S-30:an är trots sina fartiga linjer inte så lättseglad, speciellt inte i lättare vindar.

Relevanta dokument
Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s m/s 2.3 Över 7 m/s

Bosses Trimguide 1. Kolla mastkurvan

Trim och annat gott En artikel av Søren Andresen DEN 93. Fritt översatt av Sven Gester till svenska

Trimanvisning för: Maxi Racer. Henrik Ottosson Segelmakeri AB 1996

North Sails Trimguide 606

Är man tillräckligt förberedd, har man vunnit redan innan man startat // Paul Elvström.

Trimguide Linjett 35, mk1

Bodings lilla. röda. (, ),.

F=framåtriktad kraft, K=krängade kraft, T=total kraft. M=Motståndskraft, L=lyftkraft, T=total kraft.

Effektivare vindför valtning

Trimguide från Trissjolle 3327 Björn Sandberg/Linnea Petersson. SM 2009 i Arkösund

IF-Båt Trimguide 2000

Segel & Rigg. Balans. Plana segel eller formade

Lite lösningar som gör livet lättare

Hårdvindsfock på rulle

Öregrunds Båtklubb Regler för användning av klubbens C55a

Trimguide 2.4m R. Inledning. Norlin MKIII

D E N B 5 5 A T R O S S S E ) L + Segelhandbok

1. Förberedelser. 2. Segeltrim. 3. Besättningsarbete

Innan en djupare beskrivning presenteras kan det vara på plats att repetera lite strömningslära.

D E N O ) S E 6 G E L + 4 SEGELGUIDE 2016

Rival 22. Klassregler. Rival 22 Förbundet. för. gällande från. 1 april Klassregler för Rival

NogGrann. Det värsta med entypskappsegling är att oftast är det de bästa seglarna som vinner // Buddy Melges.

Till en rimlig merkostnad kan seglarna nu få en båt helt identisk med TRISSJOLLEN, men med mer komplett och effektiv kappseglings-utrustning.

Spinnakersegling med Omega 42

KLASSREGLER FÖR CARRERA HELMSMAN

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012

UK Syversen trimguide för Albin Express. Uppdaterad vintern februari

Revsystem. Traditionellt bindrev. S-hakar för bindrev och Cunningham. Reva på nolltid med Single Line Reef. Seldén rullmast

Tips och tricks av Vera af Limhamn. Ämne: Kolla på segelfoton, plus lite smått och gott om kameravinklar.

CREW GUIDE FÖR TYDLIGA ROLLER OCH ETT EFFEKTIVT BESÄTTNINGSARBETE

Enkla tips mycket att vinna! Vad är kappsegling?

Klassregler för. Linjett 33. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

1-krona, handbok, 2012 sida 1(14) HANDBOK FÖR 1-KRONA

lösningen i kommande exemplar av TES (alltså med motorn på akterspegeln). Detta skulle ge ett PAWEŁ PIEŚNIEWSKI

Prioritering och trim på Älvan

Inledning. Innehåll 2(16)

Ombyggnad av en S30. - separat matplats/salong, dvs i praktiken minst 6 kojplatser

Monterings anvisning och användar guide. Smartroller Mk2

Svenska S 30 förbundet KLASSBESTÄMMELSER. för. S 30-Classic

KLASSREGLER FÖR NEPTUNKRYSSAREN 2013

specifikationer Sticksvärd (daggerboards) Roder Aktre vattenballasttankar (sidtankar) Främre vattenballasttankar Riggens höjd Riggens anordning

Arbetsuppgifter. 5 mans besättning. Version Helm (röd) Trim (orange) Floater (gul) Pit (blå) Mast (grön)

Klassregler 1999 för Svenska X79-klubben

Datum: Rev. 0. C55-båtar. Regler för lån och handhavande av båtar. Utarb. av: TJ Sid. 1 av 15

S Att segla spinnaker

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN


Föreningen. Medlemsblad nr 2, februari 1998

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

TOLKNINGAR AV KSR 42, FRAMDRIVNING

ÄNDRINGSFÖRSLAG BESTÄMMELSER FÖR ANDUNGEN Förslag till ändringar markerade med röd kursiv stil. Överstruken text utgår.

Ändbeslag. I x. Godstjocklek B087 87/60 60,2 27,7 2,0 1,55 13,4 9,3 5,5 B /60 97,5 33,6 2,0 1,71 18,5 11,2 5,5

KLASSREGLER FÖR CARRERA HELMSMAN 1996

Klassregler för. MF-båten. Myndighet. Svenska MF-båtförbundet, c/o Nicanders Båtvarv AB, Grötö, Lysekil tel

Kryssbog i närheten av lovartsmärket i hård vind under EM 2003 på Nämndöfjärden.

Kappseglingskurs. Tillfälle 2

Så monterar du inre förstag

ÅF Off Shore Race 2017 Omega 42 ORIOLE II

KLASSREGLER. Sidan 1 (19) SMARAGD

Klassregler för. Compis 28. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

Klassregler för. Viggen

LASERGUIDEN FRÅN OPTI TILL LASER

Mätformulär för IF-segel

Tillägg till DF 65 Manualen (förbättringar och tillägg samt kanske något bra tips)

Klassregler för. Sveakryssarklassen. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

we put salona 38 on the start line

Klassregler för. RB111-klassen

ENTYPSREGEL KLASSBESTÄMMELSER FÖR W30. Inledning. 1. Allmänna klassbestämmelser. 2 Mätkontroll. Reviderad

Undanvind bästa bogen

'Familjebåt med '70- talskänsla'

Team Pro4u. Seapilot2star Patrik Forsgren. Resan som är målet - eller hur styr man en båt? Funderingar på prisutdelningen för.

Inbjudan till SS Delfinens seglarskola 2018

Klassregler för. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

skarpa ändskepp är balanserad och estetiskt tilltalande - ge en spetsgattad båt ett nätt språng och det blir garanterat en vacker och charmig båt.

DF 65 Klassregler version 1:3, 2014

Instruktion för montering av uthalsblock. Bom Block 120/ / / Innehåll, utbytessats. Verktyg som behövs

BESTÄMMELSER FÖR 5½ METERS NORDISKA KRYSSARKLASSEN

Klassregler för Comfort 30. År 2003

NF-möte med Paul Elvström Av Otto Fagerstedt, NF SWE292

Mätguide för båt. Börja med att ta mått på riggen, det är viktigt att måttbandet följer respektive stag och att de är sträckta.

Bäten behöver bris för att komma tillliv och en gennaker för nödvändig skjuts pä akterliga vindar.

Klassregler för SCANMAR 33. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

Riggning och upptagning

Informationsblad för Nordisk Familjebåtsförbundet, NF-förbundet. rdförandeord

Gratulerar till köpet av dina nya segel och välkommen till North Sails familjen. Vart du än seglar, finns vår hjälp nära.

Klassregler för 5-Meters jakter

Full fart framåt har alltid varit målet för lilla tuffa X-79, som nu tycks gå mot en ny vår. Av Bengt Jörnstedt

Inledning. Innehåll 2(16)

Av Bengt Jörnstedt. Vi ville ha en trygg, stabil, långkölad båt som tål väder och vind, har en bra

Klassregler. Myndighet. Svenska Seglarförbundet, af Pontins väg 6, SE STOCKHOLM

VÄSTKUSTENS ISJAKTSÄLLSKAP

POGO 30. GX183.indd :09

ST]uO LASSE NORLIN. \ s\ ,,, Jen. i. r &

Här kommer lite grejer som man skall tänka på vid köp av egen båt MÄTBREV;

Värmlänningarna slår till

OBS! seglarskola för Feva kan ha andra tider, se hemsidan och detta gäller även prova-på-kursen.

Bruksanvisning för C55

Akterkabinen påverkar

Före Start Var ute i god tid Lämna hamnen först psykar konkurrenter Kolla vädret Gör en bedömning om hur vinden kommer vara över dagen Riktning kommer

Transkript:

Segeltrimtips Från S30förbundets "Tekniska Tips" daterad 921103 Några tips om hur du får bättre fart på S-30:an S-30:an är trots sina fartiga linjer inte så lättseglad, speciellt inte i lättare vindar. Hur ska riggen sättas an? Masten står som standard lite för lodrätt. Två till tre toggles (8-12 cm) brukar vara lagom att förlänga förstaget med. Toppvant samt främre undervant ska vara relativt hårt ansatta så att de inte slackar speciellt mycket på läsidan vid friskväderssegling. Det aktre undervantet ska vara så löst ansatt att det går att förflytta med fingerkraft ca 2-3 cm från nolläge ( se skiss). Detta är nödvändigt för att 1) masten ska kunna krummas samt 2) förstagas vid spinnakersegling. Akterstaget måste förses med hanfot och blocksystem så att en utväxling på 8-12 ggr erhålles. Den "telefonstolpe" till mast som S-30:an har, dvs Selden's päronformade gula, behöver så mycket utväxling för att man ska orka krumma masten. Backstagen kan manövreras antingen via winch eller med backstagssträckare (förutsatt att det går lätt att ändra inställningen på dessa). 0-4 m/s Normalt använder vi inte backstagen i vindområdet 0-4 m/s. I lättvind hissas både storsegel och genua mycket löst. De sträcks bara så mycket att inget "sagg" uppstår mellan pistolhakar/travare. Storseglet ska vara ganska plant i sin nedre del på kryssen. OBS! De liktampar som finns isydda i framkant på både försegel och storsegel kan ha krympt (mycket vanligt), vilket gör det nästan omöjligt att sträcka ut seglet t.o.m. med winch. Tamparna kan ha krympt med 2-3 % (dvs 20-30 cm) vilket helt kan ödelägga seglets form. Detta fel kan dock lätt avhjälpas av din segelmakare. I lite vind och skvalpig sjö kan förstaget tillåtas att " sagga" (böja av åt lä) ganska rejält (20-30cm). Genuan bör inte skotas, närmare än 7-8cm från spridarnocken. Observera att en del Swede Sparriggar har för långa spridare. Dessa för långa spridare gör det omöjligt att skota genuan tillräckligt, vilket gör att man inte kan ta ordentlig höjd. I Västervik har flera ägare till nya S-30:an kortat sina spridare och upplevt stor skillnad i höjdtagningsförmågan. Storseglet måste twistas vilket uppnås om skotvagnen dras upp i lovart (20-40cm) och seglet skotas löst utan att kickas. Bommen kan tillåtas att vara nästan midskepps. Då öppnar seglet i toppen vilket är nödvändigt, eftersom vinden där uppe har en annan riktning när den inte påverkas av något försegel, och dessutom är något starkare.

Telltales (ulltrådar) bör finnas i akterliket i nära anslutning till lattfickorna. Om du har rätt skotat ska "tellisarna" fladdra rakt akterut. Möjligen kan den översta ibland tillåtas försvinna på läsidan. Försök aldrig att "pina" en S-30:a i lättvind. Båten måste få fart Det du förlorar i höjd vinner du med råge i fart. Det kan vara frestande att försöka hålla samma höjd som modernare konstruktioner men detta får förödande resultat. Du ska undvika att slå för ofta, särskilt om du har det gamla rodret med skäddan, då det tar lång tid att återfå farten igen beroende på att båten är så underriggad.

4-9 m/s När vinden har friskat något till omkring 4 m/s minskas " sagget " på förstaget antingen genom försiktig ansättning av backstagen eller, om storseglet är för bukigt, med hjälp av akterstaget. Seglen behöver sannolikt sträckas, då buken behöver flyttas fram samt att veck framträder vid pistolhakar/travare. Genuan bör skotas något hårdare (ca 5 cm från spridaren). Storskotstravaren ungefär midskepps och storen hårdare skotad. Vid 5-6 m/s uppträder ett nytt fenomen hos S-30:an. Den tidigare underriggade båten börjar att bli överriggad, beroende på att kölvikten bara utgör ca 38% av totala deplacementet(1500 av 3900 kg). Båten börjar att luta för mycket med tilltagande avdrift som följd. Seglar man dessutom på havet så börjar sjön att bli ett problem. Med en krängning på ca 30 eller mer så "slår" båten hårt i sjöarna vilket både är farthämmande, obekvämt och skadligt för båten (basinredningen skakar loss i förskeppet). Krängningen bör aldrig överstiga 20-22 Från 5-6 m/s och uppåt är därför huvudproblemet att klara krängningen. Åtgärder 1. Hela besättningen på relingen. Med bara 38% i kölen och ett djupgående på 150cm spelar 250kg på relingen mycket stor roll. 2. Minska storseglets krängande kraft, dvs 1) gör seglet planare och 2) flytta skotvagnen ned mot lä. Hur gör man då storseglet planare och hur ska det då se ut? 1. Sträck mastlik och bomlik hårt. 2. Krumma masten med hjälp av häckstaget 5-25 kp x 8-12 ggr. Seglet måste vara särskilt plant nedtill om du använder en stor överlappande genua. Där ska seglet snarast vara plant som en svagt böjd plywoodskiva. Uppåt där genuan "stör" mindre kan buken tillta något samtidigt som twisten måste öka, dvs akterliket måste öppna mer och mer för att inte skapa krängande kraft. Självklart måste man gå stegvis allteftersom vinden ökar. Med fräscha segel bär S-30:an på kryss maxgenua + full stor upp till 10 m/s förutsatt att seglen är rätt trimmade och hela besättningen sitter på relingen.

Självklart måste genuan vara dimensionerad för att klara denna vindstyrka. En dacrongenua bör ha en gramvikt på ca 280 och en mylargenua ca 3.6 oz/kvm för att klara denna vindstyrka. Även genuan måste trimmas om för att ge mindre krängande kraft allteftersom vinden ökar, genom att: 1. Gradvis öka spänningen i förstaget genom att ta hem på backstaget och därigenom minska sagg och buk i genuan. 2. Sträcka förliket hårdare vilket gör seglet något planare och flyttar buken framåt. 3. Flytta skotpunkten något akteröver vilket också gör seglet planare och öppnar akterliket i toppen vilket minskar den krängande kraften. Har inte genuan tillräcklig dukvikt måste du byta till ett kraftigare försegel som "orkar med" den kraftiga vinden utan att buka till sig eller gå sönder.

10-15 m/s Vid 10-15 m/s gäller fortfarande att klara krängningsproblemet Beroende på vad man har för försegel kan man vid 10-13 m/s välja: 1. Kryss-fock (310-320 g/kvm) + full stor 2. Genua 2 (280-310 g/kvm eller mylar 3.6 oz) + 1 rev i storen Focken bör vara högsmal med maximalt långt förlik, ha 3 st lattor och skotas på en skena alldeles intill ruffsidan. Givetvis skall förstaget vara maximalt spänt, seglet vara hårt skotat och i övrigt trimmas så plant som möjligt för att ge maximalt driv och och minimalt krängande kraft. Storseglet ska vara trimmat som tidigare men skotvagnen kan släppas ytterliggare mot lä, ja du kan, om seglet är mycket plant t.o.m. med skota på relingen, åtminstone om det är långa bogar. Om du väljer genua 2-alternativet med revad stor (vi utgår då från att du har bindrev, rullrev anser vi vara förkastligt) gäller som vid fockalternativet att trimma storen för minimal krängning och låta genuan "göra jobbet". Faktum är att, att i vindstyrkor över 11-12 m/s behövs storen mest för att ge båten balans och inte göra båten fallgirig. En för bukig stor ställer till mer skada än nytta. Om du tror att du har en sådan, prova då vid något tillfälle när vinden är frisk att ta ner storen helt och segla dikt bidevind med bara focken eller genua 2 och jämför farten. Bli inte förvånad om båten seglar fortare utan stor, om än något fallgirig. 15- m/s Vid vindstyrkor från 15 m/s och uppåt gäller stormfock och ett eller två rev i storen. Fortfarande gäller: segla båten så upprätt som möjligt, särskilt vid gång i sjö. Avslutning Som framgår ovan är en krängningsmätare ett viktigt instrument ombord. En sådan ingår i många moderna skottmonterade kompasser. Annars finns de att köpa separat för ca 25:-. De trimråd vi lämnat gäller för normala segel. Självklart finns det segel som i sin grundform är så plana eller bukiga, att de kräver "specialbehandling". Exempelvis kanske du har en speciell lättvindsgenua som inte kräver löst förstag för att få tillräcklig buk. Om du har synpunkter eller bara vill diskutera "ditt" problem är du välkommen att ringa oss på tel 0490/177 14 eller faxa ett brev på nr 0490/358 83 mvh Jan och Tore Källmark