Bilaga 3 Bakgrund och fördjupningar Bredbandstrategi 2016 Tranemo kommun. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 1 (46) Bilaga 3 Bakgrund och fördjupningar Bredbandstrategi 2016 Tranemo kommun Bredband där du bor, verkar och vistas Hur vi når bredbandsmålen 2020

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 2 (46) Innehåll 1 En förändrad marknad... 4 2 Nuläge och marknadsanalys... 6 2.1 Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden... 6 2.2 Gjorda bredbandsinvesteringar 2010 2013... 10 2.3 En nordisk jämförelse... 11 2.4 Bredbandstäckning i Västra Götaland... 11 2.5 Bristområden i Västra Götalands län... 12 2.6 Västra Götalandsregionens bredbandstöd... 13 2.7 Kunskapsmaterial i GIS... 13 2.8 Mobiltäckning i Tranemo kommun... 16 2.8.1 TeliaSonera... 16 2.8.2 Tele2... 17 2.8.3 Telenor... 17 2.8.4 Tre... 18 2.8.5 Net1... 18 3 Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län... 19 4 Behov idag och i framtiden... 21 4.1 Behov hos invånare och näringsliv... 21 4.2 Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård... 28 4.3 Prognos gällande uppnått mål 2020... 29 5 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet... 31 5.1 Kommunal bredbandsstrategi... 31 5.2 Samordning av marknadens grävande aktörer... 31 5.3 Grävtillstånd... 31 5.4 Bygglov... 32 5.5 Marktillträde... 32 5.6 Kanalisationstillträde... 32 5.7 Återställningskostnader vid grävning... 32 5.8 Ledningsrätter... 33 5.9 Kommunal borgen... 33 5.10 Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark... 33 5.11 Kommunen som fastighetsägare... 33 5.12 Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk... 34 5.13 Samordning internt i kommunen... 34 6 Statliga myndigheters påverkan på bredbandsarbetet... 35 7 Risk och sårbarhetsanalys av bredbandsnät... 36

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 3 (46) 8 Trådlös utveckling... 37 8.1 Mobilnät... 37 8.2 Wifi-nät... 39 9 Bredbandsutveckling genom arbetsgruppen UBit... 41 10 Bredbandstäckning per kommun... 43 11 Definitioner... 45

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 4 (46) 1 En förändrad marknad IP Only har, i samband med att de fått en ny kapitalstark ägare, inlett ett omfattande arbete med att köpa upp fibernät från kommuner runtom i Sverige samt även nyanlägga fibernät i de kommuner man träffat avtal med. De har aviserat att de kommer att satsa ca 15 Mrd kr på fiberutbyggnad fram till 2020. Denna nya konkurrens på marknaden har ökat motsvarande aktivitet hos TeliaSonera, framför allt i deras dotterbolag Skanova och Svenska Stadsnät. Koncernen har sagt att de satsar 9 Mrd kr på fiberutbyggnad fram till år 2018. Båda aktörerna har också utvecklat sina egna landsbygdskoncept till stöd för fiberföreningar. Tillsammans med stadsnätens fortsatta utbyggnad har detta lett till en kraftigt ökad aktivitet vad gäller fiberutbyggnad i hela landet. Dessa satsningar är positiva eftersom de innebär ett viktigt tillskott av resurser, intresse och kapital på den krävande marknaden för bredbandsutbyggnad, även i områden som bearbetas av andra aktörer. Detta är en grundförutsättning för att ha en chans att nå de nationella och regionala bredbandsmålen. IP Only har ännu (januari 2016) inte inlett någon utbyggnad i Tranemo kommun. Om de bestämmer sig för att göra det, kan det dock gå mycket fort från beslut till handling. Kommunen måste därför ha väl fungerande rutiner för att hantera kommande förfrågningar. Kommunstyrelsen har antagit ett dokument benämnt Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur, senast reviderat 2015-07-06. För att detta ska vara komplett behöver det dock kompletteras med skrivningar om hur man hanterar förfrågningar om markavtal och grävtillstånd. Se mer om detta i avsnitt 5 nedan. Stadsnäten har under de senaste åren konsoliderat sin verksamhet och i de flesta fall uppnått en stabil lönsamhet. Det har varit en trend att stadsnäten antingen går ihop i regionala kluster för att kunna uppnå en kritisk massa, eller att kommunerna har sålt sina stadsnät till Svenska Stadsnät eller IP Only. Detta kommer med stor sannolikhet att bli vanligare framöver och på lång sikt omforma i stort sett hela bredbandsmarknaden. Vissa inslag av kommunalt ägande kommer dock säkerligen att finnas kvar under mycket lång tid. Under hösten 2015 bildades det offentligt ägda regionala bredbandsbolaget NetWest. Bolaget fick 29 delägare. Västra Götalandsregionen äger 34 %, resterande kommuner äger lika mycket var. De deltagande kommunerna är Svenljunga, Gullspång, Lidköping, Skara, Skövde, Götene, Göteborg, Alingsås, Orust, Uddevalla, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Strömstad, Mellerud, Trollhättan, Mariestad, Töreboda, Tibro, Karlsborg, Tidaholm, Hjo, Vårgårda, Borås, Ulricehamn, Kungälv, och Öckerö via sina stadsnät eller kommunen direkt. Syftet med bolaget är att marknadsföra regionala svartfiber- och kapacitetstjänster och att därigenom öka stadsnätens affärer. Bolaget kan också vara en tänkbar försäljningskanal för förbindelser i fiberföreningarnas nät. Tranemo kommun har valt att tillsvidare stå utanför NetWest. Om bolaget lyckas etablera en framgångsrik verksamhet bör dock kommunen göra en förnyad prövning om det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för både kommunen och de fiberföreningar som verkar inom kommunens gränser om kommunen går med som delägare. Regeringen har tilldelat 3,25 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i Sverige fram till 2020. Jordbruksverket har beslutat (DNR 3.2.17-1394/14) att fördela dessa medel så att Västra Götaland tilldelas 16,08 % av summan, alltså 523 Mkr. Fiberföreningarna kan alltså se fram emot ytterligare möjligheter till bidrag. Bidrag har kunnat börja sökas i september 2014, men Länsstyrelsen kan inte börja fatta beslut förrän tidigast i slutet av mars 2016.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 5 (46) TeliaSonera meddelade i januari 2012 att de fram till 2015 lägger ned ca hälften av de 2 000 kopparanslutna telestationer som då fanns. Detta beslut har påverkat tillkomsten av fiberföreningar på landsbygden. Detta arbete kommer att fortsätta även efter 2015, men man vet ännu inte i vilken takt. Telia har meddelat att man inte kommer att ta hänsyn till var det finns fiberföreningar och i vilken takt dessa bygger ut i sina beslut om nedläggning av telestationer.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 6 (46) 2 Nuläge och marknadsanalys 2.1 Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden Bredbandsanslutningar har tidigare karaktäriserats av att hastigheten ner till konsumenten varit flera gånger högre än den hastighet konsumenten kunnat skicka med (asymmetrisk kommunikation). Nu kommer allt fler tjänster som även ställer krav på hög hastighet från konsumenten, vilket gör att det krävs lika hög hastighet i bägge riktningar (symmetrisk kommunikation). Figurerna nedan visar utvecklingen av antal abonnemang på bredbands- och internettjänster i Sverige, år 2009 2015. Källa: Svensk Telekommarknad, PTS-ER 2015:28

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 7 (46) Om vi bara ser på de fasta abonnemangen 2008 2015 ser bilden ut så här: Kommentarer till bilderna ovan från PTS själva är; - Den sista juni 2015 var antalet abonnemang på fast bredband 3,3 miljoner, vilket är 132 000 fler än vid samma datum ett år tidigare. - De senaste åren är det fiber (inklusive fiber-lan) som stått för det mesta av tillväxten av abonnemangen på fast bredband. Antalet abonnemang via fiber ökade med 232 000, eller 18 procent, och uppgick till 1,5 miljoner i slutet av juni 2015. Fiberabonnemang med en nedladdningshastighet av 100 Mbit/s eller mer uppgick till 1,1 miljon (en ökning med 25 procent) medan bredbandsabonnemangen via kabel-tv med samma hastighet uppgick till 285 000 (en ökning med 45 procent). - Antalet abonnemang på övrig fast bredbandsanslutning 8 var 11 000 i slutet av juni 2015, vilket är på samma nivå som året innan. - Andelen bredbandsabonnemang via fiber respektive via xdsl uppgick till 41 procent av samtliga fasta (trådbundna) bredbandsabonnemang sista juni 2014, se figur 7. Ett år senare har andelen abonnemang via fiber ökat till 46 procent medan andel xdsl har sjunkit motsvarande till 35 procent. Det sker en stor ökning av abonnemang med hög hastighet, både ned- och uppströms. Exempel på tjänster som kräver hög hastighet från konsumenten är: Back-up av foton och videofilmer samt andra dokument från hemdatorn till ett säkert nätarkiv, lagring av dokument i molnet istället för på hemdatorn för att få åtkomst till dokumenten från valfri Internetansluten PC, videotelefoni med hög kvalité,

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 8 (46) videostödd vård och omsorg med videosändning från vårdtagaren, tex med konceptet Action (http://actioncaring.se/) interaktiv TV, kameraövervakning i skyddssyfte eller för trafikövervakning. Finns idag även för privata hemlarm som nu utrustas med videokommunikation från hemmet, överföring av stora mängder data från räddningsfordon som räddningstjänst och ambulans, till räddningscentral och akutmottagning, för analys. Härtill kommer bandbreddskrävande tjänster som HDTV, som i allt större utsträckning kommer att distribueras via bredband då frekvensutrymmet i marksända system är än så länge inte är avsett för HD TV och begränsat. Här ställs krav på upp till 100 Mbit/s till hushållet. Tillgång till fibernät kommer därför att spela en alltmer betydelsefull roll för marknadsaktörerna för att de effektivt skall kunna konkurrera på slutkundsmarknaderna för bredbandstjänster och för att slutkunderna därigenom skall kunna säkerställas ett urval av tjänster som svarar upp mot deras behov. Följande två bilder beskriver marknadsutvecklingen för fast bredband med olika nedrespektive uppladdningshastighet. Källa: PTS-ER-2015:28. Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter nedströms: Några kommentarer ur rapporten: Antalet abonnemang med högre överföringskapacitet fortsätter att öka medan de med lägre hastigheter minskar. I juni 2015 fanns knappt 1,3 miljoner abonnemang med hastigheter på 100 Mbit/s eller mer, vilket är en ökning på 29 procent. Detta hastighetsintervall är nu det vanligaste och utgör drygt 40 procent av samtliga abonnemang. Fiberabonnemangen med en nedladdningshastighet av 100 Mbit/s eller

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 9 (46) mer uppgick till 1,1 miljon (ökning med 25 procent) och kabel-tv till 285 000 (ökning med 45 procent) abonnemang. Abonnemang med 1000 Mbit/s ökad med 41 procent uppgick den sista juni 2015 till 20 000. Den sista juni 2015 fanns 524 000 fasta bredbandsabonnemang med hastigheter på 30 till 100 Mbit/s, en ökning med 111 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Abonnemangen med hastigheter på 10 till 30 Mbit/s var 824 000 till antalet, vilket är en minskning med 25 procent. Abonnemang med hastigheter på 2 till 10 Mbit/s minskade samtidigt med 22 procent. För den största minskningen stod abonnemang med hastigheter över 144 kbit/s och under 2 Mbit/s. I juni 2015 uppgick dessa till 20 000, vilket är en minskning med 37 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Av de totalt 1,5 miljonerna abonnemang på fast bredband via fiber hade 70 procent en hastighet på 100 Mbit/s eller mer i slutet av juni 2015. Samtidigt hade 46 procent av bredbandsabonnemangen via kabel-tv hastigheter på 100 Mbit/s eller mer. Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter uppströms: Några kommentarer ur rapporten: - Antalet fasta bredbandsabonnemang med en uppladdningshastighet på 100 Mbit/s eller mer ökade med 38 procent till 623 000 abonnemang den sista juni 2015. - Abonnemangen på fast bredband med uppladdningshastighet mellan 30 och 100 Mbit/s ökade med 31 procent och var 125 000. Den sista juni 2015 fanns 1,5 miljoner abonnemang med en uppladdningshastighet på 10 till 30 Mbit/s, en ökning med 36

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 10 (46) procent sedan samma tidpunkt föregående år. Detta intervall utgör nu den största andelen, 43 procent, av alla abonnemang på fast bredband. - 900 000 fasta bredbandsabonnemang hade en uppladdningshastighet på 144 kbit/s till 2 Mbit/s. Dessa abonnemang har minskat med 30 procent. - Allt fler abonnemang markandsförs med symetriska överföringshastigheter uppströms och nerströms. Detta som en konsekvens av att andelen fiberabonnemang ökar. Den stora skillnaden i andelen abonnemang med höga överföringshastigheter uppströms och nedströms kan bero på att abonnemang med symmetriska hastigheter oftast är dyrare än de med asymmetriska hastigheter. En annan trolig förklaring är att det inte är möjligt eller mycket ovanligt att kunna leverera symmetriska hastigheter med xdslteknik och i kabel tv-nät. 2.2 Gjorda bredbandsinvesteringar 2010 2013 Följande bild illustrerar gjorda investeringar i fast och mobil bredbandsutbyggnad åren 2010 2013 enligt regeringens utredning Bredband för Sverige in i framtiden, SOU 2014:21.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 11 (46) Om vi tittar på investeringar i fiber under samma period, ser bilden ut enligt följande: Totalt har den statliga finansieringen sammantaget under de fyra åren uppgått till cirka 1,6 miljarder kronor. 2.3 En nordisk jämförelse Studien Nordic Broadband City Index, utgiven av Nexia i oktober 2014, är en jämförelse i digital utveckling mellan städerna i Sverige, Norge och Danmark. Bäst av alla är Linköping, följt av Västerås. Men på sjätte plats hittar vi den tredje bästa svenska staden och det är Borås. Fjärde bäst i Sverige och på en åttondeplats totalt är Göteborg. Uppsala återfinns på plats tio. Resterande städer på tio-i-topp-listan är norska, ingen av dem är danska. Det stämmer rätt väl med hur utvecklingen på bredbandsområdet ser ut mellan länderna i andra undersökningar. 2.4 Bredbandstäckning i Västra Götaland Nedanstående tabell visar täckning för olika hastigheter och bredbandstekniker för hushåll och företag i Tranemo kommun enligt PTS Bredbandskartläggning 1. År 2014 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 100,00 % 36,71 % 7,80 % 7,80 % 99,06 % 100,00 % Företag 100,00 % 29,22 % 11,61 % 11,61 % 97,78 % 100,00 % I Västra Götalands län ser motsvarade tabell ut enligt nedan: År 2014 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 100,00 % 76,52 % 52,32 % 47,62 % 99,31 % 100,00 % 1 PTS-ER-2015:11

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 12 (46) Företag 100,00 % 69,73 % 45,88 % 43,14 % 98,31 % 100,00 % Motsvarande tabell gällande genomsnittet för hushåll och företag i Sverige. År 2014 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 99,89 % 76,40 % 57,48 % 54,21 % 98,45 % 99,68 % Företag 99,71 % 69,50 % 51,23 % 49,45 % 96,68 % 99,30 % För låga hastigheter och långsamma tekniker har alltså Västra Götalands län och Tranemo kommun ett något bättre läge än riksgenomsnittet, men för höga hastigheter och snabba tekniker är läget det omvända. När det gäller tillgång till fiber ligger Tranemo kommun långt efter både landet och länet. Detta läge delar Tranemo kommun med de flesta andra kommuner utan större tätorter. Det finns ett tydligt samband i länets kommuner mellan tillgången till 100 Mbit/s och andelen landsbygdsbefolkning vilket visas i nedanstående diagram där varje kommun i länet representeras av en punkt i diagrammet. Trendkurvan har en tydlig lutning som åskådliggör att ju större andel av befolkningen som bor utanför tätorterna, desto lägre är tillgången på 100 Mbit/s bredband för kommunens hushåll. 90% Tillgång till 100 Mbit/s, befolkning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel befolkning utanför tätort Inget hushåll i Västra Götalands län saknar enligt kartläggningen möjlighet att få tillgång till bredband. Definitionen som används är EU s USO-direktiv 2 som för Sverige är 1 Mbit/s nedströms. Redovisningen av mobil täckning har varit i överkant på grund av brister i mätmetoderna. En mer verklighetsanpassad redovisning på PTS och konsumentverkets inrådan är nu implementerad hos de olika mobiloperatörerna från och med 2015. Samma mätmetod används nu av alla mobiloperatörer. 2.5 Bristområden i Västra Götalands län De brister som blev kvar efter den offentliga bredbandsutbyggnaden med de s k Rosengrenspengarna år 2002-2007 är de som definierades i den förra regionala 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster)

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 13 (46) bredbandstrategin som beslutades av regionstyrelsen i februari 2009. Den definitionen anses kunna fungera fortfarande och ser ut enligt följande: 1. Kvarvarande vita och gråa kopparanslutna områden utan bredband alls. 2. Radiolänkanslutna telestationsområden. Maximalt kan 8/0,8 Mbit/s beställas. 3. Områden utanför ca 2 km fågelavstånd från närmaste fiberanslutna telestation. Ingen av de ej åtgärdade bristområdena ligger i Tranemo kommun. 2.6 Västra Götalandsregionens bredbandstöd Västra Götalandsregionens bredbandstöd har funnits sedan 22 augusti 2011. Länets och kommunernas stöd är godkänt av EU-kommissionen enligt beslut med ärendenummer: N 30/2010. Under hösten 2011 startade Västra Götalandsregionen en offensiv med möten ute bland kommunerna för att öka intresset för dessa satsningar. De krav som funnits för de stödmottagande kommunerna har varit att de måste ta fram en bredbandstrategi som innehåller en marknadsanalys. Enligt villkoren i beslutet måste utbyggnaden ske till de utpekade bristområdena enligt 2.5 ovan, dvs ingen sådan utbyggnad är aktuell i Tranemo kommun. Detta kan dock ändras om något nytt bristområde av typ 3 kan identifieras inom kommunen. 2.7 Kunskapsmaterial i GIS Länet och UBit-gruppen har i samarbete med Region Skåne använt GIS-kartor som underlag under många år för att illustrera utvecklingen i länet. Kartorna nedan innehåller många olika typer av information som förklaras här: Fiberområden: Telestationer:

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 14 (46) GIS-material finns även tillgängligt lokalt. En viktig del av detta är kartor med information om de fibernät som finns tillgängliga inom kommunen. Kommunen har en viktig roll att samordna denna information och även att ta hand om resultat från de inmätningar som fiberföreningarna gör av sina nät. Detta kräver dock tillräckligt med resurser för att allt material ska kunna tas om hand och införas på rimligt kort tid, men även för att uppdatera redan inlagd information vid förändringar i näten. Under en inkörningsperiod när grunddata läggs in kan det behövas inköp av resurser utifrån för att klara av arbetsbelastningen. Som jämförelse visas också en karta nedan med PTS siffror på hur många som har tillgång till fiber inom samma område. Grå rutor på dessa kartor innebär att det inte finns fiber inom rutan. Sen stiger tillgången på fiber från 10 % - 30 % i de ljusaste lila rutorna till över 90 % i de mörkaste rutorna enligt nedanstående färgskala. Varje ruta på dessa kartor är 250 * 250 meter. Observera att PTS siffror är från 2013 och att det förekommer en viss eftersläpning i rapporteringen från fiberföreningarna, vilket gör att verkligheten är bättre än vad som syns på kartorna.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 15 (46)

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 16 (46) 2.8 Mobiltäckning i Tranemo kommun De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den täckning som gäller för Tranemo kommun framgår av nedanstående kartor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: om man är inne, utomhus eller i en bil om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av 2.8.1 TeliaSonera Utbredningen av Telias mobilnät framgår av täckningskartan på deras webbplats, se bild nedan från februari 2016.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 17 (46) 2.8.2 Tele2 Karta över Tele2s mobiltäckning i februari 2016. 2.8.3 Telenor Karta över Telenors mobiltäckning i februari 2016.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 18 (46) 2.8.4 Tre Karta över Tre:s mobiltäckning i februari 2016. 2.8.5 Net1 Net1 är en mobiloperatör som använder sig av ett lägre frekvensband än övriga operatörer. De har dock under 2015 installerat 4G i hela sitt nät. Den praktiska följden av detta är att Net1 har den bästa täckningen av alla mobiloperatörer, men de kan inte erbjuda riktigt samma hastigheter som de andra, maximalt upp till 35 Mbit/s. De vänder sig i första hand till sommarstugeägare, jordbrukare, båtfolk och andra som brukar ha problem med täckningen. Deras täckning med 4G framgår nedan, bilden är från februari 2016.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 19 (46) 3 Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län Denna bild är en översikt över de aktörer som samspelar och påverkar utbyggnaden av bredband i Västra Götalands län. Bilden är förenklad och det finns fler samband och aktörer, men de som visas här är de som UBit bedömer har den största inverkan på bredbandsområdet. Aktörerna är; Bredbandsforum: Regeringens forum för bredbandsarbete där alla de stora operatörerna deltar i styrgruppen. Där finns också SKL, IT och Telekomföretagen, Telekområdgivarna, LRF, spelutvecklingsbolag etc representerade. Västra Götalandsregionen deltar som enda län i Sverige. Länssamverkan Bredband: Nätverk för handläggare av Landsbygdsprogrammet på alla länsstyrelser i Sverige. Drivs av Post- och Telestyrelsen. Post- och Telestyrelsen (PTS): Tillsynsmyndighet inom telekombranschen. Ansvariga för uppföljningen av bl a LEK, lagen om elektronisk kommunikation som är lagstiftning för området. Jordbruksverket: Ansvariga för landsbygdsprogrammet och dess regelverk i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Ansvarig myndighet för hanteringen av Landsbygdsprogrammet i Västra Götalands län. Västra Götalandsregionen (VGR): Regionutvecklingssekretariatet driver arbetsgruppen UBit. VGR har också tagit fram ett eget bredbandsstöd som inriktas mot nya fiberanslutningspunkter i länets definierade bristområden.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 20 (46) Lantmäteriet: Lantmäteriet är den myndighet som kartlägger Sverige. Till uppgifterna hör också att registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser. UBit-gruppen: UBit står för "Utveckling av bredband och IT-infrastruktur". Respektive kommunalförbund har valt en person som ansvarig för informationsinsamling och informationsspridande inom sina respektive kommunalförbund. Sedan 2010 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i gruppen och från och med 2012 finns även Coompanion och Hela Sverige Ska Leva med. Kommuner: Länets 49 kommuner är en viktig framgångsfaktor och bra arbetande ingrediens i bredbandsarbetet i Västra Götalands län. Där kommunerna tar samordningsansvar för bredbandsarbetet bildas fler fiberföreningar och nås störst täckning snabbast. Drygt 20 av kommunerna äger egna stadsnät som saluför svartfiber och kapacitetstjänster mot marknadens aktörer. Fiberföreningar: De ekonomiska föreningar som bildas med ett gemensamt intresse att bygga fibernät till medlemmarnas villor för att få tillgång till kraftfullt bredband inklusive tjänster för Bredband(Internet), TV och telefoni. Består av privatpersoner som lägger ett stort ideellt arbete för att genomföra sina projekt. Fiberparaply: Sammanslutning av fiberföreningar som gärna bildas när fiberprojekt börjar bli färdigt i syfte att minska den fortsatta arbets-och administrationsbördan för fiberföreningarnas styrelser. Netwest: Nytt offentligt regionalt bolag som har bildats för att vara ett marknadsföringsbolag för kommunernas stadsnät. Netwest skall också succesivt att kunna saluföra fiberföreningarnas fiber via de fiberparaplyer som bildas. Bolaget ägs av ca 29 offentliga delägare där VGR är största ägare med 34 %. Marknad: De aktörer som står för den stora övervägande delen av fiberinvesteringarna i Sverige ihop med de slutanvändare, företag och hushåll, som köper deras tjänster. Observera att i denna regionala strategi inkluderas de kommunala stadsnäten i begreppet marknadsaktörer. Detta kan naturligtvis diskuteras, men bedömningen bygger på att även om stadsnäten har en ekonomiskt stark ägare i ryggen, så agerar de till allra största delen utan direkta bidrag från sina ägare och utanför den skattefinansierade delen av den kommunala ekonomin. De måste därför agera marknadsmässigt vid beslut om både investeringar och drift.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 21 (46) 4 Behov idag och i framtiden 4.1 Behov hos invånare och näringsliv Tillgången styr behovet. Det är en allmän uppfattning att det är svårt att mäta behov av något man inte har. Dock kan vissa generella fakta nämnas. Behovet av uppströms hastighet ökar genom sociala medier såsom Facebook, Instagram etc, laglig fildelning, videokonferens, videotelefoni, övervakning och leveranser av digitala produkter. Stora aktörer som exempelvis Microsoft och Google erbjuder applikationer över nätet som bygger på att brukaren har ett bra och symmetriskt bredband. Behovet av hastighet ökar generellt i och med introduktionen av nya tjänster som t ex HD-TV (4K). Följande texter är ett urval av innehållet i rapporten "Svenskarna och Internet 2015". Den är sammanställd och utgiven av IIS (Internetstiftelsen I Sverige, www.iis.se). Internet började spridas 1995 och tjugo år senare fortsätter det att spridas till allt fler. Även aktiviteten hos dem som redan använder internet ökar. Det är dock inte frågan om några stora ökningar. Redan 2014 hade 92 procent av befolkningen (12+ år) tillgång till internet. Nu har procenttalet ökat till 93. 2015 är det även 92 procent som har tillgång till en dator och 90 procent som har tillgång till bredband.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 22 (46) Den ökade tillgången till smarta mobiler och surfplattor i de svenska hushållen har medfört att en knapp majoritet (53%) nu har tillgång till inte bara en dator utan också till en smartmobil och en surfplatta. Det är en uppgång med 8 procent från förra året. Spridningen av de smarta mobilerna som tog fart 2010 nådde sin böjningspunkt 2012, varefter spridningstakten avtog något. 2013 ökade andelen som har tillgång till en smartmobil med 12 procentenheter, sedan 9 procentenheter 2014 och det senaste året var ökningen endast 4 procentenheter. Spridningen har alltså bromsat in under det senaste året. Ökningen har halverats. En orsak kan vara att de äldre generationerna inte är lika intresserade av att använda en liten smartmobil för att koppla upp sig till internet. Surfplattan vars spridning kom igång senare än de smarta mobilerna uppvisade under förra året en mycket kraftig uppgång, från att 31 procent av befolkningen hade tillgång till en sådan upp till 53 procent. Det var en ökning på 22 procentenheter under ett år. Under det senaste året har dock spridningstakten avtagit och surfplattans spridningskurva har nått en tydlig böjningspunkt varefter kurvan börjar plana ut.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 23 (46) Långt ifrån alla känner sig delaktiga i det nya informationssamhället. Fram till 2008 ökade andelen som kände sig helt och fullt eller till stor del delaktiga upp till 60 procent av befolkningen. Sedan dess har andelen delaktiga legat kring 60 procent för att stiga till 65 procent 2014. Andelen delaktiga ligger kvar på samma nivå även i år. Två orsaker, som till viss del är sammankopplade, dominerar de förklaringar som de som inte använder internet ger. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Därefter nämner man den krångliga tekniken och att man inte kan något om datorer. Sett över tid har andelen som pekar på den krångliga tekniken som en orsak ökat, vilket visar att en del av de som ännu inte använder internet känner en viss press på sig att börja använda internet, men tvekar inför svårigheterna. Funktionshinder är en annan orsak till att man inte använder internet. Det är 4 procent av befolkningen som uppger att de har funktionshinder som försvårar användningen av internet och datorer. Men även om man är internetanvändare kan funktionshinder skapa svårigheter. Ju äldre man är desto större blir problemen. Det gäller framför allt problem med synen och motoriken som ökar med åldern. 10 procent av de yngre pensionärerna och 16 procent av de över 76 år uppger sådana problem.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 24 (46) Många som har en smartmobil använder den till en mängd olika saker. Tre av fyra använder GPS-funktionen till att navigera med, 77 procent av smartmobilanvändarna gör det vilket motsvarar 57 procent av befolkningen. Två av tre smartmobilanvändare (47% av befolkningen) har börjat använda Mobilt BankID och nästan fyra av tio använder Swish. Fyra av tio (29% av befolkningen) publicerar åtminstone ibland var de är via mobilen och drygt var tredje (27% av befolkningen) har en liten apparat som via en app registrerar hur de tränar. E-handeln, här mätt i andelen av internetanvändarna som någon gång köpt en sak eller en tjänst, har legat kring drygt 80 procent de senaste åren. 2015 kan vi se en minskning och den återfinns i alla åldersgrupper. Det innebär att antalet som uppger att de e-handlar har minskat något. Men eftersom e- handeln har ökat, mätt i kronor (HUI, 2015), innebär det att de som e-handlar handlar mer än tidigare. Ser man på andra aktiviteter som har anknytning till handel över internet så har de ökat med någon eller några procent mellan 2014 och 2015. Nästan alla med internet (93%) är inne på sin internetbank åtminstone någon eller några gånger i månaden och de betalar sina räkningar (89%). De flesta jämför priser, köper och bokar biljetter. Många besöker också e- handelssajten Blocket, hälften (51%) av internetanvändarna gör det varje månad. Nu är det även 46 procent som säljer varor via internet. För att e-handeln ska fungera krävs någon form av betalning och legitimering. Andelen med traditionell e-legitimation har minskat under de senaste åren från att 67 procent av internetanvändarna (16+ år) hade en sådan 2013 till 59 procent idag. Istället har Mobilt BankID, som finns som en app i mobilen, fått stor spridning eftersom det är enkelt och fungerar överallt där det finns mobiltäckning. Det infördes 2011 och 2014 använde sig 48 procent av de med smarta telefoner av detta sätt att legitimera sig. I år har denna andel stigit till 68 procent. Det innebär att halva svenska folket (49%) över 16 år använder en sådan.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 25 (46) Swish, som är ett sätt att överföra pengar via mobilen infördes i december 2012. Det har nu fått stort genomslag bland de unga. Totalt används det av 44 procent av de mobila internetanvändarna (16+ år), vilket motsvarar en tredjedel av befolkningen (32%). Svenska folket har generellt blivit vanare att använda internet för olika ekonomiska transaktioner. Enligt Skatteverket var det 2015 hela 68-70 procent av skattebetalarna som deklarerade elektroniskt. 2014 var det 60 procent. Årets deklarationstrend har enligt Skatteverket varit att använda Mobilt BankID. Drygt hälften av alla internetanvändare har Mobilt BankID. Ytterligare en fjärdedel har någon annan form av elektronisk legitimation. Det är dock 22 procent av internetanvändarna över 16 år som inte har någon elektronisk legitimation alls.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 26 (46) I flera år har det spekulerats om när Facebook ska börja tappa sin dominerande ställning bland de olika sociala nätverken. Hittills har det inte skett utan andelen som är medlemmar på Facebook har ökat något för varje år och 2015 är inget undantag. 2012 var det 64 procent av internetanvändarna som någon gång besökte Facebook. Det steg sedan till 66 procent 2013, 68 procent 2014 och är nu uppe i 70 procent. Denna ökning beror främst på att allt fler äldre börjat besöka Facebook. Det uppväger den minskande populariteten som Facebook fått bland de unga (12-15 år). Bland de yngsta har, sedan flera år, alternativa bildbaserade nätverk som Instagram, Snapchat, Kik med flera fått stor spridning samtidigt som Facebook inte används lika frekvent. Men nästan alla som är lite äldre, över 15 år, besöker Facebook och de gör det dagligen. Facebook används således av de flesta och det besöks flitigt. Instagram används flitigast av de unga, men 40 procent av de i åldern 36-45 år använder också Instagram någon gång. Användningen av Instagram fortsätter att öka med raketfart i alla åldrar. Den årliga ökningen har varit 12 procentenheter, från 16 procent 2013 till 28 procent 2014 och nu 40 procent 2015. Snapchat, är ett annat sätt att kommunicera med bilder, men där försvinner bilden efter ett antal sekunder som man själv kan bestämma (1-10 sekunder). Bilden försvinner dock inte helt utan finns kvar i minnet. Snapchat är en tjänst som de unga, 12-25 år, använder i nästan lika stor utsträckning som de använder Instagram. Fyra av fem 12-15 åringar använder Snapchat någon gång och tre av fem använder Snapchat dagligen. De flitigaste Snapchattarna är 12-15 åriga flickor där så många som tre av fyra använder det dagligen. Dagliga Snapchatanvändare över 35 år är däremot sällsynta. Twitter är en mikroblogg med en utrymmesbegränsning på 140 tecken. Även om användningen av Twitter nästan har fördubblats på tre år, från 12 procent 2012 till 22 procent 2015, är det inte ens var fjärde internetanvändare som någon gång använt tjänsten. De flitigaste användarna är unga män, 16-25 år, där 16 procent använder tjänsten dagligen. Dagliga Twitteranvändare över 55 år är däremot sällsynta. På det hela taget är Twitter ett av få sociala medier där andelen användare är högre bland män än bland kvinnor.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 27 (46) I de yngre tonåren, 12-15 år, är det tre av fyra som någon gång använder ett flertal av de sociala nätverken. Populärast är Instagram med 85 procent följt av Snapchat med 81 procent, Kik med 78 procent och Facebook med 78 procent. Hälften så många, 39 procent, använder Twitter och 17 procent använder Tumblr. Det som är populärast att använda dagligen följer samma rangordning. Medan de äldres vardagsliv inte har förändrats så mycket av internet så lever barnen idag i en helt annan värld än för bara tio år sedan. År 2004 var det få förskolebarn som använde internet och det var först bland 9-åringarna som åtminstone hälften någon gång använt internet. Nu ligger den gränsen mellan de som fyllt 1 men ännu inte fyllt 2 år.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 28 (46) 2015 är det två av tre 2-åringar (67%) som börjat använda internet åtminstone någon gång och en tredjedel (32%) som gör det varje dag. Förra året var det 57 procent av 2-åringarna som hade börjat använda internet. Vid 6-årsåldern har hälften blivit dagliga användare och vid 10 år använder tre av fyra internet dagligen. Internet har blivit fast etablerat som en del av det dagliga livet och nästan alla tonåringar är dagligen på internet. I början av skolåldern är det fler som använder internet för att söka information och fakta än för att kommunicera. Redan i 8-årsåldern har hälften av barnen sökt efter information på internet. Upptäckten av dessa möjligheter att skaffa kunskap följer upptäckten att internet kan användas i skolarbetet. Men det är först i 11-årsåldern och därefter som en majoritet av barnen mer regelbundet, minst någon gång i veckan, använder internet för skolarbete. Skillnaderna mellan skolbarnen är mycket stora i hur internet används som hjälp i skolarbetet. 15 procent i 10-årsåldern använder internet dagligen i skolarbetet, 35 procent gör det någon gång i veckan, 28 procent någon gång ibland och 22 procent gör det aldrig. 4.2 Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård Sveriges befolkning blir äldre och äldre men också friskare och friskare. Att kunna bo kvar hemma ger möjligheter till en positiv ålderdom för det stora flertalet. Men det finns också de som successivt behöver allt mer omsorg från kommunen eller är lite sjukare och behöver stöd från sjukvården. För dem kommer fler och fler möjligheter till att få stöd via olika tekniska lösningar som underlättar livet för den boende och samtidigt underlättar också för vårdgivaren. Kraftfulla och stabila bredbandstekniker som möjliggör att sådana lösningar kan komma behövande tillgodo kallas med ett gemensamt namn för Välfärdsbredband. Det kan vara exempelvis följande tjänster; - Digitala nycklar i smartphone - Patientinfo i lämpligt omsorgs- eller sjukvårdssystem åtkomligt från laptop, surfplatta eller smartphone

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 29 (46) - Teven används som kommunikationscentral mellan vårdtagare, vårdgivare och anhöriga med ett enkelt handhavande med befintliga apparater. Specialanpassade datorlösningar för samma sak finns också. - Larm för övervakning av patients rörelsemönster som larmar om man går utanför ett normalt område eller ligger ner på fel ställe. I övrigt ingen information om position. - Rullgardin/persiennutrustning med tids- och/eller ljusstyrd upp- och nedrullning för att minska risk för fallskador. - Nattövervakning, istället för fysiska besök får man videoövervakning vid fastställda tider. Patienten slipper bli väckt av ibland okända människor. - Armband för fjärrdiagnostik över patient/vårdtagares fysiska status. Välfärdsbredband kan för vårdtagare med långvariga vårdbehov ge bättre service och vara god ekonomi om vårdnadsgivaren ansvarar för lämpligt bredband till hemmet. Ett exempel på kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar när det gäller hemtjänst är den satsning som Västerås har gjort sedan 2009 (http://www.vasteras.se/stodomvardnad/hemtjanst/sidor/ehemtjanst.aspx). År 2013 infördes e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som var aktuella för Västerås stad var bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera. I projekten har Västerås testat fyra ibland överlappande, men också kompletterande tekniska lösningar. Erfarenheterna visar att vanliga insatser som lämpar sig för e-hemtjänst är tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknades under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildades. Enligt en rapport i januari 2014 från Acreo Swedish ICT (Effekter av digitala tjänster för äldrevård, en ekonomisk studie, Acreo Rapport acr057005) minskade kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknades till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknades nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor. Rapporten finns för nedladdning på https://www.acreo.se/media/news/digitala-hemtjanster-kan-spara-miljarder-at-samhallet. Bilaga 2, som är en samhällsekonomisk analys av införande av välfärdsbredband i Västra Götalands län, är baserad på kalkylerna från Västerås överförda till förhållandena och volymerna i Västra Götalands län. 4.3 Prognos gällande uppnått mål 2020 Uträkningar och kalkyler kring möjligheterna att uppnå bredbandsmålen 2020 har genomförts på nationell nivå av flera aktörer. I slutbetänkandet kring den svenska bredbandsstrategin presenteras två olika prognoser, dels en som gjordes av PTS i april 2013 (Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, PTS 2013) som säger att en fiberutbyggnad till 85 90 % av Sveriges hushåll och företag skulle kosta ca 32 miljarder kronor, dels ett som säger att för 22 miljarder kronor skulle man nå 80 85 %. Om man skalar ner detta till Västra Götalands län i förhållande till befolkningsmängden så blir resultatet 5 360 Mkr för att nå 85 90 %. SKL tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), IT & Telekomföretagen Almega och Skanova gjorde också en analys som presenterades i juni 2014 av vad det skulle kosta

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 30 (46) totalt sett att nå bredbandsmålet 2020 med ren fiberutbyggnad från år 2013 års situation. Deras beräkning landade på 29 miljarder för 80 %, 40 miljarder för 90 % och 54 60 miljarder för nära 100 % (undantaget de allra svåraste och mest kostsamma byggnaderna). Kostnaderna avser accessfiber och till detta kommer en beräknad kostnad för utbyggnad av transportnät med ytterligare ca 10 miljarder kr. 90 %-målet nedskalat till Västra Götalands län innebär en kostnad i länet på 6 700 Mkr (med kostnaderna för transportnäten 8 375 Mkr). I länet har det också gjorts några egna uträkningar av arbetsgruppen UBit. Följande förutsättningar och antaganden har använts: - Privata aktörer (främst Skanova, IP Only och stadsnäten) satsar totalt 15 miljarder kronor i Sverige fram till 2020 (senare utspel och pressreleaser har visat att detta är en underskattning). Västra Götalands befolkning är 16,75 % av landets och samma fördelning har antagits för aktörernas satsning i länet. Summan för länet blir då 2 512 Mkr. - Staten satsar via Landsbygdsprogrammet 523 Mkr i Västra Götalands län - Privata hushåll med stort engagemang och intresse för kraftfullt bredband bidrar med 67 % av den totala finansieringen i de områden som byggs ut oavsett om de byggs med bidrag eller inte. Denna siffra baseras på uppskattningar från IP Only och Svenska Stadsnät. Den privata medfinansieringen blir då 5 025 Mkr för kommersiell utbyggnad och 1 365 Mkr i områden som byggs ut med bidrag. Med vissa antaganden om genomsnittlig nätlängd för att nå hushållen och genomsnittlig anläggningskostnad per meter, blir slutresultatet att vi kan nå 85 90 % av hushållen till en kostnad av 9 425 Mkr i Västra Götalands län. Ovan finns tre olika beräkningar som varierar mellan 5,36 Mrd kr och 9,42 Mrd kr. Osäkerheten är alltså ganska stor om hur mycket pengar som kommer att behövas för att nå målet. Med vetskapen om den kö som fanns av stödansökningar från fiberföreningar i juli 2015, så kommer Västra Götalands läns andel av Landsbygdsprogrammet att ta slut under 2016. Med en fortsatt satsning från de kommersiella aktörerna och ett ytterligare statligt stöd med samma storlek som nuvarande Landsbygdsprogram även efter 2016, blir förutsättningarna för att lyckas uppfylla målen bättre. I dokumentet Kommunens engagemang vid utbyggnad av fiberinfrastruktur finns en uppskattning att en heltäckande utbyggnad av de existerande fiberföreningarna i Tranemo kommun skulle kosta ca 70 Mkr.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 31 (46) 5 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet I kommunerna pågår bredbandspåverkande arbete på många olika sätt. Den övervägande delen av kommunerna i Västra Götalands län har de senaste åren lagt mycket resurser och kraft på att stödja det fiberföreningsarbete som ökat dramatiskt ute i länets landsbygd. Enligt Plan- och Bygglagen ska elektroniska kommunikationer betraktas som ett allmänt intresse och planeras på samma sätt som andra allmänna infrastrukturer. 5.1 Kommunal bredbandsstrategi Att ha en kommunal plan för hur kommunen ska agera i bredbandsfrågor är en bra grund för framgång. Utgångspunkten för en sådan plan bör vara att bredbandsutveckling är en samhällsutvecklingsfråga och inte en IT-fråga. Så är också fallet i Tranemo kommun. Det finns också många andra sätt för en kommun att underlätta för en positiv utveckling inom bredbandsområdet. Nedanstående punkter är exempel på sådana påverkansmöjligheter. 5.2 Samordning av marknadens grävande aktörer I några kommuner i Västra Götalands län har man möten mellan planeringsavdelningar internt, IT-avdelningen, bredbandsansvariga och marknadens grävande aktörer, till exempel Vattenfall, Skanova, lokala elbolag, lokala bredbandsbolag etc. På dessa möten diskuteras planering av framtida grävarbeten. Detta för att säkerställa att man samgräver i görligaste mån och att kommunernas nya områden får en god elektronisk kommunikation. På många ställen i Västra Götaland pågår också nyanläggning och renovering av vatten- och avloppsarbeten, fjärrvärme och cykelvägar mm. Detta genererar grävarbeten som kan underlätta nedläggning av kanalisation för fiber. Samordningsmötena kan också leda till att grävtillstånd och marktillträden planeras och hanteras bättre inom kommunerna vilket leder till färre uppgrävningar av gator och torg. Härryda kommuns Hål i marken grupp är ett bra exempel på hur sådan samordning kan ske. Kommunens ambition är att ha regelbundna möten mellan marknadens aktörer. 5.3 Grävtillstånd Att hitta en effektiv och snabb hantering av grävningstillstånd är viktigt men det är också angeläget att marknadens aktörer lär sig planera grävningsarbeten för att minimera antalet grävningar i tätorterna. Idag finns flera nya metoder för att få ner kanalisation på effektivare och snabbare sätt. Att fräsa ner kanalisation och kablar för elektronisk kommunikation gör betydligt mindre åverkan än traditionell schaktning. En ca 5 30 cm bred springa i trottoarer och gator är allt som behövs. Detta gör tiden som avspärrningar etc behöver finnas på plats mycket kortare, störningarna inom tätorter mycket mindre, arbetet effektivare, projektgenomförandet snabbare och kostnaderna för nedläggningen lägre. Alla tekniker fungerar inte överallt beroende på underlag, ytskikt etc. Men återställningskostnaderna för asfaltering bör kunna sänkas dramatiskt om kommunerna tillåter det här sättet att bygga och anpassar de kommunala avgifterna därefter. Några kommuner i Västra Götalands län som har tillåtit alternativa förläggningsmetoder med goda resultat är Göteborg, Kungälv, Partille, Falköping och Härryda. Kommunens ambition är att jobba med detta och att vara öppna för nya förläggningsmetoder.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 32 (46) 5.4 Bygglov För nya master och nya placeringar av bredbandsnoder krävs bygglov i de flesta fall. Denna hantering skall beakta miljöfrågor och andra viktiga aspekter innan bygglov ges. I PBL rekommenderas att bygglovshantering klaras av på högst 10 veckor. Den gemensamma Miljö och byggnämnden i Ulricehamn beslutar kring detta. Kommunen instämmer i att det är viktigt med snabb hantering. 5.5 Marktillträde Kommunerna är stora markägare. Att ha enkla och lika förutsättningar för bredbandsaktörernas marktillträde ger troligtvis invånare och näringsliv i kommunen en ökad utbyggnad av bredband i både tätort och landsbygd. Tranemo kommun upplåter mark gratis för utbyggnad av bredband. 5.6 Kanalisationstillträde Att ge marknadens aktörer tillgång till kommunalt ägd kanalisation har hittills inte varit så vanligt. Men att tillåta detta på skäliga villkor och att underlätta det genom att informera marknadens aktörer om att och var man äger kanalisation kan minska grävbehoven och öka bredbandsutbyggnaden i kommunen. I EU-kommissionens nya gruppundantag för offentligt stöd till bredbandsutbyggnad, ska kanalisation som är anlagd med offentliga medel vara öppen och tillgänglig för all framtid, inte bara under de sju år som tidigare regler om grossisttillträde har krävt. Under 2013 tog EU-kommissionen fram ett förslag på förordning med syftet att föreslå åtgärder för att sänka kostnaderna vid utbyggnad av bredbandsnät. Detta blev senare ett direktiv för att underlätta och skapa incitament för utbyggnaden av fibernät genom att främja gemensam användning av befintlig infrastruktur och möjliggöra en effektivare utbyggnad av ny infrastruktur till lägre kostnad. Det innehåller bland annat regler för information om och tillträde till befintlig passiv infrastruktur det vill säga kanalisation, tunnlar, rör, master, torn, byggnader med mera. Förslaget innehåller också regler som kan påverka samordningen av anläggningsarbeten och operatörers tillgång till både befintliga och nya fastighetsnät. Även regler som kan påverka processer för tillstånd inom de berörda områdena. Alla företag som utför anläggningsarbeten som medfinansieras med offentliga medel, helt eller delvis, skall tillgodose varje rimlig begäran från företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät om samordning av grävarabeten på transparent och icke diskriminerande villkor. Och tillhandahållandet av kanalisation är inte längre tidsbegränsat. Ny lagstiftning om införandet av detta i Sverige planeras att gälla från 2016. 5.7 Återställningskostnader vid grävning Kommunerna anser oftast att återställning efter grävning på kommunens mark skall göras av kommunen själv eftersom kommunen ansvarar för anläggning och underhåll av gator och torg. Vid ett flertal tillfällen och på skilda håll har marknadens aktörer haft synpunkter på att kommunernas återställningskostnader inte har varit skäliga och enligt självkostnadsprincipen. Skillnaderna mellan kommunerna i Sverige är fortfarande anmärkningsvärt stora. Bredbandsforum har gjort en utredning om detta 3. Kommunerna har olika saker att ta hänsyn till, bland annat ett ökande framtida underhållsbehov när gator har grävts upp. Mot detta bör dock kommunerna ställa den nytta och framtida utveckling som en ökad bredbandsutbyggnad 3 Kommunala återställningskostnader vid bredbandsbyggnation, Bredbandsforums villagrupp 2015-02-10.

Bredbandsstrategi 2016, Tranemo kommun, Bilaga 3 33 (46) ger för kommunen som helhet. Med nya metoder för nedläggning såsom fräsning, s.k. microtrenching bör återställningskostnaderna också kunna minska. Tranemo kommun har nyligen antagit ett nytt dokument Regler och anvisningar för schaktning, återfyllnads- och återställningsarbeten i allmän platsmark som styr upp hur återställning ska göras. 5.8 Ledningsrätter Tiden för att erhålla ledningsrätt i kommunal mark upplevs av marknadens aktörer som väldigt lång i vissa kommuner. Tranemo kommun har ambitionen att hantera ledningsrätterna på ett skyndsamt sätt. 5.9 Kommunal borgen Utan borgen är det svårt för fiberföreningarna att få lån hos bankerna för sin utbyggnad. Lån behövs för att klara likviditeten under byggtiden och eftersom bidragen från Länsstyrelsen inte betalas ut förrän ca tre månader efter det att nätet är driftsatt och projektet är slutredovisat till Länsstyrelsen. Med borgen får föreningarna dessutom en lägre ränta på lånen. Sveriges kommuner och landstingsförbund (SKL) säger att lagen ger utrymme för bedömningar vad gäller kommunal borgen till fiberföreningar, men att det måste tas ett individuellt beslut per förening och att det ska framgå vilka villkor som gäller och hur en eventuell borgensavgift ska beräknas. Tranemo kommun har i mars 2016 fattat beslut om ett regelverk för att kunna gå i borgen för fiberföreningarnas nätbyggande. 5.10 Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark Kommunens planerade områden bör få del av elektronisk kommunikation på lämpligaste sätt. PBL rekommenderar att kommunerna förbereder anslutning till bredbandsnät på samma sätt som vatten och avlopp, el och fjärrvärme. Några kommuner i västra Sverige har börjat sälja sina kommunala tomter inklusive fiberanslutning. Därmed säkerställs att en optimal kapacitet kan fås i fastigheten idag och framöver. Upphandlingen och grävningen för denna fiberanslutning har skett samtidigt som arbetet för el, vatten och avlopp görs. Tranemo kommun lägger tomrör vid all grävning. Kommunen förbereder kanalisation i samband med exploatering av tomter, men säljer inte tomter med fiberanslutning. 5.11 Kommunen som fastighetsägare Kommunala fastighetsägare, särskilt allmännyttan, kan göra den lokala marknaden en stor tjänst genom att upphandla konkurrensneutrala och öppna bredbandstjänster med fiberkablar som struktur ända till respektive lägenhet eller i varje fall våningsplan. Då har man ett stort utbud av tjänster tillgängligt för sina hyresgäster. Den kommunikationsoperatör som då blir upphandlad kan sedan enkelt sprida tjänsterna ytterligare genom att marknadsföra sig även mot privata hyresvärdar och andra fastighetsägare i närheten. Tranemobostäder samarbetar nära med den lokala bredbandsoperatören Satellithuset i Limmared AB, vilket underlättar dennes anslutningar av andra fastighetsägares hus.