Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar

Relevanta dokument
Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Bakgrund

Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6

Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång

Effekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB

Hur förselektion av hästar till bedömning och tävling kan hanteras i avelsvärderingen

Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet

Den svenska varmblodiga hästens avelsmål

Övergripande Avelsmål. Avelsmål Exteriör. Avelsmål Hälsa. Avelsmål Hoppning (75%) Varför har vi. egentligen unghästtester?

Behörighetskrav för domare inom SWB

En litteraturstudie om ojämna hovar och dess betydelse för hästars hållbarhet och prestation

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen

Ärftligt betingade defekter i hästaveln

Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från Fastställda den 24/ av ASVH Service AB.

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

Vilka egenskaper utmärker en bra hopphäst? - en analys av kvalitetsbedömningens hopprotokoll

ENKÄTSTUDIE OM KVALITETSBEDÖMNING FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTAR

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

RESULTAT VID TREÅRSTEST OCH KVALITETSBEDÖMNING FÖR AVKOMMOR FÖDDA I STIMULANSPAKETET ÅR

Genetisk analys av prestationsdata hos connemaraponnyn

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Program & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB)

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Analys av linjär egenskapsbeskrivning vid treårstest för svenska varmblodiga ridhästar

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge

Utdrag ur Sto & Unghästreglemente

Avelsarbete för bättre ledhälsa

AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR

Behörighetskrav för domare inom SWB

Exteriörens betydelse för hästens hoppteknik en analys av protokoll från treårstest

Internationell utblick Dog Health Workshop och nästa steg i en internationell samordning

Unghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening

Avelsplan för svensk varmblodsavel Innehållsförteckning

1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 4 AVELSPLANENS VIKTIGASTE BESTÅNDSDELAR 10 5 RASENS BENÄMNING 10

Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?

3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus

Avelsrapport Ranking Domare Linjär beskrivning Blup.se Unghästtester WBFSH

Identifiering och analys av importerade ridhästar i Sverige

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB

RAMSCHEMA HIPPOLOGPROGRAMMET INRIKTNING RIDHÄST åk 1-3

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Protokoll vid bedömning av HOPPNING. Kat.nr. Reg. Bedömn.plats: År Klass

Hur blir man en bättre avlare. Thorvaldur Árnason IHBC AB, AUI

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION

Detaljregler vid bruksprov för halvblodshingstar 2005

Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade

Nu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.

Samband mellan exteriöra egenskaper och gångarter vid linjär beskrivning hos treåriga svenska varmblod

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan cm förekommer.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Svenska Russavelsföreningen

Förutsättningar för selektion och bedömning av temperament hos häst

DEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot

Avelsrelaterade kurser och utbildningar Bilaga 1

UPPFÖDARESTRUKTUREN INOM SVENSK VARMBLODSAVEL 2010

Sto & Unghästreglemente

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum

Förändringar i SWBs bedömningsregelverk. Unghästtest Ridhästtest Fölbedömning Exteriörbedömning av ston

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Svenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall augusti 2012

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sto & Unghästreglemente

ÖVERLEVNADSANALYS OCH AVYTTRINGSORSAKER - För Ackordhäststiftelsens hästar

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet?

Breeding for Durable Riding Horses using Competition Statistics

Har storleken betydelse?

Sto- & Unghästreglemente

Handbok för A, B & C tränare! Samt anvisningar för tränarutbildning

BLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst!

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

1. Vi bestämmer oss för vad vi vill "producera". 2. Vi analyserar våra ston Vad har stoet för interiörvärden? a. Hur är lynnet (hennes karaktär)?

Information om SKK:s index för HD och ED

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte

Travklubben Sleipner. Åbo

Avelsplan för gotlandsruss

Friendship 1094 f ,0 cm e. Florestan I u. Domäne e. Diamantino u. Gracia e. Goldlack Uppf: Josef Wierling Ägare: York Stutteri

Proposition för Bruksprovet 2015 Flyinge Kungsgård 9-14 mars

A. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO.

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

AVELSVÄRDERING FÖRE Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig.

Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel mars 2016.

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Finns det ett samband mellan födelsedatum och prestation vid avelsbedömning av Islandshästar?

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Information gällande Svenska Angloarabföreningens Riksavelsvärdering och Utställning augusti på Axevalla, Skara

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

HINGSTREGLEMENTE 2013

HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet

STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Transkript:

Slutrapport december 2013 avseende projekt nr H1047020 Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar Huvudsökande: Jan Philipsson # Medsökande: Lina Jönsson #, Lars Roepstorff*, Anna Näsholm #, Göran Dalin*, Agneta Egenvall** # Institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala. *Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, Uppsala **Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Bakgrund Ridhästars hälsa och hållbarhet är viktiga faktorer för bra tävlingsprestation, för den allmänna hästvälfärden, samt för enskilda hästägares ekonomi. Eftersom utbildningen av en ridhäst tar flera år, där tävlingshästar når den högsta nivån först vid ca 10-12 års ålder, sker stora tidsmässiga och ekonomiska investeringar för varje producerad häst. Därför är det viktigt att hästen kan hållas frisk under och efter utbildningsperioden. En stor del av de hästar som döms ut från ridhästverksamhet (50-70%) uppvisar någon typ av hälsostörning i rörelseapparaten (Sloet van Oldruitenborgh-Oosterbaan et al., 2010; Egenvall et al., 2006b; Wallin et al., 2000). Detta har bidragit till att både för svenska och utländska ryttare som söker häst, är ett bra hälsotillstånd högst prioriterat, före t.ex. hästens talang eller härstamning (Hennessy et al., 2008; Jönsson, 2006). En strävan att producera korrekta, prestationsdugliga och hållbara ridhästar genom avel finns uttryckt i avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen som lyder: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är konkurrenskraftig internationellt (Swedish Warmblood Association, 2013a). Kunskapen har tidigare varit väldigt begränsad kring förekomst av olika hälsostörningar, och vad de har för arvbarhet eller samband med andra egenskaper i avelsmålet som t.ex. exteriör eller prestation. Därför har man tidigare inte kunnat erbjuda avelsvärdering för hälsoegenskaper, så som man kunnat för prestationsegenskaper. Bristen på kunskap kring hälsoegenskaper gäller även internationellt, eftersom man inom hästnäringen inte har en tradition av att dokumentera hälsoundersökningar centralt på ett enhetligt sätt. I Sverige har man haft en standardiserad dokumentering av ridhästars hälsotillstånd som genomförts i samband med den s.k. kvalitetsbedömningen av 4-5 åriga ridhästar, och som är världsunik inom hästnäringen. Den sträcker sig över en tidsperiod på över 30 år, där hälsan hos varje kvalitetsbedömd häst dokumenterats på ett standardiserat sätt. Denna unika hälsoregistrering har först nu, efter digitalisering av alla uppgifter och överföring till en databas, kunnat utvärderas fullt ut. Sammanfattning av studierna Material och metod Studierna bygger på information från drygt 8000 kvalitetsbedömda 4-5 åriga hästar som undersökts under åren 1983-2005 för hälsotillstånd, exteriör och talang för hoppning och dressyr. Samma hästar följdes därefter upp genom tävlingsresultat under åren 1983-2012. Som mått på hållbarhet användes antalet aktiva tävlingsår. Därutöver användes livstidsprestation, beräknad som ackumulerade uppklassningspoäng i tävling. Resultat och diskussion Kvalitetsbedömningsmaterialet visade sig vara väl lämpat för att kunna belysa olika exteriöra och veterinärt registrerade egenskapers arvbarhet och samband med hästars hållbarhet i tävling. Resultaten visade att

hästens hälsa som 4-5 åring hade signifikanta samband med hur hållbar hästen var i framtiden. Detta gällde både palpatoriskt hälsotillstånd (PALP), hältor före och/eller efter böjprov (LOCO), hovstatus (HOOF) och bedömningen av hästens sammantagna ortopediska hälsostatus (H2). Böjprovsreaktioner visade sig ha ett tydligt samband med hästens senare hållbarhet i tävling. Sambanden fanns både för uppvisad hälsa hos undersökta hästar där både genetiken och miljön spelar roll (fenotypiskt), och i fråga om genetiska samband, där bara den genetiska delen av ett hälsotillstånd utvärderas. Enbart den genetiska delen av hälsotillståndet kan föras vidare via avel. Högst arvbarhet hade palpatoriskt hälsotillstånd, t.ex. gallor och svullnader, samt hovarnas form och kvalitet med skattningar mellan 0.10-0.14, d.v.s. värden som är av samma storlek som för hållbarhetsegenskaper hos andra husdjursslag. Ett gott hälsotillstånd visade sig också ha tydliga samband med en hög exteriör- och talangbedömning som 4-5 åring, med genetiska samband upp till 0.75 på en skala mellan 0 och 1 (-1). Bäst hälsa och hållbarhet hade medelstora hästar med god typ och huvud-hals-bål samt någorlunda korrekta rörelser i trav vid hand under exteriörbedömningen. Detaljbeskrivningar av hästarna visade att det för hälsa och hållbarhet framförallt var fördelaktigt med välproportionerliga och långlinjerade hästar med väl ansatt, relativt lång hals samt långt kors. Flera av detaljbeskrivningarna för hästens rörelser i trav tydde på att denna rörelsebedömning ger en bra bild av hästens sammantagna exteriöra förutsättningar för korrekt och därmed hälsosamt arbete. Resultaten visade att en bra hälsa och exteriör är viktigt för alla hästar oavsett talang för dressyr eller hoppning, även om exteriören, och särskilt hästens rörelser i skritt och trav, har störst betydelse för blivande dressyrhästar. I avel för hopphästar bör man alltså med fördel också ta fortsatt hänsyn till hästens exteriör. I dressyrhästaveln bör man som väntat fortsätta att lägga stor vikt vid en bra typ och korrekta goda rörelser. Man bör också ha i åtanke att höga betyg för gångarter i denna studie var kopplat till en högre mankhöjd än vad som är optimalt för hälsa och hållbarhet. Detta innebär att man inte bör premiera de allra största hästarna fullt så mycket inom dressyraveln som man hittills gjort, om man vill uppnå ett bra hälsotillstånd i populationen. Resultaten tyder på att det går att förbättra ridhästpopulationens hälsa genom avel eftersom det finns en tydlig genetisk variation i hälso-, exteriör- och prestationsegenskaper samt i hållbarhet mätt som antal tävlingsår. Dessa egenskaper är lyckligtvis gynnsamt korrelerade med varandra. Hälsotillståndet har genom åren förbättrats marginellt, trots frånvaro av en avelsvärdering för hälsa, förmodligen som ett indirekt resultat av ett avelsarbete för bättre exteriör och livstidsprestationer, som är kopplade till hälsa. Men framsteget är litet och för att få en verklig effekt skulle man behöva skatta avelsvärden även för hovkvalitet och för ortopediskt hälsotillstånd. Det senare skulle med fördel innehålla information om eventuella hältor före och/eller efter böjprov (LOCO), palpatoriskt hälsotillstånd (PALP) och bedömt sammantaget ortopediskt hälsotillstånd (H2). I avhandlingen redovisas hur sådana avelsindex för hingstar kan se ut för ortopediskt hälsotillstånd och hovkvalitet. Slutsatser Det finns tydliga samband mellan en god exteriör och ett gott hälsotillstånd och talang för ridsportens discipliner. Både exteriör och hälsa registrerade vid kvalitetsbedömningen har visat sig bidra med viktig information om hästens framtida hållbarhet och prestation i tävling. Sambanden gäller både för dressyr och hopphästar. Både för stora och för små hästar är negativt för hälsotillstånd, hållbarhet och prestation i tävling. Det finns en risk att alltför stora hästar premieras inom dressyraveln jämfört med vad som är optimalt för ett gott hälsotillstånd och bra hållbarhet. Betydande genetisk variation i exteriör och hälsa, tillsammans med gynnsamma genetiska korrelationer mellan hälsa, exteriör, hållbarhet och prestation, tyder på goda möjligheter att förbättra populationens hälsotillstånd genom avel. För att möjliggöra detta skulle man behöva ta större hänsyn till hälsoegenskaper

i det praktiska avelsarbetet genom att skatta avelsvärden även för ortopedisk hälsa och för hovegenskaper. För att detta ska kunna ske behöver hälsobedömningen återinföras vid unghästbedömningarna. Hovar Rörelser Talang Hållbarhet Ort. hälsa Exteriör Hållbarhet Tävlingsresultat Figur 1. En god ortopedisk hälsa, bra hovar och bra exteriör främjar talangbedömningen vid samma dag samt hållbarhet och prestation i framtida tävling. Publicerade arbeten Utifrån projektets resultat har två vetenskapliga publikationer publicerats i den veterinära tidskriften Acta Veterinaria Scandinavica (länkar finns i publikationslista). Ytterligare två vetenskapliga artiklar är inskickade för internationell publicering i europeisk resp. amerikansk tidskrift. Ytterligare en vetenskaplig artikel avsedd för internationell publicering är under utarbetande. Projektets resultat i helhet är publicerat i Lina Jönssons Doktorsavhandling vid Sveriges Lantbruksuniversitet http://pub.epsilon.slu.se/10756/1/jonsson_l_130820.pdf. Avhandlingen försvarades den 19e september 2013, där opponenten benämnde arbetet som en milstolpe i arbetet för förbättrad hälsa inom hästaveln. Vetenskapliga publikationer I Jönsson, L., Roepstorff, L., Egenvall, A., Näsholm, A., Dalin, G. and Philipsson, J. (2013) Prevalence of clinical findings at examinations of young Swedish warmblood riding horses. Acta Vet Scand. 55:34, doi:10.1186/1751-0147-55-34. http://www.actavetscand.com/content/pdf/1751-0147-55-34.pdf II Jönsson, L., Näsholm, A., Roepstorff, L., Egenvall, A., Dalin, G. and Philipsson, J. (2013) Genetic analysis of clinical findings at health examinations of young Swedish warmblood riding horses. Acta Vet Scand. 55:22, doi:10.1186/1751-0147-55-22 http://www.actavetscand.com/content/pdf/1751-0147- 55-22.pdf III Jönsson, L., Näsholm, A., Roepstorff, L., Egenvall, A., Dalin, G. and Philipsson, J. Conformation traits and their genetic and phenotypic associations with health status in young Swedish warmblood riding horses. Submitted

IV Jönsson, L., Egenvall, A., Roepstorff, L., Näsholm, A., Dalin, G. and Philipsson, J. Health status and conformation of young Swedish warmblood riding horses associations to longevity and lifetime competition performance. Submitted Avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/10756/1/jonsson_l_130820.pdf Övrig resultatförmedling Föreläsningar Jönsson L., Näsholm A., Roepstorff L., Egenvall A., Dalin G., and Philipsson J. Health and durability in Swedish competition horses. World Breeding Federation for Sport Horses (WBFSH) general assembly seminars, Warszawa 7 October 2013. http://www.eurodressage.com/equestrian/2013/10/09/2013-wbfsh-annual-meeting-warsaw http://www.ridehesten.com/en/heste-nyheder/senyhed/?id=20955 Jönsson L., Näsholm A., Roepstorff L., Egenvall A., Dalin G., and Philipsson J. 2013. Health status and conformation in young sport horses affect performance and longevity in competition. Annual meeting of European Association of Animal Production (EAAP), Nantes 26-30 August 2013. Session 27. Jönsson L., Näsholm A., Roepstorff L., Egenvall A., Dalin G., and Philipsson J. 2013. Conformation affects health of sport horses. Annual meeting of European Association of Animal Production (EAAP), Nantes 26-30 August 2013. Session 27. Jönsson, Roepstorff, Näsholm, Egenvall, Dalin and Philipsson. 2012. Genetic analysis of health status in 4-year-old riding horses. Proc. EAAP, Bratislava. Session 5, pp 36. ASVH domarkonferens, Flyinge, januari 2013 http://www.ridehesten.com/en/heste-nyheder/senyhed/?id=15766 ASVH/AGRIA/Swede Horse/SLU, referensgruppsseminarium med fokus på det aktuella projektets resultat, maj 2013 Veterinär/ASVH/SLU workshop: Framtida strategier för unghästars träning, utbildning och tävlings/test system, vid sidan av avelsstrategier, för att förbättra ridhästars hållbarhet. En heldag med utgångspunkt från det aktuella projektets resultat, 20 september 2013 Avelskonferens för ASVHs uppfödare, Knivsta 2013. Presentation genomförd av Åsa Viklund. Interstallion workshop, presentation av resultat ang. exteriör och hälsa, Arlanda december 2011 Föreläsningar på kursen The biology and use of the horse för husdjursagronomer på SLU Jordbruksverkets djurskyddskonferens i Stockholm, projektredovisning november 2012 Forskargruppen avser även fortsättningsvis att förmedla projektets resultat muntligt i samband med inbjudningar till bl.a. avelsorganisationer eller liknande samt fortlöpande för hippolog-, agronom- och veterinärstudenter.

Populärvetenskapliga branschtidningar I samband med disputationen publicerades de mest centrala delarna av projektets resultat i ett press meddalande fråna SLU http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/allanyheter/2013/9/sunda-unghastar-har-langre-tavlingskarriar/ Detta pressmeddelande har bl.a. publicerats av: ASVHs hemsida http://www.asvh.se/nyheter_behallare/lina-jonsson-avhandling-slu Hästmagazinet http://www.hastmagazinet.com/newsitem.aspx?id=66830 Tidningen ridsport http://www.tidningenridsport.se/nyheter/sverige/2013/9/exterioroch-god-halsa-viktigast/ Silobreaker http://news.silobreaker.se/sunda-unghstar-har-lngre-tvlingskarrir- 5_2267097008131014657 Nyhetsdatabasen http://www.nyhetsdatabasen.se/senaste-nytt-om/lina+j%f6nsson.htm Nyhetsrummet http://www.nyhetsrummet.se/nyhet/22376/sunda-unghastar-har-langretavlingskarriar/ Nya Wermlands Tidningen Resultaten har även publicerats i längre artiklar i: Tidningen ridsport Hippson http://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/avelsindex-for-halsa-skullege-friskare.htm Häst Sverige http://www.hastsverige.se/sunda-unghastar-har-langrekarriar.html?fb_action_ids=10151657495722849&fb_action_types=og.likes&fb_sour ce=other_multiline&action Equipage