DET FÖRSTA SPADTAGET FÖR DET NYA TEKNIS Modellförslag till den nya skolan Den 15:e oktober 1957 Första spadtaget tas av redaktör Arvid Karlsson bevittnad av C. von Sydow, Hadar Hadarsson och ett antal elever Den 15 oktober 1957 blev en historisk dag för Tekniska läroverket. Efter ett mångårigt utredningsarbete var det äntligen dags att sätta spaden i marken för bygget av den nya skolan. Vid en snabbt improviserad högtidlighet på byggnadsplatsen togs första spadtaget av stadsfullmäktigeordföranden, redaktör Arvid Karlsson, vilken i ett anförande lyckönskade skolan och uttryckte sin tillfredsställelse över att byggnadsfrågan avancerat så långt. När högtidligheten var över susade grävskoporna in över byggnadsplatsen och redan efter några få timmar hade en god del av röjningsarbetet verkställts. Efter över 100 år började de tankar Eberstein gav uttryck för i sitt testamente realiseras.
DEN NYA SKOLBYGGNADEN STÅR FÄRDIG 1959 Ljushallen Linköpingsvägen LABORATIONSBYGGNADEN Den nya laborationsbyggnaden står färdig 1963 och den sista överflyttningen från Strömbacken kan ske. Den nya byggnaden inrymmer flyg-, bygg- maskin och energiverkstad. Nu kan laborationer genomföras i ändamålsenliga lokaler. I samband med inflyttningen inköps en hel del ny utrustning.
INSTITUTIONSTEKNIKER I samband med den nya verksamhetens start i den nya byggnaden anställdes fyra institutionstekniker vid skolan.. Den förste var Eric Ivarsson som sedan 1946 tjänstgjort som laborationsvaktmästare vid skolan. Hans arbetsområde blev att ansvara för den verkstadstekniska delen. Vidare anställdes Orvar Halldin till den kemi- och biologiska institutionen. Lennart Andersson anställdes med ansvarsområdet bygg- och energi. Inge Jonsson ansvarade för utrustning och laborationer inom el och tele. Samtliga kvarstannade vid sina tjänster vid skolan till sina pensioneringar. Här till höger syns Orvar Halldin i kemikalieförrådet FYRAÅRIG GYMNASIEUTBILDNING År 1967 blev den tekniska gymnasieutbildningen 4-årig. Nya tider och den tekniska utvecklingen ställde nya och större krav på gymnasieingenjörerna. Gunnar Hindefors, fil mag, rektor under åren 1974-1976 Hans insats vid skolan blev mycket kort. Han blev påkörd och svårt skadad vid en trafikolycka 1973. Sviterna efter en lång tids medvetslöshet innebar att han sjukpensionerades. NY VERKSTADSBYGGNAD En ny byggnad för utbildningar inom verkstads- och fordonsteknik invigs 1974. I de nya lokalerna på Fotbollsgatan tar man varje år in omkring 40 elever på den verkstadstekniska och omkring 50 elever på fordonstekniska linjen. Även särskolans yrkesutbildning är inrymd i fastigheten. Här finns plats för upp till 200 elever. Utrustningen är förnämlig då både verkstads- och fordonstekniska linjerna har samma typ av maskiner som finns ute på verkstäderna. Ett par miljoner har investerats i maskinparken.
BYGGLINJENS LOKALER UNDER ALL KRITIK Toaletter utan lås, takdropp på 48 ställen, fryskallt inomhus på vintern, ingen dusch för flickorna, inga gardiner för fönstren. Detta är miljön på byggskolan på Tunnbindaregatan. Här går 1975, 70 elever som är överens med sina lärare, Så här kan vi inte ha det. Under de fyra år man funnits i YFA s gamla lokaler har man vid upprepade tillfällen beskrivit sina förhållanden för skolkontoret. Inte är lokalerna bra på Tunnbindaregatan. Men jämfört med andra byggskolor i landet är de inte sämre. Dessutom planerar vi ju en ny skolbyggnad på Fotbollsgatan, säger skoldirektör Lars Thuresson. Carl-Erik Lindahl, rektor under åren 1976-1988, utexaminerades 1944 från den kemitekniska linjen efter tre års studier vid Ebersteinska. Carl-Erik beskriver själv sin tid som elev på skolan som tre lyckliga år. Skolan erbjöd ämnesstudier som passade hans intressen, lärare som hade förtroende för eleverna och undervisade på ett demokratiskt sätt, och stimulerade dem till ett demokratiskt tänkande. Det rådde en öppenhet och gemenskap mellan eleverna, och mellan elever och lärare som gav karaktär åt verksamheten vid skolan, en total kontrast mot den despotiska anda som rådde i den realskola han kom från. När han lyssnade på arbetsförmedlingsrapporten i radio 1949, hörde han att man sökte en lärare i matematik och fysik/kemi till Teknis i Norrköping, varför han kontaktade rektor Hellgren. Efter samtal med honom var Carl-Erik fast för att bli lärare, och förblev så i 39 år, med några få korta avbrott för arbete inom Cellulosa- och pappersindustrin. Aldrig någon gång under sin lärartid hade han haft några funderingar på att bli skolans chef, han trivdes utmärkt med att vara lärare. Efter den tragiska olyckan som drabbade Gunnar Hindefors, blev han övertalad av skolförvaltningen att söka rektorstjänsten vilken han också fick. Det blev ett antal mycket arbetsamma, men också synnerligen intressanta år. Han hade en föresats att bland annat arbeta med den öppna dörrens princip, chefen skulle vara till hands och synas. Man skulle kunna träffa chefen utan att slussas via hans sekreterare eller statussymbolen röd, gul eller grön lampa. VINDKRAFTVERK Norrköpings troligtvis första vindkraftverk producerar el. Kraftverket premiärkördes den 25:e maj 1978. Sex stycken 40-wattslampor lyste och bekräftade att elproduktionen var i full gång. Det är eleverna vid T4Kr och deras lärare Klas Johansson som har konstruerat och byggt vindkraftverket. Det här med vindkraft ligger ju i tiden. Så därför tyckte vi det kunde vara skoj att köra igång något sådant här. Både eleverna och jag tycker dessutom att undervisningen är för mycket teori och för lite praktik, säger Klas Johansson. Det fungerar fint! Anders Friis, Margareta Ellnebo och deras lärare Klas Johansson kontrollerar propellern.
NYA LOKALER Under 1978 tas byggskolans nya lokaler i kvarteret Bollen,i bruk. Äntligen kan elever och lärare lämna sina gamla otidsenliga lokaler på Tunnbindare gatan. Inför den förväntade ökningen av antalet elever i gymnasieskolan planeras en kraftig utbyggnad av gymnasieskolans organisation. En satsning på verkstads-, fordons- och elteleteknisk utbildning kommer att ske genom förläggandet av en ny skolenhet på Ingelsta. Inom den fordonstekniska utbildningen planeras en ny gren med inriktning på transportteknik. Till höger. Armering av kulvert i de nya lokalerna för bygg- och anläggningstekniska linjen PROBLEM ATT FYLLA KLASSER 1980 Varför är det så få som vill bli pappersarbetare? På pappersbruken och skolorna sliter man sitt hår. Företagen ropar på folk. Den som går in för att satsa på processteknik får hög lön och garanterat jobb. De förstahandsökande har halverats på ett år. Halvvägs in på höstterminen har sex elever hoppat av första läsåret. Av verkstadslinjens totalt fyra klasser finns nu endast tre kvar. Varför vill så få ungdomar utbilda sig till verkstadsjobb? Trots att verkstadsindustrin kan locka de allra flesta elever med jobb, hyggliga löner och betald vidareutbildning efter avslutad gymnasieutbildning är intresset katastrofalt dåligt. Skolan, facket och näringslivet i Norrköping tillsatte en krisgrupp för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att lösa problemen. Redan nästkommande läsår ökade antalet sökande till den verkstadstekniska utbildningen till rekordnivå. Tillverkning av en elefantgrind till Kolmårdens djurpark. ELEVPROTEST MOT LÄRARLÖSA LEKTIONER En ny beräkningsgrund för statsbidrag som den nya regeringen drev igenom (1982), har minskat statsbidraget till lärarlöner, vilket har tvingat fram lärarlösa lektioner. Det innebär att lärarna skall lämna ut självstudieuppgifter till eleverna. Detta har mötts av en proteststorm både från elever och lärare. Självstudier står det på schemat. Lärarlösa lektioner kallas det i dagligt tal. Ledigt, borde det heta, säger ilskna elever i klass T4 Kemi. Det har blivit en betydande försämring, i varje fall för eleverna på kemi- och maskingrenen, säger rektor Carl-Erik Lindahl. Elevernas missnöje utmynnade även i en två timmars strejk bland 300 elever som protest. Sittstrejkande elever. De som inte deltog i strejken var på lektion.
EBERSTEINSKA SKOLAN 125 ÅR 1982 firar Norrköpings största skola sitt 125:e år. Från ett första läsår med endast sex elever har skolan nu vuxit enormt. Efter sammanslagningen av delar av gamla yrkesskolan och gamla tekniska gymnasiet 1974, har skolan har nu 1300 elever, 110 lärare och 30 övrig personal. Carl-Erik Lindahl tycker han kan tillåta sig att vara lite stolt över sin skola. Den har betydelse för såväl bygdens som hela landets industriella verksamhet, byggenskap och hantverk. Under ceremonin berättade historikern fil dr Björn Helmfrid om Christian Eberstein och hans betydelse för Norrköping. Framtidsforskaren tekn lic Eskil Block uppmanade de tekniskt studerande i Norrköping att regelbundet läsa vetenskapliga tidskrifter och på så sätt öka sin kompetens. Då kan Norrköping bli en duktig stad, framhöll han. Trubaduren Conny Enström sjöng och spelade eget material. Carl-Erik Lindahl INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Sedan höstterminen 1984 erbjuder Ebersteinska skolan som enda skola i landet den internationella varianten av 4-årig teknisk linje. Kursplanen är nästan identisk med den traditionella för att man skall kunna byta om man ångrar sig. När man gått två år är det dags att specialisera sig, men den internationella linjen erbjuder endast byggteknisk variant. Framtiden ser ljus ut för de elever som väljer den varianten, även om de inte kan påräkna sig jobb utomlands direkt efter avslutad examen. Den så kallade miljöpraktiken finns det stora möjligheter att få göra utomlands. Dag Nilsson, visionär med stor utlandserfarenhet, påpekar att företagen ställer sig mycket positiva till den nya utbildningen UPPFÖLJNING AV INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Efter två år visar en uppföljning av den internationella tekniska linjen att försöket varit lyckat. Man kan konstatera att. eleverna är positiva och att deras studieresultat är tillfredsställande. Under de första månaderna var det besvärligt. Speciellt i ordrika ämnen som historia och samhällskunskap upplevdes till en början en del svårigheter. En viss uppmuntran bestod i att lärarna inte heller talade perfekt. Men snart pratade eleverna engelska fritt. Det enda ämne som lästes på svenska var just svenska. Övriga problem i början var att det var svårt att hitta läromedel som kunde anpassas till de svenska kurserna, samt att de extra kostnader som kursen innebar inte täcktes av staten, vilket man räknat med. SÖ POSITIV TILL TVÅSPRÅKIGT FÖRSÖK Skolöverstyrelsen (SÖ) är mycket positiv till försöket med engelskspråkiga utbildningar på Ebersteinska skolan i Norrköping, enligt den slutrapport som kom några år senare. Försöket kommer att förlängas tills regeringen fattar beslut om en ny läroplan för gymnasieskolan. SÖ anser att utbildningen har fungerat väl. Eleverna har lärt sig ett fackspråk och blir lika goda tekniker som de elever som har svenskspråkig undervisning. Däremot är eleverna kritiska mot de svenska lärarnas kunskaper i engelska. Det har varit lätt att rekrytera flickor till den fyraåriga tekniska linjen. 40 procent är flickor, vilket är dubbelt så många som genomsnittet i riket. I sin slutrapport rekommenderar SÖ att antalet engelskspråkiga utbildningar i Sverige bör öka.
PENGAR TILL BARNCANCERFONDEN I mitten av januari 1987 får drottning Silvia ta emot en check på inte mindre än 80.000:- av elever vid Ebersteinska skolan. Drottningen, som beskyddare av Barncancerfonden, tog tacksamt emot checken och passade samtidigt på att berätta för eleverna hur hon själv arbetat för cancersjuka barn. Grundplåten till de insamlade slantarna fick teknisterna under den så kallade förbrödringsveckan. De tog då ett nytt initiativ genom att hyra ut nollorna till olika företag, vilka fick betala in lön direkt till Barncancerfonden. Insamlingen gick över förväntan och under hösten fortsatte pengar att strömma in från personer och företag i Norrköping. Eleverna hoppades att detta skulle bli en ny tradition vid skolan. De passade även på att överräcka en present till kungen. Denna gåva bestod av några burkar Finisöl av klass IV. Från vänster: Inger Jernqvist,Kjell Persson, Drottningen, Mikael Backman, Björn Ehlin samt, Johan Kornhammar FRANKRIKEPRAKTIK På sommaren 1987 reser fyra elever från den 4-åriga tekniska linjen på skolan till Frankrike för att göra utlandspraktik. Det är deras lärare i franska som hjälpt dem till chansen att lära sig mer franska på plats. Två av eleverna ska under sex veckor praktisera på det franska pappersföretaget Léncre y est, ett företag som återanvänder papper och tillverkar brevpapper. Två av eleverna skall under samma tid arbeta som au pair i franska familjer. Helene Andersson, Crister Carlzon, Carolina Svensson och Maria Olson VILDMARKSLIV Under sommaren 1987 förlängde fordonsklassen Fo IIB skoltiden med en vecka. I jämtländska vildmarken fick elever och lärare en spännande och annorlunda gemenskap. Under två år hade läraren Gunno Hermansson berättat för eleverna hur scouting kunde vara. En något töntig sysselsättning tyckte eleverna, som var mer intresserade av muskelbilar och motorer med krut i. Efter att ha blivit lovade verkligt tuffa tag, beslöt klassen att uppleva en vildmarksvecka. I fyra kanoter skulle gänget paddla utför Laxsjöälven från Laxsjö till Hammardal. Fjorton strida forsar skulle övervinnas och alla skulle sova under vindskydd. Samtliga elever var noviser när det gällde vildmarksliv, så de fick varsin mekaroverall som klädsel. Planeringen inför fjällveckan måste ske minutiöst. Inget lämnades åt slumpen. Vädret kan vara mycket nyckfullt, och växla mellan minusgrader och stark värme. En rejäl myggsvärm kan driva den oerfarne på flykten. Efter tolv tröttsamma timmars bilkörning, väntar alla på startsignalen vid Laxsjöälvens strand. Packningen är stuvad, regnet strilar tunt nedför regnkläderna och temperaturen är lägre än tio grader. Efter en timmes paddling känns armarna som bly och ryggarna värker. Rast, signalerar Gunno och styr in mot den hägrande stranden. Första dagen har gått utan större äventyr. Vindskydden slås upp och alla somnar snällt efter kvällsmaten. På morgonen den andra dagen ligger isen tunn på tvättvattnet. Andedräkten hänger som vita moln utanför munnarna. Med stela ryggar och värkande leder paddlar alla vidare. Den första forspaddlingen går bra och allas självförtroende växer. Vid de lugna vattenpartierna simmar bävrar utmed strandkanten. Alla har nu anpassat sig till vildmarkslivet.
Under dagarnas gång lär de sig så småningom att scoutinglivet inte är något för veklingar. Att ha hjärna, och kunskap om naturen, uppväger lätt svällande muskler. Gänget som stävar hemåt mot Norrköping igen, ser plötsligt mer vuxna och erfarna ut, än de som gav sig iväg. Veckans strapatser känns i varje muskel. Dagarnas svett förbyttes i nätternas köld, när eldvakten somnade. Vildmarkens tystnad omslöt vindskydden. Allt virvlar runt i huvudet på de ovanligt tysta killarna på vägen hem. Upplevelserna av den svenska naturen kommer att ta tid att bearbeta. Åke Johansson, Teknologie magister, och adjunkt, tillträdde som rektor 1988, är kanske den rektor under skolans historia som varit med om de största förändringarna. Han var utredare inför planeringen av den nya mellaningenjörsutbildningen, en utbildning som skulle ske och skedde i samarbete med Linköpings universitet. Ett stort antal gymnasiereformer föreslogs och flera genomdrevs under hans tid som rektor. En av dessa reformer innebar att den 4-åriga gymnasieingenjörsutbildning som med stolthet bedrivits på skolan avskaffades, även om den i begränsad omfattning kunde fortgå under ett par år, då skolan lyckades utverka dispens för fortsatt verksamhet. Åke var också rektor under den stora ombyggnads- och omflyttningsperioden då skolans elevantal först minskade för att sedan öka igen. Ingenjörsutbildningen bedrevs under ett antal år i Drags fastigheter, en utbränd textilfabriksfastighet som renoverats för skolans behov. Tanken var att högskolan skulle överta fastigheten då skolan flyttade tillbaka till sina egna nyrenoverade lokaler. Åke fick även under sin tid som rektor vara med om den stora sammanslagningen av gymnasieskolor som skedde då Norrköpings kommun minskade sitt skolbestånd. Åke har aviserat sin pensionsavgång till sommaren 2007
NYA INGENJÖRSUTBILDNINGEN Det här är det största som hänt i modern tid på Ebersteinska skolan! Det säger Åke Johansson med anledning av den nya ingenjörsutbildning som bedrevs på skolan från hösten 1988. Utbildningen låg i Norrköping på försök, men bedrivs i Tekniska högskolans i Linköping regi. Jag är oerhört tacksam att vi fick förlägga utbildningen till Norrköping, säger Johansson. Utbildningstiden är två år och bygger på gymnasieskolans treåriga tekniska utbildning, och ska så småningom ersätta det fjärde året. Den ger i första hand djupare teknikkunskaper och mer utrymme för matematik samt datakunskaper. Här i Norrköping är inriktningen elkraft/reglerteknik. Den här utbildningen är mer internationellt inriktad samt ett svar på industrins önskemål. Under hösten 1989 flyttar utbildningen till Drags lokaler vid Motala ström. Hit till Drags kom även de som gick fjärde året att flytta under den tid som Ebersteinska skolans lokaler renoverades. NYA YRKESLINJER PÅ FÖRSÖK Från och med höstterminen 1989 kan Ebersteinska skolan erbjuda två nya yrkesinriktade linjer. Det är ett försök med treåriga linjer inom måleri- och produktionsteknik. Det mest positiva är att linjerna nu ger en större allmänbildning än de tvååriga utbildningarna, säger rektor Åke Johansson. LACKERARSKOLAN FLYTTAR Äntligen slipper billackeleverna den dåliga arbetsmiljö som rådde i lokalerna på Torsgatan. Undervisningen sker från vårterminen 1990 i moderna fräscha lokaler hos Swalls billackeringsfirma på Ingelsta. Här har vi den bästa miljön. Rejält luftombyte sker, och slipdammet sugs upp i utsug i golvet. På Torsgatan kunde man få skära sig genom det otäcka slipdammet, berättar Leif Hedin. INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH KONTAKTER Ebersteinska gymnasiets kontakter med andra länder har länge varit livligt. Utbyten med franska skolor startade i slutet av 80-talet. Elever i årskurs 2 som läste franska reste till Sablé och bodde i mottagande elevers familjer. På motsvarande sätt togs de franska eleverna emot när de besökte Ebersteinska. Efter några år skedde det franska utbytet i stället med lycée Camille Claudel i Troyes. Den engelskspråkiga utbildningen hade ett elev- och lärarutbyte med en skola i Reimes som också hade undervisning på engelska. Inom båda projekten arbetade man tematiskt. El-programmet hade under några år utbyte med motsvarande utbildningar vid Lombardsskolan, också den i Troyes. Byggprogrammets elever och lärare reste till Irland för att under ett par veckor lära sig hur man byggde där. Ebersteinska skolan deltar också i Classes Europeennes i Alden Biesen i Belgien. Där arbetar våra elever med elever från fyra andra EU-länder under temat European Dimension. Under några år hade skolan ett givande lärar- och elevutbyte med en skola i Riga. Det ägde rum både före och efter Lettlands självständighet. Alla dessa kontakter har inneburit värdefulla insikter i andra länders vardagsliv, kultur och tänkesätt. NV1A + NS 1 reser till Frankrike i mars 2005
F-HUSET ÅTERINVIGS Efter två kan gamla Teknis återinvigas den 2:e oktober 1991 efter att ha genomgått omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten. Syftet med ombyggnaden har inte bara varit att få bättre arbetslokaler för elever och personal, utan även att koncentrera teknisternas lokaler till ett mindre område. Man kan också betrakta det här som en förberedelse att ta emot fler elever när alla yrkesutbildningar utökas med ett läsår. Kostnaden för ombyggnaden uppgick till 40 miljoner kronor. TEKNIKEN I DIN HAND Kanske du undrat över den skulptur som står placerad på gångvägen mellan kanslibyggnaden och verkstadsbyggnaderna. Den heter Tekniken i din hand, och är skapad av Elis Nordh och tillverkad av elever vid skolan. En hand växer fram ur ett städ och håller ett vattenhjul vars energi genom en kuggväxel överförs till en kuggstång som kröker sig upp mot den blå rymden och ger en vision av människans möjligheter. Invigningen skedde vid 125-årsjubileet. SKOLHUSINVIGNING Fredagen den 13:e augusti 1993 invigde Ebersteinska skolan H-huset efter en omfattande ombyggnad. I byggnaden kommer vid starten elprogrammets elever bedriva sin verksamhet. Tidigare har elever och lärare vistats i dåliga lokaler på Hammarskolan i Kneippen. OMFLYTTNINGAR Måleri- och golvläggningsutbildningen flyttar till C-huset efter sin tid vid Torsgatan. Omflyttningen har samband med gymnasieskolans omläggning från två till treåriga linjer och ökad andel teoriämnen. Målarna flyttar till de lokaler som står tomma efter det att den fordonstekniska linjen flyttat till Ingelsta. Drift- och underhållsutbildningen flyttar från sina lokaler på Grytsgatan. Även de flyttar till Ingelsta. NATIONELLA PROGRAM Från läsåret 1994 finns 16 nationella program i gymnasieskolan, varav det finns fem på Ebersteinska: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet. FÖRÄNDRINGAR I GYMNASIESKOLAN T-linjen togs bort ur gymnasieskolan från läsåret 1994-95. Teknik blev en av grenarna på NV-programmet från årskurs 2. Beslut hade också fattats om att T4 gymnasieingenjörsutbildningen skulle bort. På Ebersteinska skapades som ersättning påbyggnadsutbildningar inom byggteknik (TEBY), inom kemiteknik (TEKE), inom maskinteknik (TEMA) och inom datateknik (TEDA). Utbildningarna anordnades under åren 1993-2002. Beslut om Teknikprogrammet fattades i riksdagen 1999 och startade på Ebersteinska 2000. Då fanns redan fyra av de 16 nationella programmen på skolan: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet.
NYA BYGGSKOLAN INVIGS Ebersteinskas nya byggskola invigs den 5:e april 1995. Man får nu fräscha lokaler som är mer sammanhållna än tidigare. Allt är inte helt färdigt men det som återstår fixar byggarna själva. De har inte varit vana vid någon lyx på skolan, och någon lyx är det inte nu heller. Men ändamålsenliga och mycket inspirerande, anser de. FLYTT AV ENERGIPROGRAMMET Under sommaren 1998 flyttar Energiprogrammet från Ingelstagymnasiet till Ebersteinska. Orsaken är inte bara ekonomisk, utan det finns andra fördelar, nämligen att utbildningen ligger så nära de program som redan finns på skolan, vilket gör att man bättre kan utnyttja de lärarresurser som redan finns. SKOLLEDARPROTEST Den 26 februari 2000 protesterar skolledarna i Norrköping mot kommunens ekonomiska åtstramningar. Vi har hållit på i många år nu och sparat. Vi ser inget slut på det här säger, Åke Johansson, ordförande i Skolledarna och rektor på Ebersteinska gymnasiet. Det finns bara ett sätt att minska kostnaderna på, och det är att dra ned på personalen, säger han. Det i sin tur skulle ge katastrofala följder för många ungdomar som behöver extra stöd i sin undervisning för att klara sig i framtiden. SKOLAN BYTER NAMN I samband med millennieskiftet byter skolan namn från Ebersteinska skolan till Ebersteinska gymnasiet. Namnbytet sker efter en omröstning bland personal och elever vid skolan. UTBYGGNAD AV SKOLANS BIBLIOTEK Skolans bibliotek byggs ut 2001. Det rymmer nu en särskild tidnings- och tidskriftsavdelning. Skolböcker räcker inte. Med nya ämnen och undervisning som bygger på problembaserad inlärning, krävs att eleverna har tillgång till tidningar och tidskrifter, säger Stefania Hansson, bibliotekarie. Man måste växa upp med tidningar för att de skall vara en självklarhet senare i livet. Stefania Hansson NYA BESPARINGAR Nya besparingar, vilket innebär större grupper, inget extra stöd till elever, och färre möjligheter i de individuella valen. Så kan det bli på gymnasieskolorna till hösten 2002. Pengarna kommer inte att räcka, konstaterar rektor Åke Johansson. MINSKAT INTRESSE FÖR SPRÅK Intresset för språk minskar. Lärarna menar att eleverna, som egentligen anser att det är viktigt med språk, av strategiska skäl väljer andra kurser, för att det ibland är lättare att få högre betyg i dem. Betyg som kommer väl till pass när de skall söka in på högskolan. Har alla glömt hur Christian Eberstein nådde sina framgångar när han byggde sitt affärsimperium? FEMINISTISKT SJÄLVFÖRSVAR I augusti 2002 meddelar Leif Kinnersjö, att feministiskt självförsvar skall införas som kurs inom Individuellt val. Trettio elever på gymnasieskolorna i Norrköping kommer att utbildas i feministiskt självförsvar. Målet med kursen är att eleverna skall lära sig hur man undviker situationer där hot eller våld förekommer. Genom att ha goda kunskaper i konflikthantering och insikt i kroppsspråkets och ordvalets betydelse ska eleverna lära sig att undvika hotfulla situationer. Det handlar inte om att lära sig slåss, snarare tvärtom. Leif Kinnersjö
SISTA NOLLNINGEN PÅ EBER År 2002 arrangerar elevföreningen FINIS nollningen för sista gången. En tradition där årets nya elever skall invigas i gemenskapen av sistaringarna går i graven. Efter att i många år fått utstå kritik från media och en del andra, vuxna och föräldrar, eskalerar i år kritiken. Per Wichman visar en film i TV som berör den mångåriga traditionen. Filmaren får kritik för den vinkling han har gjort, men nu blåser en kritikerstorm upp som gör det ohållbart att bedriva ett normalt skolarbete. Skolan och dess personal attackeras från alla håll. Kritiken går så långt att personalen drabbas av hälsoproblem. Finis inser den ohållbara situationen och avstår frivilligt från att fortsätta med sin invigningstradition. Taft, en dryck som nu fått en sur eftersmak LOCKAR NATURVETENSKAPLIG UTBILDNING? Ebersteinska gymnasiets biträdande rektor Anders Bergstrand oroar sig över att antalet sökande till naturvetenskaplig utbildning minskar. Han ser ett systemfel i den tendens som nu tycks slå igenom. En uppvärdering av de mer krävande ämnena måste ske, säger han. Idag kan, något tillspetsat, en kurs i nagelvård väga lika tungt som en kurs i fysik, när man söker till högre studier. Antalet sökande till det engelskspråkiga programmet har minskat från 400 sökande 2002 till endast 50 år 2003. På grund av bristande intresse från eleverna tvingades skolan lägga ner det engelskspråkiga NV-programmet. De sista eleverna gick ut läsåret 2005-06. Anders Bergstrand POLITIKERBESÖK PÅ EBER Fredrik Reinfeldt, moderat partiledare, sedermera statsminister, besöker Eber våren 2003. Fredrik möter biträdande rektorn Eilert Johansson och eleven Rikard Burnert. De är alla överens om att det är för mycket teori på yrkesprogrammen. Ett annat problem de är överens om är att så många har förutfattade meningar om industriarbete. Rikard är snart CNC-operatör, ett högteknologiskt arbete där datorn är ett viktigt hjälpmedel. Inte många förstår hur mycket vi jobbar med data, säger han. Det mesta arbete vi utför gör vi med huvudet. Industrin är Sveriges bas, säger Reinfeldt. Det får allvarliga konsekvenser om ungdomarna värderar den på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. Fredik Reinfeldt studerar när Rikard Burnert fräser ett schackbräde
EBERYRAN 2003 Glöm nollningen, den är historia. Nu hälsas de nya eleverna välkomna till Ebersteinska gymnasiet på ett nytt och annorlunda sätt. Under en heldag delas skolans elever in i tolvmannalag, fördelade med fyra elever från varje årskurs. Under dagen får lagen genomgå ett antal lekfulla tävlingsmoment som är utlokaliserade till skolans olika byggnader. Lunch intas gruppvis och under eftermiddagen anordnas underhållning och det förrättas prisutdelning. Priserna har lokala företag bidragit med. Elevernas åsikter om arrangemanget är delade. De flesta eleverna är mycket nöjda med dagen, men framförallt de äldre eleverna saknar den avskaffade nollningen. En utvärdering av arrangemanget genomförs, för att se vad som kan förändras till det bättre till efterföljande Eberyror. SKOLAN FÅR KONKURRENS På grund av konkurrens från nya IT-gymnasiet, får skolan färre elever på el- och teknikprogrammet vilket föranleder skolan att varsla åtta lärare. Dessutom tvingas skolan minska sina lokalytor för att uppnå de nya sparkrav som kommunen ställt. Vi har även gjort besparingar inom skolledningen och inom elevstödet. Trots dessa insatser, kommer skolan inte att kunna uppnå de sparkrav om två miljoner kronor som ställts 2004, säger rektor Åke Johansson. SKOLAN VÄXER Hösten 2004 slås tre gymnasieskolor samman. Thapperska gymnasiet som bedriver utbildning inom omvårdnad lokaliseras till Ebersteinskas lokaler i H-huset. Ingelstagymnasiet som bedriver fordonsutbildning flyttar till Bråvalla, undantaget personbilsteknik som flyttar till C-huset. TUC, Transporttekniskt Utbildningscentrum, som bedriver vuxenutbildning sorterar nu under Ebersteinska gymnasiet och har sin verksamhet förlagd till Bråvalla. Under hösten anordnas en personalyra för att personalen från de hopflyttade skolorna lättare skall känna sig välkomna och få möjlighet att bekanta sig med sina nya kollegor i en ny skolmiljö. Detta sker bland annat genom tävlingar gruppvis på samma sätt som eleverna genomför sin yra. HÅRDNANDE KONKURRENS OM ELEVERNA Flera nya fria gymnasieskolor etablerar sig i kommunen och konkurrensen hårdnar om de niondeklassare som står inför sitt gymnasieval. En del skolor lockar sökande genom att erbjuda fria datorer, andra genom att erbjuda månadspeng. Ebersteinska satsar pengar på reklam både i tidningsannonser och via radio. Skolan tar även fram en ny informationsbroschyr under 2004. LJUSARE TIDER Det stundar ljusare tider för Ebersteinska gymnasiet 2007. Kommunens ekonomi har kommit i balans, vilket innebär att nya friska pengar kan tillföras skolan.