Utbildningsinspektion i Gläntan/Höjden och Montessori, förskoleklass och grundskola 1 6

Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Gläntan/Höjden och Montessori Dnr 53-2005:785 Utbildningsinspektion i Gläntan/Höjden och Montessori, förskoleklass och grundskola 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...6 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Montessori och Gläntan/Höjden och besökt Montessori den 26 oktober 2005 samt Gläntan/Höjden den 16 november 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Gläntan/Höjden samt Montessori, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I nämnda skolor intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, elever och elevråd samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklassen samt årkurserna 1, 2, 5 och 6 i Montessori och förskoleklass samt årskurserna 2, 3 4, 5 och 6 i Gläntan/Höjden. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Beskrivning av skolan/rektorsområdet Montessori Antal barn/elever Förskoleklass 15 Grundskola 95 Gläntan/Höjden Antal barn/elever Förskoleklass 8 Grundskola 74 Uppgifterna är skolornas egna per november 2005. Gläntan/Höjden och Montessori ingår i rektorsområde Öst. De två enheterna är belägna i nära anslutning till Älvdalsskolans årskurser 7 9, som för övrigt ingår i rektorsområde Mitt. Gläntan byggdes 1965 och Höjden 1962 och båda dessa byggnader har renoverats under 1999 och 2001/2002. Montessori byggdes 1958 och har därefter både renoverats och fått tillbyggnad. Rektorsområdets två förskoleklasser är båda inrymda i Gläntan/Höjdens lokaler och de benämns förskoleklassen Gläntan respektive Höjden. I den sistnämnda placeras de elever som förväntas påbörja sin grundskoleutbildning i Montessori. I rektorsområdet ingår även en förskola. I rektorsområdet tjänstgör en rektor och på respektive skola bildar lärarna ett arbetslag. Förskoleklassernas lärare ingår i varsitt arbetslag enligt ovan redovisad ordning. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Gläntan/Höjden och Montessori och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att utbildningen vid Gläntan/Höjden och Montessori sammantaget är av godtagbar kvalitet. Eleverna känner sig trygga i en trivsam skolmiljö och de ger uttryck för lust att lära. Båda skolorna har bra rutiner för att identifiera och ge eleverna olika former av stöd. De allra flesta av skolornas lärare har pedagogisk utbildning och tillgången till specialpedagogisk kompetens är god. Skolorna har en rektor som är förtrogen med verksamheten. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Gläntan/Höjden bör analysera orsaken till resultatet av de nationella proven år 2005. - Skolorna bör förbättra uppföljningen, utvärderingen och analysen av de samlade kunskapsresultaten. 2

- Elevernas kännedom om utbildningsmålen i samtliga kursplaneämnen bör förbättras i skolorna. Skolorna bör också förtydliga för eleverna vilka mål som skall användas som underlag för såväl planering som utvärdering av lärandet. - Elevernas inflytande och ansvar över utbildningens utformning och innehåll bör förbättras i skolorna. - Samarbetet mellan förskoleklassen Höjden och Montessori bör utvecklas för att på bästa sätt stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. - Skolorna bör säkerställa att läroplanens och kursplanernas mål ligger till grund för hur undervisningen utformas. - Hanterandet av åtgärdsprogram vid Montessori bör förbättras så att berörda elever och föräldrar är införstådda med dess funktion och innehåll. - Innehållet i utvecklingssamtalen vid skolorna bör tydligare utgå från läroplanens och kursplanernas mål. - Skolorna bör förbättra sin systematiska uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling med utgångspunkt i de nationella utbildningsmålen. - Kvalitetsarbetet bör utföras mer systematiskt och skolorna bör förbättra kvalitetsredovisningen så att den främjar skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidrar till att förverkliga utbildningens nationella mål. - Rektorn bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet och låta resultaten ligga till grund för beslut om åtgärder för utveckling i riktning mot målen för utbildningen. - Rektorn bör öka möjligheterna till arbetslagsövergripande diskussioner om kunskap, utveckling och lärande samt uppföljning och utvärdering av undervisningsmålen för att därmed främja en likvärdig utbildning. - Det bör analyseras om kursplanernas intentioner och mål genomsyrar ämnet idrott och hälsa. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Beslut avseende elevens val saknas i båda skolorna (2 kap. 20 grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Inspektionen visar att verksamheten i båda förskoleklasserna Gläntan och Höjden ger en god grund för elevernas fortsatta utveckling och lärande och ligger i linje med de mål och riktlinjer som anges i läroplanen. De intervjuade eleverna i 3

förskoleklasserna kunde ge konkreta exempel på vad de lär sig avseende såväl normer och värden som kunskaper. Elevernas utvecklings- och lärandeprocess dokumenteras av ansvarig lärare och genom utvecklingssamtalen görs föräldrarna delaktiga i denna. De föräldrar som inspektörerna samtalade med beskrev också att de kan se goda resultat av de båda förskoleklassernas arbete. Resultaten för de nationella ämnesproven för årskurs 5 vid Gläntan/Höjden har varierat mellan åren 2004 och 2005. År 2004 nådde 96 procent av eleverna målen i svenska, medan 76 procent av eleverna nådde målen i samma ämne år 2005. År 2004 nådde samtliga elever målen i engelska, medan resultatet år 2005 var 71 procent. I ämnet matematik var motsvarande resultat år 2004 96 procent och år 2005 82 procent. I samtliga tre ämnen var det 71 procent av eleverna som år 2005 nådde målen. Sistnämnda år uppnådde samtliga flickor målen i dessa ämnen men endast fem av elva pojkar. Inspektörerna kan därmed konstatera att resultaten för år 2005 försämrats i jämförelse med år 2004. Resultaten för de nationella ämnesproven för årskurs 5 vid Montessori har för år 2004 respektive år 2005 i stort sett varit oföränderliga. Skolans egen sammanställning av resultaten från de nationella ämnesproven våren 2005 visar att 89 procent av eleverna uppnådde målen i svenska och engelska medan 94 procent av eleverna uppnådde målen i matematik. I samtliga tre ämnen uppnåddes målen av 89 procent av eleverna. Enligt rektorns egna uppgifter uppnådde lika många elever vid Montessori målen i samtliga kursplaneämnen, men vid inspektionsbesöket stod klart att någon samlad bild över skolans resultat inte finns. Inspektionen har visat att inte heller Gläntan/Höjden har rutiner för att följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och har därmed ingen samlad bild över skolans resultat. Mot bakgrund av ovan redovisade resultat finner inspektörerna det svårt att värdera respektive skolas resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. För att kunna ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas för att eleverna skall utvecklas i riktning mot nationella mål bedömer inspektörerna följdenligt att skolorna bör förbättra uppföljningen, utvärderingen och analysen av de samlade kunskapsresultaten. Gläntan/Höjden bör därtill särskilt analysera orsaken till det försämrade resultatet av de nationella proven år 2005. Inspektörerna konstaterade i samband med inspektionsbesöket att målen för undervisningen inte är kända av eleverna i någon av skolorna och att det är svårt för elever att se vad mål i läroplanen och kursplaner har för egentlig betydelse för undervisningen. I planeringen av utbildningen får eleverna snarare planera vad de skall göra än vad man skall lära sig och vilka kunskapskvaliteter man skall sträva efter. Inspektörerna bedömer därför att elevernas kännedom om utbildningsmålen bör förbättras i såväl Gläntan/Höjden som Montessori. Normer och värden Läroplanen fastställer att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Skolan skall enligt läroplanen sträva efter att varje elev utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Författningarna lyfter också fram att skolan skall sträva efter att 4

eleverna har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Elevrådet i Montessori kunde ge exempel på hur de via klassråd och elevråd kan påverka den fysiska miljön och inköp av olika material att använda under raster. De flesta elever kunde också redogöra för syftet med klassråd och elevråd. Eleverna uppgav också att de tar ansvar för sin utbildning och har inflytande över undervisningen genom den individuella planering som ligger till grund för del av skoldagen. Det individuella planeringssystemet är enligt lärarna en tillämpning av montessoripedagogik och innebär i detta fall att eleverna har inflytande över ordningsföljd av givna alternativ. Vid Gläntan/Höjden genomförs klassråd från och med årskurs 3, medan de yngre eleverna istället har återkommande diskussionsstunder. I skolans elevråd ingår representanter från årskurs 3 6 och dessa kunde i samband med intervjun ge exempel på hur de kunnat påverka sin skolmiljö. Inspektionen har också visat att eleverna vid Gläntan/Höjden främst kan utöva inflytande genom att välja i viken ordning de skall utföra de av läraren anvisade uppgifterna. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Gläntan/Höjden och Montessori ges möjlighet att arbeta i demokratiska former och att de har inflytande och tar ansvar över skolan och arbetsmiljön i vid mening. Trots att eleverna vid båda skolorna har vissa möjligheter till inflytande och ansvar över undervisningens utformning och innehåll, är detta enligt inspektörernas mening dock alltför begränsat i förhållande till läroplanens intentioner. Inspektörerna bedömer därför att elevernas inflytande och ansvar över undervisningens utformning och innehåll bör förbättras i båda skolorna. Vid inspektionstillfället uppfattade inspektörerna båda skolorna som lugna och inspektörerna såg ingen skadegörelse och klotter vid någon av dessa. Eleverna känner väl till respektive skolas regler och i den händelse smärre bråk uppstår mellan eleverna uppmärksammas detta av vuxna. Skolorna förebygger på olika sätt alla former av kränkande behandling och de elever inspektörerna samtalade med uppgav att de är trygga och att de trivs, något som också bekräftades av de intervjuade föräldrarna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att både Gläntan/Höjden och Montessori når godtagbara resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande, men detta med förbehåll för att enbart ämnena svenska, engelska och matematik ligger till grund för bedömningen avseende hur väl eleverna utvecklar kunskaper enligt nationella krav. Gläntan/Höjden bör särskilt analysera orsaken till det försämrade resultatet av de nationella proven år 2005. För att kunna ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas för att eleverna skall utvecklas i riktning mot nationella mål bör skolorna förbättra uppföljningen, utvärderingen och analysen av de samlade kunskapsresultaten. Elevernas kännedom om utbildningsmålen i samtliga kursplaneämnen liksom elevernas inflytande och ansvar över utbildningens utformning och innehåll bör förbättras i båda skolorna. 5

Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Som beskrivs i föregående avsnitt finns hos inspektörerna en tveksamhet huruvida eleverna vid båda skolorna ges möjlighet till ett successivt ökat och reellt inflytande över undervisningens utformning och innehåll. Enligt inspektörernas uppfattning genomför alla elever i stort sett samma uppgifter men inte på samma gång, vilket innebär att inflytandet och ansvaret begränsas till att de enskilda eleverna kan välja ordning och hastighet mellan givna uppgifter. Inspektörerna bedömer mot bakgrund av ovanstående att båda skolorna bör utveckla sitt arbetssätt för att successivt ge eleverna ett allt större inflytande och ansvar över undervisningens utformning och innehåll. Eleverna är vid båda skolorna väl införstådda med exempelvis Friends funktion och de uppgav också att vuxna alltid finns till hands på skolgården i samband med raster, något som enligt eleverna ger trygghet. Samtliga skolor i Älvdalen omfattas av ett gemensamt handlingsprogram mot kränkande behandling och föräldrar delges detta program i en särskild skriftlig föräldrainformation. Vid båda skolorna är detta känt av alla berörda och såväl det förebyggande arbetet som rutinerna för att åtgärda och följa upp fall av kränkande behandling fungerar enligt inspektörernas bedömning bra. Inspektörerna vill likafullt yttra sig om det faktum att Montessori flera gånger varje månad använder sig av kvarsittning då elever trots upprepade tillsägelser bryter mot gemensamma regler och/eller inte genomför anvisade uppgifter. Trots att inspektörerna under inspektionsbesöket fick klart för sig att såväl elever som föräldrar varit delaktiga i beslutet av denna sanktion vill inspektörerna uppmärksamma skolan på vad författningarna anger avseende disciplinära åtgärder i allmänhet och kvarsittning i synnerhet. Författningarna anger att skolan skall samverka med elevernas vårdnadshavare både i fråga om skolverksamheten i stort och i frågor som rör den enskilda elevens skolsituation och kunskapsutveckling. Både lärare och föräldrar ger uttryck för att samverkan mellan hem och skola fungerar bra och att lärarna snarast meddelar föräldrarna om något särskilt inträffar. Inspektörerna bedömer att skolorna har väl fungerande former för samverkan med föräldrar. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Rektorsområdet omfattar två förskoleklasser, Gläntan och Höjden. Lärarna i Gläntan/Höjden respektive Montessori utgör skilda arbetslag och dessa inkluderar Höjdens respektive Gläntans förskollärare, vilket i sin tur innebär att dessa ingår i olika arbetslag. Trots detta samarbetar förskollärarna i hög grad. Verksamheten i de båda förskoleklasserna innehåller lek- och rörelse, skapande verk- 6

samhet, etik och moral liksom svenska för att göra eleverna språkligt medvetna samt matematiska begrepp där eleverna utvecklar sin förmåga att upptäcka, använda och kommunicera matematik i meningsfulla sammanhang. Ofta bedrivs temainriktad verksamhet med någon timmes planerade aktiviteter och i övrigt möjlighet till fri lek. Inspektörerna bedömer att förskoleklassen Gläntan respektive Höjden i val av innehåll, arbetssätt och arbetsformer gynnar elevers utveckling i riktning mot nationella mål. Med anledning av att förskoleklassen Höjden i sin arbetsplan uppger att man lägger grunden till det livslånga lärandet inom kärnämnena svenska och matematik vill inspektörerna dock framhålla att begreppet kärnämnen inte brukas vare sig i läroplanen eller i grundskolans kursplaner. Enligt läroplanen skall samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Läroplanen uttrycker också att ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kan berika elevernas utveckling och lärande. Inspektionen har visat att en sådan samverkan är eftersatt mellan främst förskoleklassen Höjden och Montessori. Däremot genomför förskoleklassen Gläntan och Gläntan/Höjden regelbundet gemensamma aktiviteter och det finns inom detta arbetslag en samverkan mellan förskollärarna och lärarna i syfte att följa varje elevs kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer därför att samverkan mellan förskoleklassen Höjden och Montessori bör utvecklas för att på bästa sätt stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Arbetsplanen för respektive skola uttrycker hur de i kommunens skolplan prioriterade målområdena skall realiseras genom att redovisa hur, när och vem som skall ansvara för genomförandet av innehåll och olika insatser. Beskrivningen utgörs av innehållsliga begrepp såsom massage, etikdag men också ämnen. Inspektörerna har också tagit del av lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna avseende svenska, engelska och matematik som utarbetats centralt för kommunens samtliga skolor. Kommunen har för övrigt tillsatt en grupp med representanter från olika skolor vars uppdrag är att bearbeta även övriga kursplaneämnen. De nu befintliga bearbetningarna fungerar som en årskursvis fördelning av ämnesinnehåll och båda skolorna tillämpar dessa i sin undervisning. Därtill använder båda skolorna en lokal arbetsplan avseende retorik, som omfattar förskoleklassen och grundskolans årskurser 1 6 och som med endast strävansmål beskriver vad eleven skall kunna och känna till. I intervjuer med lärarna vid Gläntan/Höjden framkom brister i fråga om förtrogenheten med och tillämpningen av de nu gällande nationella kursplanerna. Inspektörerna konstaterar också att det framkommit varierande uppgifter huruvida dessa tillämpas av Montessori. Lärarna vid Gläntan/Höjden efterfrågar forum för att kunna föra fördjupade diskussioner om såväl kursplanernas mål som hur kunskapsbedömningar skall göras utifrån dessa och detta såväl inom det egna rektorsområdet som med kommunens övriga skolor. Inspektörerna vill i detta sammanhang peka på vikten av att i lokala bearbetningar relatera till såväl de strävansmål som uppnåendemål som fastställs i läroplanen och i de nationella kursplanerna. Det är också angeläget att skolorna reflekterar över och jämför dessa två typer av mål för att se samband mellan hur de är skrivna och vilken funktion de har. I mål att sträva mot används be- 7

grepp som utveckla, fördjupa, tillägna sig, bli förtrogen med för att tydliggöra att detta är utvecklingsmål som inte har någon gräns. I mål att uppnå beskrivs vad eleverna skall kunna och uttrycka, därmed en kunskapsnivå som alla elever skall nå. Denna skillnad framgår inte i vare sig de kommungemensamma bearbetningarna av de nationella kursplanerna eller i den lokala arbetsplanen avseende retorik. Inte heller framgår det av respektive skolas arbetsplanen. Inspektörerna vill dessutom betona att både nationella kursplaner och läroplanen måste samverka vid planering och genomförande av undervisningen då de nationella kursplanerna inte anger hur undervisningen ska bedrivas, något som däremot i större utsträckning fastställs i läroplanen. De värden som slås fast i läroplanen är också en viktig grund för val av arbetssätt. Läroplanens och kursplanernas mål samt de enskilda elevernas behov och förutsättningar skall ligga till grund för hur skolan utformar undervisningen. I Montessori arbetar man växelvis i åldershomogena och åldersblandade grupper. I de åldersblandade grupperna ingår elever från årskurserna 2 6 och undervisningen i dessa grupper är avsedd för individuellt arbete. Arbetssättet är inspirerat av montessoripedagogiken och innebär att eleverna ges möjlighet att arbeta utifrån egen vilja, något som enligt tidigare beskrivning i denna rapport begränsas till val av ordning och tempo av fastställt innehåll. I samband med gemensam planeringstid planerar varje elev med hjälp av lärare för kommande vecka. Varje vecka får eleverna dessutom med stöd av ett antal givna frågor utvärdera den gångna veckans individuella arbete. Eleverna får bland annat reflektera över vad de lärt sig och när de kan använda sig av denna kunskap. I intervjun med eleverna framgick att de tycker att detta moment är svårt och att de ofta får hjälp av läraren att besvara denna fråga. Det framgick också att planeringen inte innehåller för eleverna tydliga mål och att denna utvärdering alltså inte på något sätt relateras till fastställda utbildningsmål. Återstoden av skoldagen bedrivs årskursvis undervisning och de lektioner som inspektörerna tog del av var tämligen lärarstyrda där eleverna var utförare av givna uppgifter. I Gläntan/Höjden arbetar man också i såväl åldershomogena som åldersblandade grupper. Samverkan finns mellan klasserna i bland annat temaarbeten och andra former av gemensamma aktiviteter. Detta sker i syfte dels att främja elevernas kunskapsutveckling dels att ge eleverna, oavsett ålder, möjlighet att samarbeta. Lärarna vid Gläntan/Höjden planerar verksamheten och arbetar utifrån ett veckoschema för respektive klass. Varje elev får ett arbetsschema där det anges ett antal uppgifter som skall genomföras. Eleverna väljer själva i vilken ordning dessa skall utföras och om de inte hinner utföra dem i skolan tas de hem som läxa. Eleverna deltar, enligt dem själva och lärarna, i fortlöpande utvärderingar, där de snarare än att värdera sitt lärande i relation till utbildningsmålen får beskriva hur de tycker sig ha klarat att av utföra angivna uppgifter. Med ovanstående som bakgrund, och inte minst då det är svårt att fastställa om skolornas mål och planeringar ligger i linje med nationella mål och riktlinjer, bedömer inspektörerna att skolorna bör säkerställa att läroplanens och kursplanernas mål ligger till grund för hur undervisningen utformas. Inspektörerna bedömer också att Gläntan/Höjden och Montessori bör förtydliga för eleverna vilka mål som skall användas som underlag för såväl planering som utvärdering av lärandet. Enligt inspektörernas mening är kännedom om dessa en förutsättning för att kunna ta ansvar för det egna lärandet. 8

Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Älvdalens samtliga skolor har gemensamma skriftliga rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rutinerna som har en tydlig ansvarsfördelning är enligt samtliga intervjuade väl fungerande. De uppgav att eleverna ges stöd i tillräcklig omfattning och att kommunens elevhälsoteam främjar detta arbete med såväl handledning till lärare som med utredningar och direkt stöd till elever. Gläntan/Höjden och Montessori har dessutom rutiner för att med bl.a. olika diagnosmaterial identifiera elever i behov av särskilt stöd. Gläntan/Höjden upprättar åtgärdsprogram och det har inte framkommit några oklarheter avseende detta. Däremot framkom i samband med intervjun med föräldrarna till barn vid Montessori att de var osäkra på huruvida åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte uppnått målen i nationella provet för årskurs 5 och de var inte helt och fullt införstådda med åtgärdsprogrammets funktion. Inspektörerna bedömer på grund av detta att hanterandet av åtgärdsprogram vid Montessori bör förbättras så att berörda elever och föräldrar är införstådda med dess funktion och innehåll. Beträffande stödinsatser i form av studiehandledning på modersmålet anger rektorn och elevvårdsteamet att det inte finns någon elev med sådant behov vid någon av skolorna. I kommunen saknas det rutiner för arbetet med sådant stöd vilket, enligt inspektörernas mening, kan medföra att sådant stödbehov riskerar att inte uppmärksammas. De bristande rutinerna för detta behandlas vidare i kommunrapporten. Utvärdering av lärandet I Montessori har varje elev en individuell utvecklingsplan som utgör underlag för det utvecklingssamtal som genomförs varje termin. Föräldrarna är väl införstådda med rutinerna kring utvecklingssamtalet men ändå kunde inspektörerna förstå att det presenterade resultatet av barnets/elevens utveckling och den fortsatta utvecklingen inte har någon tydlig koppling till nationella mål. Någon förälder har snarare fått veta hur elevens utveckling ter sig i relation till övriga klassens. Inspektörerna vill på grund av detta särskilt framhålla att den enskilda elevens utveckling skall värderas och bedömas i förhållande till de nationella målen och inte till övriga elevers. I Gläntan/Höjden pågår arbetet med att utarbeta rutiner så att individuella utvecklingsplaner upprättas från och med år 2006 i enlighet med då gällande krav. Rutinerna kring utvecklingssamtalet är väl kända för föräldrarna. Enligt elever, föräldrar och lärare behandlas då hur eleverna utvecklas och hur de klarar sina uppgifter, men dessa uppgifter ställs inte alltid i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer mot bakgrund av ovanstående att innehållet i utvecklingssamtalen vid Gläntan/Höjden och Montessori tydligare bör utgå från läroplanens och kursplanernas mål för att kunna bidra till elevernas kunskapsutveckling och på så sätt en allsidig bedömning av elevernas lärande och kunskapsutveckling. Skolorna bör därtill förbättra sina systematiska uppföljningar och utvärderingar av varje elevs kunskapsutveckling med utgångspunkt i de nationella utbildningsmålen. 9

Som tidigare påtalats i resultatavsnittet bör skolorna förbättra uppföljningen, utvärderingen och analysen av de samlade kunskapsresultaten. Det är i det sammanhanget angelägenhet att uppmärksamma de kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en skriftlig kvalitetsredovisning årligen upprättas som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Den skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser om målen inte har uppnåtts. Rektorsområde Öst har en kvalitetsredovisning för år 2004 som följer de fem målområden som fastställts i kommunens skolplan där Gläntan/Höjden och Montessori redovisas var för sig. Kvalitetsredovisningen redogör för måluppfyllelsen för vart och ett av dessa genom att hänvisa till indikatorer. Av intervjun med rektorn framgick att dessa indikatorer bland annat har koppling till enkätundersökningar, men resultatet av dessa olika enkäter redovisas inte. Istället presenteras respektive skolas starka sidor samt förbättringsåtgärder. En redovisning och analys av resultaten i förhållande till nationella målen saknas helt. De förbättringsåtgärder som omnämns i respektive kvalitetsredovisning återfinns inte i den lokala arbetsplanen och skolorna har var för sig genomfört en rad utvecklingsarbeten, uppföljningar och utvärderingar som inte redovisas i kvalitetsredovisningen. I inspektörernas samtal med lärarna framgick dessutom att dessa utvecklingsarbeten snarare tillkommer på lärarnas egna initiativ än utifrån en strategisk idé om skolutveckling. Inspektörerna bedömer därför att båda skolorna bedriver kvalitetsarbete men att detta bör utföras mer systematiskt. Kvalitetsredovisningens utformning i enlighet med den kommungemensamma modellen bedöms i kommunrapporten, men skolorna bör ändå enligt inspektörernas bedömning förbättra kvalitetsredovisningen så att den främjar skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidrar till att förverkliga utbildningens nationella mål. Skolledning och intern kommunikation I läroplanen förklaras att uppdraget att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp och om hur kunskapsutveckling sker. Läroplanen anger också att den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och skolans professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt, vilket kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste enligt läroplanen ske i ett aktivt samarbete mellan skolans personal och elever. Rektorn utövar det pedagogiska ledarskapet på egen hand och arbetslagen i Gläntan/Höjden respektive Montessori är inte representerade i någon ledningsgrupp eller motsvarande. Rektorn uppgav att de båda arbetslagen var för sig bedriver verksamheten och utveckling av densamma. Lärarna vid båda skolorna anser att rektorn genom det pedagogiska ledarskapet skall ge förutsättningar för att de bland annat skall kunna föra diskussioner om såväl kursplanernas mål som hur kunskapsbedömningar. Enligt lärarna möjliggörs inte detta helt och fullt för närvarande. För övrigt sågs rektorn av samtliga intervjuade som förtrogen med den dagliga verksamheten. 10

Inspektörerna bedömer att skolans ledning som helhet fungerar bra, men mot bakgrund av de förbättringsbehov som påtalas i denna rapport bör den pedagogiska ledningen stärkas. Rektorn bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet och låta resultaten ligga till grund för beslut om åtgärder för utveckling i riktning mot målen för utbildningen. Dessutom bör rektorn öka möjligheterna till arbetslagsövergripande diskussioner om kunskap, utveckling och lärande samt uppföljning och utvärdering av undervisningsmålen för att därmed främja en likvärdig utbildning. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolornas värdegrundsarbete och pedagogiska verksamhet sammantaget är av godtagbar kvalitet. Likväl bör samverkan mellan förskoleklassen Höjden och Montessori utvecklas för att på bästa sätt stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Båda skolorna bör förtydliga för eleverna vilka mål som skall användas som underlag för såväl planering som utvärdering av lärandet. Båda skolorna bör dessutom säkerställa att läroplanens och kursplanernas mål ligger till grund för hur undervisningen utformas. Innehållet i utvecklingssamtalen bör vid båda skolorna tydligare utgå från dessa mål. Skolorna bör därtill förbättra sina systematiska uppföljningar och utvärderingar av varje elevs kunskapsutveckling med utgångspunkt i de nationella utbildningsmålen. Hanterandet av åtgärdsprogram vid Montessori bör förbättras så att berörda elever och föräldrar är införstådda med dess funktion och innehåll. Kvalitetsarbetet bör utföras mer systematiskt och skolorna bör också förbättra arbetet med kvalitetsredovisningen så att den främjar skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidrar till att förverkliga utbildningens nationella mål. Följdenligt bör rektorn ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet och låta resultaten ligga till grund för beslut om åtgärder för utveckling i riktning mot målen för utbildningen. Slutligen bör rektorn öka möjligheterna till arbetslagsövergripande diskussioner om kunskap, utveckling och lärande samt uppföljning och utvärdering av undervisningsmålen för att därmed främja en likvärdig utbildning. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl. a. skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Enligt grundskoleförordningen skall eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen för elevens val. Undervisningen skall syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i kursplanerna. I Älvdalens kommun har rektor delegation på beslut om elevens val. Gläntan/Höjden och Montessori planerar och genomför gemensamt elevens val som bland annat utgörs av dans, musik, teknik och bild och form. Dessa olika aktiviteter erbjuds eleverna under totalt fyra dagar per termin. Rektorn har 11

dock inte fattat beslut om elevens val. Inspektörerna bedömer därför att Gläntan/Höjden och Montessori inte lever upp till författningarnas krav avseende elevens val. I samband med vid intervjun med eleverna i de högre årskurserna vid Gläntan/Höjden framkom att ishockey ges ett stort utrymme i ämnet idrott och hälsa och detta på bekostnad av andra former av fysisk aktivitet. Enligt eleverna medför detta att vissa elever undviker att delta. Inspektörerna vill framhålla att det av kursplanen framgår att detta ämnes karaktär och uppbyggnad skall ha ett brett och allsidigt innehåll och att alla, oavsett fysiska eller andra förutsättningar, skall kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Inspektörerna har, utifrån de uppgifter som framkommit i inspektionen, svårt att fullständigt bedöma huruvida intentionerna och målen i kursplanerna kan anses vara uppfyllda. Däremot bedömer inspektörerna att ovanstående uppgifter bör ge anledning att analysera om dessa aspekter genomsyrar ämnet idrott och hälsa. Personal I de två förskoleklasserna Gläntan och Höjden finns totalt fyra förskollärare motsvarande cirka tre heltidstjänster. Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att Montessori var lärartätheten sju heltidstjänster per hundra elever, varav 4,8 med pedagogisk utbildning. År 2005 är, enligt rektorns egna uppgifter, lärartätheten vid samma skola 8,15 lärare per hundra elever. Av dessa har en lärare så kallad lokal behörighet och resterande lärare har pedagogisk utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak skall bedriva. Därutöver har två lärare montessoripedagogisk utbildning. Den officiella statistiken för år 2004 visar att lärartätheten vid Gläntan/Höjden nio heltidstjänster per hundra elever, varav nio med pedagogisk utbildning. År 2005 är, enligt rektorns egna uppgifter, lärartätheten vid samma skola 8,75 lärare per hundra elever. Samtliga lärare har pedagogisk utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak skall bedriva. Båda skolorna har speciallärare som kontinuerligt samarbetar med den specialpedagog som verkar övergripande inom rektorsområde Nord respektive Öst. Gemensamt för båda skolorna finns lärare i språkval, textilslöjd, trä- och metallslöjd, idrott och hälsa, bild och form samt musik. De flesta av dessa lärare har pedagogisk utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Personalen vid Gläntan/Höjden har kontinuerlig handledning men är då uppdelade i en grupp för grundskolepersonal, en för förskoleklass. Syftet är bl.a. att stärka arbetslaget och behandla frågor som är gemensamt intresse för personalen. Montessori har avböjt handledning. Materiella resurser De materiella resurserna är enligt samtliga intervjuade goda vid båda skolorna. Inspektörerna lade märke till att det för montessoripedagogiken utmärkande materialet finns tillgängligt för eleverna vid Montessori. 12

Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förutsättningarna för utbildning är bra vid båda skolorna. Det bör dock analyseras om kursplanernas intentioner och mål genomsyrar ämnet idrott och hälsa på det sätt som avses. Skolorna lever dock upp inte upp till författningarnas krav avseende elevens val och detta måste åtgärdas. Datum Ort 2006-01-31 Stockholm Eva Hederström Anna Löfström Marie Wiberg-Svensson 13