlinje 93 0,298 UK Vänster kant 80 0,168 UK PLV AC 139 364 2kf C Botsmark (k620/722) - Åträsk (k721) 12-08-05 Höger kant 119 0,684 UK Mittlinje 92 0,190 UK Vänster kant saknas PLV AC 150 365 2kf C Västermyrriset (k591) - Vägsele (k594) 12-08-03 Höger kant 199 1,000 GK Mittlinje 307 1,000 GK Vänster kant 223 0,995 GK PLV AC 155 365 2kf C Husbondliden (k1000) - Rusksele (k363) 12-08-04 Höger kant 132 0,879 GK Mittlinje 110 0,815 GK Vänster kant 116 0,707 UK

www.vti.se vti@vti.se VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX 55685 POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 29 BORLÄNGE SE-102 15 STOCKHOLM SE-402 78 GÖTEBORG www.vti.se TEL +46 (0)243446860 TEL +46 (0)8555 770 20 TEL +46 (0)317502600