Göra den digitala delen till ett trumfkort i förhandlingarna om projektet gällande det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar April 2014
Begäran om yttrande framställd av utrikeshandelsminister till Conseil national du numérique (det nationella digitala rådet) 1
2
Den digitala delen av projektet om partnerskap för handel och investeringar är avgörande för samhällets och ekonomins framtid. Europeiska unionen och medlemsstaterna måste stärka sin förhandlingskapacitet gällande den digitala delen och utveckla en specifik strategi. Sammanfattning av det nationella digitala rådets rekommendationer 1) Europeiska unionens värderingar är viktiga drivkrafter för konstruktionen av en strategi för förhandling om den digitala delen av projektet; 2) Struktureringen av den digitala inre marknaden ska baseras på hållbara garantier: rätt och kapacitet att reglera i framtiden, samt respekt för principerna om suveränitet och frihet att konkurrera som gäller i Europeiska unionen hör till dessa, och de måste betonas i förhandlingarna om den digitala delen av partnerskapsprojektet; 3) Europeiska unionen kan ytterligare öppna och utveckla sin digitala marknad genom att knyta handelsförbindelser med nya partner, som till exempel de asiatiska eller afrikanska länderna; 4) Med en marknad bestående av 500 miljoner konsumenter, är mobiliseringen av privata och offentliga aktörer en prioritet: konstruktionen av en digital strategi och konsolideringen av allianser mellan medlemsstater utgör gynnsamma drivkrafter för lyckade förhandlingar. 3
4
Inledning Den 25 juli 2013 framställde utrikeshandelsminister Nicole Bricq till det nationella digitala rådet (CNNum) en begäran att rådet skulle ge rekommendationer om den digitala delen av projektet gällande ett Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (PTCI eller TTIP för Transatlantic Trade and Investment Partnership), som håller på att förhandlas mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. Det nationella digitala rådet har även inbjudits att delta i den kommitté för strategisk övervakning av det Transatlantiska partnerskapet som tillsatts av ministern. Fleur Pellerin, statssekreterare för utrikeshandel, turistreklam och franska utlandsstationerade vid utrikesfrågor och internationell utveckling, är nu ansvarig för att förbereda och ledande europeiska och internationella underhandlingar, inklusive den transatlantiska handels-och investeringspartnerskap. Detta projekt om ett bilateralt partnerskap är det första som är så här ambitiöst på det digitala området. Rådet har i sitt arbete utgått från olika officiella dokument publicerade av förhandlingsenheterna EU-kommissionen, Office of the United States Trade Representative), med hjälp av de nationella administrationerna som ansvarar för samordning av förhandlingarna (Direction Générale du Trésor, Service Economique Régional de Washington, Secrétariat Général aux Affaires Européennes), samt tack vare att aktörer i civilsamhället offentliggjort dokument som ursprungligen var konfidentiella. Rådet har kunnat konstatera omfattningen av de många bestämmelserna avsedda att underlätta gränsöverskridande handel och investeringar på det digitala området. Tillnärmning av lagstiftningen är till exempel ett av målen som uppställts för partnerskapsprojektet och dess effekter är avgörande för industriföretag, vad gäller immateriell äganderätt, konkurrensrätt, cybersäkerhet, regler för utnyttjande av personuppgifter, osv. Arbetsgruppen har genomfört en serie utfrågningar där den hört berörda parter i förhandlingarna. Gruppen leds av Benoît Thieulin, ordförande för CNNum, och består av Godefroy Beauvallet och Tariq Krim, vice ordförande, Stéphane Distinguin, Marie Ekeland, Audrey Harris, Nathalie Pujo och Marc Tessier, medlemmar i CNNum, samt Jean-Baptiste Soufron, generalsekreterare, Yann Bonnet, generalrapportör, Mathilde Bras, biträdande rapportör och Samira Anfi, extra rapportör (praktikant). 5
Vi är tvungna att konstatera att trots rådets vilja att öppna upp för ett så brett samråd som möjligt, kunde vissa organisationer inom den digitala sektorn i Frankrike inte uppfylla våra krav. Orsakerna är många och bekymmersamma: bristande strukturering av det franska ekosystemet, bristande erfarenhet hos aktörerna med tanke på omfattningen av de internationella handelsförhandlingarna, bristen på långsiktiga visioner och framför allt förekomsten av en kraftig obalans i fråga om ambition, expertis och koordinering mellan Europeiska unionen och Förenta staterna vad gäller den digitala delen. Behovet av mobilisering och ett transparent ekosystem är brådskande. Omvänt ansåg de utfrågade personerna ibland att de officiella förhandlarna inte var tillräckligt mobiliserade. Deras engagemang bedöms inte på samma sätt av aktörer i civilsamhället, industriföretag, SMF och nystartade företag, regleringsmyndigheter, experter och observatörer. Efter sex månaders utfrågningar och utforskningar beklagar rådet att den digitala delen av projektet om partnerskap för handel och investeringar undervärderas. Detta styrkeförhållande är ogynnsamt för Europeiska unionen. Det måste kompenseras och fås i jämvikt så snabbt som möjligt genom en logisk förhandlingsstrategi som samordnats med alla medlemsstater. Denna ska baseras på följande principer: stärka unionens värderingar för att utveckla den digitala inre marknaden, garantera unionens suveränitet och dess kapacitet att reglera den digitala verksamheten i framtiden, inte se allt endast ur ett transatlantiskt perspektiv utan välja ett internationellt perspektiv, och förhala förhandlingarna för att kunna bygga upp en europeisk digital strategi. Detta yttrande är ett steg på vägen: Rådet CNNum är villigt att medverka långsiktigt i de berörda administrationernas arbete genom förhandlingar. 6
Det nationella digitala rådets yttrande : Under följande förutsättningar, Projektet om transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar har som mål att långsiktigt strukturera handelsförbindelserna mellan två ekonomiska stormakter som genomgår en industriell omvandling i dagens digitala värld 1. Syftet med ett dylikt partnerskapsprojekt är att stimulera handeln och främja nya tillväxtkällor, internationalisering av företagen och förnyelse av industristrukturen och sysselsättningen. Den digitala branschen är till sin natur internationell. Framtagandet av normer och regleringsförfaranden överskrider ofta statsnivån. Dess styrning bör definieras så direkt som möjligt på multilateral nivå. Den ska åtföljas av tillräckliga garantier för att utveckla unionens och medlemsstaternas värderingar, deras suveränitet och ekonomiska stabilitet, och för att stimulera innovationen i den nya handelsmiljön. Att en eller flera aktörer, privata eller offentliga, utövar inflytande över den internationella styrningen av den digitala sektorn är inte önskvärt. Europeiska unionen, dess medlemsstater och deras aktörer ska vara med i detta styrkeförhållande, och i synnerhet i fråga om normalisering och standardisering av bestämmelser, teknik och praxis. Den digitala tekniken är en av stöttepelarna för tillväxt. Det är en faktor för ekonomisk differentiering och konkurrenskraft, som omvandlar metoderna för produktion och distribution. Ett datasystem utgör i sig en drivkraft för tillväxt och skapande av välstånd 2. För att göra den digitala tekniken till ett trumfkort för Europa, är enbart ett konsumeristiskt tillvägagångssätt inte tillräckligt, om det inte kompletteras med ett industriellt mål. Obalansen mellan Förenta staterna och Europeiska unionen på det digitala området kan inte ignoreras. Trots att EU behärskar alla digitala tekniker, och trots att en stor del av dem kommer från Europa, har Förenta staterna ett kommersiellt och intellektuellt försprång som baserar sig på en långsiktig vision. Den har utarbetats under en lång tid och kunnat stödja sig på bland annat militära budgetanslag, medan däremot Europeiska 1 Med över en tiondel av världens befolkning och cirka 45% av BNP i världen. Data från Världsbanken i dollar (2012): BNP i Europeiska unionen: 16 687 miljarder, dvs ca 23% av BNP i världen, BNP i Förenta staterna: 16 245 miljarder, dvs ca 22% av BNP i världen. http://data.worldbank.org/indicator/ny.gdp.mktp.cd/countries/1w-us-fr-eu?display=default 2 De första effektanalyserna uppskattar till exempel att potentialen för utnyttjandet av personuppgifter för kommersiella ändamål skulle kunna uppgå till närmare 1.000 miljarder euro år 2020, och motsvara 8% av BNP för G20-länderna samma år. Undersökning av Boston Consulting Group och Liberty Global,Novembre 2012, The Value of Our Digital Identity, tillgänglig här: http://www.libertyglobal.com/pdf/public-policy/the-value-of-our-digital-identity.pdf 7
unionen har visat brist på initiativ, vilket haft mycket allvarliga konsekvenser. Förenta staterna har en stark synergi med landets politiska och administrativa institutioner. Den digitala industrialiseringen har avancerat längre där än i Europa. Investeringskapaciteten har mobiliserats på ett effektivare sätt. Målet att göra denna teknik till en maktfaktor visas öppet. Aktörerna på den amerikanska marknaden förfogar över mer betydande resurser för kommersiell utveckling och investering än motsvarande aktörer i Europa. Samtidigt tränger digitala tjänster med intensivt utnyttjande av data hållbart in i områden där det inte går att avvika från hänsyn till suveränitet och grundläggande friheter. Sektorer som hälsovård, finanstjänster (banker, försäkringar) och energi skapar tjänster för medborgarna och intensifierar användningen av personuppgifter och digital identitet. Ledningen av dessa förfaranden måste övervakas med särskild vaksamhet. Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati och rättsstaten 3. Frihet att konkurrera utgör basen i den inre marknaden och säkrar företagsfrihet och ekonomisk tillväxt 4. Den ska stärkas genom projektet om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar. Europeiska unionen kan lita på stöd av aktiva och kreativa medlemsstater som står upp för dessa värden. 3 Artikel 1 bis i Fördraget om Europeiska unionen 4 Artikel 2 i Fördraget om Europeiska unionen 8
På basis av dessa premisser anser rådet : 1) Det är viktigt att stödja sig på Europeiska unionens värderingar för att uppnå en starkare förhandlingsstrategi Vad gäller tillgång till marknaden, säljfrämjande åtgärder och skydd av investeringar, ska avtalet främja reciprocitet, jämlik behandling och upprätthållande av suväreniteten Europeiska unionen och Frankrike bör anamma en offensiv inställning för att europeiska företag ska få rätt att delta i offentliga upphandlingar i Förenta staterna. De bör kräva en maximal reciprocitet mellan de två parterna, vilken för närvarande inte existerar på grund av handelshinder som skyddar den amerikanska marknaden (bland annat Buy American Act och Small Business Act). Tillgång för europeiska företag till offentlig upphandling i Förenta staterna skulle innebära ett framsteg för Europeiska unionen. Specifika klausuler kunde införas om gränser för upphandling som riktar sig till små och mellanstora företag, bland vilka endast få vågar delta ensamma i offentliga upphandlingar ; Avtalet kunde däremot innehålla undantag vars räckvidd skulle granskas från fall till fall (nationell säkerhet, hälsovård, utbildning, etc.). För att göra det möjligt för växande SMF att snabbare bli internationella, och för att franska och europeiska digitala aktörer lätt ska kunna etablera sig i Förenta staterna, måste Europeiska unionen erhålla ett ökat antal visum för sina medborgare till Förenta staterna, och vice versa. Upprättandet av en specifik mekanism för reglering av tvister mellan investerare och stater, är en känslig fråga och utgör en risk för suveräniteten, om den hindrar staterna att reglera i framtiden : Utvecklingen av internationella investeringar kräver garantier om stabilitet och jämlikhet, men det är nödvändigt att säkra båda regionernas suveräna rätt att stifta lagar. Inom den digitala sektorn är detta krav så mycket viktigare som branschen är ung, innovationscyklerna är korta och behoven av bestämmelser håller på att byggas upp ; Rådet rekommenderar att inte införa en sådan mekanism i förhandlingarna och att ta i beaktande de framtida resultaten av det samråd som EU-kommissionen startat i denna fråga ; Om en dylik mekanism ändå antas, får den åtminstone inte medföra en finansiell risk vid utövande av suveräniteten, eller inverka menligt på medlemsstaternas och Europeiska unionens kapacitet att i framtiden reglera ett område som är så strategiskt som den digitala sektorn. 9
Vad gäller tillnärmningen av lagstiftningen i fråga om telekomtjänster, e-handel och andra digitala tjänster, måste Europeiska unionen ha en offensiv inställning och anta bestämmelser som tar hänsyn till EU:s principer om konkurrens och garanterar respekt för medborgarnas och företagens friheter, i en miljö som gynnar utvecklingen av digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Upprätthållandet av friheten att konkurrera förutsätter bland annat följande: Skyldigheter avseende icke-diskriminering, neutralitet, portabilitet och interoperabilitet som tillämpas på telekomtjänster och digitala plattformar, för att undvika snedvridning av konkurrensen 5. Dessa skyldigheter är ett oeftergivligt villkor för en hög innovationsnivå. Upprätthållandet av uteslutning av audiovisuella tjänster baserat på teknisk neutralitet. Inkluderingen av audiovisuella tjänster kan inte dyka upp genom alternativa begrepp som kan tillämpas på digitala tjänster, som till exempel onlinemusik eller onlinevideo, vilka utgör en viktig beståndsdel av den kulturella mångfalden. Audiovisuella tjänster ska systematiskt definieras enligt sitt innehåll och inte enligt sändningssätt 6. Uteslutning av frågor gällande cybersäkerhet som inte ska regleras endast inom ramen för ett transatlantiskt avtal och som direkt berör medlemsstaternas suveränitet. För att uppfylla dessa krav måste Europeiska unionen intensifiera sina strävanden att vara transparent inför sina intressenter och bygga upp en gemensam strategi, med hjälp av experter och medlemsstater. Detta kräver följande : Europa bör stärka sina åtgärder i fråga om samråd och transparens genom att : Officiellt tillkännage tillsättandet av en europeisk förhandlare speciellt utsedd som ansvarig för digitala ärenden och stärka dennes roll som förmedlare gentemot ekosystemet ; Stödja sig på ett nätverk bestående av experter som låter sig inspireras av den amerikanska organisationen ; Systematisera rådfrågningen av det civila samhället och de ekonomiska aktörerna om de ståndpunkter som ska tas i digitala frågor. 5 De ändringar av rådande praxis som gjordes den 14 januari 2014 i Appellationsdomstolen i Columbiadistriktet i Förenta staterna gällande neutralitetsprinciperna för Internet som fastslagits av Federal Communication Commission borde påminna de europeiska förhandlarna om nödvändigheten att tillämpa tydliga neutralitetsregler på hela värdekedjan (telekommunikationer, Internetleverantörer, kabel-tv-bolag, etc.). 6 I enlighet med regler som tillämpas inom ramen för direktivet om audiovisuella medietjänster och WTOavtalet om tjänster. Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster. http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2010:095:0001:0024:fr:pdf och jfr. Allmänt avtal om tjänstehandel, Bilaga 1B till Marrakeshavtalet,1994: http://www.wto.org/french/docs_f/legal_f/26-gats.pdf 10
Bevara och förbättra, på franskt håll, kommittén för strategisk övervakning och förse den med en effektivare organisation (experter, jurister, föreningar, etc.) i direkt interaktion med med ekosystemet, inklusive traditionella industrier. Målet är bland annat att öka transparensen och bestämma formen för tillnärmning av lagstiftningen i fråga om normer och standarder. Främja uppbyggandet av ett digitalt nätverk på europeisk nivå, för att harmonisera medlemsstaternas, och i synnerhet Frankrikes och Tysklands, positioner, och bidra till utvecklingen av en digital strategi. 11
2) Europeiska unionen måste behålla sin kapacitet att reglera och strukturera morgondagens digitala marknad och bemöda sig om att under avtalsförhandlingarna erhålla alla nödvändiga garantier i detta syfte : Datasystemet är en fråga om industriell konkurrenskraft. Problematiken begränsas inte till skyddet av personuppgifter. Den omfattar även frågor relaterade till lagring, användning och överföring av alla slags data : Öppna data är någonting Förenta staterna regelbundet begär i sina avtalsprojekt. Antagandet av en logisk industriell strategi och tecknande av ett avtal om lagstiftning om personuppgifter är en förutsättning för lyckade förhandlingar. Det finns en risk med öppna data utan villkor för användning i känsliga sektorer som säkerhet, hälsovård, finanstjänster eller energi, i synnerhet om detta åtföljs av bestämmelser om tillnärmning av lagstiftningen, som strider mot principerna om skydd av friheterna. Villkor för användning av öppna data behövs för att åtfölja den digitala övergången från traditionell industri, och för att garantera respekten för de grundläggande friheterna. Konceptuella framsteg i fråga om data görs för närvarande inom Europeiska unionen, till exempel vad gäller uppgifternas kommersiella natur och deras personalisering. Den tyska metoden, som gör åtskillnad mellan kommersiella data och identifierande data, är ett spår värt att arbeta vidare på, liksom systemen med regler om övrensstämmelse, kompletterade med bestämmelser om kontroll och effektivt rättsmedel. Det gäller att kunna ta hänsyn till dessa framsteg för att bestämma en önskvärd balans. Vad gäller immateriella rättigheter, är den amerikanska synen på programvarornas patenterbarhet inte samstämmig med den europeiska modellen, som främjar copyright och fria programvaror och försvarar den allmänna egendomens betydelse, samt är uppmärksam på frågor som gäller patenterbarhet av information. Stabilisering av de aktuella lagändringarna inom unionen, efterlevnad av rättsliga modeller och bevarande av värdekedjan är förhandskrav. Andra bestämmelser håller på att konsolideras. De skulle kunna ändras, om motstridiga principer fastställdes inom ramen för TTIP. En moderniserad och logisk lagstiftning är en nödvändig förutsättning för alla förhandlingar. 12
3) Inte endast relationen mellan Förenta staterna och Europa ska beaktas: I många andra länder, t. ex. afrikanska och asiatiska länder, osv., utvecklas digitaliseringen. De här länderna kan vara en inspirationskälla och ett större antal relationer borde knytas med dessa nya partner antingen bilateralt eller multilateralt även gällande policyn för standarder. Insikten att den digitala marknaden är direkt internationell måste vägleda de pågående handelsförhandlingarna. 4) Slutligen rekommenderar rådet att förhala förhandlingarna, påskynda konstruktionen av den europeiska digitala strategin, och stärka Europeiska unionens förhandlingskapacitet : Om de nödvändiga medlen inte ställs till förfogande, finns det risk för att TTIP blir både ett hinder för utvecklingen av en global marknad som förvandlats av den digitala tekniken, och en broms för utvecklingen av ett hållbart digitalt samhälle med en hållbar digital ekonomi. 13
14
Förutom yttrandet formulerar rådet flera rekommendationer om de olika kapitlen i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Dessa rekommendationer behandlar digitala teman transversellt och är grupperade i form av 8 temablad. En förklarande not om förhandlingsförloppet, en lista över källor, samt en förteckning över utfrågade och kontaktade organisationer bifogas till detta dokument. Dessa bilagor ingår i ett pedagogiskt och transparent tillvägagångssätt, som är utmärkande för det nationella digitala rådets arbetsmetoder. Temablad 1. Immaterialrätt... 18 2. Skydd av investeringar... 22 3. Offentliga upphandlingar... 24 4. Konkurrens... 26 5. Data... 30 6. Tillnärmning av lagstiftningen... 34 7. E-handel... 38 8. Cybersäkerhet... 42 15
Bilagor Bilaga 1. Förklarande not om förhandlingarna gällande det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar... 44 Bilaga 2. Ministerns begäran om yttrande... 53 Bilaga 3. Lista över utfrågade personer... 54 Bilaga 4. Members of French Digital Council working group... 57 Bilaga 5. Medlemmar i CNNum:s arbetsgrupp... 59 16
17
1 Intellectual property Intellectual property, digital technology and the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) Intellectual property law and the protection that it provides for content and software are of particular concern for the digital industry and innovation. Bilateral strengthening of intellectual property rights is one of the objectives for TTIP announced by the United States7 and the European Union 8. Intellectual property protection is considered to be one of the driving forces of innovation and creation and a pillar of the knowledge-based economy 9. The future treaty excludes criminal sanctions 10. This exclusion is all the more necessary since intellectual property is a sensitive area: the previous Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) was rejected by the European Parliament in July 2012 11, which proves that including provisions for criminal sanctions is bound to jeopardise the adoption of a trade treaty. Civil society is very vigilant with regard to intellectual property because of the restrictions that it imposes to protect the exclusive rights of the property owners. The right balance must be struck between protecting the owners rights and society s demands for freedom of expression and protection of the public domain. What s at stake for the European Union, and the French Digital Council s recommendations a) Protection of the public domain Recommendation : Make sure that any strengthening of intellectual property rights is not achieved at the expense of protection of the public domain, which is critical for innovation, creativity and the public interest. The knowledge-based society cannot be created without effective protection of the public domain. For example, repeated extensions of the exclusive rights period conferred by copyright, which certain industrial groups call for on a regular basis, undermine protection for the public domain. 7 Notification of the United States Trade Representative to Congress on 20 March 2013 8 Resolution of the European Parliament of 23 May 2013: http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=-//ep//text+ta+p7-ta-2013-0227+0+doc+xml+v0//en 9 Resolution of the European Parliament of 23 May 2013: http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=-//ep//text+ta+p7-ta-2013-0227+0+doc+xml+v0//en 10 Article 30 of the European Commission negotiating mandate: The Agreement shall not include provisions 11 on criminal sanctions. http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-room/content/20120217bkg38488/html/acta-before-the- European-Parliament 18
b) Intellectual property and software protection European intellectual property law theoretically excludes "computer programs" from the scope of patentable inventions 12. In contrast, the United States awards patents for software and is promoting the export of this type of protection to make it enforceable in other countries. The European Union has taken a stand against the adoption of such regulations, as can be seen in the European Parliament s rejection of a proposed Directive that would have introduced software patents in 2005. Furthermore, the European Union has launched various initiatives to adapt copyright to the digital age 13. We must be very vigilant about the models for financing creation. Recommendation : Preserve Europe s capacity to regulate intellectual property matters in the future and, at the very least, preserve European regulations on software protection through copyright. Copyright already provides effective protection for various software elements, such as source code lines, object code, aesthetic components, interfaces, program architecture and preparatory design work. Furthermore, European law and the patentability practices of the European Patent Office exclude only computer programs as such. Inventions of a technical nature that are (or can be) run by a computer program are not excluded from patentability. From an economic point of view, patents theoretically promote investment in research and development, thus boosting innovation. On the other hand, the inherent patent costs are barriers to entry on the software market and have a negative effect on competition in this market. Furthermore, the cumulative and incremental nature of innovation in this area makes patent protection particularly inappropriate. The emergence of patent trolls in the English-speaking countries patent systems, particularly in the United States, exploiting the secrecy of patents (submarine patents) testifies to the abuse of this type of protection. Finally, it is not in the European Union member states best interests to have TTIP include substantive patent law, which is discussed by other bodies (Tegernsee Group, European Patent Organisation, and the World Intellectual Property Organisation). c) Patenting scientific discoveries Recommendation : Uphold the principle of not patenting fundamental scientific discoveries, despite technological developments in this area. Patenting genes raises bioethical issues, particularly in the case of genes produced through synthetic biology. Gene identification constitutes a scientific discovery that is not patentable. The fact that such discoveries are made with computers and by synthesising DNA should not alter this fundamental principle. Once again, we must safeguard the public domain, which is necessary for scientific and technological development. 12 Article 52 of the European Patent Convention 13 The European Commission initiated public consultations on copyright in the internal market with a view to revising Directive 2001/29/EC in order to adapt it to the digital age. 19
d) Geographical indications and domain names Geographical indications, like trademarks, are distinctive signs. These signs identify a good as originating in the territory of a Member, or a region or locality in that territory, where a given quality, reputation or other characteristic of the good is essentially attributable to its geographical origin 14. The economic value attaching to geographical indications, and the information that they provide to consumers, justify legal protection. At global level, geographical indications promote exports, since the places where the products are consumed are far away from the places where they are produced. Consequently, geographical indications are of considerable economic importance for the European Union and constitute a vector for its economic development. In France for example, geographical indications for wines and spirits (e.g. champagne) generated a value of 19 billion euros in 2005 and covered nearly 140,000 French agricultural holdings 15. The TTIP negotiations must lead to recognition of geographical indications by the United States. Ultimately, such recognition could facilitate resolution of the domain names issue. The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), a California-based corporation that regulates domain names on the Internet worldwide, is planning to introduce the domain names.vin and.wine. While this could be a vector for additional growth, there are concerns about the risk of misleading consumers, counterfeiting, passing off or cybersquatting. The European Commission asked ICANN management not to assign.vin and.wine until rules are drawn up to protect geographical indications. Such a plan by ICANN could eventually be extended to many other protected European geographical indications. Recommendation : Strengthen the protection of geographical indications to make the roll-out of domain names smoother at a later stage. This calls for prior strengthening of legal protection for geographical indications, in the United States in particular. This is a prerequisite to ensure effective protection for geographical indications before introducing domain names that include them. More generally, the French Digital Council is in favour of developing a transparent multilateral regulatory framework for domain names, through the creation of an independent governance structure under international law. 14 Article 22-1 of the TRIPS agreement (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) appended to the Agreement Establishing the WTO. 15 World Intellectual Property Organisation Seminar on Geographical Indications held in Beirut, 23 and 24 May 2005. 20
21
2 Investment promotion Investment, digital technology and TTIP One of the objectives of TTIP is to open up investment, by facilitating market access opportunities between the European Union and the United States. This trade and investment partnership is a major opportunity for the development of SMEs, mid-tier enterprises and startups in both markets. TTIP also presents an opportunity to create an advantageous environment for risk-taking by investors by strengthening the protection of their investments. Even though the financing models of the United States (where venture capital is more developed) and the European Union (where French players rely on bank loans) differ, this trade agreement may be a means of striking a new balance between investment models and promoting private non-banking investment in the European Union. Generally speaking, the provisions on investment protection are backed up by an execution mechanism that investors suffering losses from confiscatory, unfair, arbitrary or even discriminatory measures taken by a State can use to instigate proceedings in domestic courts or international investor-state dispute settlement proceedings. TTIP provides for such a mechanism. In the view of the United States, this mechanism must be expeditious, fair and transparent, and it must protect a wide array of investments, particularly in the digital sphere. Starting with an agreement signed between Germany and Pakistan in 1959, the number of international agreements referring to standards of investment protection (protection against expropriation, equal treatment for foreign and domestic investors, compensation in the event of armed conflict, etc.) has grown substantially. More than 3,000 such treaties are currently in force. France ranks fourth worldwide, with more than 90 bilateral investment protection agreements in force. These agreements provide recourse to an arbitration tribunal if an investor sustains damages. The International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID), which is part of the World Bank, is the designated tribunal under most French agreements. For actors supporting international arbitration models, this type of dispute settlement procedure provides a safeguard for investors by ensuring a neutral means of recourse when they cannot refer their case to local courts, or if the local courts are unable to give them a proper hearing. Furthermore, France supports the European Union s determination to modernise investment protection agreements, with the aim of striking a better balance between investor protection and the right of States to regulate, which means protecting their sovereign capacity to draft and implement legitimate public policy. This balance can be found in: a better definition of standards of investment protection that are compatible with preserving the policy-making capacity mentioned above; an improved dispute settlement system, particularly with regard to transparency, coordination with domestic legal remedies and alternative dispute settlement procedures. 22