Avelsplan för gotlandsruss
|
|
- Maja Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avelsplan för gotlandsruss Fastställd vid Svenska Russavelsföreningens styrelsemöte Historia, beskrivning, användningsområde och utbredning. Gotlandsrusset är en hästras som funnits på Gotland i tusentals år, och som överlevt hot om utrotning i början av 1900-talet, med en snäv, genetisk variation som följd. Trots det visar rasen prov på en god fertilitet och sundhet. Gotlandsrusset är en liten häst av varmblodigt slag med en storlek oftast mellan cm i mankhöjd. Den skall ha en välproportionerlig kroppsbyggnad med utpräglad raskaraktär, huvud med bred panna, rak näsrygg och vaken blick. Halsen ska vara väl ansatt och lagom lång till storleken. Det ska ha en lång och välliggande bog, gott bröstdjup och utvecklad manke med gott sadelläge, lagom lång och stark rygg med ett starkt njurparti, väl sluten bål och korsets längd väl dimensionerat. Benen bör vara godtagbart korrekta, torra med väl markerade ledgångar, starka inskeningar och korta starka skenor samt välformade hovar med god hornkvalitet. Dess rörelser är energiska, taktmässiga, bogfria, elastiska och vägvinnande. Den har haft sin syssla som en livsnödvändig småbrukarhäst i det gotländska lantbruket, och är även idag en stark och användbar brukshäst för lättare jord- och skogsbruksarbete. De flesta gotlandsruss är idag populära och användbara familjehästar tillika uppskattade tävlingsponnyer i rid- och körsportens många grenar. Det är den mest representerade ponnyrasen inom ponnytravet kategori B, där den används i mycket stor utsträckning. Gotlandsrusset finns utanför Sverige i små populationer i Norden, samt i Nordamerika. Under senare år har export av gotlandsruss till flera land inom Europa genomförts, främst med inriktning inom ponnytravet. Lojsta Hed: I russparken på Lojsta Hed på södra Gotland lever russet kvar i sin naturliga miljö, i en flock bestående av ca 50 ston och unghästar. Det är det enda ställe där russet bevaras in-situ, i samma område som rasen utvecklats. Russflocken på Lojsta Hed är en rest av de vilda hästar som levt fria på Gotland under tusentals år. De hårda villkoren har format russet till en härdig och stark ras med stark självbevarelsedrift och intelligens. Russen på Lojsta Hed ägs av Gotlands Läns Hushållningssällskap samt lantbrukare och privatpersoner, företrädesvis med anknytning till socknarna runt Lojsta Hed. Tillsammans bildar de en sambetesförening, som gemensamt beslutar om avelsarbetet och skötseln av russflocken. Sambetesföreningen samarbetar också i vissa avseenden med Svenska Russavelsföreningen och den lokala russavelsföreningen på Gotland. Sambetesföreningen rekryterar så gott som årligen stoföl som blir kvar för avel, men de flesta föl som föds på Lojsta Hed säljs, både som familjehästar men också som blivande avelsdjur till russuppfödare i Sverige och våra nordiska grannländer. Identifiering: Samtliga gotlandsruss skall enligt lag vara försedda med en identitetshandling i form av ett hästpass. I hästpasset finns uppgift om hästens namn, grundstamboksnummer, UELNnummer, ålder, färg, ev tecken, virvlar, ev chip- eller frysmärkningsnummer, härstamning, uppfödare och ägare. Samtliga uppgifter baseras på Riksstambok för russ och grundstambok för gotlandsruss.
2 Populationsstorlek: Uppskattningsvis finns i Sverige idag ca 5000 gotlandsruss. Av dessa är ca 130 stycken avelsverksamma hingstar, ca 1000 avelsverksamma ston, varav de flesta i dagsläget inte används i avel varje år. Resten av populationen består av valacker, unghästar, samt andra hästar som av olika orsaker inte används i avel. Antal besättningar: En mycket viktig besättning är den flock som lever på Lojsta Hed, som med sina ca 50 djur är en av de största. Det finns också ett mindre antal uppfödare med besättningar mellan avelsverksamma ston, likaså ett något större antal uppfödare med 1-5 ston. Majoriteten av uppfödarna av gotlandsruss har 1-2 ston, och föder upp 1-2 föl per år, och det är därför mycket svårt att ange antalet besättningar. Fördelen med mindre besättningar är att möjligheten till en större genetisk variation ökar. Få och stora besättningar innebär en större likriktning i avelsarbetet. Populationens variation: Antalet betäckta ston har de sista två åren minskat, för att 2014 vara nere i 334 ston, det lägsta antalet sedan början av 1960-talet. Detta är en situation som gotlandsrusset delar med de flesta raser både inom och utom landet. Svenska Russavelsföreningen har med hjälp av Jordbruksverket kunnat betala ut stöd till ägare som inför sina föl i grundstambok, vilket verkar ha bromsat en än större minskning. Enligt tidigare beräkningar skulle antalet betäckta ston behöva vara runt 1000 stycken för att kunna behålla den genetiska bredden. Antalet betäckta ston per hingst är inte begränsat, men de senaste åren visar att det är ca 1-3 hingstar varje år som betäcker fler än 20 ston, medan det stora flertalet av de avelsverksamma hingstarna betäcker 2-3 ston var. Genetiska defekter: Inom rasen förekommer sjukdomen cerebellär abiotrofi, vilket är en sjukdom med enkel recessiv nedärvning. Hingstar som är dokumenterade bärare av anlaget tages ur avel, och får heller inte bli far till nygodkända avelshingstar. Inga restriktioner finns i dagsläget för ston. Det finns i dagsläget inget gentest att använda för att säkerställa anlagsbärare, då det test som finns för sjukdomen inte markerar kända anlagsbärare inom gotlandsruss. Det förekommer också man- och svanseksem inom rasen. Hingstar som av premieringsveterinär konstaterats lida av kroniska förändringar tages ur avel, medan ston förhindras förhöjd avelsvärdesklass. Inget gentest finns för att identifiera anlagsbärare. Typer av bevarande: In-situ-bevarande sker i russparken på Lojsta Hed, som är av mycket stor betydelse, då russen där har möjlighet hållas i sin ursprungliga miljö. Ex-situ bevarande sker på Gotland, men även på fastlandet. Det anses vara av stor vikt att russen fortsätter att hållas och födas upp extensivt, för att på så sätt säkerställa rasens härdighet och sundhet. Under hösten 2009, 2010 och 2013 genomförde Jordbruksverket spermasamlingar med gotlandsruss. Detta är ett värdefullt steg i bevarandesyfte och vi hoppas att det kommer att ske återkommande för att säkerställa ett långsiktigt bevarande av genetiskt material.
3 Avelsmål: Avelns målsättning skall vara att producera en lättfödd, härdig, konstitutionellt stark barn- och familjehäst med gott lynne och bred användbarhet inom trav, dressyr, hoppning och körning, som även är lämplig för lättare sysslor inom jord- och skogsbruk. Hos avelsdjuren skall dessutom eftersträvas en god fertilitet och hos stona goda modersegenskaper. Det är av stor vikt att gotlandsrussets genetiska variation bibehålls, med tanke på att det inte går att importera avelsdjur med nytt blod. Kortsiktigt innebär det att föreningen måste arbeta aktivt för att använda avelsdjur från de olika blodslinjer som idag finns kvar. Ett sätt är att försöka uppmuntra hållande, visning och avelsvärdering av unga hingstar, samt att uppmuntra ägare till ston att använda dem i avel i större utsträckning. Med hjälp av Jordbruksverket har SvRAF kunnat betala ut deltagarbidrag för ägare till russhingstar som visats vid rådgivande unghingstbedömningar, avelsvärdering, samt påbörjat utbildning av sina unga hingstar inom körning. För att uppmuntra stoägare att betäcka sina ston, för att på så sätt öka antalet gotlandsruss, har sedan 2007 utbetalats fölstöd för grundstambokförda föl. Detta har finansierats med bidrag från Jordbruksverket. Långsiktigt är det viktigt att arbeta för ett ökat intresse och brukande av gotlandsrusset. Att bevara genom brukande, och att stimulera till ett ökat användande av russet i jord- och skogsbruk där det finns behov av en liten men stark brukshäst. Likaså är det viktigt att försöka möta marknadens behov av lämpliga barn och familjehästar. Skall uppfödarna kunna ha avsättning för de djur som produceras, är det viktigt att det finns en stabil marknad för dem, vilket på lång sikt ger en större chans att hålla populationen uppe. Urval av avelsdjur: För att bibehålla rastypen och sundheten är det viktigt med avelsvärdering. Där vägs avelsdjurens härstamning, exteriöra och veterinära status samman, samt att man övervakar avelsdjurens fertilitet. Avelsvärderingen utförs av en avelsvärderingsnämnd bestående av minst tre personer varav en veterinär. De som ingår i nämnden ska ha god kännedom om avelsvärdering av hästar och av gotlandsruss. Svenska Russavelsföreningen är av Jordbruksverket godkänd avelsorganisation för gotlandsruss och det är också dess styrelse som tar beslut om avelsvärderingsnämnd samt de regelverk som styr avelsvärdering. Regler för avelsvärdering är samlade i Svenska Russavelsföreningens dokument Hingstreglemente och Storeglemente. Hingstar genomgår en avelsvärdering tidigast vid 3 års ålder. Det godkänns i dagsläget mellan hingstar per år, vilket motsvarar ca 6% av de födda hingstfölen. Sannolikt skulle den siffran behöva vara högre för att bibehålla den genetiska variationen. För att uppmuntra hingstägare att ta fram och visa sina hingstar på avelsvärdering, har SvRAF i samarbete med Föreningen Nordsvenska Hästen och Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen arrangerat rådgivande unghingstbedömningar på flera platser runt om i landet, där stor vikt lägges vid rådgivning om hingstarnas hantering och skötsel. Detta för att ge hingstägarna möjlighet att förbereda sina hingstar på ett bra sätt inför avelsvärdering. Det ger också en möjlighet att fånga upp de unga hingstar som anses värdefulla för framtida avel. Föreningarna har gemensamt ansökt om medel från Jordbruksverket för att kunna genomföra dessa rådgivande unghingstbedömningar.
4 Enligt nuvarande regelverk finns möjlighet att godkänna hingstar för avel om de inte uppfyller rasvisa krav exteriört, men bedöms inneha andra värdefulla egenskaper som gagnar aveln av gotlandsruss. I stort sett alla ston är kvalificerade att upptas i riksstamboken om de uppfyller hästamningskraven därför. Inavelsberäkning: Agronomstuderande Linda Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet, har via analys av härstamningsdata och molekylärgenetiska metoder gjort en inavelsberäkning på gotlandsruss, vilken publicerades Den visar på att medelinavelskoefficienten var 0,11 för hästar födda mellan och den genomsnittliga ökningen av inavelsgraden var 0,75% per generation för hästar födda efter Det finns ännu ingen plan för en kontinuerlig bevakning av detta, utan här är ett område där föreningen skulle behöva hjälp att ta fram ett redskap och lämplig metod som kan användas för att bevaka inavelsgraden. En manuell genomgång på individnivå har gjorts vid flera tillfällen, där vissa djur och härstamningar pekats ut som extra värdefulla ur avelssynpunkt. Under 2010 påbörjades en genomgång av de russ som är införda i bilaga till grundstambok, för att finna stammar som i efterhand kan godkännas till riksstamboken då de i härstamningen har individer av russras som avlats innan stamboken slöts I samband med det kunde ett tiotal nya ston tilldelas möjlighet att införas i riksstambok, något som också innefattar deras avkommor. Härstamningskontroll: Samtliga grundstambokförda gotlandsruss finns att finna i Svenska Hästavelsförbundets (SH) databas Blå Basen som är publicerad på Internet. Underlagen är komna ur Svenska Russavelsföreningens grundstambok/register och sändes elektroniskt till SH efter bearbetning. I grundstambok införes de gotlandsruss som uppfyller härstamningskrav för införande i Riksstambok. Riksstambok för gotlandsruss är sedan 1972 sluten. Avelsdjur införes i Riksstambok. Hingstar kan föras in i Riksstambok vid lägst 3 års ålder. Hingsten skall vid officiell avelsvärdering ha uppnått fastställda krav för att tilldelas lägst avelsvärdesklass G och vara grundstambokförd samt ha i Riksstamboken införda föräldrar. Ston kan föras in i Riksstambok vid lägst 3 års ålder. Stoet skall vid officiell avelsvärdering ha uppnått fastställda krav för att kunna tilldelas lägst avelsvärdesklass G och vara grundstambokförd. Ston skall för att vara Riksstamboksberättigade, i sin stamtavla ha ingående hingstar införda i Riksstambok under eget nummer, samt på mödernet kunna härledas till i Riksstamboken införda individer. Gotlandsruss som ej uppfyller härstamningskrav för införande i Riksstambok, grundstambokföres i bilaga till grundstambok. I förekommande fall kan gotlandsruss införas i bilaga till grundstambok om de inte har full härstamning. Det krävs dock tre leds känd härstamning av renrasiga gotlandsruss för att hästen skall kunna införas i bilaga till grundstambok. Korsningar mellan Gotlandsruss och andra raser omfattas ej av Svenska Russavelsföreningens avelsarbete.
5 Hållbart nyttjande: För att verka för ett hållbart nyttjande av gotlandsrusset, skall Svenska Russavelsföreningen bevaka och arbeta för att bevara den genetiska variation som finns, i samklang med en ökad information om rasens goda bruksegenskaper och hälsostatus. För att ytterligare öka hästägarnas kännedom och kunskaper om egna hästar och gotlandsrussets historia och karaktäristika, genomförs kurser och träffar som på olika sätt främjar russets bevarande. Exempel på detta är avelskurser av olika slag, samt utbildning av ryttare och kuskar, vilket leder till ett ökat användande av russet som bruks- och familjehäst. Uppföljning och revidering av avelsplan: Avelsplanen skall vara ett levande men stabilt dokument. Svenska Russavelsförenings styrelse ansvarar för att arbeta efter avelsplanens intentioner. Uppföljning av att avelsplanen följs skall ske årsvis. En mer genomgående revidering av avelsplanen bör ske ungefär vart femte år, eller när annat skäl finnes.
Svenska Ardennerhästen
Inhemska hästraser I Jordbruksverkets Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser nämns på flertalet ställen att det idag är djurägarna som sköter den stora
Plan och riktlinjer för Föreningen Ölandshästens verksamhet som stamboks- och registerhållande förening för Ölandshästen.
Plan och riktlinjer för Föreningen Ölandshästens verksamhet som stamboks- och registerhållande förening för Ölandshästen. INNEHÅLL 1. Organisation 1.1 Ekonomiska resurser 1.2 Styrelse 1.3 Beslut om stambokföring
Svenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Plan- och riktlinjer för Svenska Russavelsföreningens verksamhet som avelsorganisation för gotlandsruss Antagna av Svenska Russavelsföreningens styrelse 2010-11-22 1 Innehåll:
Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer.
BILAGA 9 RAS American Curly Horse A. RASBESKRIVNING. Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. Färg Alla färger är tillåtna. Päls, man och svans Karaktäristiskt för
Hos avelsdjuren ska de hanliga och honliga könskaraktärerna vara väl utvecklade och skattas högt.
AVELSPLAN 1(8) för Föreningen Nordsvenska Hästens verksamhet som stamboks- och registerförande avelsorganisation för Nordsvenska Brukshästar. Antagen och fastställd vid FNHs styrelsemöte 2009-06-22. Reviderad
Stamboksreglemente för morganhästar i Sverige. Gäller fr.o.m
(ASHR) Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Antaget av ASHR:s styrelse 2016-10-12 Godkänt av Statens Jordbruksverk oktober 2016 Antaget av SMHF:s styrelse 2016-0-29 Ansvarig medlemsförening i ASHR för morganhästar
PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx. Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx
PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx Gäller from 2015-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamhetsmål 2.
Svenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Svenska Russavelsföreningens avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar 2013 Antagna av Svenska Russavelsföreningens styrelse 2012-12-12 1 Svenska Russavelsföreningens
Svenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Plan- och riktlinjer för Svenska Russavelsföreningens verksamhet som avelsorganisation för gotlandsruss Inklusive Svenska Russavelsföreningens hingstreglemente 2011 Svenska
Avelsprogram. Haflinger. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket
Avelsprogram Haflinger Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse 2019-03-21 och Jordbruksverket 2019-05-17 Innehåll Introduktion... 3 Stamboken... 4 Avelsvärdering av haflinger... 7 Allmänna
Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen
Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen 2019-05-28 ASVH Service AB EFTER STYRELSEBESLUT2019-05-28 Sidan 1 2019-05-28 AVELSPROGRAM SWB 2 1.1 Om rasen SWB 2 1.1.1 Rasens benämning 2 1.1.2 Geografiskt
A. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO.
BILAGA 7 RAS Shagya-arab A. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO. Exteriör Färg Skimmel, brun, svart, fux. Allmänt intryck och typ Shagya-araben
Avelsplan för svenska ardennerhästen
Avelsplan för svenska ardennerhästen 1 Bakgrund Med en ökad befolkningsmängd och med industrialiseringens början på 1800-talet, krävdes en större häst med tyngd, massa och styrka, för att kunna dra de
Svenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Svenska Russavelsföreningens reglemente för avelsvärdering av 3- åriga och äldre ston, samt för bedömning av föl, 1-2-åriga unghästar och valacker 2016 Antaget av Svenska Russavelsföreningens
AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR
AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR Reglementet har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet den 1 februari 2006. Finlands Hippos rf - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION
PLAN & RIKTLINJER Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) SOM AVELSORGANISATION FÖR SVENSK RIDPONNY Godkända from 2014-02-01 1 1 Allmänt 3 2 Organisation 3 2.1 Ekonomiska resurser 3 2.2 Styrelse 3 2.3 Registrering
PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION
PLAN & RIKTLINJER Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) SOM AVELSORGANISATION FÖR SVENSK RIDPONNY 1 1 Allmänt 3 2 Organisation 3 2.1 Ekonomiska resurser 3 2.2 Styrelse 3 2.3 Registrering och arkiv 3 2.4
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR ARDENNERHÄSTAR I SVERIGE
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR ARDENNERHÄSTAR I SVERIGE 1. ORGANISATIONEN 20160601 Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästens (AFSA) uppgift är att
FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT
FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan & Riktlinjer reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvenska Brukshästar. 31 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGAR OCH
Svenska New Forestföreningens. Avelsprogram
Svenska New Forestföreningens Avelsprogram 1. Ras 2. Avelsprogram, avelsmål 3. Moderstambok 4. Rasbeskrivning 5. Geografiskt område 6. Grundstambokföring 6.1 Ansvarig registrator/stamboksförare 6.1.1 Krav
Nu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.
Vilka kriterier skall min hingst uppfylla för att kunna bli en godkänd avelshingst? Alternativa visningsmöjligheter Hingst kan bli föremål för avelsvärdering, under förutsättning att den uppfyller nedanstående
Avelsprogram. Shire. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket
Avelsprogram Shire Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse 2019-03-21 och Jordbruksverket 2019-05-17 Innehåll Introduktion... 3 Stamboken... 4 Avelsvärdering av shire... 8 Allmänna bestämmelser...
Rasstandard. Welsh Mountain sektion A A x A = A
Rasstandard Welsh Mountain sektion A A x A = A Höjd: Maximalt: 121,9 cm (12 h.h.) Färg: Alla färger utom skäck är tillåtna. Typ: Kompakt, väl sluten, full av liv och utpräglad ponnykaraktär. Huvud: Väl
STANDARD FÖR KNABSTRUPPERHÄSTEN AV RIDSPORTTYP, KNABSTRUPPERHÄSTEN AV KLASSISK TYP KNABSTRUPPERPONNYN, OCH MINIATYRKNABSTRUPPERPONNYN 2011
STANDARD FÖR KNABSTRUPPERHÄSTEN AV RIDSPORTTYP, KNABSTRUPPERHÄSTEN AV KLASSISK TYP KNABSTRUPPERPONNYN, OCH MINIATYRKNABSTRUPPERPONNYN 2011 2 Standard för Knabstruppern 2011 Knabstruppern är en oftast tigrerad
FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan- och Riktlinjer, Reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvensk Brukshästras.
4 FNH:s STOREGLEMENTE (VALACKER, i tillämpbara delar) 4.1 Allmänt FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan- och Riktlinjer, Reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvensk Brukshästras.
Avel och uppfödningsenkät - ej företag
Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella
STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet
STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet REGLEMENTE FÖR STON & UNGHÄSTAR Antaget av SCS s styrelse 2011-02-19 Innehållsförteckning 1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar... 3 2. Bedömningar
Avelsprogram. Dartmoorponny. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket
Avelsprogram Dartmoorponny Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse 2019-03-21 och Jordbruksverket 2019-05-17 Innehåll Introduktion... 3 Stamboken... 4 Avelsvärdering av dartmoorponny... 7 Allmänna
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVERIGES SHETLANDSSÄLLSKAPS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR SHETLANDSPONNYER I SVERIGE 2011-01-01.
Sidan 1 av 7 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVERIGES SHETLANDSSÄLLSKAPS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION FÖR SHETLANDSPONNYER I SVERIGE 2011-01-01. 1 1.1 ORGANISATION Sveriges Shetlandssällskap, (SSS), är en
Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation
Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation Svensk Galopp föreskriver följande med stöd av Statens Jordbruksverks föreskrifter om hästdjur som används till avel (SJVFS 2010:
tema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus #
52 hästfocus #1 2012 www.hastfocus.se Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl R På Kulltorps stuteri har det i många år fötts upp vackra och framgångsrika welshponnyer sektion B, som har hävdat
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om hästdjur
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur
Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH 2003-12-11 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Svenskt halvblod (fastställda 031211) ALLMÄNT För att en häst skall få tillgodoräkna sig
Sto- & Unghästreglemente
Sto- & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Innehållförteckning... sid 1 ALLMÄNT...3 2 AVELSVÄRDERING AV STON OCH UNGHÄSTAR...3 3 ASRPs STAMBOK...4 4 VISNINGSBERÄTTIGADE HÄSTAR...4
Hästar och uppfödare i Sverige! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 2007 2011
Hästar och uppfödare i Sverige! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 27 211 Förord Sverige är på flera sätt ett av Europas ledande hästländer. Efter Island är vi det mest
BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION
PLAN & RIKTLINJER Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) SOM AVELSORGANISATION FÖR SVENSK RIDPONNY Godkända from 2016-05-18 1 1 Allmänt 3 2 Organisation 3 2.1 Ekonomiska resurser 3 2.2 Styrelse 3 2.3 Registrering
Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).
1.1 Beslut och överklagande 1.1.1 Beslut om stambokföring och registrering Beslut om stambokföring och registrering fattas av fälthuvudman. Beslutet lämnas skriftligt i form av stamboks- eller härstamningsbevis
FNHs STOREGLEMENTE (VALACKER, i tillämpbara delar)
FNHs STOREGLEMENTE (VALACKER, i tillämpbara delar) Reviderad 2016-12-05 FNHs Storeglemente 15 Allmänt 16 Syftet med avelsvärdering och bedömningar 17 Bedömning av hästar 17.1 Krav för deltagande 17.2 Bedömningar
Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Beslutat av SNFs styrelse
Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE 2019 SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Beslutat av SNFs styrelse 2018-11-05 SNF:s STO- OCH UNGHÄSTREGLEMENTE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1.
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION
1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-21.
Travklubben Sleipner. Åbo
Travklubben Sleipner Åbo 160210 Information Marita Arvidsson, ordförande i Travklubben Sleipner sedan 2009 E post: marita.arvidsson@sleipner.org Hemsida: www.sleipner.org Facebook: Travklubben Sleipner
Plan och riktlinjer för Svenska Welshponny & Cobföreningen 2014
Plan och riktlinjer för Svenska Welshponny & Cobföreningen 2014 Gdk av JBV 2015-03-13 1. ORGANISATION 1.1 Föreningens uppbyggnad Svenska Welshponny & Cobföreningen är en idee ll förening. 1.2 Föreningens
HEMLÄXAN redovisas vid workshop (på mail och ett ex på papper)
HEMLÄXAN redovisas vid workshop (på mail och ett ex på papper) Förening: SVENSKA NEW FOREST FÖRENINGEN Avelsorganisationer 4 För att bli godkänd ska avelsorganisationen vara en juridisk person och ha stadgar
4 Travsportens raser 6 Avel för framgång 8 Vilken häst drömmer du om? 10 Blommor & bin på hästars vis 14 I väntans tider 16 Är det dags?
DRÖM- VERKSTAN Foto: Henry von Platen 4 Travsportens raser 6 Avel för framgång 8 Vilken häst drömmer du om? 10 Blommor & bin på hästars vis 14 I väntans tider 16 Är det dags? 18 Föltider För många som
DEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot
DEN VARMBLODIGA TRAVARENS EXTERIÖR Anders Järnerot Avelsmålet AVELSMÅLET FÖR DEN SVENSKA VARMBLODIGA TRAVAREN Svensk travsport skall ha en avel och uppfödning, som skapar förutsättningar för en högkvalitativ
Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden
Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden Historisk bakgrund och utveckling 2000-tal I april månad år 2000 blev hälleforshunden godkänd som egen ras och den upptogs
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur
Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Antaget av SNF s styrelse
Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE 2011 SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SNF s styrelse 2010-11-25 SNF:s STO- OCH UNGHÄSTREGLEMENTE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1.
Svenska New Forest Föreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige
Svenska New Forest Föreningens PLAN OCH RIKTLINJER för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige SNF s Plan och riktlinjer för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer
Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning
Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen
Stamboksreglemente för angloarabiska hästar i Sverige
specialhästraser (ASHR) Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Antaget av SAAF:s styrelse 2016-10-07 Antaget av ASHR:s styrelse 2016-10-12 Godkänt av Statens Jordbruksverk oktober 2016 Ansvarig medlemsförening i ASHR
AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS
AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS STOREGLEMENTE 2017 Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar antaget av AFSA 20161103) Innehållsförteckning: 1. Allmänt. 2. Syfte med avelsvärdering.
Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation i Sverige
specialhästraser (ASHR) Antaget av ASHR 2012-12-09 Godkänt av Statens Jordbruksverk 2012-12-03 Innehållsförteckning plan- och riktlinjer för ASHR:s verks som avelsorg i Sverige 1. Organisation Sida 1.1.
Svenska Fjordhästföreningens
Svenska Fjordhästföreningens Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar 2016 Antaget av Svenska Fjordhästföreningens styrelse 2015-10-17 SVENSKA FJORDHÄSTFÖRENINGENS STOREGLEMENTE 2016 Avelsvärderingsreglemente
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel den 8 december
Foto: Annika Larsson. HÄSTAR OCH UPPFÖDARE I SVERIGE! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 2009 2013
Foto: Annika Larsson HÄSTAR OCH UPPFÖDARE I SVERIGE! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 29 213 FÖRORD Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom
HIDRA VI. Sto f. 2005. e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre. Fux, bläs, vvb, 170 cm. Uppfödare: Valdevita
HIDRA VI Sto f. 2005 e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre Fux, bläs, vvb, 170 cm Uppfödare: Valdevita Hidra är ett unikt PRE-sto ur flera aspekter. Först och främst är hennes härstamning intressant, hon har
Friendship 1094 f ,0 cm e. Florestan I u. Domäne e. Diamantino u. Gracia e. Goldlack Uppf: Josef Wierling Ägare: York Stutteri
Friendship 1094 f 1997 168,0 cm e. Florestan I u. Domäne e. Diamantino u. Gracia e. Goldlack Uppf: Josef Wierling Ägare: York Stutteri Godk 39 8 8 8 8 7 Godkänd med AB t.o.m. 2010 Omdöme exteriör: Maskulin
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Arrangörer: Sleipner Gävle Dagens Domare är Camilla Röste Pris 10kr TIDSPROGRAM FÖR DAGEN 08:00 Inskrivningen öppnar 2014 års Best In
Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst
Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst Plats och datum: Visningsnr Hästens namn Regnr Mankhöjd Bröstomfång Skenbensomfång Bedömningsgrupp Omdöme Typ Huvud, hals, bål och kors Extremiteter
Hingstar, 2-åriga. Hingstar, 1-åriga
SALULISTAN Svenska Haflingerföreningen Denna salulista uppdateras så snart någon häst rapporteras såld eller någon ny häst anmäls till salu. Senast uppdaterad den 19/10 2004 Svenska Haflingerföreningen,
Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel oktober 2017.
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel oktober 2017.
INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL
1 INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-20. 2 1. AVELSBEDÖMNING AV HINGSTAR 4 1:1 Domarnämnd 4 1:2 Avelsbedömning
Utdrag ur Sto & Unghästreglemente
Utdrag ur Sto & Unghästreglemente Beräkningsuppgifter för avelsvärdebokstav l 2012 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB 1 7. Avelsvärdeklasser för ston Efter individuell avelsvärdering
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial Landsbygdsdepartementet 2014-03-17 Dokumentbeteckning KOM (2014) 5 Förslag till Europaparlamentets och rådets
Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet
HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL Antaget av SCS s styrelse 2011-02-19 Innehållsförteckning 1. Syftet med avelsvärdering av hingstar och hästkontroll... 3
All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)
Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes
UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)
UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 005-0-1/13. RAS-sammanställningen infördes
Svenska Connemarasällskapets PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för. connemaraponnyer i Sverige
Svenska Connemarasällskapets PLAN OCH RIKTLINJER för verksamhet som avelsorganisation för connemaraponnyer i Sverige SCS 2017-06-04 Godkända av Jordbruksverket 2017-10-24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Organisation
Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel mars 2016.
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel mars 2016. Innehåll
Plan & Riktlinjer för Svenska Fjordhästföreningens verksamhet som avelsorganisation i Sverige
Plan & Riktlinjer för Svenska Fjordhästföreningens verksamhet som avelsorganisation i Sverige Antagna av Svenska Fjordhästföreningens styrelse 2010 11 13 Sida 1 av 14 Innehållsförteckning 1 Organisation..
Sto- & Unghästreglemente
Sto- & Unghästreglemente 2016 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Innehållförteckning... sid 1 ALLMÄNT 3 2 AVELSVÄRDERING AV STON OCH UNGHÄSTAR 3 3 ASRPs STAMBOK 4 4 VISNINGSBERÄTTIGADE HÄSTAR 4 5 BEDÖMNING
Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental
Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut
NORDSVENSK BRUKSHÄST
1 FÖRENINGEN NORDSVENSKA HÄSTEN AVELSPROGRAM Och REGLEMENTEN För NORDSVENSK BRUKSHÄST 2 INNEHÅLL 2 AVELSPROGRAM 2.1 Avelsmål RASENS SÄRDRAG 2.2 Antal avelsdjur 2.3 Antal stambokförda ston och hingstar
HINGSTREGLEMENTE 2013
Svenska New Forest Föreningen HINGSTREGLEMENTE 2013 SNF s REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL Antaget av SNF s styrelse 2012-12-11 SNF s REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL INNEHÅLL SID 1. Syftet med avelsvärdering
Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE 2015. Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar
Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE 2015 Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av Sveriges Shetlandssällskap (SSS) 2015-02-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 ALLMÄNT... 3 2 SYFTET
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes
1. Vi bestämmer oss för vad vi vill "producera". 2. Vi analyserar våra ston Vad har stoet för interiörvärden? a. Hur är lynnet (hennes karaktär)?
Att Collection välja hingst 2004 Många uppfödarkollegor har frågat oss hur vi gör när vi väljer hingstar till våra egna ston och hur vi tänker när vi väljer hingstar till vårt hingstprogram. Vi kommer
Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation
Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation Svensk Galopp föreskriver följande med stöd av Statens Jordbruksverks föreskrifter om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar
Avelsprogram. Clydesdale. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket
Avelsprogram Clydesdale Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse 2019-03-21 och Jordbruksverket 2019-05-17 Innehåll Stamboken... 3 Avelsvärdering av Clydesdale... 9 Allmänna bestämmelser...
HINGSTREGLEMENTE 2013
Svenska Hästavelsförbundet (SH) HINGSTREGLEMENTE 2013 För de raser som Svenska Hästavelsförbundets är avelsorganisation för, inklusive rasvisa bestämmelser Antaget av SH:s styrelse 2012-11-23 och 2013-03-20
HINGSTREGLEMENTE 2014
Svenska Hästavelsförbundet (SH) HINGSTREGLEMENTE 2014 För de raser som Svenska Hästavelsförbundets är avelsorganisation för, inklusive rasvisa bestämmelser Antaget av SH:s styrelse 2013-11-08, 2013-12-12
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010
Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes
PRESENTATION AV PERSONER SOM KANDIDERAR TILL POSTER I STYRELSEN VID ÅRSMÖTET 20100320
PRESENTATION AV PERSONER SOM KANDIDERAR TILL POSTER I STYRELSEN VID ÅRSMÖTET 20100320 Frågor ställda till nominerade personer 1. Har du tidigare erfarenhet från föreningsarbete 2. Om ja, hade du någon
Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång
Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång Den svenska varmblodiga hästen KUNGLIGT ARV. Bra saker tar tid. högkvalitativ hästuppfödning och framgångar på tävlingsarenorna är ingenting
Svenska New Forestföreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige
Svenska New Forestföreningens PLAN OCH RIKTLINJER för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige SNF s Plan och riktlinjer för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer
Domarutbildning 13/2
Domarutbildning 13/2 Våra avelsmål & rasstandard Avelsmål Vad ska vi göra: Föda upp Dartmoorponnyer För vem ska vi göra det: För hela familjen, Dartmoorn är en allround ponny att trivas med. Vi ska inte
Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2016
Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2016 Avelsvärderingsreglemente för ston av raser som Svenska Hästavelsförbundet är avelsorganisation för, inklusive rasvisa bestämmelser Beslutat av SH:s styrelse
Mycket information i nyhetsbrevet.
Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och
Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE 2008. Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH 2007-12-11
Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE 2008 Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH 2007-12-11 Rasvisa bestämmelser Antaget av SH 2007-11-14 & 2007-12-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse
Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse 2011-02-19 1 Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Organisation... 3 2.1 Organisationsform och kontaktuppgifter 3 2.2 Syfte
Sto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2016 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens
Avelsvärderingsbevis utfärdat Öjebyn, Piteå
Avelsvärderingsbevis utfärdat Öjebyn, Piteå 20150425 Gamlin 22-11-5066 brbl, stjmne 752022022115066 Född 2011 hos Cecilia Kallander, Vreta Kloster e. Gimli 1965 u. Belliz 23649 e. Ene-Blacken 1923 u. Knoppegårdens
Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2018
Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2018 Avelsvärderingsreglemente för ston av raser som Svenska Hästavelsförbundet är avelsorganisation för, inklusive rasvisa bestämmelser Beslutat av SH:s styrelse
Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21
Sto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2019 Fastställt 2018-09-19 av ASVH Service AB SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens