De internationella musikbolagens redovisning av immateriella tillgångar

De internationella musikbolagens redovisning av immateriella tillgångar - Vad kan de svenska bolagen tillämpa i jakten på rättvisande bild? Författare: Kristoffer Ersson Music & Event Management Johan Axelsson Music & Event Management Jesper Karlsson Music & Event Management Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Ämne: Företagsekonomi III Nivå och termin: Kandidatuppsats HT 2012

2

3 Förord Vi vill rikta ett tack till alla som har bidragit i skapandet av denna uppsats. Tack till vår handledare Thomas Karlsson, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet Kalmar. Tack till vår examinator Petter Boye, Lektor vid Linnéuniversitetet Kalmar, som bistod med hjälp under uppsatsen gång. Tack även till alla andra forskare som har hjälp oss med opponering och åsikter under arbetets gång. Vi vill även passa på att tacka Per Lindström, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet Kalmar. Ett stort tack riktas även till Christian Johansson, revisor på Deloitte Kalmar, som erbjöd sin expertis på området. Kalmar 9 januari Johan Axelsson Jesper Karlsson Kristoffer Ersson

4 Abstract Purpose: Method: Conclusion: Keywords: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. Intangible assets, true and fair view, IASB, FASB, music companies, intellectual capital, the precautionary principle.

5 Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Examinator: Musikbolagens redovisning av immateriella tillgångar på internationell nivå Vad kan den svenska marknaden tillämpa i jakten på den rättvisande bilden? Jesper Karlsson, Johan Axelsson & Kristoffer Ersson Thomas Karlsson Petter Boye Kurs: 2FE40E Företagsekonomi III Examensarbete HT 2012 Syfte Metod Slutsats Nyckelord Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning. Immateriella tillgångar, rättvisande bild, IASB, FASB, musikbolag, intellektuellt kapital, försiktighetsprincipen.

6 Definitioner A&R (Artists & Repertoire) - Den divisionen i företaget som främst står för talangscouting och utvecklandet av bolagets artister. 360-bolag - Musikbolag som täcker en artists alla behov med allt från inspelning till bokningar och marknadsföring. 360-avtal - Kontrakt som förhandlar rättigheter för alla tänkbara intäktsströmmar hos en artist, inspelad musik, merchandise, live-sidan och så vidare. Musikförlag - Bolag som förvaltar artisters & låtskrivares rättigheter att exploatera musik. De skapar nya användningsområden för musiken, samlar in rättighetsintäkter & letar nya samarbeten mellan artister och låtskrivare. Skivbolag - Bolag som exklusivt arbetade med att skapa ny musik och ge ut den på olika format. Nu är den generella benämningen musikbolag då man oftast har flera olika avdelningar som alla har olika intäktsströmmar i samma bolag. Musikbolag - Ett bolag med många olika avdelningar som gör olika saker för att kunna få in pengar på annat än bara den inspelade musiken. Major-bolag - Avser de stora giganterna på marknaden som äger den allra största delen av musiken som släpps i världen. Dessa är Universal, Sony & Warner. Independent-bolag (indiebolag) - Det är de musikbolag som inte är ägda av de fyra stora, numera de tre stora, major-bolagen. Musikkatalog - Avser det lager som bolaget har med rättigheter att distribuera och exploatera redan inspelade verk. Streaming - När en ljudfil skickas från en webbtjänst, via internet, till mottagarens dator, mobiltelefon etc. där filerna spelas upp i realtid samtidigt som de skickas från webbtjänsten. Man kan då lyssna på musiken direkt utan att först ladda ner hela filen. Merchandise - Merchandise är ett engelskt begrepp för t-shirts, posters, leksaksfigurer etc. som säljs med artistens logga eller namn, ofta i samband med turnéer eller konserter men även via artistens hemsida samt andra återförsäljare. Royalty - En del av en intäkt. En artist erhåller en procentuell del av intäkterna vid till exempel skivförsäljning och denna kallas artistens royalty. Underetiketter - Det är småetiketter som det större musikbolaget använder sig av för att kunna ge ut annorlunda musik och utnyttja olika images och nå olika kunder. T.ex: Universal har den nya underetiketten Svenska Inspelningar som bara ger ut svenska artisters musik. Masterinspelning - Masterinspelning är den faktiska inspelningen av en låt eller ett album. Alltså orginalet som sedan dupliceras varje gång en ny kopia görs.

7 Förskott - När skivbolaget betalar ut ett förskott till en artist i samband med skivinspelning. Förskottet ges till artisten för att artisten ska motiveras att fortsätta vara kreativ. Förskottet betalas sedan av till skivbolaget mot den royalty som artistens skiva tjänar in. Först när förskottet är helt återbetalat får artisten ta del av royalties för sålda skivor. IFRS (International Financial Reporting Standards) - En standard för redovisning i börsnoterade företag. Denna regleras av International Accounting Standards Board. IASB (International Accounting Standards Board) - Internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra finansiell redovisning och arbeta fram internationella redovisningsstandarder. GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) - Amerikanska översättningen till god redovisningssed. För företag i USA som är börsnoterade. FASB (Financial Accounting Standards Board) - Den amerikanska motsvarigheten till IASB som reglerar US GAAP. Ett arbete pågår för att eliminera skillnaden mellan de två redovisningstraditionerna.

8 1. INLEDNING... 10 1.1 MUSIKBOLAGENS INTELLEKTUELLA KAPITAL... 11 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 12 1.3 FRÅGESTÄLLNING... 13 1.4 SYFTE... 13 2. METOD... 14 2.1 FORSKNINGSSTRATEGI & ANSATS... 14 2.2 KVALITATIV INTERVJU... 16 2.3 FRAMTIDA ANVÄNDNING AV STUDIEN... 16 2.4 DATAINSAMLING... 17 2.5 METODKRITIK... 17 2.5.1 Trovärdighet... 18 2.5.2 Äkthet... 19 3. TEORETISK REFERENSRAM OCH BEGREPP... 21 3.1 KVALITATIVA EGENSKAPER INOM REDOVISNINGEN... 21 3.2 AKTUELLA REDOVISNINGSPRINCIPER... 23 3.2.1 Principen om rättvisande bild... 23 3.2.2 Försiktighetsprincipen... 23 3.2.3 Realisationsprincipen... 23 3.3 INTELLEKTUELLT KAPITAL... 24 3.3.1 Intellektuellt kapital Stewart och Edvinsson & Malone... 24 3.4 REDOVISNINGSPROBLEMATIKEN AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR - BIANCHI & LABORY... 25 3.5 VÄRDERINGSMETODER... 26 3.6 IAS 36 & 38 OCH IFRS 3... 28 3.6.1 IAS 36... 28 3.6.2 Immateriella tillgångar enligt IAS 38... 28 3.6.3 Värdering av immateriella tillgångar... 29 3.6.4 IFRS 3 rörelseförvärv... 30 3.7 SFAS 142 & 50... 31 3.7.1 SFAS 142... 31 3.7.2 SFAS 50... 31 4. EMPIRI... 33 4.1 INTERVJU... 33 4.2 UNIVERSAL MUSIC GROUP... 33 4.2.1 Fakta om Universal Music Group... 33 4.2.2 Tillgångssidan... 34 4.2.3 Aktivering i balansräkningen... 34 4.2.4 Nedskrivningar, avskrivningar och värdering... 34 4.2.5 Contractual content commitments... 36 4.2.6 Förskott... 36 4.3 WARNER MUSIC GROUP... 37 4.3.1 Fakta om Warner Music Group... 37 4.3.2 Balansräkningen... 38 4.3.3 Nedskrivningar & Avskrivningar... 38 4.3.4 Värderingsmetod... 39 4.3.5 Förskott... 40 4.4 EMI MUSIC... 40 4.4.1 Fakta om EMI... 40

9 4.4.2 Balansräkningen... 41 4.4.3 Nedskrivningar & Avskrivningar... 41 4.4.4 Musikkataloger... 42 4.4.5 Förlagsverksamhet... 42 4.4.6 Förskott... 43 4.5 VAD AKTIVERAR BOLAGEN EN SAMMANSTÄLLNING... 43 4.6 AKTIVERING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR HOS DE SVENSKA BOLAGEN... 43 5. ANALYS OCH DISKUSSION... 45 5.1 ANALYS... 45 5.2 FÖRSKOTT... 49 5.3 MUSIKKATALOGER... 51 5.4 MERCHANDISE... 52 5.5 REGELVERK... 53 5.6 INTELLEKTUELLT KAPITAL... 54 5.7 DEN SVENSKA MARKNADEN... 55 6. SLUTDISKUSSION... 58 6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 60 KÄLLFÖRTECKNING:... 61 BILAGOR... 64 BILAGA 1. UTVECKLINGEN I BRANSCHEN... 64 BILAGA 2. UTRÄKNINGAR... 65

10 1. Inledning I bilaga 1 finns ett kapitel som beskriver branschens utveckling. Syftet med den bilagan är att ge läsaren som inte är införstådd med musikbranschen en överblick om hur utvecklingen har sett ut. Samhällets utveckling i de flesta branscherna går mot att vara alltmer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv. Till följd av detta har olika typer av immateriella tillgångar kommit att få allt större betydelse för företagets ekonomiska situation. Även redovisningen av immateriella tillgångar har hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare i och med kravet på en rättvisande bild. 1 Fokus på problemet ligger vid värderingen av immateriella tillgångar, speciellt när det rör sig om internt upparbetade tillgångar, så som ett varumärke. Dessa immateriella tillgångar ska som vanliga tillgångar värderas objektivt och detta skapar ett problem vid värderingen. 2 Dels för att internt upparbetade tillgångar kan ha ett helt annat värde för företaget än för externa intressenter och även för att det inte finns så många existerande marknader för immateriella tillgångar vilket gör det svårt att redovisa efter ett marknadsvärde. Som resultat av detta har företag varit försiktiga i värderingen och detta har de fått stark kritik för. Redovisningen ansågs omodern då den nya, kunskapsbaserade ekonomin, tagit över allt mer. 3 Ett annat grundläggande problem är att det är svårt att säkerställa de framtida ekonomiska fördelarna för en immateriell tillgång till skillnad från materiella och finansiella tillgångar. Därför uppstår det en problematik med att verkligen ta upp en immateriell tillgång i balansräkning eftersom det då strider mot det första kravet för vad som krävs för att en immateriell tillgång skall kunna tas upp i balansräkningen, nämligen att Resursen förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden. 4 1 Smith (2006) s. 200 2 Marton et al (2010) s. 366 3 ibid 4 ibid s. 367

11 Anledningen varför behovet att redovisa immateriella tillgångar inte riktigt påträffats förrän på senare år är till viss del att många redovisningsstandarder satts under industrialiseringen där förmögenhet främst mättes i anläggningar och utrustning. 5 I och med övergången till en kunskapsbaserad ekonomi så är det ekonomiska värdet inte längre i produktionen av material utan i skapandet, utvecklingen och manipulationen av immateriella tillgångar. 6 För musikbolagens del, där stora delar av deras tillgångar är rättigheter, varumärke, musikkataloger och kontrakt kan det uppstå problem vid externredovisningen. Aktiveras inte immateriella tillgångar helt eller ens delvis, kan det skapa en missvisande bild av företagets värde till dess intressenter genom att företagets bokförda värde blir lägre än marknadsvärdet. 1.1 Musikbolagens intellektuella kapital Inom musikbolagsbranschen är intellektuellt kapital, alltså personalen oerhört viktig vid företagens intäktsskapande. Till exempel Artist & Repertoire avdelningen av ett musikbolag, vilket är den del som bl.a. upptäcker nya artister och låtskrivare och knyter an dessa till bolaget, är högst beroende av kompetent arbetskraft. Utan talangfull personal på dessa positioner skulle musikbolag ha svårt att driva sin verksamhet framåt och vara innovativa. Detta är givetvis inte unikt för just denna bransch, men det är påtagligt här precis som i många andra tjänstebaserade företag. Problemet är att personal inte kan aktiveras i balansräkningen, då personal inte klassas som en tillgång eftersom en tillgång måste kontrolleras av företaget vilket de inte kan göra över personal. 7 I och med att personal oftast följer med vid förvärv av företag ligger det i intressenternas intresse att kunna spekulera i värdet på det intellektuella kapitalet. Det enda sättet som det intellektuella kapitalet aktiveras i balansräkningen i dagsläget är som goodwill vid förvärv, vilket skrivs av olika beroende på vilket regelverk företaget använder sig utav vid upprättandet av årsredovisningen. 5 Bianchi et al (2004) s. 154 6 Bianchi et. al (2004) s. 154 7 Smith (2006) s. 200

12 Problemet blir alltså att värdet som det intellektuella kapitalet faktiskt utgör i företaget inte går att styrka, eftersom personalen ligger utom företagets kontroll. Således blir det bokförda värdet på företaget än en gång lägre än marknadsvärdet. Det kan dock vidare spekuleras i att personalen även kan utgöra en risk. Speciellt i tjänstebaserade företag så som mindre 360-bolag, då nyckelpersoner skulle vid ett eventuellt uppköp kunna välja att lämna företaget och därigenom skapa problem till följd av försämrade eller förlorade kundrelationer. 1.2 Problemdiskussion Efter att ha studerat olika musikbolags års- och koncernredovisningar insåg vi att de större börsnoterade bolagen i större utsträckning aktiverar sina artistkontrakt och musikkataloger i balansräkningen. Independent-bolagen gör generellt inte detta i samma utsträckning trots att även dessa har artister kontrakterade att stanna i bolaget, och de företag som gör det gör det ofta väldigt försiktigt. Vi upptäckte även att det används ett standardiserat regelverk i och med att upprättandet av årsredovisningen enligt årsredovisingslagen. De internationella redovisningsstandarderna används inte i någon vidare stor utsträckning i de mindre svenska bolagen i dagsläget. 8 Det föreliggande argumentet för att de mindre bolagen gör på annat vis är för att kunna visa en rättvisande bild, till följd av immateriella tillgångars osäkra värden. Frågan som då uppstår är om inte det istället visar upp en missvisande bild, i och med utelämnandet av företagens immateriella tillgångar. Om de mindre bolagen skulle använda samma standarder för att värdera sina immateriella tillgångar, skulle de då inte ha samma förutsättningar att visa sin ekonomiska ställning? Med en högre grad av rättvisande bild får årsredovisningen ett större nyttjandevärde ur företagets och intressenters perspektiv genom att det blir lättare att jämföra bolag emellan. 8 Intervju Johansson (2012)

13 1.3 Frågeställning Med bakgrund till problemdiskussionen har vi kommit fram till två frågeställningar som denna studie ämnar svara på; Hur redovisar de studerade musikbolagen sina immateriella tillgångar? Vad finns det för möjligheter för den svenska marknaden att tillämpa liknande metoder? För att besvara första frågeställningen kommer följande punkter att analyseras i bolagens koncernredovisningar; 1. Vad aktiveras 2. Hur aktiveras de 3. Hur värderas de 4. Hur avskrivs och nedskrivs de 1.4 Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden.

14 2. Metod Vår ingång i denna studie var att vi skulle studera hur de svenska bolagen agerade eftersom det var den svenska marknaden vi var mest intresserade av. Vi upptäckte dock att de svenska årsredovisningarna inte var tillräckliga för att kunna få ut relevant data till vår studie. I många fall ansågs årsredovisningarna missvisande eftersom de stora bolagen har så många dotterbolag (underetiketter) under den överhängande etiketten som vi inte fick tillgång till om vi inte studerade moderbolagets koncernredovisning. 2.1 Forskningsstrategi & ansats Vi har i denna uppsats utgått från en kvalitativ forskningsstrategi. I denna studie menar vi med kvalitativ forskning sådana metoder som bygger på analyser av texter som inte utformas för att analyseras kvantitativt, t.ex. statistiska metoder. Uppsatsen utgår även ifrån den naturalistiska traditionen då vi eftersträvar en förståelse av den sociala verkligheten utifrån dess egna termer, som den egentligen är. De resultat som uppnåtts är högst sannolika eftersom de samlats från säkra koncernredovisningar som är tillstrykta av auktoriserade revisorer. 9 Vad som främst kännetecknar kvalitativ metod och vår studie är att den bygger på ord, deltagarnas uppfattningar, teorigenerering och att den är ostrukturerad. Med att studien bygger på ord menas att till skillnad från de kvantitativa siffrorna så framställer vi våra analyser med hjälp av ord. I kvalitativ metod utgår forskaren ifrån deltagarnas uppfattningar, det är alltså deras uppfattningar som är av betydelse medan i kvantitativ forskning är det forskaren som styr utifrån dennes intressen. Kvalitativ forskning hålls ofta ostrukturerad till följd av att forskaren skall kunna komma fram till deltagarnas innebörder och de begrepp som kommer från den empiriska informationen. Den kvantitativa forskningen är å sin sida väl strukturerad till följd av att forskaren ska kunna studera de väl avgränsade begrepp och frågeställningar som utgör fokus för forskningen. 10 Teorigenereringen kännetecknas av kvalitativ metod då forskaren låter teorin komma fram utifrån datainsamlingen istället för, som i kvantitativ metod, där en uppsättning begrepp styr användningen av forskningsinstrument. 9 Ryen (2004) s. 42 10 Bryman & Bell (2005) s. 322

15 I denna uppsats har vi samlat information främst från texter. Framförallt är det noter i företagens koncernredovisningar som har gett oss användbar informationen för vårt syfte. Teorin genereras främst på ett kvalitativt sätt då datainsamlingen resulterar i en teoribildning, dock har vi i denna studie följt en abduktiv ansats vilket kommer till följd av att vi redan har en uppsättning av teorier och kunskap, men den slutgiltiga teorin har fastställs efter vad datainsamlingen resulterade i. En abduktiv ansats grundar sig i att genom en viss mängd data hitta en teori som på bästa sätt förklarar den insamlade datan. 11 Abduktionen är alltså ett samspel mellan deduktion och induktion där deduktionen bidrar med en ökad kunskap genom tidigare teori och induktionen med en lägesbeskrivning inom avsett område. 12 Studiens förhållningssätt till abduktionen är att arbetets gång pendlar mellan teori och empiri. Då vi redan vid studiens initiala fas besatt viss kunskap inom både musikbranschen och redovisning skapades ett grundläggande teorikapitel. Allt eftersom koncernredovisningarna analyserats har ny kunskap fordrats och teorin har omarbetats. Därav pendlingen mellan teori och empiri. För att genomföra denna forskning har vi utgått från en deskriptiv undersökning som kännetecknas av att det, till viss mån, redan finns tillfredsställande kunskap inom problemområdet. Eftersom vi ville beskriva förhållandet mellan de olika företagens redovisningar, och ställa det i relation till hur det skulle kunna tillämpas hos de svenska bolagen, så blev undersökningens syfte att beskriva och förklara. Vi ville också ge en grundlig redogörelse för ett fenomen, vilket en deskriptiv undersökning ämnar redogöra för. 13 Fenomenet vi ämnade redogöra för i denna studie är alltså immateriella tillgångar. Vid informationsinsamlingen för deskriptiva undersökningar används ofta endast en teknik. Den teknik vi har använt är huvudsakligen att studera och analysera koncernredovisningar och standarder. En intervju har också genomförts, dock endast till syftet att användas som förstudie. 11 Backman et al (2012) s. 335 12 Olsson & Sörensen (2011) s. 48 13 ibid s. 45

16 2.2 Kvalitativ intervju En intervju gjordes med den auktoriserade revisorn Christian Johansson som är kontorschef på Deloitte i Kalmar. Intervjun hölls öppen och mer lik en diskussion genom att vi höll en låg strukturering och standardisering på utformningen. 14 Då Johansson inte har specifik expertis inom musikbranschen kom intervjun att beröra övergripande om immateriella tillgångar som han besitter god kunskap om. I och med att syftet med vår undersökning ämnar beskriva och förstå ett mönster och varierande handlingssätt ter sig den kvalitativa intervjuformen som mest lämplig. Genom att ha gjort en kvalitativ intervju fick vi med intervjusubjektets egna uppfattningar, vilket även öppnade upp för en dialog och följdfrågor som annars hade missats. 15 Genom att ta in expertis från en auktoriserad revisor fick vi också en djupare förståelse för tankegången kring aktiverande och värdering av immateriella tillgångar på ett annat sätt än om endast koncernredovisningar skulle använts. Koncernredovisningar kan vara svårtolkade, och risk finns att viktig information missas. Genom att då komplettera sekundärdata med primärdata i form av intervjusvar minskade risken att vi fokuserat på endast viss typ av information eller till och med fel information. 2.3 Framtida användning av studien Efter intervjun med Christian Johansson fick vi bekräftat att det inte finns tillräckligt med kunskap i de mindre svenska bolagen. Det faktum att de svenska musikbolagen inte är börsnoterade och därav följer årsredovisingslagen (nedan benämnt ÅRL) istället för de internationella regelverken var en faktor till att studien kom att behandla de internationella standarderna, och hur de kan tillämpas i Sverige. I och med att upprättandet av årsredovisningen enligt ÅRL bidrar det till en standardiserad årsredovisning som gör att mycket information som vi söker lämnas ute. 14 ibid s. 133 15 Trost (2010) s. 31

17 Efter att ha jämfört hur denna typ av redovisning sköts hos de svenska bolagen kontra majorbolagen på internationell nivå kom studien slutligen att handla om hur internationella företag gör på internationell nivå, och till vilken nivå det går att tillämpa i Sverige för att på så sätt uppnå en mer harmoniserad redovisning och rättvisande bild. 2.4 Datainsamling Vid datainsamling skiljer man på primär- och sekundärdata. Den primära datan är den information som forskaren själv samlat in i form av till exempel enkätundersökningar och intervjuer. Det går att beskriva detta som originalkällor som inte tidigare manipulerats. Utöver den primära datan behövs även sekundärdata vilket är material som tidigare har sammanställts av andra, exempel på dessa är litteratur och offentlig statistik. 16 De sekundärdata vi använt oss av i denna studie är först och främst koncernredovisningar. Utöver detta så har vi även studerat litteratur, tidigare forskning, artiklar, lagar och standarder. De primärdata vi använt är en intervju som främst har utförts för att kunna få en djupare inblick i ett ämne som vi redan innan har relativt bra förståelse i. Intervjusubjekt har sökts hos de svenska huvudkontoren; Universal Music, Warner Music, EMI Music och Sony Music Entertainment. Samtliga bolag har ställt sig positiva till att bistå med hjälp vid första kontakten, men när frågor skickats ut via mail har det blivit tydligt att de inte hade svar på våra frågor. Problemet ligger delvis i att vår studie analyserar bolagen på internationell nivå där annan redovisningsstandard används. Intervjusubjekten hos de svenska huvudkontoren har därför inte kunnat besvara våra frågor. 2.5 Metodkritik Kvalitativa studier bör, enligt flera författare, bedömas efter andra kriterier än de för kvantitativa studier. Detta menar Guba & Lincoln (1994) beror på de validitets- och reliabilitetskriterierna som tillämpas på kvantitativa undersökningar där förutsättningarna för kriterierna är möjligheten att komma fram till en absolut sanning. De menar alltså att det kan finnas mer än en hållbar beskrivning av verkligheten och har därför utvecklat två grundläggande kriterier för bedömning av en kvalitativ undersökning; trovärdighet och äkthet. 16 Patel & Davidson (2011) s. 65

18 2.5.1 Trovärdighet Trovärdighet delas upp i fyra delkriterier: Tillförlitlighet - Denna studie bygger på sekundärkällor i form av koncernredovisningar som tillstrykts av auktoriserade revisorer samt redovisningsstandarder från IASB och FASB. Dessutom har en intervju genomförts med en auktoriserad revisor för att få en bredare förståelse. Därav bör denna studie i högsta grad vara tillförlitlig, just tack vare den starka informationsinsamlingen. Det finns såklart risk i att data misstolkats från sekundärkällorna, men i och med intervjun med Johansson har våra kunskaper i ämnet ökat ytterligare. Vår uppfattning efter denna intervju var att han inte hade studerat många årsredovisningar inom musikbranschen, men den kunskapen han besatt hjälpte oss ändå att förstå ämnet mer än tidigare. Vi kommer att bistå vår respondent med denna studie för att få en bekräftelse att studiens beskrivning är korrekt. Överförbarhet - Detta kriterium handlar om hur pass fyllig redovisningen är och om den är så pass tät att den kan förse andra personer med en databas som är applicerbar på andra miljöer. Bryman & Bell (2003) skriver: Eftersom kvalitativ forskning i normalfallet inbegriper ett intensivt studium av en liten grupp eller av individer som har vissa egenskaper gemensamma, tenderar kvalitativa resultat att ha fokus på det kontextuellt unika och på meningen hos eller betydelsen av den aspekt av den sociala verklighet som studerats. 17 Kvalitativ forskning går alltså in mer på djupet än på bredden. Därav bör en kvalitativ studie inneha en viss fyllighet och djup, som skulle kunna överföras till en annan miljö. Med denna studie har vi som avsikt att bistå med en tydligare redogörelse för redovisningen av immateriella tillgångar med huvudfokus på musikbranschen. Johansson beskriver i intervjun 18 att kunskapen inom internationell redovisningsstandard är bristfällig på den svenska marknaden. Denna studie ämnar erbjuda en djupare förståelse för redovisningsproblematiken av immateriella tillgångar. Även fast studien fokuserar på musikbranschen anser vi att denna studie är applicerbar även på andra branscher som har immateriella tillgångar. 17 Bryman & Bell (2003) s. 307 18 Bilaga 5

19 Pålitlighet - För att kunna bedöma pålitligheten skall forskarna ha ett granskade synsätt. Detta gör forskaren genom att säkerställa att det skapats en fullständig och tillgänglig redogörelse av forskningsprocessen, exempelvis problemformulering, val av undersökningspersoner och intervjuutskrifter. Att ha kollegor som granskare under arbetets gång är också en möjlighet för att bedöma kvaliteten och pålitligheten. Pålitligheten i denna studie bör anses relativt hög. Dels för att vi här i metodkapitlet beskriver forskningsprocessen, men även för att vi redogör för val av intervjusubjekt och även brister mot resultatet av intervjun. Dessutom har en transkribering av intervjun gjorts som finns tillgänglig i bilagorna. 19 Slutligen har det under arbetets gång, med jämna mellanrum, utförts seminarium där andra forskare granskat studien. Möjlighet att styrka och konfirmera - Eftersom det i samhällelig forskning inte går att få någon fullständig objektivitet bygger detta kriterium på att det skall vara så uppenbart som möjligt att forskaren inte medvetet låtit sina personliga värderingar och teoretiska inriktning påverka utförandet av och slutsatserna från en undersökning. 20 Eftersom vi är tre författare till denna studie ökar risken för inflytandet av personliga värderingar men det kan å andra sidan vara tvärt om, att det hjälper att minimera risken för personliga värderingar. Då vi är tre stycken som läser studien så ökar chansen att hitta de omedvetna personliga värderingar som smugit sig in. 2.5.2 Äkthet Även äkthet kan, enligt Guba & Lincoln (1994) delas upp i delkriterier. Dessa tas upp nedan. Rättvis bild - Rättvis bild syftar främst till att om forskaren visar en tillräckligt rättvisande bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats. Till exempel om forskaren bara intervjuar en viss typ av befattning i ett företag och lämnar ute de andra, så är det en bristande rättvisande bild. Eftersom att denna studie inte har studerat olika människor utan här har fokus legat på olika koncernredovisningar som tidigare har granskats och studerats av auktoriserade revisorer så visar studien rent teoretiskt upp en rättvisande bild av koncernredovisningarna, då dessa årsredovisningar i relativt hög grad måste ha en bra rättvisande bild. När det kommer till vår analys och slutsats av denna 19 Bilaga 5 20 Bryman & Bell (2003) s. 307f

20 information har vi varit så objektiva vi har kunnat vara. Det går aldrig att helt utesluta sina egna åsikter men i högsta grad har vi hållit denna studie deskriptiv och utan påverkan från egna värderingar. Katalytisk autenticitet Här ställer sig forskaren frågan hur denna studie har bidragit till de medverkande kan förändra sin situation? Vi har utfört en deskriptiv studie som ämnar bistå mindre svenska musikbolag med en djupare insikt i immateriella tillgångars aktivering. Däremot är de företag som analyseras i studien inte dessa bolag, utan bolag som redan besitter den här kunskapen och använder sig av den idag. Studien kommer därför att kunna användas främst av de så kallade independent-bolagen, som har en bristfällig redovisning av immateriella tillgångar. Taktisk autenticitet - Handlar om undersökningen gjort att deltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs. Som tidigare nämnt bistår studien med en tydlig redogörelse för situationen och hanterandet av immateriella tillgångar. Tanken är att studien ska kunna bistå deltagarna med bredare kunskap och praktisk tillämpning än tidigare.