Svenska Connemarasällskapets PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för. connemaraponnyer i Sverige

Transkript

1 Svenska Connemarasällskapets PLAN OCH RIKTLINJER för verksamhet som avelsorganisation för connemaraponnyer i Sverige SCS Godkända av Jordbruksverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Organisation 2. Verksamhet och resurser 3. Djurunderlag 4. Avelsmål 5. Rasstandard 6. Stambok 7. Stambokföring och identitetshandling (hästpass) 8. Rapportering av betäckningar 9. Avelsvärdering 10. Veterinärmedicinskt råd och genetiskt råd 11. Besvärsärenden 12. Tillämpning av förvaltningslagen 13. Tillämpning av personuppgiftslagen

3 SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPETS PLAN OCH RIKTLINJER Detta dokument innehåller Plan- och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapets (SCS) verksamhet som avelsorganisation för connemaraponnyer i Sverige. SCS verksamhet ska bedrivas i enlighet med Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar för hästdjur, Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete samt Kommissionens genomförande förordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om tillämpning av rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. SCS ska föra stambok för connemaraponnyer i enlighet med moderstambokens, Connemara Pony Breeder s Society, Irland, grundregler. SCS ska arbeta med stambokföring, utfärdande av hästpass, avelsvärdering, registrering av resultat och att genom medlemsaktiviteter främja avelsarbetet. SCS ska utföra arbetet opartiskt och i enlighet med aktuella och beprövade metoder. Någon särbehandling av uppfödare eller djurhållare får inte förekomma. 1. Organisation Svenska Connemarasällskapet, organisationsnummer , är en ideell förening. Föreningen har sitt säte där ordföranden är bosatt. SCS officiella websida har adressen Kansliet för registratur har följande kontaktuppgifter: registry@connemaraponny.org studbook@connemaraponny.org Kansliet för föreningsärenden har följande kontaktuppgifter: secretary@connemaraponny.org chairman@connemaraponny.org Moderföreningen Connemara Pony Breeders Society, Company Registration No 17849, har följande kontaktuppgifter: enquiries@cpbs.ie

4 2. Verksamhet och resurser I verksamheten som avelsorganisation förekommer inte någon särbehandling av uppfödare, hästhållare eller annan berörd person. Beslut om stambokföring, avelsvärdering och utfärdande av hästpass ska vara offentliga. SCS verksamhet finansieras genom medlemsavgifter, serviceavgifter från hästägare, avgiftsfinansierade arrangemang och sponsring. Kostnaden för registrering och passutfärdande finansieras genom avgifter enligt 4 kap 5 Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar för hästdjur. Alla avgifter beslutas av SCS styrelse. Den löpande kanslifunktionen med passärenden, stambokföring och övrig registratur utförs av arvoderad registrator och stambokförare. Vid behov ersätter registrator och stambokförare varandra. SCS styrelse utser registrator och stambokförare och ansvarar för att dessa har tillräckliga och lämpliga kompetenser för sina uppgifter. Skriftliga rutiner för registratur och stambokföring ska finnas. Registrator och stambokförare rapporterar till styrelsen inför styrelsemöten hur arbetet fortlöper och däremellan till ordföranden. Uppkommer dröjsmål i hanteringen är det ordförandens och styrelsens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder. SCS diarieför löpande alla handlingar som kommer in eller går ut i ett ärende som gäller hästpass och stambokföring. Ärenden som inte ryms inom den rutinmässiga beslutsgången avgörs av SCS styrelse. SCS styrelse kan delegera vissa definierade utredningsfall till registrator för beslut. Data som används för avelsvärdering, stambokföring och utfärdande av hästpass samlas in, lagras och publiceras i en databas. Data hämtas även från betäckningsrapportering, registrering och passutfärdande, avelsvärderingar, avelsvärderingsgrundande bedömningar (t ex sommarpremieringar, utställningar och unghästtester) och från officiella tävlingar. Tävlingar och prov arrangerade och sanktionerade av SCS samt övriga föreningar anslutna till Svenska Hästavelsförbundet (SH) och Svenska Ridsportförbundet är officiella. Databasen innehåller minst de uppgifter som krävs enligt artikel 38 i KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 gällande bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2099/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Databasen finns tillgänglig på internet via SCS websida. Offentliga uppgifter finns publika i databasen eller kan begäras från SCS registrator. Registratorns kansli är bemannat med telefontid samtliga helgfria vardagar.

5 3. Djurunderlag Antalet stambokförda hingstar i Sverige med rapporterade betäckningar 2016 var 24 st vilka tillsammans betäckte 108 ston. Hästpass har utfärdats för 47 st föl födda år 2015 och 52 st föl födda år År 2016 infördes 440 importerade hästar i den svenska stamboken. Connemaraaveln har stor spridning i världen men bedrivs i förhållandevis små nationella populationer. Detta kompenseras av att det sker ett kontinuerligt internationellt utbyte av avelsdjur och användning av semin över nationsgränserna. År 2013 rapporterades att världens stambokförande föreningar sammanlagt under året utfärdat 3285 pass till connemaraponnyer. 4. Avelsmål SCS ska verka för att bevara och utveckla Connemaraponnyns kvaliteter och prestationsförmåga i enlighet med moderstambokens rasstandard och hästarnas användningsområde. 5. Rasstandard Storlek mankhöjd cm Färg skimmel, svart, brun, svartbrun, gulbrun, konstantskimmel, fux, isabell, blåögd gräddvit (BEC) Typ Kompakt, välproportionerlig ridtyp. Starkt byggd med gott djup och rymlig bröstkorg, stående på korta ben över mycket mark Karaktär Godlynt, tålig, uthållig, intelligent, sund. Säker på foten, god hoppförmåga Huvud Ponnyhuvud av medellängd med bred panna och stora vänliga ögon. Ponnyöron, rymlig käftgrop, väl markerade kindben men ej grova ganascher Framparti Huvudet väl förenat med halsen. Ej alltför kraftigt utfylld mankam. Väl ansatt hals av god längd. Väl markerad manke. Väl liggande bogar. Bål Djup bål med stark överlinje. En något lång bål är tillåten, dock krävs god revbensvälvning och starkt ländparti. Extremiteter Långa muskelfyllda underarmar, väl markerade ledgångar, korta skenor. Skenbensmått under knät ca cm. Fria armbågar, kotor av medellängd. Väl formade hovar av normal storlek, jämna och hårda Bakparti Starkt och muskelfyllt bakparti av god längd. Välutvecklade skankar och starka lågt ansatta hasar. Rörelser Fria, lätta, naturliga. Energisk och vägvinnande gång utan överdrivet höga knärörelser.

6 6. Stambok 6.1 Krav för stambokföring För att kunna stambokföras ska hästen härstamma från föräldrar som är införda i CPBS stambok, en stambok som har CPBS som moderstambok eller i av CPBS erkänd stambok i ett icke-eu land. 6.2 Stambokens indelning Stamboken består av en huvudstambok som är indelad i tre avdelningar med klassificeringskoderna Class 1 Class 3. Class 1 Class 1 omfattar hingstar som minst fyllt tre år, samt valacker och ston som minst fyllt två år. För att vara kvalificerad för Class 1 ska hästen uppfylla följande kriterier: Båda föräldrarna ska vara stambokförda i Class 1 eller Class 2 Mankhöjden ska vara minst 128 och högst 148 cm Hingstar och ston ska vara avelsvärderade genom individprövning och tilldelats lägst avelsvärdesklass G Hingstar och ston ska uppfylla kravet på godkänt hälsotillstånd vid avelsvärdering Hästens HWSD status ska vara införd i hästpasset enligt pkt Class 2 Class 2 omfattar hingstar som minst fyllt tre år, samt valacker och ston som minst fyllt två år. För att vara kvalificerad för Class 2 ska hästen uppfylla följande kriterier: Båda föräldrarna ska vara stambokförda i Class 1 eller Class 2 Hingstar och ston ska vara avelsvärderade genom individprövning och uppfylla kraven för avelsvärdesklass 0 (noll) Hingstar och ston ska uppfylla kravet på godkänt hälsotillstånd vid avelsvärdering Hästens HWSD status ska vara införd i hästpasset enligt pkt För att kunna stambokföras som valack i Class 1 eller Class 2 ska uppgift om kastration meddelas SCS i enlighet med hästhållarens skyldigheter i pkt

7 Class 3 Samtliga hästar som uppfyller kraven på identifiering och kraven för införande i stamboken enligt dessa Plan och Riktlinjer är berättigade att införas i Class 3. Hästar som inte uppfyller kraven för Class 1 eller 2 kvarstår i Class 3, liksom deras avkommor HWSD status Hästar födda och/eller stambokförda fr o m år 2018 ska vara testade beträffande förekomst av anlag för Hoof Wall Separation Disease (HWSD) för att kunna införas i stamboksavdelningarna Class 1 och Class 2. Testen ska vara utförd i samband med DNA analys som styrker provets identitet eller att provet är uttaget i samband med identitetskontroll och insänt genom SCS försorg. Alternativt att hästen är avkomma till föräldrar som är fria från HWSD anlag. I sådant fall ska förälderns HWSD test vara utförd med säkerställd identitet enligt ovanstående och/eller att förälderns HWSD status är registrerad i CPBS stambok, en stambok som har CPBS som moderstambok eller i av CPBS erkänd stambok i ett icke-eu land. För hästar med känd HWSD status enligt ovanstående kriterier införs HWSD status i hästpasset av SCS registrator/stambokförare enligt följande: N/N N/HWSD HWSD/HWSD ej anlagsbärare anlagsbärare affekterad 7 Stambokföring och identitetshandling (hästpass) 7.1 Registrering i stamboken Registrering i stamboken sker normalt inom hästens första levnadsår i samband med ansökan om hästpass. Samtliga hästdjur ska vara identifierade och fått hästpass utfärdat senast 12 månader efter födseln eller innan de skiljs från modern permanent och lämnar födelseanläggningen, beroende på vilket som inträffar först, enligt artikel 12.1 i KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som använts till avel samt identitetshandlingar för hästdjur ska ansökan om hästpass ha inkommit till SCS registrator senast 6 månader efter hästens födsel eller senast den 31 december det kalenderår hästen är född, beroende på vilket som inträffar senast. Samtliga handlingar som begärs ska lämnas till SCS i original.

8 Ändring av stamboksklass (uppklassning) sker efter ansökan till SCS enligt SCS anvisningar Identitet För registrering i stamboken och utfärdande av hästpass ska hästens identitet verifieras genom signalementsbeskrivning (konturdiagram), chipmärkning och härstamningskontroll genom DNA-typning. Konturdiagram ska vara utfärdat av kontrollant godkänd av Svenska Hästavelsförbundet. I signalementsbeskrivningen ska vita tecken fyllas i med röd kulspetspenna och virvlar med svart kulspetspenna. Alla hästar ska vara märkta med mikrochip. Avläsning/injektion av chip ska dokumenteras genom att chipnumret antecknas på konturdiagrammet. Prov för härstamningskontroll, som verifierar härstamningen, ska tas i samband med chipmärkningen av hästen av veterinär eller av Svenska Hästavelsförbundet godkänd IDkontrollant. Hästar födda före 2005 kan behöva härstamningsverifieras genom blodtypning enligt SCS anvisningar. Identitetskontroll (konturdiagram), provtagning för härstamningskontroll och chipmärkning får inte utföras av hästens ägare eller uppfödare. Alla hästar ska namnges när de registreras i stamboken. Hästar får namnges med uppfödarens prefix eller suffix (s k stuterinamn) om detta namn är godkänt av SCS. Namnbyte på stambokförda hästar är inte tillåtet Begärda handlingar För stambokföring och utfärdande av hästpass ska följande handlingar skickas in till SCS: Komplett ifylld ansökan på fastställd blankett Verifiering av härstamningen genom DNA (analysrapport) Chipmärkningsrapport och konturdiagram Betäckningsrapport eller motsvarande utländsk originalhandling Skriftligt intyg från uppfödaren om fölets födelse

9 7.1.3 Ägarskap Uppgifter om hästens ägarskap är frivilligt och kan styrkas genom kopia av köpekvitto, överlåtelseavtal, gåvobrev eller liknande såvida det inte är uppfödaren som äger hästen. Handlingen ska omfatta uppgift om köpare, säljare, hästens namn och överlåtelsedatum. Om en sådan handling saknas ska ägandet intygas av två ojäviga personer Uppfödare En hästs uppfödare är den fysiska eller juridiska person som vid hästens födelse var hos SCS registrerad ägare till hästens moder. Om uppfödarskapets rättigheter har överlåtits till annan person t ex genom avtal upprättat före hästens födelse, vilket bifogats ansökan om stambokföring/hästpass ska denna person anses som uppfödare Hästar införda i andra connemarastamböcker Häst som är införd i CPBS stambok, en stambok som har CPBS som moderstambok eller i av CPBS erkänd stambok i ett icke-eu land införs efter ansökan i motsvarande avdelning i den svenska stamboken. Hästens identitet ska vara kontrollerad mot signalementsbeskrivning och eventuell uppgift om chipmärkning i befintlig identitetshandling (hästpass) efter ankomsten till Sverige av en veterinär eller av Svenska Hästavelsförbundet godkänd ID-kontrollant. Identitetskontrollen ska antecknas på avsedd plats i hästpasset. Vid stambokföringen registreras de aktuella uppgifter som anges i artikel 38.1 i KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Resultat av utförd DNA-typning ska kunna uppvisas vid stambokföring av häst införd i av CPBS erkänd stambok i ett icke EU-land.

10 7.3 Komplettering Då en icke komplett ansökan inkommer begärs kompletterande uppgifter in. Skulle ingen komplettering inkomma inom tre månader begärs på nytt en komplettering. Inkommer ingen komplettering inom en månad efter det att en andra begäran om komplettering skickats avskrivs ärendet. Inkomna handlingar arkiveras av SCS. 7.4 Identitetshandling Hästpass utfärdas i enlighet med KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Hästar som inte har identifierats och fått hästpass utfärdat enligt artikel 9 i ovanstående förordning inom 12 månader efter födseln eller innan de skiljs från modern permanent och lämnar födelseanläggningen kommer i databasen och hästpassets avsnitt II del II anges inte vara avsett för slakt för användning som livsmedel enligt artikel 29.2c i ovanstående förordning Hästhållarens skyldigheter Hästhållaren är skyldig att se till så att identitetsuppgifterna som anges i artikel 27.1 samt 38.1 i KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur) alltid är aktuella och korrekta. Sker förändringar i ovan nämnda identitetsuppgifter ska hästhållaren, genom att skicka in hästpasset i original, meddela SCS inom 30 dagar från det att ändringen skett. Gäller förändringen hästens status som avsedd för slakt för användning som livsmedel efter läkemedelsbehandling enligt artikel 37.3 i ovan nämnda EU-förordning ska SCS meddelas inom högst 14 dagar från det att hästens status förändrats. Har hästhållaren utan att hästen behandlats enligt ovan, oåterkalleligt förklarat hästen inte vara avsedd för användning som livsmedel, ska SCS meddelas inom högst 30 dagar från det att hästen uteslutits från livsmedelskedjan enligt artikel Identitetsnummer Hästar som införs i SCS stambok i samband med utfärdande av hästpass tilldelas ett unikt identitetsnummer, ett 15-siffrigt UELN (Universal Equine Life Number). UELN konstrueras som i exemplet : anger att hästen är införd i den svenska databasen

11 0 är utfyllnadssiffra 33 anger raskod (Connemara) 07 anger födelseår (2007) 5460 anger löpnummer (jämn slutsiffra för hingst/valack, udda för ston). Klassificeringskoden bildar tillsammans med UELN ett stamboksnummer. Klassificeringskoden anger hästens kön och stamboksklass enligt följande: S=hingst (stallion), M=sto (mare), G=valack (gelding) 1=Class 1, 2=Class 2, 3=Class 3 Exempel: Black Beauty S Klassificeringskoden anges i databasen och hästpasset Avsnitt V (4). Den kan ändras under hästens uppväxt från föl till vuxet djur beroende på ändringar av hästens stamboksklass enligt pkt 6.2. Ändringar av klassificeringskoden införs i SCS databas. 7.6 Förkommen originalhandling Om det ursprungliga hästpasset försvunnit men hästens identitet kan fastställas, genom chipavläsning alternativt identitetskontroll genom DNA-typning, utfärdas ett duplikat av hästpasset. Innan ett duplikat utfärdas sker en efterlysning av den förlorade originalhandlingen på SCS websida under en period av minst 30 dagar. Vid utfärdandet av duplikatpass anges hästen i databasen och i hästpassets avsnitt II del II inte vara avsett för slakt för användning som livsmedel. 7.7 Lagring av underlag till stambokföring och hästpass Samtliga inkomna handlingar i stamboks- och hästpassärenden är SCS egendom och arkiveras i brandsäkert arkiv i 35 år. 8. Rapportering av betäckningar Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som använts till avel samt identitetshandlingar för hästdjur ska en hingsthållare rapportera de betäckningar/semineringar som har genomförts i Sverige enligt de bestämmelser som gäller för den avelsorganisation som är ansvarig för den ras inom vilken hingsten är verksam. En stoägare ska lämna uppgifter om resultaten av genomförda betäckningar och semineringar till hingsthållaren och den berörda avelsorganisationen.

12 Betäckningsrapporter, inklusive rapporter om semineringar med importerad sperma, ska vara inkomna till SCS senast 30 september betäckningsåret. Rapporter om resultatet av betäckningar och semineringar ska vara SCS tillhanda senast 30 september året efter betäckning/seminering. Resultatet av hingstarnas betäckningar registreras i SCS databas och finns publikt tillgängliga på internet. 9. Avelsvärdering Avelsvärdering är frivillig. Reglerna för avelsvärdering fastslås i avelsvärderingsreglementen som beslutas av SCS. SCS utför avelsvärdering opartiskt och i enlighet med aktuella och väl beprövade metoder samt med bästa möjliga säkerhet och effektivitet. Syftet med avelsvärdering är att ge möjligheter till urval av avelsdjur utifrån avelsmålet för connemaraponnyn. Avelsvärderingen består av härstamningsvärdering, individprövning och i förekommande fall avkommeprövning. De uppgifter som utgör underlag för avelsvärderingen samt resultaten av avelsvärderingen registreras och lagras i SCS databas och finns publikt tillgängliga på internet. Personer som anlitas i avelsvärderingsverksamheten ska ha den arbetsinstruktion och kompetens som krävs för fullgörande av uppgifterna. Avelsvärderingsnämnder och domare som utför avelsvärderingsgrundande bedömningar utses av SCS styrelse. 10. Veterinärmedicinskt råd och genetiskt råd Ledamöterna i SCS veterinärmedicinska och genetiska råd utses av SCS styrelse Veterinärmedicinskt råd Veterinärmedicinska rådet är rådgivande i veterinärmedicinska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av veterinärmedicinsk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter. Ledamöterna ska ha hög veterinärmedicinsk kompetens. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden Genetiskt råd Genetiska rådet är rådgivande i genetiska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av genetisk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter. Ledamöterna skall ha hög kompetens i genetiska frågor. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden.

13 11. Besvärsärenden Ledamöterna i SCS besvärsnämnd utses av SCS styrelse. Besvärsnämnden ska bestå av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav minst en ska vara jurist. Besvärsnämnden är beslutsför med minst tre ledamöter närvarande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Besvärsnämndens beslut ska vara skriftligt och innehålla en redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången, samt uppgifter om vilka som deltagit i beslutet. I de fall besvärsnämndens beslut går den klagande emot, ska denne, när beslut delges erhålla upplysningar om följande förhållanden: *Att beslutet kan överklagas om klaganden anser att stambokföringen eller handläggningen av ärendet eller frågan inte har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan och riktlinjer. * att överklagande av ett beslut som rör stambokföring ska ske till Jordbruksverket i enlighet med 19 lagen (2006:807)om kontroll av husdjur m.m. * att överklagande av ett beslut som rör utfärdande av hästpass ska göras till den förvaltningsrätt inom vars domkrets SCS som beslutande avelsorganisation ligger * vad en klagande har att iakttaga, enligt 2 lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande ska kunna upptas till prövning. Besvärsnämnden är sista instans inom SCS för prövning av avelsvärderingsnämndernas beslut. 12. Tillämpning av förvaltningslagen Förvaltningslagen (1986: 223) ska gälla i frågor som rör parts rätt att få del av uppgifter, om jäv, om motivering av beslut och om underrättelse om beslut. 13. Tillämpning av personuppgiftslagen, PUL Personuppgifter ska hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).