ArtDatabanken YTTRANDE SLU.dha.2013.5.5 101 Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur Sammanfattning av synpunkter ArtDatabanken tycker förslaget är en bra början på utvecklingen av ett arbetssätt för att skapa en grön infrastruktur. Rapporten är lättläst och föredömligt kort. Användningen av fotnoter möjliggör också, dels att man inte behöver ha varit en del av processen för att hänga med, och dels att det går att kontrollera vilka källor man har använt sig av. Inledningen ger en bra överblick över processen och aktuella dokumenter. Det är bra om det går att använda befintliga underlag i det fortsatta arbetet, men det finns behov av att separera vad som redan existerar och vad som inte är klart. Bland annat på sidan 22 listats olika underlag och möjliga källor för arbetet med grön infrastruktur. Flera av dessa är dock under utveckling (t ex inom CadasterENV och Lifewatch), och det är oklart när de är klara för användning. Vi anser att det är av stor vikt för det fortsatta arbetet inom grön infrastruktur att det planeras i första hand utifrån tillgängligt underlag. Däremot bör man se över befintliga och planerade underlag för att identifiera om det finns projekt/underlag som bör lyftas fram som särskilt värdefulla för arbetet med grön infrastruktur. ArtDatabanken noterar att fynddata och artdata inte lyfts som underlag för arbetet. Arter kan fungera som indikatorer på fungerande ekosystem och värdekärnor, dvs befintliga delmängder i en grön infrastruktur. Om fokus läggs på strukturer och funktioner i vardagslandskapet så kan det leda till fel slutssatser, till exempel att det är bättre än det faktisk är. Om den gröna infrastrukturen ska säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter så bör också artförekomster användas som en del av underlaget för planering och uppföljning. Detta kan exemplifieras med mnemosynefjärilen. Om man listar de lokaler som innehar det som anses som rätta strukturer och funktioner för denna fjäril får man ett högre antal lokaler än där den faktisk finns. ArtDatabanken anser att man behöver inkludera uppföljning av åtgärder i större grad än det som har gjorts och där spelar arterna en mycket viktig roll. Det förslag till landskapsanalys som har tagits fram behöver ses över då det är oklart vad en nationell landskapsklassificering behövs för. Baserat på användningen som beskrivs i texten är befintlig naturgeografisk regionsindelning förmodligen tillräcklig. Om man väljer fortsätta arbetet med en heltäckande SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se
landskapsanalys är det viktigt att komma ihåg att de olika nationella underlag som föreslås ligga till grund för arbetet med grön infrastruktur i regeln är grova i sin indelning och i sin geografiska upplösning. Vi är tveksamma till om de kan bidra mer än på en mycket översiktlig nivå. För att få fram ett relevant underlag för planering på regional eller lokal nivå krävs mycket mer specificerat underlag. Frågan är om inte det bästa tillvägagångssättet är att fokusera på miljöer som har minskat och som kan återställas. För dessa miljöer tar man fram specifika kartmaterial som kan vara en form av underlag för åtgärdsprogram för grön infrastruktur. Detta resonemang finns antytt men lyfter inte (t ex s 17). ArtDatabanken saknar också ett resonemang om vad som är tillräcklig grön infrastruktur. Ett angrepssätt kan vara att ta fram tröskelvärden för vad som minst behövs i ett landskapsperspektiv och vad som är nivån när den gröna infrastrukturen inte fungerar. Tröskelvärden har redan lyfts i arbetet med uppföljning inom skyddade områden och skulle kunna användas även för detta ändamål. ArtDatabanken önskar också påpeka att Species Distribution Modelling inte är en metod för att utföra analys av spridningsvägar och konnektivitet. Istället bör man nämna rumslig naturvårdsprioritering (Moilanen, A. et al. Spatial Conservation Prioritization. (Oxford University Press, 2009) som syftar till att göra en naturvärdesprioritering som tar hänsyn till arters spridningsbegränsning (detta angreppssätt pekas också särskilt ut i EUs fördjupande analys The multifunctionality of Green Infrastructure, Mars 2012, sid 12 1 ) och konnektivitet. Vidare, det är viktigt att vara medveten om att vi saknar kunskap om habitats relativa genomsläpplighet. Detta innebär att även om sådana analyser har utförts i exempelvis Maryland, USA så är det inte alls självklart att metodiken är tillämplig på svenska arter och naturförhållanden. Det är inte barriärer som är problem för arterna, förutom ett mycket litet fåtal arter, utom det stora hindret är bristen på step-stones. Texten innehåller resonemang om att öka kvalitén i fattiga miljöer, men det behöver utvecklas. Vikten av tillgängliggöring och integrering av information vid fysisk planering lyfts fram flera gånger. ArtDatabanken instämmer i att detta är en viktig förutsättning för att lyckas. Det förslag till organisation och rollfördelningen som har tagits fram verkar rimlig och är en bra utgångspunkt, men vi saknar förslag till vem som sätter gränserna. När är den gröna infrastrukturen tillräckligt bra? Det 1 EU mars 2012. The multifunctionality of Green Infrastructure. Science for Environment Policy. 2012. DG Environment News Alert Service. In-depth report. http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/ir3.pdf 2(5)
finns också ett behov av att utveckla det förslag till kriterier för prioritering (sidan 15), som har påbörjats. Att behovet av extra resurser lyfts fram är bra, men det behöver ses över, framförallt om de föreslagna kostnaderna räcker till. Går man ned i detalj och slår ut pengarna jämt över myndigheterna rör det sig i vissa fall, t ex nationell samordning punkt två (sidan 44), om två arbetsdagar per år, vilket låter mycket lite. Det behövs även förtydligas vad som avses med kostanden ryms delvis inom nuvarande uppdrag. ArtDatabanken vill slutligen påminna om att grön infrastruktur inte är någon ny trollformel utan bygger på att tillräcklig hänsyn tas av areella näringar, att nyckelbiotoper och andra värdekärnor bevaras, att spridningsvägar, strukturer och funktioner upprätthålls. Det som grön infrastruktur tillför är att detta ska ske med ett landskapsperspektiv där olika aktörer har stor möjlighet att samverka. Detaljerade synpunkter Inledning ArtDatabanken anser att inledningen ger en bra överblick över processen och aktuella dokumenter. Notera att fotnot 8 har fallit bort. I stort har man fått med de viktigaste underlagsdokument i form av fotnötter, men vi saknar några källhänvisningar/referenser: EU kommissionens strategi för GI, finns en svensk sammanfattning: http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2013:0249:fin:sv:pdf EU:s strategi för biologisk mångfald 2011-2020: http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/comm2006/pdf/2020/1_e N_ACT_part1_v7%5b1%5d.pdf Svensk sammanfattning ligger här: http://ec.europa.eu/news/environment/110503_sv.htm Blueprint, ingångssida: http://ec.europa.eu/environment/water/blueprint/ Del 2, kapitel 3-5, grunder, underlag och förslag till handlingsplan 3(5)
3.5, 1:a stycket. Ersätt naturtypsindelning med landskapstypsindelning. Det blir då jämförbart med t ex rödlistan och man undviker att det uppfattas som en hänvisning till art- och habitatdirektivet. 3.5, 2:a stycket. ArtDatabanken tycker att formulering av punkt C i prioriteringen behöver justeras. Ofta är det så att arter hotas just av brist på (rätt typ) av förändringstakt. Naturen är inte statiskt, många arter lever i en succession. Det är sällan möjligt, eller önskvärt, att hålla naturen statisk. Huvudsaken är att rätt miljöer skapas utan avbrott i tid och rum. Vi föredrar områden med förlorad dynamik. 4.1 5:a stycket. Bra att vikten av olika kartskikts ursprung lyfts fram. Mycket bra att man har tänkt lägga kartskikten separat och på så sätt möjliggöra att användarna själv kan kombinera samt att det förenklar uppdateringar. 4.2, 1:a stycket. I texten står det enhetligt objektivt nationellt underlag; stöd för geografiska avgränsningar; analyser av data om värdekärnor etc. Det är emellertid oklart vad en ny regionsindelning kommer att bidra med i förhållande till den befintliga indelningen i naturgeografiska regioner. 4.2 sista stycket. Det förs fram att klassningen kan användas som förklarande variabel i analyser och modelleringar av arters och naturtypers utbredning. Det förs också fram inom 5.1, punkt 7 (sid 31) att landskapsanalysen ska utgår från framförallt den nationella landskapsklassificeringen. Om man fortfarande önskar ta fram en karta med olika parametrar vore det bra att inkludera även en punkt där behov av grunddata identifieras. I dagsläget finns det inte heltäckande data i 1km 2 -rutor för alla listade parametrar. Det är direkt olämpligt att utgå landskapsklassificeringen i modellering och analys. Istället ska man använda de underliggande miljövariablerna (som används för att utföra landskapsklassificeringen) för analys/modellering av arter och naturtyper. 4.2.1, 3:a stycket. Meningen Exempel på kvalitetsaspekter är strukturer och funktioner bör formuleras om. Att man har strukturer och funktioner på plats är i sig inte nödvändigtvis en kvalitetsaspekt, eftersom det beror på vilken art och/eller naturtyp i fråga. Sidan 23, 3:a stycket. Det är bra att använda enhetlig nomenklatur och koder, men det är viktigt att inte glömma bort att, t ex naturtyperna inom art- och habitatdirektivet, hade ett eget syfte, och det var inte att ge Sverige en enhetlig naturtypsindelning ej heller att vara heltäckande. En konsekvens av att de inte är enhetliga är at de inte ligger på samma hierarkiska nivå, exempelvis kan en naturtyp inom art- och habitatdirektivet ha flera EUNIS koder, detta gäller framförallt de marina naturtyperna. Naturtyper (naturtypskomplex) som ska rapportera bevarandestatusen för de marina regionerna utgör 7 stycken, medan de terrestra har 82. 4(5)
Sidan 24, 2:a stycket. Bra att man trycker på vikten av att lyfta fram dataunderlagens kvalitet och modellernas begränsningar och osäkerhet. 4.3.4, 1:a stycket. Instämmer i vikten av att utveckla datatjänsterna så att de kan tas till vara i fysisk planering. 5.1. Bra att det finns förslag till en arbetsfördelning. Dock, det blir ibland lite otydligt vem som ansvarar för vad. T ex är det länsstyrelserna som ansvarar för att beskriva hur den regionala handlingsplanen kan bidra till internationella, EUgemensamma och nationella miljömål? Sidan 27, sista avsnitt. Vad avses med prioriterade arter och naturtyper? Är det en konsekvens av det som görs under punkt 5 (överst på sidan 27) eller är det prioriterade inom art- och habitatdirektivet, eller kanske något annat? Del 3, kapitel 6-7, ambitionsnivåer, kostnadsuppskattningar och förslag på fortsatt arbete Sidan 31, 3:a avsnitt. Med hjälp av landskapsanalyser kan landskapens strukturer, funktioner, processer och konnektivitet synliggöras. Frågan är om man kan det, och i så fall för vilka arter och naturtyper. Till beskrivningen av verktyg för landskapsanalys (stycke 2, sid, 31) bör läggas rumslig naturvårdsprioritering som används i rumslig naturvårdsprioritering i flera länder och som är ett stort naturvårdsbiologisk forskningsområde. Sidan 32, punkt B. ersätt miljökvalitetmålens naturtyper med landskapstypsindelning. Det blir då jämförbart med t ex rödlistan och man undviker att det uppfattas som en hänvisning till art- och habitatdirektivet. Sidan 33 punkt C. ArtDatabanken undrar om man medvetet tagit bort fjällen i arbetet med precisering av rankningsattribut och modellering? Sidan 34 3:a stycket. Vad avses med..de viktigaste ekologiska funktionera? Behov av att utveckla detta då sannolikheten är stor att det kommer variera beroende av vem som arbetar med frågan och i vilket syfte. Sidan 40 3:a stycket. Fotnot 53 har fallit bort. Sidan 44, punkt 3. Vad avses med kostnaden ryms delvis inom nuvarande uppdrag? Menar man att det ska lösas inom befintliga ramavtal? Detta yttrande har utformats av Wenche Eide i samråd med Tord Snäll, Jonas Sandström och Lena Tranvik, alla vid ArtDatabanken. 5(5)