Policy för sponsring, reklamfinansiering och försäljningsverksamhet.



Relevanta dokument
Riktlinje för sponsring m m...1. Innehåll. Riktlinje 1 (8) KS Fritidsstrateg

Heby kommuns författningssamling

Riktlinjer för sponsring m m

PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET

L I MARKNADSFÖRING POLICY FÖR. och riktlinjer för reklam, försäljning, sponsring och gåvor

Sponsringspolicy Stockholms läns landsting. Policy för marknadsföring i syfte att finna utomstående finansiärer till landstingsprojekt

Ärende 20 RS POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND

Sponsringspolicy för Ronneby kommun

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier

Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING

Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m.

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

Policy för sponsring (3)

B~~~~ Reviderad Bilaga

Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet

Rutin mot mutor och bestickning

Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor

Författningssamling. Fastställda av kommunstyrelsen , 206.

Sponsringspolicy. för Göteborgs Stad Utbildning

Mutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Dokumentbeteckning Riktlinjer mot mutor och andra oegentligheter

Reglemente för sponsring, gåvor, representation

Riktlinjer för sponsring

Riktlinjer för väntrum och andra lokaler

Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum

ETISKA REGLER/RIKTLINJER

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Sponsringspolicy för Värnamo kommun

RIKTLINJER FÖR. Sponsring. Antaget , 124. Tillsvidare, dock längst fyra år från antagande

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

Policy mot mutor för anställda och förtroendevalda

Givande och mottagande av sponsring

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Instruktion om förbudet mot mutor

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Marknadsföring, försäljning, sponsring, gåvor och utlåning av lokaler

Riktlinjer för marknadsföringsbidrag

Ärendebeskrivning:

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun

Upprättare: Karin A Kring Fastställare: Regionfullmäktige , 14

Policy avseende otillbörliga förmåner

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Policy om Sponsring. för Ängelholms kommun

Korruption, muta ekonomisk brottslighet

Policy för att motverka mutor och jäv

Policy om korruption, jäv och bisysslor

Riktlinje för sponsring

Antikorruptionspolicy

Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad

Riktlinjer avseende givande och tagande av gåvor och andra förmåner

Riktlinjer för sponsring

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Riktlinjer för sponsring i Lekebergs kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Policy för Sponsring

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Policy och riktlinje mot mutor och jäv för Sotenäs kommun

INSTRUKTION AVSEENDE MUTA OCH BESTICKNING

Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer

Instruktion för antikorruption

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

RIKTLINJER OM MUTOR, REPRESENTATION OCH JÄV

Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda. och förtroendevalda i. Katrineholms kommun

Riktlinjer för partipolitisk verksamhet och information i landstingets lokaler och kommunikationskanaler

1(8) Riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar samt sponsring. Styrdokument

HRFs policy för. företagssamarbeten. Antagen av HRFs förbundsstyrelse den 14 februari Gäller tills vidare.

Sponsring, gåvor och reklam riktlinjer för Örebro kommuns förskolor och skolor

Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig påverkan

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Jäv, mutor och andra intressekonflikter 1. Jäv

Riktlinjer mot mutor

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

EGS POLICY FÖR BEKÄMPNING AV KORRUPTION OCH MUT- BROTT

Riktlinjer för att förhindra tagande och givande av muta

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun.

Vårt förhållningssätt

Vårt förhållningssätt

Policy för representation

POLICY. Policy för sponsring

RIKTLINJER. Riktlinjer för representation i Tranemo kommun

Oktober 2018 utfärdande:

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

Att söka ekonomiskt stöd (sponsormedel) av läkemedelsföretag, medicintekniska- och laboratorietekniska företag

Transkript:

1 Policy för sponsring, reklamfinansiering och försäljningsverksamhet. 1

2 Utgångspunkter SU är en demokratiskt styrd och huvudsakligen skattefinansierad organisation som utan vinstintressen eller andra sidointressen skall fullgöra vissa författningsenliga uppgifter. Huvuduppgiften är att verka för en god hälsa hos befolkningen och ge invånarna en god hälsooch sjukvård på lika villkor. Att SU:s verksamheter är skattefinansierade innebär ett särskilt ansvar. Pengarnas fördelning och användning skall beslutas i demokratisk ordning i Västra Götalandsregionens politiska organ. Regionens invånare skall kunna vara förvissade om att Regionens verksamheter i stort fungerar lika bra på lång och kort sikt och under samma villkor i hela området. Det innebär till exempel att ingen verksamhet får vara beroende av utomstående finansiärer. Inom hälso- och sjukvården finns ett särskilt ansvar att värna om patienternas integritet och behov av lugn och ro. En patient på ett sjukhus befinner sig i en beroendeställning och är ofta särskilt utsatt sjuk, trött och orolig och skall då inte behöva utsättas för påverkan och övertalningsförsök i form av reklam eller försäljning. Invånarna skall kunna känna fullt förtroende för SU:s verksamheter. Inga aktiviteter får förekomma som kan skapa minsta misstanke om att en verksamhet eller anställd skulle agera utifrån annat än sakliga, oberoende och neutrala grunder och motiv. Det innebär bland annat att ingen verksamhet, förvaltning eller anställd i sin yrkesroll kan delta i reklam och ta ställning för ett företag, en viss produkt eller en tjänst. Generellt krävs stor försiktighet och noggranna överväganden när frågor om marknadsföring, reklam, sponsring och försäljning skall bedömas. Begrepp Marknadsföring Marknadsföring är alla de åtgärder en producent vidtar för att få så många kunder som möjligt att köpa den produkt eller tjänst man har att sälja. Ett allt vanligare inslag i marknadsföring i dag är att företag vill skaffa sig en positiv profil genom en koppling till någon seriös och behjärtansvärd verksamhet. Det kan till exempel handla om att ge en positiv bild av en produkt genom att i reklam och marknadsföring se till att produkten förknippas med till exempel sjukvården. Den offentliga sjukvårdens trovärdighet, professionalism och objektivitet får då fungera som garant för produktens förtjänster. Det kan också handla om att ge ett företag eller ett varumärke allmän goodwill och en seriös, ideell image genom att i marknadsföringen visa att man sponsrar någon behjärtansvärd verksamhet eller organisation. Den så kallade humansponsringen blir en allt vanligare marknadsföringsåtgärd. Reklam Reklam är en av delarna i en marknadsföringsprocess. Reklamens syfte är att nå ut med ett budskap om en produkt eller tjänst så att så många som möjligt skall köpa den. Reklam utformas på säljarens villkor och ger den subjektiva, ofta starkt värderande, bild av produkten/tjänsten som säljaren själv vill förmedla. Reklamen utformas så att produkten/tjänsten skall uppmärksammas, väcka intresse och positiva känslor, upplevas som önskvärd och kännas igen i en köpsituation. 2

3 Sponsring Sponsring är också en marknadsföringsåtgärd med det yttersta målet att sälja ett företags produkter eller tjänster. Sponsringen skall ge det sponsrande företaget och dess produkter en positiv profil, goodwill. Sponsring innebär att ett företag stöder till exempel en verksamhet, ett projekt eller ett arrangemang med pengar, produkter eller tjänster mot en rimlig motprestation, till exempel ett omnämnande som just sponsor. Det ligger i sakens natur att sponsring alltid sker öppet. Om stödet inte följs av ett krav på motprestation som kan ge företaget en värdemässigt rimlig marknadsföringseffekt, betraktas det inte som sponsring, utan som en ideell gåva. Sponsorns kostnader för marknadsföring/sponsring är avdragsgilla, det är däremot inte kostnaden för gåvor. Annonsering i till exempel programblad, kataloger, på lagtröjor eller idrottsarenor är reklam/marknadsföring, inte sponsring. Bidrag från ett företag till sjukvården för forskning inom företagets eget produktområde betraktas normalt inte som sponsring, eftersom ett sådant bidrag inte är ett led i en marknadsföringsprocess. Gåvor Gåvor från företag, organisationer, kunder och patienter till anställda eller till SU:s verksamheter kan, beroende på omständigheter och omfattning, ibland definieras som sponsring, ibland som donation och välgörenhet, ibland som en enkel gåva, ibland som representation, ibland som muta/otillbörlig belöning. Gränserna är flytande. Gåvor betraktas som sponsring om gåvan är förknippad med krav på en motprestation eller andra villkor som innebär att SU/verksamheten skall medverka i givarens marknadsföring. En gåva, belöning eller förmån till en arbetstagare/uppdragstagare kan betraktas som otillbörlig (det vill säga som en muta) om den är förknippad med villkor, om den ges i lönndom, och/eller om gåvans ekonomiska värde inte är mycket blygsamt. Det kan räcka att gåvan sätter arbetstagaren i tacksamhetsskuld. I förarbetena till den gällande lagstiftningen om mutor och bestickning betonar man att gränserna är snävare och bedömningen särskilt sträng när det gäller gåvor/förmåner som tas emot av anställda och förtroendevalda inom den offentliga sektorn. Socialstyrelsen har gett ut råd och anvisningar om mottagande av gåvor från patienter. Man har inget att invända mot blommor och tårtor från tacksamma patienter, men påminner samtidigt om den beroendeställning en patient befinner sig i och manar allmänt till stor försiktighet. I socialstyrelsens anvisningar om mottagande av gåvor från patienter sägs också bland annat: Affärstransaktioner mellan patienter och sjukvårdspersonal bör icke äga rum med tanke på patientens beroendeställning. 3

4 Sponsring SU som sponsor Regionens förvaltningar och egna verksamheter skall och får inte bedriva sponsring. Skattemedel får enligt gällande lagar bara användas till av politiska organ beslutade ändamål. Beslut om ett sponsringsåtagande från SU måste alltså fattas av våra politiska organ. Det gäller till exempel även ideella organisationer som vill ha pengar i samband med en välgörenhetskampanj. SU som mottagare av sponsring Intresset från företag och andra intressenter att sponsra SU:s verksamheter ökar. Även vi själva söker ibland sponsorer för till exempel konferenser som anordnas. Något lagligt hinder för sponsring av SU:s verksamheter finns inte. Några rättsliga regler som mer direkt anger vad som är, eller inte är, tillåtet finns inte heller. Det finns därmed ett behov att internt ange vissa regler och riktlinjer för när, och under vilka förutsättningar, sponsringsstöd får och kan användas i verksamheten. Som grund för dessa riktlinjer ligger de allmänna bestämmelser som omger landstingens verksamhet, till exempel i regeringsformen, RF, 1:9, att nämnder och tjänstemän skall iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet, och kommunallagens allmänna kompetensbestämmelse, KL 2:1. Vid sponsringsverksamhet måste även lagreglerna om muta och bestickning beaktas. Ett grundläggande synsätt i dessa regler är att alla sponsringsaktiviteter/motsvarande som berör någon del av verksamheten påverkar omvärldens syn på hela SU. I dessa regler behandlas inte stöd som faller inom ramen för forskningsuppdrag, kliniska prövningar av läkemedel eller information och utbildning från läkemedelsföretag. Regler för de senare områdena finns i särskilda regelsamlingar. Regler och riktlinjer Bidrag från sponsorer får inte stå i konflikt med SU:s allmänna mål och verksamhet. Sponsorbidrag och försäljning av reklamplats får inte vara av sådan omfattning eller karaktär att verksamhetens bedrivande eller inriktning blir beroende av bidraget. Med detta avses att ett eventuellt sponsorsbidrag inte får vara avgörande för om en ordinarie verksamhet eller aktivitet skall genomföras. SU kan till exempel inte ta emot stöd från sponsorer till driften av någon sjukvårdsverksamhet. Det är viktigt att sponsringen inte inkräktar på de politiska besluten om verksamhetens omfattning och inriktning. Sponsringsbidrag får således inte påverka eller ändra politiskt fattade beslut inom SU:s verksamheter. Strukturförändringar och andra förändringar i verksamheten ska kunna genomföras oavsett eventuella engagemang från sponsorer. 4

5 När SU skall ta ställning till sponsringsstöd skall frågan bedömas utifrån policyns utgångspunkter och riktlinjer. Följande frågor bör särskilt beaktas: Hamnar vi i en beroenderelation genom sponsringen? Hur påverkas vår trovärdighet och integritet? Påverkas tredje part (patienter, besökare, anhöriga, allmänhet) negativt? Vilka marknadsföringseffekter kan företagen tänkas vilja få ut av sponsringen i dag och på lång sikt? Kan SU medverka i företagets marknadsföring under de förutsättningarna? Om SU beslutar att ta emot sponsringsstöd gäller följande: Sponsringen skall ske öppet och dokumenteras i ett skriftligt avtal, där sponsorns stöd och SU:s motprestation preciseras både till innehåll och varaktighet. I avtalet skall också anges hur sponsringsåtgärden kommer att användas/inte användas i sponsorns marknadsföring i övrigt. Sponsringen får inte utformas så att det kan finnas minsta misstanke om att en verksamhet eller anställd låter sig påverkas av eller är beroende av någon leverantör, entreprenör eller liknande. SU:s verksamheter får inte låta sig sponsras av företag som bedriver verksamhet eller säljer produkter/tjänster som motverkar SU:s mål och intentioner eller som inte är förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet. Reklamfinansiering Reklam innebär här att SU skaffar sig inkomster genom att låta företag hyra eller köpa vissa utrymmen som verksamheten äger för att sprida sina reklambudskap, till exempel tomtmark, byggnader, väggytor och andra lokalutrymmen, fordon, ambulanshelikoptrar, patientbrickor, kläder, matbrickor, via annonser i olika former av trycksaker, typ broschyrer, interna och externa tidningar, hemsidor, intranätsidor, informations-/internetkiosker med mera. Följande är tillåtet i SU:s lokaler och verksamheter: Näringsidkare som hyr lokaler och/eller driver näringsverksamhet på entreprenad i verksamhetens fastigheter får bedriva marknadsföring/ge information på platser och sätt som förvaltnings-/verksamhetsledningen och /eller fastighetsförvaltningen godkänt och som man slutit avtal om. Regionens övriga verksamheter, verksamheter som får stöd av Regionen, verksamheter som Regionen har avtal med samt verksamheter/organisationer som Regionen bedriver ett nära samarbete med kan få ge information/bedriva marknadsföring på plats, sätt och under en tidsperiod som godkänts av förvaltnings-/verksamhetsledning. Myndigheter, kommunala och andra offentliga organ kan få ge information som har beröring med SU:s verksamhet på plats, sätt och under en tidsperiod som godkänts av förvaltnings- /verksamhetsledning. Oberoende ideella organisationer och intresseföreningar vars syfte eller budskap ligger i linje med SU:s verksamhet kan få ge information/marknadsföra sig på plats, sätt och under en tidsperiod som godkänts av förvaltnings-/verksamhetsledningen. Däremot får inga organisationer samla in pengar, sälja lotter (såvida det inte ingår i ett entreprenadavtal) eller dylikt i SU:s lokaler. 5

6 Särskilda föreskrifter om läkemedelsföretagens stöd Inställningen till reklamfinansiering från Läkemedelsföretagen måste präglas av objektivitet och rättvisa. Alla aktörer måste behandlas lika och ges lika möjligheter. Marknadsföringsinsatser från läkemedelsbolagen är av stor betydelse för informationsarbetet inom sjukvården genom att tillföra medel som annars inte finns tillgängliga, eller genom direkt produktion av informationsbärare, till exempel trycksaker. Det är av stor vikt att vi håller en strikt skiljelinje mellan läkemedelsföretagens kommunikation och sjukvårdens egna information. Sjukvården står för en absolut objektivitet, medan företagens information är en partsinlaga. Samma objektivitets- och rättviseaspekt måste finnas för Läkemedelsföretagens information om produkter och utbildningar, med mera, till SU:s anställda. Vi är beroende av en god samverkan med aktörerna inom sjukvården men informationen till våra anställda måste ske på lika villkor för alla inom en viss yrkeskategori, och på lika villkor för alla aktörer på marknaden. Försäljningsverksamhet Försäljning till patienter, anhöriga och besökare är i princip inte tillåten i SU:s lokaler och verksamheter. Undantagna är entreprenörer och hyresgäster som bedriver en reglerad näringsverksamhet i verksamhetens lokaler de får bedriva den försäljning man kommit överens om i avtal och kontrakt. SU:s egna verksamheter kan i undantagsfall bedriva försäljning i begränsad omfattning under förutsättning att: försäljningen har ett allmänintresse och ligger inom verksamhetens kompetensområde (kommunallagen) försäljningen inte strider mot verksamhetens mål och intentioner försäljningen följer gällande regler och lagstiftning försäljningen sker utan vinstsyfte och enligt självkostnadsprincipen (kommunallagen) inköp av produkter sker enligt reglerna i upphandlingslagen försäljningsverksamheten inte kan föranleda minsta misstanke om bristande objektivitet, leverantörsberoende, tjänster och gentjänster. Landstinget och landstingets verksamheter får enligt kommunallagen inte ge sig in på kompetensområden som skall skötas av andra. Det innebär t ex att landstingets egna verksamheter inte kan bedriva affärsverksamhet annat än undantagsfall och i så fall i mycket begränsad omfattning. Personal som vill sälja produkter eller tjänster till annan personal (som inte gäller rent ideell verksamhet) skall beredas möjlighet att göra det enligt gällande regler och lagstiftning via en personalbutik eller i annan öppen, reglerad form. Personalbutikens marknadsföring får endast rikta sig till personalen, inte till exempelvis besökare och patienter. Lagar med mera som berör policyn Aktiviteter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som rör marknadsföring, reklam, sponsring, försäljning och angränsande områden skall självfallet följa gällande lagar, förordningar, rättspraxis, skatteregler, reglementen och anvisningar. Följande lagar, förordningar, anvisningar och riktlinjer berör policyns område: 6

7 Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen Brottsbalkens kapitel om brott mot allmän verksamhet och om myndighetsmissbruk (mutlagsstiftningen) Skattelagstiftningen Lagen om offentlig upphandling Konkurrenslagen Marknadsföringslagen Plan- och bygglagen Socialstyrelsens allmänna råd (MF1975:41) om mottagande av gåvor från patienter inom den 7