PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

Transkript

1 PLAN & RIKTLINJER Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) SOM AVELSORGANISATION FÖR SVENSK RIDPONNY Godkända from

2 1 Allmänt 3 2 Organisation Ekonomiska resurser Styrelse Registrering och arkiv Avelsråd Överklagandebestämmelser för stambokföring Besvärsnämnd 4 3 Förvaltningslagens tillämplighet, krav på ickediskriminering och offentlighet Tillämpning av förvaltningslagen Icke diskriminering och offentlighet Tillämpning av personuppgiftslagen 4 4 Språngrulla 4 5 Registrering, Hästpass och Stambok Identifiering och registrering Hästpass Hästhållarens skyldigheter Duplikatpass Tilläggsregistrering Identitet Begärda handlingar Stambokens indelning Grundstambok Principer för byte av avdelning i grundstambok Riksstambok Beslut om stambokföring och registrering 9 6 Avelsmål och antal djur Rasens uppbyggnad Rasstandard för Svensk Ridponny 9 2

3 1 Allmänt Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) är en ideell organisation vars syfte är att främja medlemmarnas intresse av att bedriva avel av Svenska Ridponnyer av god kvalitet med prestation i centrum. Med god kvalitet menas sunda ponnyer med gott lynne, lämpliga för barn och ungdomar att tävla på framförallt i hoppning, dressyr och fälttävlan. Målet är att producera D-ponnyer som är internationellt konkurrenskraftiga. Organisationen har egna tester av avelsdjuren för att uppnå snabba avelsframsteg. ASRP är moderorganisation för rasen Svensk Ridponny (nationellt och internationellt). ASRPs grundstambok och bilaga till grundstambok gäller som lägsta nivå för andra organisationer/föreningar som vill utnyttja ASRP som moderorganisation. Godkännande av underställd organisation/förening görs av ASRPs styrelse. ASRP har huvudansvaret för att verksamheten sker i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar för hästdjur, Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (SJVFS 2004:22) om avelsarbete samt EUkommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 gällande bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). ASRP ska utföra arbetet opartiskt och i enlighet med beprövad erfarenhet och/eller aktuella vetenskapliga metoder samt med bästa möjliga säkerhet och effektivitet för att uppnå uppsatt avelsmål. De personer som anlitas i verksamheten skall ha den arbetsinstruktion och kompetens som krävs för fullgörande av arbetsuppgifterna. 2 Organisation 2.1 Ekonomiska resurser ASRPs verksamhet finansieras genom medlemsavgifter. Registrering/ passutfärdande/ ägarbyten och stambokföring är avgiftsfinansierade. 2.2 Styrelse Organisationen har sitt säte hos organisationens sekreterare. Styrelsen består av ordförande jämte lägst 7 och högst 9 ledamöter. Ordföranden väljs på 1år och övriga ledamöter väljs på 2 år. Halva styrelsen skall årligen väljas på årsstämman. Styrelsen är beslutför då minst 5 ledamöter inklusive ordföranden är närvarande. Vid lika antal avgör ordförandens röst. Lägst 3 och högst 7 suppleanter väljs på årsstämman för 1 år i sänder. Styrelsen kan kalla enskild person till adjungerad ledamot. Adjungerad ledamot har yttranderätt och förslagsrätt men ej rösträtt. 2.3 Registrering och arkiv ASRPs styrelse anlitar ansvarig registrator och biträdande registrator som mot ersättning utfärdar pass, tilläggsregistrering och handlingar för ägarbyten. För ägarbyte i ASRP krävs inte att pass i original skickas in, separat Ägaruppgiftshandling /alternativt vidimerad kopia på köpekontrakt krävs. Arbetet utförs i en av ASRP angiven lokal. Registrator och biträdande registrator har ett särskilt avtal som inte är beroende av årsmöten. Övriga förekommande uppgifter sköts av ideella krafter. Organisationens handlingar i original förvaras i brandsäkert arkiv på ett betryggande sätt. Handlingarna ägs av organisationen. 2.4 Avelsråd Avelsrådets ordförande väljs på 2 år av ASRPs årsstämma. Avelsrådet består av avelsrådets ordförande jämte lägst 3 och högst 5 ledamöter som utses av styrelsen i samråd med den av årsstämman valda avelsrådsordföranden. Avelsrådet kan yttra sig/uttala sig i organisationens namn i de frågor styrelsen delegerat till det då/om minst 3 ledamöter inklusive avelsrådets ordförande står bakom uttalandet. 3

4 2.5 Överklagandebestämmelser för stambokföring Besvärsnämnd ASRP anlitar av Svenska Hästavelsförbundet utsedd besvärsnämnd i besvärsärenden. Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet. I de fall som besvärsnämndens beslut går en klagande emot i ett ärende rörande stambokföring eller registrering, skall denne när beslutet delges, erhålla upplysningar om följande förhållanden; Överklagande av ett beslut som rör stambokföring ska göras till Jordbruksverket i enlighet med 19 lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m. Överklagande av ett beslut som rör utfärdande av hästpass ska göras till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den beslutande avelsorganisationen ligger. Ett överklagande ska ske i enlighet med 2 lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter 3 Förvaltningslagens tillämplighet, krav på ickediskriminering och offentlighet 3.1 Tillämpning av förvaltningslagen ASRP förbinder sig att i frågor som rör stambokföring och registrering tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor som rör parts rätt att få del av uppgifter om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut. 3.2 Ickediskriminering och offentlighet Grundprincipen vid tillämpningen av dessa regler skall alltid vara principen om ickediskriminering av hästägare, uppfödare och/eller föreningsmedlemmar. Jävsituationer gällande registrator vid utfärdande av pass och handlingar för ägarbyte handläggs av ASRPs ordförande. Uppgifter om stambokföring och registrering samt moment som ingår i dessa skall vara offentliga. Dessa handlingar förvaras i organisationens arkiv. 3.3 Tillämpning av personuppgiftslagen Personuppgifter skall hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 4 Språngrulla ASRP skall administrera sammanställning av språngrulla (vilken upprättas av resp. hingstägare) för hingstar vars avkommor kan bli aktuella för registrering hos ASRP, och för vilka ett avtal om att föra språngrulla ingåtts med ASRP. 5 Registrering, Hästpass och Stambok Arbetet med registrering och passutfärdande sker med för ändamålet särskilt utvecklade dataprogram och hjälpverktyg (för närvarande Blå Basen ). Det sker en löpande översyn av de valda arbetssätten i syfte att ständigt hitta förbättringar och öka effektiviteten. Uppgifter från databasen finns tillgängliga via webbplatsen E-postadresser och direktnummer till registrator, ASRPs sekreterare samt övriga i styrelsen finns tillgängligt via webbplatsen 4

5 5.1 Identifiering och Registrering För registrering/fastställande av ponnyns identitet krävs betäckningsrapport/registreringsansökan (mot språngrulla) från hingstägaren, konturdiagram och chipmärkningsrapport (inkl tagelprov) utfärdat av ID-kontrollant med godkänd färgkurs. I de fall betäckningsrapport från hingstägare ej finns, används betäckningsintyg (för registrering i grundstambok VI). Identifikationen utförs av Svenska Hästavelsförbundets godkända ID-kontrollanter. Samtliga hästar skall före införande i grundstambok signalementsbeskrivas av en godkänd ID-kontrollant. SH håller lista över godkända ID-kontrollanter aktuell. ID-kontrollanten utför en signalementsbeskrivning av fölet där särskilda kännetecken antecknas på signalementsbeskrivningen samt ritar in tecken och virvlar. ID-kontrollanten skall samtidigt ha tillgång till aktuell betäckningsrapport. ID-kontrollanten skall ta behövliga prover för härstamningskontroll. Från och med fölårgång 2006 ska alla hästar som registreras av ASRP chipmärkas. Chip ska överensstämma med standarden ISO och fungera med FDX-, FDX-B- eller HDX-teknik. Chip ska kunna avläsas med en avläsare som överensstämmer med standarden ISO vid ett avläsningsavstånd på minst 12 cm. Om misstanke föreligger om felaktigheter i härstamnings riktighet, eller om fadern till hästen är hingst för vilken betäckningslicens eller betäckningsbevis ej lösts det aktuella betäckningsåret, äger ASRP rätt att föranstalta om DNA-analys på hästägarens bekostnad. Som uppfödare räknas i normalfallet den/de personer som vid hästens födelse står som ägare till hästens moder. Som ägare till fölet anges uppfödaren, om inget annat inkommit. Underlag för registrering av häst sänds in av uppfödaren/hästhållaren till ASRPs registrator och diarieförs. Icke kompletta handlingar ankomstregistreras och ett meddelande om vad som ska kompletteras går till den som ansökt om identitetshandling. Om komplettering inte inkommer efter en upplysning och en påminnelse, samt inom angiven tid kommer ansökan att avgöras med de handlingar som är tillgängliga, eller i de fall pass inte kan utfärdas återsänds handlingarna till den person som sänt in dem. 5.2 Hästpass Hästpass utfärdas i enlighet med statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar för hästdjur. samt EUkommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 gällande bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Varje häst tilldelas ett livslångt nummer, s.k. Universal Equine Life Number (UELN) enligt de riktlinjer som finns angivna på UELN:s webplats ( Namnbyte kan ej ske. Hästdjur som inte har identifierats inom tidsramen enligt ovanstående förordning kommer i databasen och hästpassets avsnitt IX del II anges att det efter slakt inte är avsett som livsmedel, samt på passets framsida markeras med duplikatpass. Före passutfärdande till dessa hästar krävs för säkerställande av härstamning DNA mot minst fadern på bekostnad av hästägaren Hästhållarens skyldigheter Hästhållaren är skyldig att se till så identitetsuppgifterna som anges i artikel 27.1 samt 38.1 i EUkommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur) alltid är aktuella och korrekta. Sker förändringar i ovan nämnda identitetsuppgifter ska hästhållaren, genom att skicka in hästpasset i original, meddela avelsorganisationen inom 30 dagar från det att ändringen skett. Gäller förändringen hästdjurets status som avsedd för slakt för användning som livsmedel ska avelsorganisationen 5

6 meddelas inom högst 14 dagar från det att hästdjurets status förändrats. Om djurägaren självmant plockar ut hästen ur livsmedelskedjan utan att den behandlats med "otillåtet" preparat, så har djurhållaren 30 dagar på sig att uppdatera Duplikatpass För att säkerställa identiteten hos en häst inför utfärdandet av duplikatpass ska en godkänd IDkontrollant läsa av hästens chip samt göra en uppdaterad signalementsbeskrivning. Uppgifterna ska sedan skickas in till ASRP. Är hästen inte chipmärkt skall den chipmärkas och ny signalementsbeskrivning göras av en godkänd ID-kontrollant. Den nya signalementsbeskrivningen stäms sedan av mot den gamla som finns lagrad hos ASRP. Efterlysning av förlorad originalhandling sker på ASRPs hemsida under en period av minst 30 dagar. Vid eventuella osäkerheter kring hästens identitet (t.ex. förlorat chip och konturdiagram inte stämmer) krävs härstamningsverifiering genom DNA-typning. Vid utfärdande av duplikatpass anges hästdjuret i databasen och hästpassets avsnitt II del II inte vara avsett för slakt för användning som livsmedel. 5.3 Tilläggsregistrering Registrerade hästdjur som förs in i Sverige och ska stanna i landet mer än 90 dagar samt hästdjur som stadigvarande finns i landet men som grundregistrerats och fått hästpass utfärdat i annan medlemsstat ska tilläggsregistreras hos den svenska avelsorganisation som registrerar rasen i fråga enligt artikel 27.2 i EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). Ansökan om tilläggsregistrering ska ske inom 30 dagar från det att hästdjuret förts in landet eller fått hästpass utfärdat i ett annat land. Vid tilläggsregistreringen registreras minst de uppgifter som anges i artikel 38.1 i EUkommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller avseende metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). ASRP registrerar alla uppgifter som finns vid tillfället för tilläggsregistrering Identitet Hästens identitet ska styrkas genom att en av SH godkänd ID-kontrollant eller veterinär läser av chip och kontrollerar hästens signalementsbeskrivning i hästpasset. Identitetskontrollen ska antecknas på avsedd plats i hästpasset (avsnitt VI) och ske i anslutning till ansökan om tilläggsregistrering Begärda handlingar För tilläggsregistrering krävs att en komplett ifylld ansökningsblankett i original och hästpasset i original skickas in till ASRP samt att hästen är identifierad enligt punkt

7 5.4 Stambokens indelning Stamboken består av Grundstambok med bilaga (Huvudavsnittet) och Riksstambok, vilka i sin tur är indelade i olika avdelningar. Hästens härstamning och meriter avgör om och i vilken del av stambokens huvudavsitt den ska införas. I bilagan införs hästar med ofullständig härstamning. Även bilagan är indelad i avdelningar (IV-VI). Hästens härstamning avgör i vilken del av stambokens bilaga den ska införas. Med godkänt avelsvärderad hingst, avses hingst av för ASRP erkänd ras (se nedan) som genomfört bruksprov minst motsvarande ASRPs bruksprov. Licensierad hingst innebär hingst med löst giltig licens betäckningsåret, i någon av de avelsorganisationer hingsten är avelsvärderad i. Med moder i huvudavsnitt eller motsvarande, menas; 1. för rasen Svensk Ridponny (GI, GII, GIII) eller motsvarande 2. för raserna Varmblodig Ridhäst, Welsh sekt. A, B, C och D, Russ, Connemara, New Forest och Dartmoor, moder med godkänt avelsvärderad och licensierad far och morfar samt införd i respektive ras huvudavsnitt (GI) eller motsvarande. 3. för raserna Engelskt fullblod, Arabiskt fullblod, Angloarabiskt fullblod och Shagyaarab, moder införd i respektive ras huvudavsnitt. 4. samt därutöver utländska ridponnyer och enstaka sto efter individuell prövning För att införas i Grundstambok eller dess bilaga, skall ponnyn vara - om född i Sverige; styrkt härstamning genom betäcknings- eller fölningsrapport, alternativt via DNA - om importerad; ha ett annat säkert identifieringsintyg - Beroende på antal erkända/godkända led i härstamningen, införs ponnyerna i olika avdelningar i grundstambok/bilaga. Erkända raser för Svensk ridponny är Svensk ridponny, Engelskt fullblod, Arabiskt fullblod, Angloarabiskt fullblod, Shagyaarab, Varmblodig Ridhäst, Welsh sekt. A, B, C och D, Russ, Connemara, New Forest och Dartmoor, samt därutöver utländska ridponnyer efter individuell prövning Grundstambok Avdelning I I avdelning I införs ponny fallen efter hingst införd i ASRPs Riksstambok I (eller motsvarande) och därutöver licensierad samt med moder i huvudavsnitt eller motsvarande (alt. berättigad till införande i ASRPs bilaga IV). (Raskod 43-år-1001) grön Avdelning II I avdelning II införs ponny fallen efter hingst av ASRP erkänd ras, samt licensierad och som uppfyller nedanstående två kriterier; * Har för rasen godkänd (avelsvärderad och licensierad (eller motsvarande)) far, morfar och mormorsfar och är införd i riksstambok eller motsvarande * Har genomfört och godkänts vid bruksprov som minst motsvarar ASRPs bruksprov, alternativt har prestationer som minst motsvarar ASRPs krav på meriter för bedömningsbarhet enligt ASRPs hingstregelverk samt med moder i huvudavsnitt eller motsvarande (alt. berättigad till införande i ASRPs bilaga IV). alternativt I denna avdelning införs ponny efter hingst enligt grundstambok I eller II samt moder införd i Riksstambok avdelning II. (Raskod 43-år-6201) gula Avdelning III I avdelning III införs ponny fallen efter avelsvärderad och licensierad hingst för av ASRP erkänd ras, som ej uppfyller kraven i grundstambok avd. I eller II, samt moder i huvudavsnitt eller motsvarande (alt. berättigad till införande i ASRPs bilaga IV). (Raskod 93-år-1001) vita 7

8 Bilagor Avdelning IV införs ponny fallen efter hingst berättigad till införande som fader i GI, GII eller GIII samt moder med avelsvärderad och licensierad far av erkänd ras. (Raskod 93-år-6201) grå Avdelning V införs ponny fallen efter hingst berättigad till införande som fader i GI, GII eller GIII samt moder med okänd eller icke godkänd härstamning (Raskod 93-år , ) grå Avdelning VI införs ponny fallen efter hingst införd eller berättigad till införande i ASRPs grundstambok I-IV, samt med angiven moder (registreringsnummer). Alternativt hingst av för ASRP erkänd ras, men ej avelsvärderad och/eller licensierad med moder införd hos ASRP. Härstamningen säkerställs via DNA mot fader och moder. (Raskod 99-år ) grå Principer för byte av avdelning i grundstambok Beroende på antal generationsled med föräldrar berättigade till införande i Grundstambok kan en hästs avkommor avancera uppåt i grundstambokens/bilagans avdelningar Riksstambok Riksstambok avdelning I (Huvudstambok) I Riksstambok avdelning I införs hingst som - är minst tre år - är införd i Grundstambok avdelning I, II eller III, eller motsvarande - har i Riksstambok avdelning I eller motsvarande införd far samt mor i antingen Riksstambok I eller II eller motsvarande. - har genomgått svensk avelsvärdering under det år stambokföringen sker och ha uppnått poäng enligt rasvisa bestämmelser beträffande exteriör och bruksprov eller kunna tillgodoräkna sig meriter från annat land eller tillgodoräkna sig tävlingsmeriter enligt ASRPs krav - har en fullständig härstamningskontroll (mot fader och moder) genom DNA I Riksstambok avdelning I införs sto som - är minst fyra år - är införd i Grundstambok avdelning I, II eller III, eller motsvarande - har i Riksstambok avdelning I eller motsvarande införd far och i Riksstambok avdelning I, II eller III eller därtill berättigad införd mor - har en godkänd härstamning i minst tre led - är avelsvärderad och har uppnått rasvisa bestämmelser beträffande exteriör och bruksprov. - har fått minst en avkomma berättigad till registrering i GI-GIII Riksstambok avdelning II I Riksstambok avdelning II (Förbok) införs sto som - är minst fyra år - är införd i Grundstambok eller bilaga - härstamningsmässigt inte uppfyller kraven för införande i Riksstambok avd. I, men som har meriter (egna meriter eller avkommemeriter) enligt rasvisa bestämmelser (se ASRPs sto- och unghästreglemente) beroende på härstamningen - är avelsvärderad och har uppnått rasvisa bestämmelser beträffande exteriör - har fått minst en avkomma berättigad till registrering i GI-GV 8

9 5.4.4 Beslut om stambokföring och registrering Beslut angående viss ponnys införande i grundstambok, respektive riksstambok beslutas av registrator/stambokförare med dessa Plan och Riktlinjer och med av ASRP antaget Hingstreglemente resp. Sto- och unghästreglemente som grund. I beslutet skall det anges hur överklagan till ASRPs styrelse skall ske. Överklagandet skall göras skriftligt inom tre veckor räknat från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den klagande skall ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. Detta beslut kan i sin tur, inom tre veckor, överklagas till besvärsnämnden som är sista instans inom ASRP för prövning av beslut om stambokföring. Som besvärsnämnd anlitar ASRP den av Svenska Hästavelsförbundet utsedda besvärsnämnd, för att härigenom få en opartisk prövning. 6 Avelsmål och antal avelsdjur ASRPs avelsmål är En ridponny av ädel, varmblodig typ med hög ridbarhet och en mankhöjd ej överstigande 148 cm. Målet är också att producera D-ponnyer som är internationellt konkurrenskraftiga. För att uppnå avelsmålet används kvalitativt goda avelsdjur. Det krävs ca 350 betäckningar per år av hingstar som renderar i registrering i Grundstambok avd. I, II eller III. 6.1 Rasens uppbyggnad Svensk Ridponny är en ädel ponny av internationell sport- och tävlingstyp. Rasen är uppbyggd av i huvudsak följande raser: Tysk, Holländsk, och Brittisk Ridponny samt Engelskt, Arabiskt och Angloarabiskt Fullblod, Shagyaarab, Svensk Varmblodig Ridhäst, Welsh sekt. A, B, C och D, Russ, Connemara, New Forest och Dartmoor. 6.2 Rasstandard för Svensk Ridponny Storlek Färg Typ Huvud Framparti Bakparti Bål Extremiteter Rörelser Önskvärd mankhöjd ej överstigande 148 cm Hingst: vid Riksstambokföring rekommenderad storlek cm Sto: vid Riksstambokföring cm Alla färger tillåtna En ädel, elegant och harmonisk individ Proportionerlig storlek med ädelhet, bra huvudansättning, vida ganascher Väl ansatt hals med tillräcklig längd. Markerad manke, bra sadelläge, fria armbågar. Starkt välmusklat kors. Lätt att trampa under sig (lätt och naturligt sätta under sig) Gott djup och stark länd, stark rygg men ej alltför kort. Benad efter ändamål och storlek. Nöjaktigt korrekt. Lätta, luftiga, taktmässiga, framåtgripande, elastiska och energiska med gott påskjut och bärighet i god balans. Temperament Livligt men stabilt, med mycket god karaktär; samarbetsvillig, modig och lättlärd. Individ med viss ponnykaraktär är önskvärd, dock inte något krav. Lämpad att skötas och ridas av barn och ungdomar. 9