BLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst!

Transkript

1 Artikel till ASVHs Årsbok 2003 BLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst! Av Jan Philipsson och Åsa Viklund Inst. för husdjursgenetik, SLU Inför varje avelssäsong tar sig de flesta stoägare helt naturligt en ordentlig funderare på vilken hingst man ska välja till sitt sto eller sina ston som ska betäckas. Valet är viktigt eftersom det i hög grad avgör vilka egenskaper ett ev. föl får och vilket värde fölet, eller den så småningom vuxna hästen, kommer att kunna ha. Samtidigt måste man vara medveten om att i aveln ges inga garantier om vilka egenskaper ett föl får. Det handlar i stället om att maximera sina chanser att få det man önskar genom att både välja rätt hingst och sto till avel, och att ge fölet bästa chanser att utvecklas för avsett ändamål. Därför är det viktigt att vi har så bra och objektiv information som möjligt om både hingstarna och våra ston. Resultat från bruksprov och unghästtester viktigast för avelsframstegen För att kunna nå snabba avelsframsteg spelar bruksproven för hingstar den allra största rollen. Här kan ett strängt urval göras och vi vet från de genetiska analyser vi gjort att våra bruksprov är bra. De behövde dock en viss uppstramning för ett par år sedan. Hingstarna genomgår nu ett allsidigt grundtest, varefter de testas mer ingående i antingen dressyr eller hoppning eller för båda grenarna. De resultat vi får i bruksproven utgör en viktig källa till information när man ska välja hingst. Näst bruksproven spelar kvalitetsbedömningarna störst roll för möjligheterna till avelsframsteg i ridsportens grenar. Vi kan relativt tidigt få resultat för hingstarna då deras avkommor testas på ett förhållandevis kvalificerat sätt vid 4 års ålder för alla de viktigaste egenskaperna. Tävlingsstatistiken är också värdefull, men dels tar det längre tid att få meningsfulla resultat, dels är det mycket färre hästar som tävlar och därmed bidrar till avkommestatistiken. Treårsteststatistiken är den som vi får fram allra först och som ger mycket intressanta indikationer på hingstarnas nedärvning, även om avkommorna då ännu inte vuxit färdigt. Fördelen med både 3-årstester och kvalitetsbedömningar är att de ger en allsidig bild av hingstarnas förärvning i och med att alla hästar bedöms för såväl exteriör som gångarter och hoppning. Samtidigt vet vi att unghästtester inte ger hela sanningen om alla viktiga tävlingsegenskaper. Det kommer alltid att finnas en del hästar som inte gör sig i unga år, men som utvecklar sig bra senare. Likaså finns det hästar som har tidig talang, men som saknar en del egenskaper som behövs för att det ska bli riktiga stjärnor i sporten. Trots allt visar en rad studier som genomförts på våra unghäst- och tävlingsdata att sambanden mellan unghästresultat och tävlingsresultat är höga. Det är mot denna bakgrund som vi i vårt land utvecklat BLUP-systemet med kvalitetsbedömningarna som grund. I det fortsatta utvecklingsarbetet pågår en integration av alla uppgifter från unghästtester och tävlingsstatistik för att ge en ännu säkrare bild av både hingstars och stons avelsvärden. Mer än sexton tusen testade hästar! För ett målinriktat avelsarbete bör man helst ha tillgång till information om både hästarna själva och om individerna närmast i deras härstamningar. Med tanke på att vi faktiskt startade

2 kvalitetsbedömningarna redan 1973, och att vi redan från början databehandlade alla uppgifterna, så har vi idag resultat för mer än hästar som på ett konsekvent sätt genomgått kvalitetsbedömningar. Ytterligare närmare hästar ingår i avelsvärderingarna som härstamningsdjur. I vissa fall har hästarna kvalitetsbedömningsresultat i hela fem generationer på mödernet! Både hingstar och ston får BLUP-index När BLUP-index beräknas så görs det för alla hästar med någon relation till en testad häst. Det innebär att i praktiken får både testade hästar och deras föräldrar och syskon index samtidigt. I och med 2003 års bedömningar finns nu BLUP-index på 253 hingstar med minst 15 bedömda avkommor och på ston, som antingen själva bedömts eller har minst en avkomma som genomgått kvalitetsbedömning. BLUP-index för många egenskaper Det man kan utnyttja vid valet av rätt hingst och sto till avel, för att se hur de passar för de avelsmål man har, är att först se på BLUP-indexen för huvudegenskaperna exteriör, gångarter, hoppning och mankhöjd. Dessutom finns delindex för de olika gångarterna, ridhästtyp, extremiteternas korrekthet och hoppteknik. Det ger möjlighet till ett bra urval, både i relation till det avelsmål man har som stoägare, och för val av hingst som ska passa till aktuellt stos egenskaper. Vad betyder BLUP-indexen? Alla hingstar har sedan länge fått sammanfattande index för exteriör, gångarter och hoppning samt ett totalindex som är medeltalet för dessa tre index. Sedan 1997 har index också beräknats för olika delegenskaper. För Exteriör innebär det att delindex beräknats för: Ridhästtyp, vilken beaktar de båda delpoängen för typ och huvud, hals, bål Extremiteternas korrekthet, baserad på motsvarande poäng Rörelser vid hand, som baseras på betygen för skritt och trav vid exteriörbedömningen. För vart och ett av dessa index har respektive egenskapers skattade arvbarhet och inbördes samband utnyttjats vid beräkningen. De tre delindexen ger utmärkta upplysningar om vad det är som gör att exteriörindexet har blivit högt, lågt, etc. Ett observandum är att om alla tre delindexen är positiva blir totalpoängen för exteriör oftast mycket hög. Som följd blir totalindexet för exteriör också högt, vanligen högre än snittet av delindexen. Motsvarande gäller också åt det negativa hållet. Mankhöjden ligger också till grund för indexberäkning. BLUP-indexet för mankhöjd anges inte med 100 som bas utan som absolut avvikelse i cm från rasmedelvärdet. Delindex för de olika gångarterna härrör sig från betygen för Gångarter under ryttare enligt följande: Skritt Trav Galopp Temperament och allmänt intryck..och för hoppning bildar de båda givna betygen underlag för var sitt delindex: Teknik och förmåga Temperament och allmänt intryck 2

3 Grunduppgifterna för varje häst i hoppning utgörs av resultat från antingen uppsutten hoppning eller löshoppning, eller t.o.m. från bådadera, beroende på från vilka tidsperioder uppgifterna kommer. Bedömningarna har ju varierat en del under årens lopp. Det är alltså ett något heterogent material som samlats in sedan 1973 och som ligger till grund för dessa index. Som regel följer de båda indexen varandra mycket väl, men även här finns undantag som kan vara intressanta att beakta. Bättre möjligheter välja passande hingst De delindex som nu tagits fram för både ston och hingstar ger mycket bra underlag för ett målinriktat avelsarbete. Om man önskar ta särskild hänsyn till hingstens storlek och typ finns nu uppgifter om hingstarnas förärvning i dessa avseenden. Om man har ett sto med tveksam skritt, men som i övrigt är bra, kan man undvika hingstar med samma fel och samtidigt koncentrera sig på de egenskaper man i första hand vill satsa på. Man kan alltså kombinera egenskaper på ett säkrare sätt än tidigare. För det ska man inte tro att man bara kan beställa det man vill ha. Så enkelt fungerar inte genetiken! Man kan aldrig veta hur den slumpmässiga fördelningen av anlagen sker vid bildningen av könsceller och vid befruktningen. Men med utnyttjande av all avelsinformation om både hingstar och ston ökar man sannolikheten att få ett bra resultat. Basvärdet är 100 men dagens medelhäst har högre värden Alla index, utom det för mankhöjd, anges som relativa tal med 100 som bas. Spridningen runt basvärdet innebär att de bästa hingstarna har index runt 150 i exteriör och för gångarter och hoppning. På motsvarande sätt ligger de lägsta indexvärdena på Mot bakgrund av att basvärdet 100 motsvarar det genomsnittliga avelsvärdet för hingstar, som var födda under talet, innebär det att de hästar som är födda i slutet av 1990-talet har medelindex runt 110. Av figuren framgår att indexen låg på en relativt konstant nivå fram till mitten av 1980-talet. De hästar som föddes därefter började få del av de bättre anlag som hingstarna hade efter den stora bruksprovsreform med strängare urval som sedan 1980-talets början praktiserats. Mot bakgrund av de stora avelsframsteg som skett så är det en uppenbar slutsats att det är angeläget att unga ston med bra index kontinuerligt sätts in i avel. För att fortsätta med de äldre stona bör man känna sig övertygad om att de ger bra avkomma, och alltså har index som ligger över medelvärdet. BLUP Exteriör Gångarter Hoppning Total före Födelseår Figur 1. Medelvärdet för BLUP-index för ston födda olika tidsperioder. 3

4 Hänsyn tas till kvaliteten på tillförda ston Indexen, liksom alla andra avelsvärden, är alltid behäftade med viss osäkerhet. Medelfelet på hingstarnas index uppgår till enheter när de har avkommor och 4-6 enheter vid mycket stora avkommegrupper, över 100 testade avkommor. För stona är indexen naturligtvis osäkrare i och med det begränsade antalet testade avkommor per sto. Medelfelet för stonas index uppgår till enheter. Genom att utnyttja all tillgänglig härstamningsinformation då BLUPindexen beräknas görs dock indexen så säkra som möjligt. Likaså beaktas vid stoindexberäkningen vilka hingstar som är fäder till deras avkommor. Det är helt naturligt inte lika meriterande för ett sto att ha lämnat en bra avkomma med en bra hingst som med en sämre. På samma sätt beaktas kvaliteten på de ston som tillförts respektive hingst då hingstindexen beräknas. BLUP-indexen görs nu lättillgängliga! Eftersom vi nu har BLUP-index på de flesta aktuella avelsdjuren är det angeläget att alla uppfödare på ett enkelt sätt får tillgång till denna information. I ASVHs Årsbok finns givetvis indexen för alla hingstar. Dessutom finns de ston listade som har de högsta indexen. Därutöver kommer ASVH att låta publicera samtliga officiella index i bokform, samtidigt som ett system för att söka indexen för aktuella ston och hingstar via ASVHs hemsida nu håller på att utvecklas. Avsikten är att få denna funktion klar under vårens lopp. Som säkert många vet så kom den första bokupplagan med BLUP-index på ston ut redan 1998, men det är inte förrän nu som det har blivit möjligt för ASVH att på ett regelbundet sätt göra denna information mer lättillgänglig om alla våra ston. I det följande ges några kommentarer till resultaten för årets BLUP-index. Master och Amiral toppar som gångartsförärvare! Ligan över hingstar med de högsta indexen för gångarter leds numera av Master, vars 135 bedömda avkommor bidragit till hans höga 186 i BLUP-index. Hack i häl med 184 ligger Amiral, som har en av de allra största avkommegrupperna i hela materialet, hela 261 hästar. Bernstein har stärkt sin position ytterligare som gångartsförärvare med indexet 174, samtidigt som hans son Bayron är med bland de bästa med 151. Snäppet högre ligger Briar, som nu fått index 157 baserat på 22 avkommor. Med sina 151 i hoppindex och 142 i exteriör har han det högsta totalindexet av samtliga hingstar. Vi vet att det tar ganska lång tid för dressyrhingstar att meritera sig via avkommornas tävlingsmeriter. Intressant nog kan man nu konstatera att särskilt Amirals avkommor börjar synas i allt större sammanhang. I den senaste tävlingsstatistiken (2002) ligger nu han och Briars far, Magini, i topp bland dressyrhingstarna i sin åldersklass, därtill med en god andel placerade hästar av födda föl. Master, som är yngre, har nu också börjat klättra uppåt i tävlingsstatistiken. Av de 20 högst rankade hingstarna på gångartslistan är 70% svenskfödda. Importhingstar toppar hopplistan! I motsats till gångartslistan toppas hoppningen av ett antal utländska hoppförärvare. Hela 75% av de 20 främsta är importer. Det har utan tvekan varit effektivt för vår hoppavel att föra in hingstar med intressanta härstamningar för test och urval genom våra egna prov. Den vägen har flertalet av alla topphästarna gått. Dammen ligger fortfarande med högst index, men tävlingsstatistiken är blandad med en relativt låg andel placerade hästar i förhållande till betäckta 4

5 ston. Robin Z ligger stabilt i toppen bland hopphingstarna. Till denna skara har nu Cortus och Cardento sällat sig med index över 160. Everest och Leuthen I har stärkt sina ställningar som hoppförärvare, båda med index över 160. De har nu också bevisat sina höga index genom att tävlingsstatistiken också ser mycket bra ut. 10 nya hingstar med index Under de två sista säsongerna har 10 nya hingstar tillkommit med BLUP-index. Briar har redan omnämnts för sina genomgående höga index med plus för gångarter, likaså Cortus och Cardento i hoppning. Av övriga nykomlingar har Lucky Light, Looping och Levantos II utmärkt sig i hoppning med indexen 153, 144 resp. 138, Lucky Light därtill med bra gångartsindex. Även Cortus och Looping har positiva gångartsindex. På gångartssidan har förutom Briar och Lucky Light även D-Day med 140 och Warsteiner med 125 visat positiv förärvning, den senare f.ö. med bäst index för exteriör med hela 151. Av de övriga två har Vermouth fått relativt måttliga index med 113 i gångarter som topp, medan Krius xx bedömning inte ser särskilt lovande ut i något avseende. Av de yngre hingstarna, som haft index ett par år, förtjänar Highlight ett särskilt omnämnade för sina genomgående goda index, alla mellan 127 och 142, vilket renderar honom ett av de högsta totalindexen. Stora skillnader i mankhöjdsförärvning Eftersom man varken vill producera för små eller för stora hästar har det sitt värde att också ta en titt på hur hingstarna nedärver sig storleksmässigt. Den hingst som hittills i svensk halvblodsavel gett störst hästar är Cortez. Hans index är +6,8 cm, vilket innebär att hans avkommor i genomsnitt blir 3,4 cm större än medelhästen, förutsatt att han parats med ston av medelstorlek. Han följs i listan över hingstar med störst avkommor av Cyrill, Corrado WL, Testarossa, Briar, Freimoor, Swift, Opius, Weltbürger och Landlord. De minsta hästarna har producerats av Chagall, Marocco, Trainers Seat xx, Jaguar, Porfyr, Pegasus, Urbino och Trombon. Framstående ston sorteras fram Av högindex-stona för gångarter dominerar Amiral med 45 av de främsta 112 stona (de med index på minst 152). Därnäst följer Bernstein med 25 döttrar. Av högindex-stona är över 90 % födda på 1990-talet. På hoppsidan har Robin Z de flesta toppstona med 27 av de 107 ston som fått minst 147 i index. Han följs närmast av Cortez med 12 döttrar på listan. Om vi ser till totalindexen så finns det åtta högindex-ston som har minst fyra testade avkommor: Pierina f. 88 e. Stanford Lansiär med 4 testade avkommor och 144 i totalindex Corall f. 72 e. Utrillo Odeon med 5 testade avk. och 142 i totalindex Walente f. 75 e. Hertigen Piaff med 4 testade avk. och 141 i totalindex Werbina f. 84 e. Urbino Hertigen med 6 testade avk. och 140 i totalindex Kaliss f. 85 e. Strauss Kadett med 7 testade avk. och 140 i totalindex Portia f. 87 e. Magini Krevad med 6 testade avk. och 140 i totalindex Limassol f. 82 e. Limelight Ceylon med 6 testade avk. och 137 i totalindex Pola f. 73 e. Lansiär Pompe med 4 testade avk. och 137 i totalindex. Samtliga dessa ston har meriterat sig genom sina avkommor i flera led. Många av dessa har sedan visat framfötterna i Rikskvalitetstävlan, Breeders och andra tävlings- och avelssammanhang. Gruppen innehåller intressant nog också två mor-dotter-par, medan Kaliss är 5

6 mor till en helsyskongrupp på tre ston med topplaceringar på gångartslistan! Bra exempel på hur viktigt stourvalet är och att man låter testa stonas avkommor! 6