Monstret
MonStreT Kapitel 1- ljudet -Hörde du ljudet? Za-zoo vände sig om och blängde -Vilket ljud, alla pratar ju! Svenne hörde det igen! Det var ett konstigt ljud som om att någon skrek, men Svenne brydde sig inte mer om ljudet för att de hade ju Hemkunskap och det är Svennes favorit ämne. Deras lärare Sura Britten vände sig om och mumlade. Men Svenne hörde inte vad hon sa. Hon hette egentligen Britt-Marie men alla i klassen kallade henne för Sura Britten för hon var alltid så sur. Klockan ringde och Bobby som de kallade han men egentligen hette han Bobbylee sprang direkt till toaletten. Där var han varje rast, han sa att det berodde på att han hade problem med magen men alla visste att det rätta svaret var att han inte ville stötta på Za-Zoo, Orwill och Cribbe.
De var elaka och mobbade Bobbylee för att de tyckte att han hade ett konstigt namn. Klockan ringde och alla i klassen rusade in för de skulle kolla på serien naturen kallar. Det var en serie som handlade om djuren och naturen, alla älskade att kolla på den serien. De satte sig på deras filmplatser och Britten satte på serien. Mitt i serien hörde Svenne ljudet igen -Bobby hörde du ljudet viskade han? -Vadå för ljud jag hör bara serien! -Det var som om någon slog på golvet och skrek! -Det kanske bara var någon i klassen mumlade Bobby Svenne sa: -okej..men egentligen visste han att det var någonting konstigt med det där ljudet...
MonStreT Kapitel 2 -Rädslan 10 min innan klockan ringer gick Svenne till sitt skåp och hämtade hans svenska mapp, sedan gick han till klassrummet. Påväg till klassrummet hörde han konstiga steg men han hann inte tänka på det för just då såg han Crille, Za-zoo och Orwill komma emot honom, Innan Svenne hinner vända sig om tar de tag i han och frågar vart Bobby är,och precis då ser Svenne Bobby gå förbi,så han pekar på honom -Han går ju där! skrattar han. -Va vart? frågar Crille. -Men där,ser ni inte honom? skriker Svenne och pekar på honom. -Tvätta ögonen för Bobby är inte här! skriker Zazoo. Dom puttade ner Svenne på golvet med en smäll och tårarna rinner ner för kinden, han var rädd. Orwill tog fram knytnäven men innan han hinner slå hör Svenne en bekant röst skrika -Hallåååååå! vad gör du? släpp honom! Cribbe, Za-zoo och Orwill sprang därifrån. Svenne satte sig upp och såg att det var kuratorn Ann-Sofie som stod där.
Hon hjälpte Svenne upp och frågade -Kom vi kan gå till mitt kontor och prata? -Okej! sa han. Hon låste upp dörren och han gick till soffan i hennes kontor. Blodet rann i pannan och hon gick och hämtade rengöringsmedel och plåster till honom. När hon kom tillbaka tvättade hon hans panna och frågade: -Vad hände? Varför slog dom dig? -De frågade vart min kompis Bobby var, och just då såg jag honom gå förbi mig men när jag sa att han var där skrattade dom och sa att jag ser i syne, och då puttade dom ner mig och börja slå mig. -Vaaaa! Vad dumma dom var. -De kanske bara ville reta dig, man får absolut inte kränka eller slå någon. Jag ska prata med din lärare sen. Vem är din lärare? -Sura Britten. -Va har ni den där gamla tanten? -Jaaa! De pratade och hade jätte roligt
Kapitel 3 - Affischen Det var pannkakor till lunch och han kutade till matsalen. När han sprang i korridoren såg han en kille sätta upp en affisch, han sprang dit och på den stod det: Skoldisko för 6-7! Nu på fredag 3/10! Klockan 6.00-9.00! Inträde kostar 20 kr, dom 10 första går in gratis! Det blir dans,snacks och massor annat gott! :) Man såg en annan text igenom affischen, så han drog bort affischen och på andra sidan stod det: Vaktmästare försvunnen i källaren Misstänkt-monster Han skulle gå och hämta verktygen i källaren men kom aldrig upp igen, sa rektor Anja på Hästmannaskolan i Uppsala. Han tog fram sin mobil och tog bild på affischen, sen knöglade han ihop den och sprang därifrån.
Svenne skakade av rädsla, tänk om vi också har ett monster i vår källare, tänkte han. Han sa ingenting när han kom till maten och hans flickvän Vera frågade -Varför tog det så lång tid?du sprang ju, -Eh jag behövde gå tillbaka och hämta mina nycklar för jag glömde lämna min mobil i skåpet! Hon tittade misstänkt på honom,men efter några minuter var det som vanligt igen.
Kapitel 4- Upptäckten -Vad har vi nu Svenne? frågade Vera -So tror jag, Ska vi gå tillsammans till so Vera? frågade Svenne. -Ja visst. Nä de kom in i klassrummet frågade deras lärare Magnus Vera om hon kunde gå ner till källaren och hämta dom nya pennorna till klassen. -Jag kan hämta dom Vera! -Oh vad du är snäll Svenne! Jag älskar dig så mycket! -Jag älskar dig mer! Hela Svenne pirrade,vera säger alltid så men det kändes så äkta den här gången. Svenne och Vera har varit tillsammans i 2 år och varit bästisar sen dagis. Oh nej vad har han gjort? tänkte Svenne. Varför sa han att han kunde hämta dom i källaren. Svenne rös bara han tänkte på det, han har ju hört konstiga ljud nerifrån. -Vad ska jag göra viskar han för sig själv, jag måste gå ner för jag lovade Vera.
Efter 2 min går han långsamt mot trappan ner mot källaren, han går ett steg i taget med darrande ben. När han är på de sista trappsteget börjar han darra oändligt mycket, Han går fram till dörren och öppnar försiktigt den, när han öppnar den ser han någon svart skugga. Men Svenne tror bara att det är byrån i källaren som ger en skugga. Han går fram till bordet och precis när han ska ta dom nya pennorna känner han en hand på sin axel, han vänder sig långsamt och där står det ett vitt monster med stora ögon och stor röd mun. Han har blått hår och sår på pannan. Svenne skakar och skriker av rädsla och försöker komma ut ur hans grepp men då tar monstret fast honom i ett ännu starkare grepp och Svenne skriker -släääppp miiig ditt äckliga monster. Monstret släpper honom genast och Svenne springer mot dörren och när han kollar bak ser han monstret stå vid bordet, han såg lite ledsen ut tyckte Svenne. Men han brydde sig inte utan han sprang upp för trapporna. När han kom upp pustade han ut. Han skakade fortfarande.
Han gick till so dörren och ger pennorna till Magnus, -Varför tog det så lång tid? Och varför skakar du? -Jag ramlade och jag vill bara åka hem! Svenne kunde inte behärska sig mer,han brast ut i gråt och sprang ut till korridoren, han satte sig vid sitt skåp. Vera kom springandes och satte sig vid Svenne. Hon gav han en kram och sedan en puss. När dom var på väg hem såg de fyra män med heltäkta vita dräkter gå till skolan men mer han inte Svenne tänka efter det för då frågar Vera -Vill du gå på bio med mig nu? -Ja det vill jag!
Kapitel 5 - Dikten Nästa dag var Svenne jätte rädd från igår. När han var påväg till biblioteket såg han texten på väggen. Det var en dikt och det stod så här: Jag vet att du tror på det, Jag vet att du tror på monster. Du blir stel när du ser en del. Du hör dem komma, Du hör den gå, för du vet vart den ska stå. Monster är stora, Monster är små, Men det finns inte ändå. Dom som tror på det är löjliga det kan du väl ändå förstå. Svenne blev lite röd i ansiktet för han hade ju sett ett monster och han visste att dom finns. Han undrade vem som hade gjort den här och varför han/hon skrev just det.
Just då när han tänkte gå kom det fram en kille som gick i 7an som frågade med en skrattande röst: -Du ser ut som om att du precis sett ett monster. -Jaha ja texten var lite läskig. Vet du vem som gjort den? -Ja jag har gjort den, jag heter Alex. -Jag heter Svenne. -Jaha hej Svenne! -Tyvärr men jag måste kila iväg nu för min lektion börjar snart men det var trevligt att träffas Svenne! -Ja hejdå! -Hejdå! Svenne gick till biblioteket för han skulle plugga med Vera där. När han kom dit satt redan Vera vid ett bord och pluggade så han gick till henne och hon kastade sig i hans famn och kramade honom hårt.
Kapitel 6 - Boken Vera och Svenne satt och pluggade i den stora röda biblioteket när Vera fick ett samtal av sin mamma. Hon sa att Vera skulle komma hem för hon hade träning om en halvtimme så hon tog sin röda väska och sina lila mappar och gick hem. Svenne blev lite ledsen över att hon behövde gå! Men Svenne stannade kvar en liten stund till för han var på sista sidan i sin mattebok och han ville göra klart den. När han började jobba hörde han någon knackade på dörren. Så han gick till dörren men det stod ingen där. Han stod där och tänkte men tillslut kom han fram till att det säkert bara var barnen från 3an som skojade. När han skulle gå såg han en bok med fakta bok om isbjörnar. Så han tog den och började läsa i den. Svenne läste första sidan och på den stod det:
Isbjörnen Isbjörnen är en av världens största landrovdjur och den är nära släkt med brunbjörnar. Isbjörnar kan bli mellan 2,4 till 3,3 meter långa. Honorna kan väga ungefär 225 kg medan hanarna kan väga upp till 400-650 kg. Man känner igen dom genom deras tjocka vita päls. Honorna föder ungarna vid januari och parningen sker i april,maj. Honorna kan få 1-3 ungar per kull. Deras favoritmat är säl.
Kapitel 7 - Blandningen Svenne rusade till hemkunskapen och när han sprang förbi Orwill tog han ut foten och fällde Svenne. Svenne ramlade och skadade handen. -Varför gjorde du så där? skrek Svenne -Nästa gång borde du inte springa inomhus! skrattade Cribbe. Svenne reste sig upp och sprang till kuratorn Ann-Sofie gråtandes. När han kom till hennes dör såg han en lapp där det stod: På möte! Kommer tillbaka på onsdag / Ann-Sofie Vad skulle Svenne göra nu? när inte Ann-Sofie var i skolan? Han gick med låga steg tillbaka till klassrummet och gick in och satte sig ner. Idag skulle dom laga tonfiskgratäng.
Det var då Svenne fick idén: Han kunde ju sno lite tonfisk och lura ner cribbe till källaren och lägga fisken på golvet, för då skulle ju isbjörnen komma fram och då skulle cribbe bli jätte rädd och aldrig någonsin vara taskig mot Svenne igen. De tog fram sina recept böcker och slog upp sidan med: Tonfiskgratäng med ris Ingredienser: 1dl ris + 2 dl vatten 2/5 krm salt 1/2 burk tonfisk 1/2 purjolök 1 msk margarin 1 dl gräddfil 1 dl mjölk 1/2 dl chillisås Till formen: 1 tsk margarin
Tillbehör: Grönsaker Gör så här: Sätt Ungern på 225 grader Koka upp vatten i en kastrull 2. Tillsätt 2 krm salt 3. Låt koka 4. Häll riset i kokande vattnet, sätt på lock och låt koka upp i hög värme. 5. Smörj en ugnssäker form 6. Fräs purjolöken och blanda med gräddfil,mjölk och chilisås 7. Lägg riset i formen 8. Dela tonfisken i bitar och lägg på över riset 9. Bred ut purjolöksåsen och strö över med riven ost 10. Gratinera i ugnen ca 20-25 min.
Kapitel 8 - Hämnden När alla skulle provsmaka tonfisken tog Svenne en liten bit av den och la den i ett papper. Han knöglade ihop pappret och la den i fickan. När han tog första tuggan höll han på att spy, han hatade ju tonfisk. Han spottade ut tuggan och kastade maten i soptunnan, efter det diskade han och gick sedan till sitt skåp. Han kollade på schemat och dom hade Musik 10.40 och klockan var 10.03 så han tänkte och kom fram till att han skulle gå ner till källaren och fråga monstret om han kunde hjälpa han skrämma Cribbe. Han tänkte efter en stund men till slut insåg han att det var en jätte bra idé för nu kunde Svenne ge hämd på dom för allt de gjort mot honom. Så han gick mot korridoren och när han såg trapporna ner till källaren började han tvivla.
-Är det här verkligen en bra idé? viskade han för sig själv. Tillslut gick han ner för trapporna smygandes och precis när han skulle trycka ner handtaget till källaren börjar han skaka. Men efter en stund gör han det, han trycker ner handtaget och går in i den kolsvarta rummet. Han såg ingenting så han tog upp sin mobil och satte på ficklampan. Han såg varken eller hörde något så han gick längre in i rummet. -Hallå,hallå ropade Svenne med en lite skakig röst. -Jag vet att du är där! Jag behöver hjälp från dig, det finns en kille i min klass som heter Cribbe och han är alltid jätte taskig mot mig. Igår fällde han mig och han brukar oftast reta eller slå mig. Jag skulle behöva din hjälp? Han väntade i två minuter men fick inget svar. Svenne blev lite besviken och precis när han skulle gå ut hörde han en röst, -Vad kan jag göra för att hjälpa dig?
Det var en mörk och rätt så sträng röst som sa så. -Snälla kom hit och visa dig för mig. Svenne hörde rösten kom närmare och närmare och tillslut stod isbjörnen där. Svenne tyckte inte alls det var läskigt och han började berätta om planen och isbjörnen var med, och sa -Ok jag är med! -Bra den här får du som ett tack, han räckte fram pappret med fisken och isbjörnen tog den och öppnade den. -Tack så mycket! -Varsågod! Svenne berättade att dom skulle skrämma honom på lunchrasten och gick sedan till lektionen. Efter lunchen frågade Svenne Cribbe om han kunde komma ner till källaren om fem minuter för att se om Svenne vågade gå in till källaren?
-Hahaha som om du skulle våga men visst! Jag tar med mig Za-zoo och Orwill. -Visst! Svenne sprang ner till källaren och gömde sig tillsammans med isbjörnen. Han hörde deras fotsteg komma närmare och närmare och tillslut hörde han dom stå precis vid dörren. Isbjörnen och Svenne började stampa och skrika och ryta. Sedan öppnade dom dörren och skrämde Orwill,Cribbe och Za-zoo. Dom skrek och sprang till klassrummet. Sen dess var killarna inte taskiga någon mer gång.
Kapitel 9 - Sanningen 5 månader senare: Svenne och Orwill gick till hemkunskapen. De hadde blivit jätte bra vänner nu! Plötsligt hörde de ett rytande nere i källaren, -Ohnej det är Blooby! - Blooby? säger Orwill skrattande, Svenne tittade ned med en ilsken blick på honom. -Vem är det? Säger Orwill lite stelt. - Jag hinner inte berätta nu vi måste springa dit. De sprang allt vad dom kunde till källaren. När dom närmade sig stoppade rektor Anja dom och sa: -Ni får inte gå ner dit för djurräddarna är där nere och försöker fånga en ilsken isbjörn! Orwill såg förvånad och rädd ut. Men Svenne brydde sig inte, han springer ner till källaren trots att han inte får. När han sprungit ända ner ser han djurräddarna stå vid Blooby som ligger på golvet. Svenne började skrika och gråta.
-Varför dödade ni honom? Skriker Svenne. -Han var farlig och han höll på att döda städerskan, men nu får du gå upp igen! Svenne ramlade ner på golvet och skriker samtidigt som han gråter. Blooby var Svennes bästa vän och han hade vart med honom sen den dag han träffade han. Han gick långsamt fram till honom och satte sig precis intill honom. Tårarna bara rann och han tänkte och viskade för Blooby. -Hej det är jag Svenne. Jag sitter här brevid dig och allt kommer att gå bra, du kommer komma till en säker plats. Jag hade jätte roligt med dig och jag kommer att sakna dig jätte mycket. Hejdå Blooby viskar han i hans öra. Efter en stund släppte han Blooby och går upp för trapporna. Han stannade vid sista trappsteget och gick ner på knä gråtandes. Det är då han hörde ett rytande och det är inte vilket rytande som helst utan det är Blobby som ryter.
Han sprang ner för trapporna och ser Blobby ställa sig upp och han försöker attackera männen. -Blobby sluta, skriker Svenne med en lite skakig röst! Blobby slutar och springer till Svenne. De kramades och Svenne sa till djurräddarna: -Ser ni han är inte farlig, han har bara ingen stans att bo på! -Vi kan ta med honom till dom andra isbjörnarna på Arktis om du vill det, där kan han jaga och skaffa familj. -Vill du det?, frågar Svenne Blobby. Blobby nickar. -Okej vi kommer inte att ses lika ofta men du vet att du fortfarande är min kompis, viskar Svenne lite ledsen. Blobby ryter. -Okej men då är det här ett hejdå gråter Svenne. Svenne ger sitt armband och la den runt hans fot. -När du saknar mig kan du tänka på armbandet för där finns jag.
-Hejdå Blobby, hoppas du kommer ha det bra i Arktis och var försiktig, Svenne kastade sig i Blobby och efter det gick han långsamt upp. När han kommit upp står alla och kollar på honom, Vera springer mot honom och kastar sig i hans armar och säger -Kom vi går härifrån. När de gick ut på skolgården såg de Alex komma emot dom -Hej Svenn! säger Alex -Hej Alex -Jag ville bara säga att jag gjorde den där affischen om moster för att jag själv sett monstret i källaren och jag visste att du också gjort det, och jag ville vara 100% säker på om du verkligen sett honom. -Okej men jag måste berätta en grej.. Svenne berättade allt till Vera och Alex.
SLUT /Josefin.V