Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Relevanta dokument
Östgötska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Vem betalar inte i tid?

Policy för Miljö och hållbarhet

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Barometer 2013 och Rundabordssamtal 2014

Skånska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Det prioriterade hållbarhetsarbetet

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling

Riktlinjer för ägarstyrning

Problemen känner du redan till.

Hållbarhet I N D E C A P

Enkätundersökning 2009

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Vilka utmaningar. står svenska VD:ar inför ?

Policy för Ansvarsfulla investeringar

HÅLLBARHETSPOLICY. Lansa Fastigheter AB. Fastställd vid styrelsemöte

Svenskt Marknadsföringsindex

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Hållbart värdeskapande 2011

Policy för Ansvarsfulla investeringar

Fossilfritt flyg 2045

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB

Hållbar offentlig upphandling i EU. Samsyn över partigränser men fortfarande frodas myter

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

Årsredovisningsseminarium

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Internationellt ledarskap för klimatet

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

E. Öhman J:or Fonder AB

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Uppförandekod för Sjätte AP-fonden

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

HUR SER DE OLIKA BRANSCHSEGMENTEN PÅ HÅLLBART BYGGANDE?

Stora brister i lagstadgade hållbarhetsrapporter. En lägesrapport hösten 2018

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012

Fastighetsbolagen och ekonomin

1 Andra AP-fondens förhållningssätt till klimatomställningen. Andra AP-fondens förhållningssätt till klimatomställningen

Motion till riksdagen: 2014/1564 av Ulla Andersson m.fl. (V) AP-fonderna

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning

Sammanfattning. Bakgrund

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Diplomerad hållbarhetsstrateg

FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE?

Det är lönsamt att satsa på FoU

Är ditt bolag redo att ta risken?

OKQ8 och hållbar bilism

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

Smarta företag

Principer för aktieägarengagemang. Antagen av styrelsen

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Riktlinjer för ägarstyrning

Företagsklimatet för svenska företag i Spanien

E. Öhman J:or Fonder AB

Därför fokuserar staten på hållbarhet

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Så Bar nsparar Sve r ig e 2017

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

THE POWER OF PRODUCT MEDIA 2017

Hållbarhetsredovisning 2009

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Klimatredovisning bland de stora bolagen på Stockholmsbörsen

Policy för Ansvarsfulla investeringar

Hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen. Kunskapsdagen Helsingborg

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

PwC. Bättre kan vi! En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Innovation och Design

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE

Företagens förtroende för politiken kring E22

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar

Västsvenska företag och Tull 2015

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014

FÖRETAGET SOM FÖREMÅL FÖR BROTT OCH OEGENTLIGHETER 2017

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015.

Företagarens vardag 2014

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Klimatarbete inom AkzoNobel

Transkript:

Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet Är svenska företag rädda för tuffare miljölagstiftning? Hösten 2016 2050 Fast Forward to a Greener Future

Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metod 5 Företag om hållbarhet och affärsvärde 6 Styrmedels påverkan på affären 8 Hållbarhetsarbetets påverkan på affären 11 Slutsatser: Vägen till hållbara och konkurrenskraftiga företag 13 2050 Fast Forward to a Greener Future 2050 arbetar för goda affärer på en planet i balans. Vi hjälper våra uppdragsgivare till ökad hållbarhet och lönsamhet genom analys, kommunikation och affärsutveckling. Vi verkar i gränslandet mellan politik, forskning och näringsliv.: www.2050.se AP7 (Sjunde AP-fonden) är det förvalda alternativet i premiepensionssystemet och förvaltar idag ett kapital om 300 miljarder kronor åt 3,6 miljoner svenskar. Sedan starten 2000 har AP7 som hållbar och ansvarfull investerare bedrivit ett aktivt påverkansarbete med utgångspunkt i de värdenormer som kommer till uttryck i internationella konventioner som Sverige har undertecknat när det gäller miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption. 2 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Sammanfattning När klimatavtalet i Paris träffades för ett år sedan fanns det för första gången en global politisk samsyn på klimatutmaningen och hur den skulle hanteras. Mindre än ett år senare har avtalet redan ratificerats av tillräckligt många länder för att avtalet ska kunna träda i kraft redan i år, betydligt snabbare än väntat. För en investerare innebär det ett nytt läge med nya förutsättningarna för både ägarstyrning och investeringar. AP7 kommer till exempel att kunna börja screena aktieportföljen för att identifiera bolag som agerar i direkt strid med klimatavtalet. Den påtagliga politiska enigheten öppnar också nya investeringsmöjligheter. Branschorganisationer är ofta skeptiska till tuffare miljölagstiftning, men i våra kontakter med företagsledningar får vi ofta en annan, mer positiv bild. För att få en bild av vad företagen själva tycker har AP7 och 2050 låtit Demoskop genomföra en undersökning av hur svenska företag ser på en tuffare miljölagstiftning och konkurrenskraft. Totalt svarade 316 företag med en omsättning på över 350 miljoner kronor. Resultatet diskuterades sedan med sju vd:ar för företag i olika storleksklass och från olika branscher. skulle gynnas redan på kort sikt. Även inom transport och industri som ofta pekas ut som extra hårt drabbade av tuffare miljökrav ser 70 procent att deras affär skulle gynnas av mer ambitiösa styrmedel på lång sikt. Svenska företag räknade med andra ord med ett bindande Parisavtal. Risken för att bra svenska företag flyttar ut sin verksamhet beroende på tuffa miljökrav bedöms av vd:arna som mycket små. De lyfte också att bra miljölagstiftning många gånger finns på plats, men att uppföljningen brister. När vi frågar om vilka områden som påverkas av hållbarhetsfrågorna svarar åtta av tio företag att det påverkar varumärket relativt mycket. Två av tre företag ser också att hållbarhetsfrågorna påverkar deras konkurrenskraft relativt mycket. Som investerare finns det med andra ord all anledning att granska företagens hållbarhetsarbete för att säkra långsiktig avkastning. Slutsatsen är att svenska företag ser konkurrensfördelar med att Sverige fortsätter utveckla lagstiftning i en hållbar riktning - både på kort och lång sikt. Undersökningen visar att företagen lägger lite tid på att svara på externa frågor runt hållbarhet. En delförklaring från vd:arna är att hållbarhetsfrågan idag är så integrerad i affärsverksamheten och att man därför inte alltid ser att det är en hållbarhetsfråga man diskuterar. Minskat resursbehov ses till exempel ofta som en kostnadsbesparing, men är ju också en hållbarhetsfråga. På frågan om företagens affär skulle gynnas eller missgynnas av tuffare miljölagstiftning på lång sikt ansåg 67 procent att de skulle gynnas. Enbart 15 procent ansåg att de skulle missgynnas på lång sikt. Bilden är än mer positiv när det gäller styrmedel. Redan på kort sikt uppger 57 procent av företagen att deras affär Foto: Jannarong/Shutterstock 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 3

Bakgrund (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 AP7 och 2050 har undersökt svenska företags syn på hållbarhet och affärsvärde. De senaste åren har flera undersökningar 1 visat att många företag ser samband mellan hållbarhetsarbete och ökad lönsamhet. I tidigare undersökningar är det dock stora bolag som deltagit. Mindre bolag har länge varit relativt outforskade. Under hösten 2015 släppte dock fyra instanser (Tillväxtverket, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Svensk Handel) undersökningar på hur hållbarhet hanteras i mindre företag (under 250 anställda). Dessa fyra undersökningar använde vi som grund när vi valde vilka frågeställningar vi ville ha svar på i denna rapport. Tillväxtverket släppte i november 2015 rapporten Hållbart företagande som bygger på deras undersökning Företagens villkor och verklighet 2014. Där konstateras bland annat att företag med ett aktivt hållbarhetsarbete också har störst tillväxtambitioner. 2 EU-kommissionens rapport SMEs, Resource Efficiency and Green Markets stödjer detta då det visade sig att företag som satte hållbarhetsfrågorna högst har ökat sin omsättning de senaste två åren mer än motsvarande företag som inte satt hållbarhetsfrågorna så högt på agendan. I Tillväxtverkets rapport konstateras också att synen på om hållbarhetsarbete bidrar till affärsvärde skiljer sig mycket åt mellan branscherna. Till exempel anser 31 procent av transportbolagen Viktigaste drivkrafterna för företagets miljöarbete Krav från kunder Eget engagemang Viktigt för Tvingande varumärket lagkrav Minskande kostnader Minskad resursåtgång att miljöarbete är kostsamt, medan motsvarande siffra i handeln endast är 16 procent. 3 I Företagarnas undersökning Hållbara småföretag undersöks drivkrafterna för hållbarhetsarbete. Företagen i undersökningen listar stärkt konkurrenskraft, initiativ från ledningen och marknadsföring på topp tre. Bland annat svarar 56 procent av företagen att kundnöjdheten påverkas positivt av deras hållbarhetsarbete. När Svensk Handel i december 2015 frågade sina medlemmar om synen på hållbarhet och lönsamhet svarade sju av tio att hållbarhetsarbetet var lönsamt redan på kort sikt. Åtta av tio svarade att det är lönsamt även på lång sikt. 4 Även när Svenskt Näringsliv frågar om drivkrafterna för företagens hållbarhetsarbete finns en tydlig koppling till lönsamhet och konkurrenskraft. 5 Företagen rankar kundkrav, eget engagemang och varumärke som de tre viktigaste drivkrafterna, men i slutsatsen nämns endast det egna engagemanget. Svenskt Näringsliv missar därmed möjligheten att lyfta fram kopplingen mellan hållbarhet och affärsvärde som företagen uppenbarligen ser. I Europa har det observerats att branschorganisationerna har en annan position än sina medlemsföretag i klimatfrågan. Ett konkret exempel är utsläppshandeln där Business Europe inte vill makulera överskottet på utsläppsrätter, medan många företag agerar för att makulera överskottet. 6 Givet att svenska företag ser ett affärsvärde i sitt hållbarhetsarbete ville vi undersöka om tuffare miljölagstiftning och ekonomiska styrmedel gynnar eller missgynnar affären för svenska företag. Vi ville också undersöka i vilken utsträckning företagen ansåg att hållbarhet påverkade olika affärspåverkande områden såsom varumärke, finansiering med flera. Källa: Svenskt Näringsliv (2015) Engagemang och drivkrafter i de små- och medelstora företagens miljöarbete 4 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Ej svar, 2% Metod Annan roll, 26% Miljöansvarig, 24% Mellan 27 november och 14 december 2015 genomförde Demoskop, på uppdrag av AP7 och 2050, en undersökning där företag fick svara på frågor om sin syn på hållbarhet och affärsvärde via en webbenkät. Enkäten skickades till svenska aktiebolag med en årsomsättning över 350 mkr, då det är gränsen för lagförslaget om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Totalt deltog 316 företag i undersökningen. Av två skäl har vi valt att titta lite extra på gruppen 250 500 anställda. Dels har de tidigare undersökningarna av mindre bolag fokuserat på företag under 250 anställda, dels har debatten runt lagförslaget om obligatorisk hållbarhetsredovisning framförallt rört frågan om företag med 250-500 anställda ska omfattas eller ej. Detta segment av företag är analyserat i relativt liten omfattning. Gäller sambandet affärsvärde och hållbarhet även dessa företag? Vilka kopplingar ser de företagen mellan hållbarhet och lönsamhet? Därför har vi delat upp företagen enligt följande: Små företag under 250 anställda Mellanstora företag 250 500 anställda Stora företag mer än 500 anställda För att förenkla tolkningen av svaren har vi valt att gruppera svaren som ursprungligen Kommunikationsansvarig, 1% VD, 4% CSR ansvarig, 5% var på en skala 1 till 10. Vi har till exempel på frågan Anser du att er affär gynnas eller missgynnas av en tuffare lagstiftning? använt följande grupperingar: 1) Missgynnas mycket 1 3 2) Missgynnas något 4 5 3) Gynnas något 6 7 4) Gynnas Mycket 8 10 Miljösamordnare, 8% De ursprungliga resultaten från Demoskops undersökning finns att ladda ner från 2050:s hemsida. För att fördjupa resultatet från Demoskopundersökningen intervjuades slutligen sju vd:ar på mellanstora och stora bolag om sin syn på hållbarhet och affären. De fick också möjlighet att ge sin tolkning av delar av resultaten från undersökningen. Hållbarhetsansvarig, 21% Kvalitetsansvarig, 9% Fördelning av yrkesroller hos de som besvarat enkäten. Vi tackar följande personer för deras värdefulla bidrag till denna rapport: Henrik Eskilsson, vd Tobii Jan Kilström, vd Green Cargo Kajsa Hedberg, vd SRV Karin Bodin, vd Polarbröd Karl Tobiesson, vd MedCap Pierre Olofsson, vd Skanska Sverige Staffan Persson, vd Stena Recycling Foto: Sfio Cracho/Shutterstock 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 5

Företag om hållbarhet och aff 47% av företagen lägger nästan ingen tid alls på att svara på frågor om hållbarhet Resultaten i stort Undersökningen visar att företag lägger lite tid på att svara på externa hållbarhetsrelaterade frågor. Nära hälften anger att de lägger nästan ingen tid alls. Mellanstora bolag lägger minst tid på att svara på hållbarhetsrelaterade frågor. Stora bolag lägger mest tid, trots det är det endast en tredjedel som anger att de lägger relativt mycket eller mycket tid. Tittar man per bransch ägnar bolag inom fastighetsbranschen, IT samt bank och finans mest tid på att svara på frågor om hållbarhet. Ungefär fyra av tio lägger relativt mycket tid eller mycket tid på att svara på hållbarhetsrelaterade externa frågor. Minst tid lägger transport- och tjänsteföretagen. Där uppger närmare 85 procent av företagen att de lägger relativt lite tid eller ingen tid alls på att svara på externa frågor om hållbarhet. Företagsledningen ägnar mindre tid än hållbarhetschefer på att svara på frågor kring hållbarhet. På frågan Hur mycket tid lägger din ledning på att svara på externa hållbarhetsrelaterade frågor har 53 procent av företagen svarat att de lägger nästan ingen tid alls. Företagsledningar på bolag inom energibranschen lägger mest tid, en tredjedel anger att de lägger relativt mycket tid eller mycket tid. Samtidigt lägger en tredjedel av energibolagens ledningar nästan ingen tid alls på frågor från externa intressenter. Med tanke på att transporterna står för en tredjedel av Sveriges utsläpp är det anmärkningsvärt att företagsledningar inom transportsektorn lägger så lite tid på att svara på frågor kopplade till hållbarhet. Inget av transportbolagen anger att de lägger mycket tid på denna typ av frågor. Vd:arnas kommentarer Samtliga tillfrågade vd:ar ser en kraftig utveckling av intresset för hållbarhetsfrågor de senaste åren. Både kunder och investerare visar ett allt större intresse. Vill man jobba med de stora företagen krävs att man kan hantera åtminstone en miniminivå. Flera av dem konstaterar (%) 100 Hur mycket tid lägger din ledning på att svara på externa frågor om hållbarhet? 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Foto: Sfio Cracho/Shutterstock 0 Samtliga Industri Bygg Handel Transport Information, inklusive IT Fastigheter Tjänster till företag Energi mycket tid relativt mycket tid relativt lite tid nästan ingen tid alls osäkra Bank och finans Annan bransch Foto: Shutterstock 6 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

ärsvärde Foto: Tormina Anna/SHutterstock samtidigt att branschorganisationer och media inte hängt med i den snabba utvecklingen utan har en alltför snäv rapportering av hållbarhetsfrågan. Intresset för frågan varierar också kraftigt med storlek på investering och företag. De som investerar mindre summor bryr sig normalt mer om den kortsiktiga avkastningen än hållbarhet, medan de som investerar miljarder vill hantera hållbarhetsriskerna bättre. Hållbarhetsfrågorna är idag så integrerade i affären att man inte ser att det är en hållbarhetsfråga man diskuterar. En anledning till detta är att hållbarhet till stor del handlar om smart resursanvändning, vilket gott företagande alltid handlat om. Samtliga vd:ar tycker att det borde ställas fler frågor runt hållbarhet, åtminstone från dem som investerar långsiktigt. Hållbarhetsarbete handlar idag om att framtidssäkra sina affärer och konkurrenskraft. En del av vd:arna tycker att samhället skulle kunna puffa företagen i rätt riktning genom till exempel en smart utformad lag om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Transportköparna har ett ansvar för sina inköpta transporters utsläpp, men blundar ofta för det. Jan Kilström, vd, Green Cargo Vår inställning är att vi inte kan sitta och vänta på att få frågan från våra intressenter, vi måste initiera diskussionen och aktivt driva frågan. Pierre Olofsson, vd, Skanska och för företagens ledning ligger siffran ännu lite högre 53% 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 7

Styrmedels påverkan på affären Två tredjedelar av företagen anger att de gynnas av en skärpt lagstiftning. Kraven på stora företag att verka för en bättre miljö och ett bättre samhälle har ökat de senaste åren. Flera av dem har också aktivt gått ut i debatten och argumenterar för mer ambitiösa ekonomiska styrmedel inom miljöoch hållbarhetsområdet. Samtidigt bromsar många branschorganisationer och hävdar att vi riskerar att företag flyttar ut ur Sverige om de ekonomiska styrmedlen blir för kraftiga. Vi ville därför fråga företagen direkt hur de egentligen ser på tuffare miljölagstiftning. Skulle deras affär gynnas eller missgynnas? Ser det olika ut beroende på storlek av bolag? Hur ser de olika branscherna på det? Hur vill företagen uppnå en mer hållbar värld, föredrar företagen ekonomiska styrmedel eller vill de ha hellre se lagstiftning? Enligt Demoskop är resultaten som presenteras representativa för gruppen svenska företag med en omsättning på över 350 miljoner kronor. Tuffare miljölagstiftning Oavsett storlek på bolag anser man att affären kommer att gynnas av en tuffare miljölagstiftning, på både kort och lång sikt, men framförallt på lång sikt. 45 procent av företagen anser att deras affär skulle gynnas av en tuffare miljöpolitik redan på kort sikt. Värt att notera är att var femte företag är osäkra på hur deras affär skulle påverkas. Tjänstebolag gynnas i störst utsträckning av tuffare miljölagstiftning på kort sikt där sjuttio procent anser att de skulle gynnas av tuffare krav. Över hälften av bolagen inom bank och finans anger att de skulle gynnas något, men det finns också en stor andel som är osäkra, över en tredjedel vet inte om deras affär gynnas eller missgynnas. Bolag inom industri och transport ser minst positivt på skärpt miljölagstiftning, ändå anger 40 procent att deras affär skulle gynnas. Energibolagen är uppdelade i två läger, hälften av företagen anser att de skulle gynnas medan 15 procent skulle missgynnas mycket redan på kort sikt. Även om många företag är positiva till skärpta lagar på kort sikt, är andelen företag som ser fördelar på längre sikt ännu större. Oavsett storlek på bolag anser man att affären kommer att gynnas av en tuffare miljölagstiftning, framförallt på lång sikt. Mest positiva är större bolag, endast 30 procent anser sig missgynnas på kort sikt och 17 procent missgynnas på lång sikt. En förklaring kan vara att större bolag redan arbetar aktivt med klimat och miljöfrågor och ser därför att en tuffare lagstiftning skulle gynna de som ligger i framkant. Störst osäkerhet om hur en tuffare miljölag- (%) 100 90 Miljölagstifningens påverkan Miljölagstiftningens påverkan på kort sikt Figuren visar hur företagen svarat på frågan Anser du att era affärer skulle gynnas eller missgynnas av en tuffare miljölagstiftning på kort sikt? Svarsalternativen var 1 10 där 10 är gynnas mycket. Cirka 44 procent av företagen anser att de skulle gynnas av en tuffare miljölagstiftning 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Industri Bygg Handel Transport Information, inklusive IT Fastigheter Tjänster till företag Energi Bank och finans Annan bransch gynnas mycket gynnas något missgynnas något missgynnas mycket osäkra 8 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

stiftning påverkar affären finns hos mellanstora bolag, där 33 procent är osäkra på hur det kommer att påverka på kort sikt. Osäkerheten är relativt stor både hos små och mellanstora bolag på hur det kommer påverka på lång sikt där en femtedel respektive en fjärdedel av bolagen anger att de är osäkra. Tjänsteföretag och bolag inom bank och finans är de som i högst utsträckning anser att en tuffare miljölagstiftning kommer att gynna affären på lång sikt. Inom bank och finans finns det dock en stor osäkerhet om hur de påverkas på lång sikt, över en tredjedel anger att de är osäkra på hur en tuffare miljölagstiftning kommer att påverka deras affärer. Inget av de tillfrågade företagen inom bank och finans har svarat att de anser att en tuffare miljölagstiftning skulle missgynna deras affär på lång sikt. Mest skeptiska är transportföretag där 30 procent tror sig missgynnas även på lång sikt. Ambitiösare miljöstyrmedel I undersökningen fick företagen svara på frågan; anser du att er affär gynnas eller missgynnas med mer ambitiösa miljöstyrmedel, givet att kostnadstrycket i stort inte ökar? Oavsett storlek på bolag anser man att affäre n kommer att gynnas med mer ambitiösa miljöstyrmedel både på kort och lång sikt (se figurer på sid. 10). 57 procent anser sig gynnas på kort sikt och 67 procent på lång sikt. Stora bolag tror att de kommer att gynnas i större utsträckning, både på kort och lång sikt. Störst osäkerhet om hur mer ambitiösa miljöstyrmedel kommer att påverka affären finns bland mellanstora bolag och de är även de bolag som anser sig missgynnas i störst utsträckning. Särskilt på kort sikt då en tredjedel ser att de kommer missgynnas och ytterligare en tredjedel är osäkra på hur det kommer att påverka deras affär. Den bransch som tydligast föredrar styrmedel framför en tuffare lagstiftning är transportbranschen, 72 procent gynnas av miljöstyrmedel (på kort sikt) jämfört med bara 38 procent som anser sig gynnas av tuffare lagstiftning. Inget av företagen inom bank och finans eller tjänster till företag anger att de missgynnas på kort sikt. Hela 73 procent av bolagen inom bank och finans ser att de skulle gynnas mycket på lång sikt. Industri- och energibolag ser sig missgynnas på kort sikt i störst utsträckning även om en majoritet av företagen ser positivt på mer ambitiösa styrmedel. En tredjedel av bankerna är osäkra. (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Miljölagstiftningens påverkan på lång sikt Samtliga Industri Bygg Handel Transport Information, inklusive IT Fastigheter Tjänster till företag Energi gynnas mycket gynnas något missgynnas något missgynnas mycket osäkra Bank och finans Annan bransch På lång sikt anser 65 procent av företagen att de gynnas av en tuffare miljölagstiftning. 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 9

(%) 100 Miljöstyrmedels påverkan Miljöstyrmedel på kort sikt Figurerna visar hur företagen svarat på frågan Anser du att era affärer gynnas eller missgynnas av mer ambitiösa miljöstyrmedel, förutsatt att kostnadstrycket i stort inte ökar på kort respektive lång sikt? Nästan 60 procent är positiva redan på kort sikt. 80 60 40 20 0 Samtliga Industri Bygg Handel Transport Information, inklusive IT Fastigheter Tjänster till företag Energi Bank och finans gynnas mycket gynnas något missgynnas något missgynnas mycket osäkra Annan bransch På lång sikt är siffran cirka 68 procent. (%) 100 80 Miljöstyrmedel på lång sikt 60 40 20 0 Samtliga Industri Bygg Handel Transport Information, inklusive IT Fastigheter Tjänster till företag Energi Bank och finans Annan bransch gynnas mycket gynnas något missgynnas något missgynnas mycket osäkra Regeringen måste bli tydligare i hur vi ska nå en fossiloberoende transportflotta. Omställningen kommer inte av sig själv. Karin Bodin, vd Polarbröd Tydliga mål och en utmanande lagstiftning som utmanar och uppmuntrar teknikskiften stärker vår konkurrenskraft. Staffan Persson, vd Stena Recycling Vd:arnas kommentarer Generellt var de tillfrågade vd:arna lite överraskade av den positiva responsen på ökade lagkrav. Flera av dem uttryckte dock att andelen positiva företag har potential och förväntas att öka mer i framtiden. Analysen från vd-håll är att svenska företag ligger långt fram i frågan och att de kan stärka sin konkurrenskraft ytterligare om mindre seriösa konkurrenter inte klarar att leva upp till lagkraven. Ingen av vd:arna såg någon större risk för att tuffare lagkrav inom miljöområdet skulle leda till att svenska företag flyttar verksamheten utomlands, även om det naturligtvis kan finnas undantag. Istället lyfte flera vd:ar att en tuff lagstiftning stärker kalkylen över tid, så länge den inte blir så tuff att den slår undan benen på företaget. Mycket av rädslan för tuffare lagstiftning handlar om risken att inte kunna konkurrera på lika villkor, vilket framförallt riskerar inträffa när företag konkurrerar på en internationell marknad. Den internationella problematiken kan hanteras, bland annat genom att sätta mål och lagar som fokuserar på konsumentledet, vilket skulle ge rättvisa spelregler oavsett vilka miljölagkraven är i produktionslandet. Många vd:ar lyfte också att i vissa lägen finns lagstiftningen på plats, men den följs inte upp tillräckligt mycket. Viktigt när det gäller tuffare lagstiftning är att inte fastna i för detaljerade regleringar. Risken är då stor att innan lagkravet hunnit implementeras har teknikutvecklingen gjort det irrelevant. Något som ofta lyfts som en bra möjlighet att styra Sverige i en mer hållbar riktning är den offentliga upphandlingen. Några av de intervjuade lyfte innovationsupphandling som ett bra alternativ. Lagen om offentlig upphandling styr ofta emot lägsta pris då andra kriterier är svåra att utvärdera. Pengar avsatta för innovationsupphandling skulle möjliggöra ett djupare samarbete mellan till exempel kommuner och leverantörer. Att branschorganisationerna sällan ligger i framkant ansågs av de flesta naturligt då de ska företräda hela branschen. De företag som vill gå först går därmed per automatik före sin branschförening. Det är omöjligt för en organisation som Svenskt Näringsliv att på ett rättvisande sätt företräda alla företag, vilket gör att många ställningstaganden gynnar ett fåtal, ofta de allra största företagen. 10 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Hållbarhetsarbetets påverkan på affären Det finns idag nästan inga kunder som inte intresserar sig för hållbarhet. Tänker vi tillsammans med våra kunder på detta tidigt kan vi ofta göra mer hållbara lösningar, då blir hållbarhetsarbetet lönsamt för oss, kunden och samhället. Pierre Olofsson, vd, Skanska Sverige Resultaten i stort För att ta reda på hur hållbarhetsarbetet integrerades i affären bad vi de tillfrågade företagen ranka hur mycket hållbarhetsfrågorna påverkade olika områden. Resultaten visar att företag anser att hållbarhetsfrågorna påverkar varumärket mest, oberoende av storleksklass. Åtta av tio företag anser att hållbarhetsfrågorna påverkar varumärket mycket eller relativt mycket. De branscher som anger att hållbarhetsfrågan har störst påverkan är transport och energi. I genomsnitt rankar de hållbarhetsarbetets påverkan på varumärket till åtta på en tiogradig skala. Att transportbranschen rankar hållbarhetsfrågorna så högt förvånar lite med tanke på att de får så få frågor om hållbarhet från externa parter. Handeln rankar hållbarhetsarbetets påverkan på varumärket lägst, men sju på en tiogradig skala får ändå anses som högt. Hållbarhetsfrågorna har också en stark koppling till bolagens employer branding. Nära två tredjedelar anger att hållbarhetsfrågan påverkar företagens attraktivitet som arbetsgivare relativt mycket eller mycket. Sex av tio företag anser att hållbarhetsfrågan påverkar deras konkurrenskraft och riskhantering mycket eller relativt mycket. Transportbolagen ligger bland de högsta när de i snitt rankar hållbarhetsarbetets påverkan på konkurrenskraft till 6,7 på en tiogradig skala. När det gäller hållbarhetens påverkan på riskhanteringen sticker fastighetsbolagen ut, de rankar i snitt påverkan till 7,5 på en tiogradig skala, vilket är högst av alla branscher. Företagens försäljning påverkas något mindre. Drygt vartannat bolag tycker att hållbarhetsfrågan påverkar mycket eller relativt mycket. De tre branscher som anser att hållbarhetsarbetet påverkar försäljningen mest är energi, tjänster och industri. När det gäller extern finansiering är det bara fastighetsbranschen som ser att hållbarhetsfrågan påverkar i någon större utsträckning. Fastighetsbranschen anser att deras finansiering påverkas av hållbarhetsfrågan i betydligt högre utsträckning än deras försäljning. Det märks att gröna obligationer slagit igenom i fastighetsbranschen. Jämför man svaren beroende på storlek på- Två av tre företag anser att hållbarhetsfrågan påverkar deras konkurrenskraft relativt mycket. (%) 100 påverkan på affärsverksamheten 80 60 40 20 0 Varumärke Employer branding Riskhantering Konkurrenskraft generellt Försäljning Finansiering Figuren visar hur mycket företagen anser att hållbarhetsfrågorna gynnar olika delar av ett företags affärsverksamhet. påverkar mycket påverkar något påverkar lite påverkar inte alls osäkra 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 11

verkas stora företag mest av hållbarhetsfrågan. För företag med mindre än 500 anställda sjunker betydelsen av employer branding betydligt. Vd:arnas kommentarer Samtliga var överens om att hållbarhet påverkar varumärket i mycket hög utsträckning. Desto större företag, ju större påverkan. Flera av vd:arna lyfte att det är sällan hållbarhetsarbetet ger direkta säljfördelar. Vd:arna önskade också att offentliga upphandlingar prioriterade hållbarhet mer. Anledningen till att det inte görs i större utsträckning kan vara för stort fokus på ekonomi och en rädsla för att upphandlingen överklagas. Ofta kan mer göras utan att tumma på lagen om offentlig upphandling, men kunskapen om detta är otillräcklig. En vd lyfte att frågan i undersökningen fokuserade på försäljning idag, men poängterade att hållbarhetsarbete bygger långsiktig försäljning genom att stärka varumärket, skapa stoltare medarbetare som säljer bättre samt starkare konkurrenskraft vilket bäddar för ökad försäljning. Många vd:ar lyfte kostnadsbesparingar de gjort tack vare sitt hållbarhetsarbete, till exempel material- och energibesparingar. Ett flertal av vd:arna ställde sig frågande till varför företag med 250 500 anställda rankade employer branding så lågt. En rimlig förklaring är dock att betydelsen och utmaningen av employer branding ökar med storleken på företaget, och det är först runt 500 anställda som man på allvar ser nyttan med att aktivt jobba med frågan. På den direkta frågan om hållbarhetsarbete kan räknas hem svarade samtliga att ett strukturerat arbete med hållbarhet är lönsamt. Vi märker av att antalet hållbarhetsrelaterade frågor ökar i våra anställningsintervjuer. Henrik Eskilsson, vd, Tobii Foto:Baranq/Shutterstock Internationellt köper sjukhusen in från lokala leverantörer. I Sverige köper vi in det som är billigast, ofta på bekostnad av kvalitet och hållbarhet. Karl Tobiesson, vd, MedCap Foto: sfam_photo/shutterstock 12 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

Slutsatser: Vägen till hållbara och konkurrenskraftiga företag FN:s globala hållbarhetsmål och klimatavtalet i Paris sätter en ny tydlig ambition om en mer hållbar värld. Samtidigt som Parisavtalet väckte nytt hopp upplevs den stundande omställningen också som ett hot i olika branscher och länder runt om i världen. Alla kommer inte att bli vinnare i ett koldioxidsnålt samhälle, vilket leder till förändringsmotstånd. I det perspektivet har Sverige en sällsynt gynnsam position. Här finns både ett brett stöd för en grön omställning och företag som ser affärsmöjligheterna med att ligga i framkant av utvecklingen. När vi frågade om svenska företags affärer skulle gynnas eller missgynnas av tuffare miljölagstiftning förväntade vi oss ett ganska ljumt svar utifrån hur debatten ofta drivs, inte minst från branschorganisationernas sida. Därför blev vi lite förvånade över att en majoritet av företagen ser att deras affär gynnas av tuffare ekonomiska styrmedel redan på kort sikt. Flera branscher är däremot mer skeptiska till lagförslag på kort sikt. Tittar man på lång sikt är samtliga branscher betydligt mer positiva till styrmedel generellt. Den bransch som förflyttar sig mest är kanske lite oväntat industrin. Det tyder på en stor insikt om industrins roll i omställningen, men också en rädsla för att kortsiktigt inte klara av tuffare lagkrav. Mer än varannan industri är dock positiv till tuffare styrmedel. Bygg, handel och banksektorn vill alla starta med ekonomiska styrmedel för att sedan lagstadga. Resultatet visar att svenska företag ser att de ligger före sina internationella konkurrenter och vill ha bättre utväxling på det. Det bekräftas bland annat av en internationell undersökning gjord av Carbon Disclosure Project (CDP) av klimatarbetet hos över 4 000 globala underleverantörer. Leverantörerna angav att den största risken var ökad reglering och lagstiftning. Hela 64 procent av de tillfrågade företagen rankade det som den viktigaste risken, det vill säga rakt motsatt åsikt jämfört med de svenska företagen. När vi djupintervjuade vd:arna förklarade de den positiva grundsynen på tuffare styrmedel med hållbarhetsfrågan i Sverige är betydligt mer uppmärksammad än globalt. Konsumenter och kunder är mer medvetna och företagen upplever därmed att de ligger långt fram jäm- En majoritet av företagen ser att deras affärer gynnas av tuffare ekonomiska styrmedel redan på kort sikt. gynnas av tuffare lagstiftning (%) Branschers syn på vad som gynnar affärerna mest, på kort lång sikt 100 90 transport 80 bygg 70 tjänster till företag 60 information, inklusive IT 50 industri 40 energi 30 handel 20 fastigheter 10 bank och finans 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 (%) gynnas av ekonomiska styrmedel 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 13

Andel som svarat att ett område påverkas av hållbarhetsfrågorna relativt mycket eller mycket. Finansiering Försäljning Employer branding Konkurrenskraft generellt Hållbarhetsarbetets påverkan (250 500 anställda) Riskhantering Varumärke 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 (%) fört med många konkurrenter. Många svenska företag har också Sverige som största eller enda marknad. Om lagkraven på vad som får levereras ökade skulle många konkurrenter troligen slås ut och svenska företag få utväxling på sina miljöinvesteringar. Slutsatsen är att ekonomiska styrmedel i miljöfrågan gynnar en majoritet av svenska företag. Rekommendationen till regeringen är därför starta en utredning som branschvis identifierar förslag på konkreta styrmedel som stärker både konkurrenskraft och ger oss en bättre miljö. I studien har vi undersökt företagen i storleksklassen 250 500 anställda lite extra. Många i denna grupp av företag har möjlighet att växa och därmed skapa många arbetstillfällen. En internationell exportmöjlighet finns i hållbarhetsfrågorna. När vi tittar på företag i den här kategorin är var tredje företag osäkra på om de gynnas eller missgynnas. Troligen har dessa företag inte muskler att jobba nära politiken och känner därför en stor osäkerhet kring vad politiken ska hitta på, och de får istället förlita sig på branschorganisationernas budskap som ofta är ganska dystra. Här behövs stöd och resurser för att företagen ska kunna ta in hållbarhetsfrågorna i sin affär. Redan idag finns flera initiativ på detta från Bolagsverket och Tillväxtverket och Näringsdepartementet har gett ut skrivelsen Ett hållbart företagande. Dessa initiativ är nödvändiga. Ju större företag desto större koppling ser företagen mellan hållbarhetsfrågorna och påverkan på de olika områdena, vilket är naturligt med tanke på att större företag ofta har mer resurser och ett mer utvecklat hållbarhetsarbete. Även de mellanstora företagen ser stora fördelar med hållbarhetsarbetet. Till exempel ser över 60 procent av dessa företag att hållbarhetsarbetet stärker både konkurrenskraft och deras riskhantering. Utmaningen är att under 50 procent säger att de ser en direkt försäljningsökning. Här kan statliga myndigheter och styrmedel göra stor skillnad. Även om bara var tredje företag ser en koppling till finansieringen är det ändå ett tecken på att något börjar hända inom finanssektorn. Foto: Singkham/Shutterstock 14 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet

noter: 1. Två exempel av många: Hagainitiativet (2014) Klimatarbete lönsamt? och CDP (2015) The Business Case for Responsible Corporate Adaption: Strengthening Private Sector and Community Resilience 2. Tillväxtverket (2014) Företagens villkor och verklighet 2014 3. EU kommissionen (2013) SMEs, resource efficiency and green markets 4. Svensk Handel (2015) Hållbar handel är lönsam handel 5. Svenskt Näringsliv (2015) Engagemang och drivkrafter i de små- och medelstora företagens miljöarbete 6. Policy Studies Institute (2015) Lobbying by Trade Associations on EU Climate Policy 7. CDP (2016) From Agreement to Action: Mobilizing suppliers toward a climate resilient world Publicerad av: AP7& 2050 AB, October 2016. Författare: Markus Ekelund, CEO 2050 och Johan Florén, Chef för kommunikation och ägarstyrning AP7 Design: Grön idé AB. Omslagsfoto: Shutterstock 2050 / Svenska företags syn på hållbarhet och lönsamhet 15

När klimatavtalet i Paris träffades för ett år sedan fanns det för första gången en global politisk samsyn på klimatutmaningen och hur den skulle hanteras. Mindre än ett år senare har avtalet redan ratificerat av tillräckligt många länder för att avtalet ska kunna träda i kraft redan i år, betydligt snabbare än väntat. För att få en bild av vad företagen själva tycker har AP7 och 2050 låtit Demoskop genomföra en undersökning av hur svenska företag ser på en tuffare miljölagstiftning och konkurrenskraft. Totalt svarade 316 företag med en omsättning på över 350 miljoner kronor. Resultatet diskuterades sedan med sju vd:ar för företag i olika storleksklass och från olika branscher. Slutsatsen är bland annat att två av tre företag ser affärsfördelar av tuffare miljöstyrmedel. 2050 Fast Forward to a Greener Future