HINGSTREGLEMENTE 2009

Transkript

1 Svenska Hästavelsförbundet HINGSTREGLEMENTE 2009 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA HÄSTAVELSFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION Godkända av SJV SH:S REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL Antaget av SH RASVISA BESTÄMMELSER Gällande 2009

2 INNEHÅLL SID PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA HÄSTAVELSFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION 1. Organisation Ekonomiska resurser SH:s sammansättning SH:s uppgift Styrelse Kansli Avelsvärderingsnämnder för hingstar Avelsvärderingsnämnder för ston Domare Veterinärmedicinskt råd Genetiskt råd Besvärsnämnd Tillämpning av förvaltningslagen 6 2. Ickediskriminering och offentlighet 6 SH:S REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL 3. Allmänt 7 4. Syftet med avelsvärdering av hingstar och hästkontroll 7 5. Avelsvärdering av hingstar Krav för avelsvärdering Individprövning Identitet Härstamning Exteriör Prestationer Hälsotillstånd Dopingregler Avkommeprövning Metoder m.m. för fastställande av avelsvärde Avelsvärderingsnämndens beslut Avelsvärderingsbevis Krav för att hingst skall få användas i avel Språngerullehantering Avelsvärderingsnämnd Sammansättning Arbetsuppgifter Avelsvärderingstillfällen 13 1

3 8.1 Ordinarie avelsvärdering Besiktning i samband med sommarpremiering Interimistisk besiktning i landet Interimistisk besiktning utom landet Regler för rasvisa bestämmelser Särskilt om fruktsamhetskontroll Redovisning av resultat Dispens från gällande regler Överklagan av avelsvärderingsresultat Ansvar för lämnade uppgifter Underrättelse om beslut Jäv Hingstägares skyldigheter och rättigheter Defektlista Rasvisa bestämmelser 21 Arab 21 Angloarab 22 Lipizzaner 30 Morganhäst 33 American Quarter 36 American Paint 38 Shagya-arab 40 Knabstrupper 45 Frieser 50 American Curly 51 Rysk Basjkir 53 Nordsvensk Brukshäst 54 Ardenner 56 Fjord 59 Irish Cob 62 Tinker 64 Clydesdale 67 Shire 70 Haflinger 73 Connemara 77 New Forest 81 Dartmoor 85 Svensk Ridponny 87 2

4 Gemensamma ponnyregler Gotlandsruss, Shetland, Exmoor 97 Särskilda regler Gotlandsruss 102 Shetland 103 Exmoor 106 Kaspisk häst 107 3

5 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA HÄSTAVELSFÖR- BUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION Antagna av Svenska Hästavelsförbundet (SH) med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur och (SJVFS 2008:26) om djurskyddskrav vid avelsarbete som grund. Avelsvärdering är frivillig, men för all beräkning av hästars avelsvärde är SH ansvarig såvida inte Statens jordbruksverk därför utsett annan organisation. SH har huvudansvaret för att verksamheten sker i enlighet med Statens jordbruksverks ovannämnda föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djurskyddskrav vid avelsarbete. SH skall utföra arbetet opartiskt och i enlighet med aktuella och beprövade vetenskapliga metoder samt med bästa möjliga säkerhet och effektivitet. Avelsvärdering ger möjlighet till urval av hingstar utifrån uppsatta avelsmål för respektive ras. Ett avelsvärde fastställs normalt första gången när hästen genomgått individprövning. Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet beräknas ett nytt avelsvärde. Detta justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. SH ska föra register över de resultat som kan ligga till grund för beräkningen av hästens avelsvärde. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till härstamnings- och individprövning. De metoder som används ska vila på vetenskaplig grund och högsta möjliga säkerhet ska eftersträvas. De personer som anlitas i verksamheten skall ha den arbetsinstruktion och kompetens som krävs för fullgörande av uppgifterna. 1. ORGANISATION 1.1 Ekonomiska resurser SH:s verksamhet finansieras främst av avels-/serviceavgifter från hästägare, medlemsavgifter och till viss del statliga bidrag. Avgifterna beräknas enligt självkostnadsprincipen och baseras på utförda åtgärder för hästägare samt utlämnat material. 1.2 SH:s sammansättning SH:s uppgift SH är en ideell förening. SH:s medlemmar utgörs framförallt av rasföreningar. SH:s uppgift är att främja kvaliteten och utvecklingen av svensk hästavel. 4

6 1.2.2 Styrelse Styrelsen består av minst 7 ledamöter och minst 3 suppleanter. Styrelsen och suppleanterna utses av medlemmarna i enligt med föreningens stadgar. Styrelsen anställer generalsekreterare med ansvar för löpande uppgifter samt övrig personal på föreningens kansli. Styrelsen är ansvarig för verksamheten men enligt en delegationsordning kan beslut delegeras till andra funktionärer Kansli Kansliet handhar föreningens löpande uppgifter. Verksamheten sköts av generalsekreteraren och övrig personal. För vissa uppgifter anlitas konsulter Avelsvärderingsnämnder för hingstar Avelsvärderingsnämnderna ansvarar för avelsvärderingen av hingstar. Nämnden skall vid sammanträde bestå av minst tre ledamöter varav en veterinär. Nämndens ledamöter utses årsvis av SH:s styrelse. Nämnden är beslutför med minst tre av ledamöterna, varav en veterinär, närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Protokoll skall föras vid nämndens sammanträden. Nämndernas ledamöter skall ha god kunskap om avelsvärdering och de raser som omfattar nämndens arbete. Avelsvärderingsnämnderna ansvarar för avelsvärdering och genomför värdering av härstamning, exteriör, prestationer, hållbarhet och hälsa Avelsvärderingsnämnder för ston Avelsvärderingsnämnderna utför avelsvärdering av ston. De utses av SH:s styrelse. Nämnden är beslutför med endast en av ledamöterna närvarande. En ledamot ska ha god kunskap om avelsvärdering och om den/de raser som omfattar avelsvärderingsnämndens arbete Domare Domare utför avelsvärderingsgrundande bedömningar. Domarna utses av SH:s styrelse. En domare skall ha dokumenterat god kunskap om de egenskaper och de raser som domaren dömer. 5

7 1.2.7 Veterinärmedicinskt råd Veterinärmedicinska rådet är rådgivande i veterinärmedicinska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av veterinärmedicinsk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter och utses årsvis av SH:s styrelse. Ledamöterna skall ha hög veterinärmedicinsk kompetens. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden Genetiskt råd Genetiska rådet är rådgivande organ inom SH i genetiska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av genetisk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter och utses årsvis av SH:s styrelse. Ledamöterna skall ha hög kompetens i genetiska frågor. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden Besvärsnämnd Besvärsnämnden är sista instans inom SH för prövning av avelsvärderingsnämndernas beslut. Besvärsnämnden utses årsvis av styrelsen och skall bestå av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutsför med minst tre av ledamöterna närvarande, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet. I de fall som besvärsnämndens beslut går en klagande emot inom ett område som regleras av Statens jordbruksverk skall denne, när beslutet delges, erhålla upplysningar om att beslutet kan överklagas till Statens jordbruksverk. 1.3 Tillämpning av förvaltningslagen och personuppgiftslagen SH skall i frågor som rör avelsvärdering av hästar tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor om parts rätt att få del av uppgifter, om jäv, om motivering av beslut och om underrättelse av beslut. Personuppgifter skall hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 2. ICKEDISKRIMINERING OCH OFFENTLIGHET I verksamheten som avelsorganisation skall alltid principen om ickediskriminering tillämpas. Uppgifter om avelsvärdering och moment som ingår i denna skall vara offentliga. 6

8 SH:S REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL 3. ALLMÄNT SH utfärdar reglemente rörande avelsvärdering i Sverige för hingstar av alla raser utom de som omfattas av annan av Jordbruksverket godkänd avelsorganisation. 4. SYFTET MED AVELSVÄRDERING AV HINGSTAR OCH HÄSTKONTROLL Avelsvärdering av hingstar syftar till att främja kvalitet och utveckling i svensk hästavel. Den genomförs med hjälp av individprövning, fruktsamhetskontroll och avkommeprövning. Avelsvärdering ger möjlighet till urval av hingstar i relation till uppsatta produktions- och avelsmål för resp ras. Resultat från avelsvärdering skapar dessutom underlag för planering, rådgivning och forskning inom hela hästsektorn. 5. AVELSVÄRDERING AV HINGSTAR 5.1 Krav för avelsvärdering En hingst, 2 år och äldre, som inte enbart är avsedd för avel inom annan avelsorganisation, kan avelsvärderas enligt dessa regler under förutsättning att hingstens identitet är fastställd på sätt som framgår av Statens jordbruksverks föreskrift (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur samt med känd härstamning registrerad hos godkänd stamboks- och registerförande förening. Hingsten ska vara anmäld till avelsvärdering enligt arrangörens anvisningar. 5.2 Individprövning Identitet Vid individbedömningen skall hingstens identitet kontrolleras mot åberopad identitetshandling/pass. Om tveksamhet föreligger om en hingsts identitet skall nämnden föranstalta om DNA-undersökning eller annan metod även om sådan tidigare utförts Härstamning Härstamningsbedömning skall utföras på basis av all tillgänglig officiell information om föräldrars och närbesläktade hästars egna meriter och deras avkommeprövningsresultat Exteriör Hingstens konstitution och rörelser skall bedömas och beskrivas i förhållande till hingstens ålder, avelsmål och användningsområde för rasen samt i förekommande fall aktuell rasstandard. Exteriör bedöms enligt följande, om inte särskilt anges i rasvisa krav. 7

9 - Typ - Huvud, hals och bål - Extremiteter - Skritt - Trav Poäng tilldelas endast hästar som bedöms för en ras där det finns rasvisa bestämmelser. Bedömningar som ej genomförts av en avelsvärderingsnämnd, men som skett vid utställningar och visningar som är avelsvärderingsgrundande, ska ingå i den samlade bedömningen av en hingsts exteriör Prestationer En hingsts sammanvägda prestationer bedöms utifrån resultat från bruksprov eller officiella tävlingar eller en kombination härav, varvid hänsyn skall tas till ålder, ras och användningsområde. Endast resultat från officiella tävlingar och prov får ingå i bedömningen. Tävlingar och prov arrangerade och sanktionerade av föreningar anslutna till SH, Svenska Ridsportförbundet och Svenska Travsportens Centralförbund är officiella. Även andra organisationers tävlingar kan vara officiella om det specificeras i rasvisa krav. Bruksprov skall omfatta något eller några av följande moment: - löshoppning - ridprov, ev. med testryttare - uppsutten hoppning - körprov - uthållighetsprov - dragprov - bedömning av temperament Bruksprovsförrättare utför bedömning av hingstarnas bruksprov. Bruksprovsförrättare utses årsvis av SH:s styrelse. En förrättare skall ha god kännedom om de raser som omfattar förrättarens arbete. Då ingen bruksprovsförrättare är utsedd bedöms bruksprovet av avelsvärderingsnämnden eller delar av denna. Hingst skall genomgå bruksprov enligt grundkrav eller ha genomfört officiell tävling för att vara avelsvärderad, om inte särskilt bruksprov eller angivna tävlingsmeriter specificeras i rasvisa bestämmelser. Om prestationsbedömningen är frivillig ska detta anges i rasvisa bestämmelser. Bruksprov enligt grundkrav Utförs i ridhus eller på ett inhägnat område. Hjälptyglar får ej användas. Hingsten skall vara betslad med tränsbett, vid körprovet är stångbett tillåtet. Vid ridprov skall ryttaren bära passande klädsel och hästen ska vara sadlad med väl tillpassad sadel. Vid körprov skall hingst vara selad med väl tillpassad sele, valfri vagn eller sulky som normalt skall medföras av hästägaren. Bedömningarna sker enligt 10-gradig skala. 8

10 Följande moment skall bedömas: 1. Uppsittning /anspänning och avsittning /frånspänning (en medhjälpare skall anlitas). 2. Igångsättning samt dragteknik och dragvilja vid körning. 3. Halter. 4. Utvecklingsförmåga 5. Temperament, samarbetsvilja och lydnad. Ridprov Hingsten skall ridas i skritt, trav och galopp i båda varven. Den skall göra halt och förbli stillastående i 5 sekunder. Körprov Hingsten skall köras i skritt och trav i båda varven efter domarens anvisningar. Den skall göra halt och förbli stillastående i 5 sekunder. Försök till anspänning får ej pågå mer än 5 minuter, dock kan hästägare få ett försök till senare samma dag Hälsotillstånd Bedömning av hälsotillståndet skall omfatta: - allmän sundhet - hållbarhet i förhållande till ålder och användningsområde - frihet från ärftliga defekter Alla hingstar skall kontrolleras och bedömas avseende defekter som anges i 3 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (2004:22) om djurskyddskrav vid avelsarbete. För diagnos av vissa defekter kan röntgenundersökning krävas. Ett protokoll för genomförd kontroll och bedömning skall nedtecknas och finnas för varje hingst. Hälsobedömning ska ske varje gång en hingst individbedöms. Om en ledamot i avelsvärderingsnämnden kräver det, skall ytterligare undersökning avseende hälsotillståndet genomföras, innan avelsvärderingsnämnden avger sitt ställningstagande Dopingregler Hingstar som deltar i avelsvärdering får inte utsättas för doping eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar hingstens prestationsförmåga eller temperament. Hingstägare är skyldig att meddela ev behandling eller medicinering inför avelsvärdering. Veterinär ledamot i avelsvärderingsnämnd kan utan föranmälan föranstalta om provtagning för dopinganalys. 9

11 5.3 Avkommeprövning Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet, är avelsvärderingsnämnden skyldig att verkställa en sådan. I normalfallet skall resultat från ett minimiantal av 15 avkommor av lägst 3 års ålder ligga till grund för beräkning av avelsvärdet för en hingst. Avkommeprövning skall genomföras på grundval av avkommornas officiella resultat från något eller några av följande moment: - premieringar - kvalitetsbedömningar - unghästtest - bruksprov - officiella tävlingar - dragprov för brukshästar - utställningar För att resultat från dessa prövningsmoment skall kunna tillgodoräknas ska dessa vara avelsvärderingsgrundande. Uppgifter om avkommor som exporterats skall så långt som möjligt ingå i bedömningsunderlaget. Detsamma gäller uppgifter om avkommor i utlandet, till importerade hingstar eller hingstar vars sperma importerats, vars resultat dokumenterats av en utländsk avelsorganisation eller stambokförande förening. För att en bedömning skall tillgodoräknas hingsten, skall prövningstillfället vara godkänt av avelsvärderingsnämnden. I avkommeprövningen skall ingå en kontroll och bedömning av om avkommorna är bärare av sådana defekter som anges i 3 i Djurskyddsmyndighetens föreskrift (2004:22) om djurskyddskrav vid avelsarbete. 5.4 Metoder m.m. för fastställande av avelsvärde Ett avelsvärde fastställs normalt första gången när hingsten genomgått individprövning. Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet beräknas ett nytt avelsvärde. Detta justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till härstamnings- och individprövning. Då så är möjligt skall BLUP-metoden (Best Linear Unbiased Prediction) för statistiskgenetisk analys av insamlade data och skattning av avelsvärden användas. 10

12 I det fall det ej är möjligt att tillämpa BLUP-metoden, kan beräkning av avelsvärde grunda sig på andel avkommor bedömda i viss kvalitetsklass eller enkla medeltal. Därvid skall hänsyn tagas till antal födda föl eller antal betäckta ston. Hingstar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individ och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas. Vilka avelsvärdesklasser som tillämpas inom en ras avgörs av rasvisa bestämmelser. Hingstar som godkänns enligt rasvisa bestämmelser utan någon bedömning av prestation kan endast tilldelas den lägsta godkända individklassen för rasen. Hingstar som godkänns enligt rasvisa bestämmelser vid interimistisk besiktning tilldelas avelsvärdesklassen INT fram till nästa ordinarie avelsvärdering för rasen. Hingstar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individ och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas. Vilka avelsvärdesklasser som tillämpas inom en ras avgörs av rasvisa bestämmelser. Hingstar som godkänns enligt rasvisa bestämmelser tilldelas avelsvärdesklassen INT fram till nästa ordinarie avelsvärdering för rasen. 5.5 Avelsvärderingsnämndens beslut Avelsvärderingsnämnden kan lämna ett muntligt beslut om resultatet av individprövningen eller avkommeprövningen när sista prövningsmomentet är slutfört. Ett skriftligt beslut med resultat från individprövningen och/eller avkommeprövningen samt avelsvärderingsbeviset i original skall tillsändas berörd hingstägare omgående efter nämndens beslut. Beslutet skall innehålla en motivering, datum för beslutet samt besked om hur överklagande till SH:s besvärsnämnd kan ske. Ovan gäller även när nytt beslut om avelsvärdering har fattats. 5.6 Avelsvärderingsbevis Avelsvärderingsbevis utfärdas av avelsvärderingsnämnden och tilldelas hingsten när denne genomgått fullständig individprövning eller avkommeprövning. För hingstar som ej genomfört alla moment i avelsvärderingen utfärdas ett protokoll vid påbörjad avelsvärdering. Avelsvärderingsbeviset skall grunda sig på senaste meddelade beslut om avelsvärdering och skall innehålla följande uppgifter om hingsten: - identitetsnummer - namn - ras - härstamning - signalement - uppfödare - nuvarande ägare - resultat av exteriörbedömning 11

13 - mått - prestationer - hälsotillstånd - nedärvning av defekter i förekommande fall - resultat från avkommeprövning i förekommande fall - sammanfattande avelsvärdesklass Beviset skall även innehålla uppgifter om utfärdare och plats och datum för beslut. Kopior av avelsvärderingsbeviset skall arkiveras på SH:s kansli. 6. KRAV FÖR ATT HINGST SKALL FÅ ANVÄNDAS I AVEL För att hingst skall få användas för avel krävs - att hingsten är blodtypad/dna-testad. - att importerade hingstar i Sverige genomgått CEM-test med negativt resultat - att tidigare års betäckningsrapporter och fölredovisningar (språngrulla) redovisats. - att hingst ej nedärver defekt (vissa undantag förekommer se SJVFS 2008:26) För hingst i seminverksamhet gäller dessutom att dessa omfattas av SJV:s föreskrifter för semin. Stamboks- och registerförande förening kan dessutom själva ställa upp regler för olika typer av betäckningslicenser etc vilket inte regleras av detta reglemente. 6.1 Språngrullehantering Hingstens samtliga betäckningar ska rapporteras enligt SH:s anvisningar. Fullständigt ifyllda betäckningsrapporter och språngrullor måste redovisas senast den 30 september årligen till SH eller därtill utsedd organisation. 7. AVELSVÄRDERINGSNÄMND 7.1 Sammansättning Avelsvärdering av hingstar utförs av en nämnd som utses av SH:s styrelse efter förslag från respektive stamboks- och registerförande förening, eller sammanslutning av dessa, årsvis för varje raskategori. Avelsvärderingsnämnd utses för olika hästkategorier eller för viss ras om den har tillräcklig omfattning och består av minst tre ledamöter, varav en veterinär. Därutöver utses minst två suppleanter. Dessutom bör ingå en till två rasledamöter. Rasledamöter och till nämnden knutna rådgivande medlemmar bekostas av respektive stamboks- och registerförande förening. Vid avelsvärdering av för landet nya och oprövade raser sker avelsvärdering av en nämnd, enligt ovan, med allmän hästkunskap, varav en veterinär. Denna nämnd kan vid 12

14 behov knyta till sig rådgivande medlemmar, som bekostas av rasförening om sådan finns, i annat fall av hingstägaren. 7.2 Arbetsuppgifter Avelsvärderingsnämnden beräknar avelsvärde och beslutar om kvalitetsklass. Nämnden äger rätt att ta särskild hänsyn till härstamning eller för rasen särskilt värdefull egenskap vid individprövning. Varje sådant beslut skall i förekommande fall med angivande av motiv meddelas eventuell berörd stamboks- och registerförande förening eller sammanslutning av dessa. Beslut rörande enskilda hingstars bedömningsresultat uppförs på avelsvärderingsbevis eller exteriör-bedömningsprotokoll. Nämnden kan ansöka hos SH om dispens från gällande bestämmelser då nämnden finner detta särskilt motiverat. Det åligger avelsvärderingsnämnd att årligen gå igenom hela hingstbeståndet med avseende på fertilitet, avkommeprövningsresultat och andra omständigheter som rör hingstars avelsvärderingsstatus. Avelsvärderingsnämnd kan i fråga rörande defekt remittera frågan till SH:s veterinärmedicinska råd eller genetiska råd och vid behov besluta om avkommeundersökning för ställningstagande Avelsvärderingsnämnd kan härutöver vara remissinstans i olika ärenden. Det åligger nämnden att noga följa utvecklingen av aktuella raser, deras användning och resultat. Minst en gång årligen bör avelsvärderingsnämnd sammanträda med berörd stamboksoch registerförande förening eller sammanslutning av dessa för genomgång av aktuella frågor. 8 AVELSVÄRDERINGSTILLFÄLLEN 8.1 Ordinarie avelsvärdering SH eller på uppdrag av SH utsedd stamboks- och registerförande förening ordnar minst årligen avelsvärdering av alla därtill berättigade hingstar. Till ordinarie avelsvärdering kan i tillämpliga fall även hänföras bruksprov och utställning. Till avelsvärdering kan även tidigare avelsvärderade hingstar kallas för prövning. 8.2 Besiktning i samband med sommarpremiering För hingstar av vissa raser gäller att de mellan de ordinarie avelsvärderingstillfällena enligt de rasvisa bestämmelserna även skall visas på sommarpremiering för kontroll av allmän sundhet och hudkvalitet. Denna besiktning utförs av ordinarie premieringsförrättare på sommarpremiering. Vid eventuella anmärkningar skall hingsten visas för förnyat tillstånd vid nästkommande ordinarie avelsvärdering. Samma gäller för hingst som omfattas av denna bestämmelse men som uteblir från sommarpremiering. 13

15 8.3 Interimistisk besiktning i landet Efter ansökan från hingstägare eller importör och på dennes bekostnad kan avelsorganisation i samråd med ordförande i berörd avelsvärderingsnämnd föranstalta om interimistisk avelsvärdering av hingst med stamboksberättigad härstamning och som i övrigt uppfyller alla för enligt rasvisa bestämmelser erforderliga krav som berättigar till visning för avelsvärdering i de fall då - hingsten p g a force majeure eller skada/sjukdom styrkt av veterinärintyg ej kunnat visas på ordinarie avelsvärdering eller, - importerats till landet efter senaste ordinarie avelsvärdering inför aktuell betäckningssäsong. Interimistisk avelsvärdering verkställs på överenskommen tid och plats och på delegation av respektive avelsvärderingsnämnd. Före besiktning skall avelsvärderingsnämndens ordförande tillsammans med SH eller motsvarande gå igenom hingstens formella meriter samt inhämta information från aktuell stamboks- och registerförande förening. Övriga nämnden delges beslut om interimistisk besiktning. Nämnden skall efter genomförd interimistisk besiktning tillställas kopia av avelsvärderingsbevis och beslut. I samband med detta utses en besiktningsnämnd med uppgift att besiktiga hingsten. Denna nämnd skall bestå av tre personer varav en veterinär. Företrädesvis utses ledamöterna inom ordinarie avelsvärderingsnämnd. I undantagsfall kan besiktning utföras av två personer, varav en veterinär enligt ovan. Vid nästkommande ordinarie avelsvärdering beräknas hingstens avelsvärde. Interimistiskt tillstånd är giltigt till nästkommande ordinarie avelsvärdering. 8.4 Interimistisk besiktning utom landet I samband med import av hingst kan avelsorganisation i enlighet med förfarandet beträffande interimistisk besiktning inom landet och efter ansökan från blivande importör, på dennes bekostnad låta besiktiga och avelsvärdera hingst i utlandet och därigenom lämna bindande förhandsbesked inför ordinarie avelsvärdering i de avseenden besiktningen omfattat. Avelsvärderingsnämnden kan besluta om undantag från särskild besiktning av hingst om den visat ett mycket högt avkomme-prövningsvärde. 9. REGLER FÖR RASVISA BESTÄMMELSER I den mån mer detaljerade bestämmelser skall gälla för någon ras inom ramen för vad detta reglemente föreskriver skall det framgå av bilagda rasvisa bestämmelser. Dessa skall för att gälla utarbetas och antagas av i SH ordinarie medlemsförening representerande rasen, samt fastställas av SH. I de fall rasvisa bestämmelser ej föreligger är det avelsvärderingsnämndens uppgift att avelsvärdera hingstarna av aktuell ras eller för visat användningsområde efter sin egen tolkning av detta reglemente. Skulle osäkerhet om tolkningen föreligga kan nämnden konsultera aktuell stamboks- och registerförande förening eller SH. 14

16 10. SÄRSKILT OM FRUKTSAMHETSKONTROLL Enligt moment Språngrullehantering i detta reglemente skall hingstägare senast 30 september varje år för varje hingst redovisa vilka ston som betäckts under året samt resultatet av betäckningarna året innan. Sammanställda resultat skall granskas av SH samt ordförande och veterinärledamot i aktuell avelsvärderingsnämnd. I enlighet med defektlistan föranleder lägre fölningsprocent än 40 särskild kontroll av språngrulla och beslut om spermaundersökning eller eventuell annan undersökning. Även hingstar med årligen upprepad fölningsprocent under 50 kan föranleda beslut om särskild undersökning eller utredning. Erhållna undersökningsresultat redovisas för avelsvärderingsnämnden i sin helhet, vilken har att fatta beslut om ytterligare åtgärder i form av vidare undersökningar, begränsningar i användningen eller tagande ur avel. 11. REDOVISNING AV RESULTAT SH skall för officiell publicering av hingstars kvalitetsklasser årligen i t ex "Hästavel" tillkännage samtliga för avel godkända hingstar med resultat både vad avser enskilda hingstars avkommeresultat och övergripande rasstatistik. 12. DISPENS FRÅN GÄLLANDE REGLER Avelsvärderingsnämnden, berörd rasförening eller hingstägare kan ansöka om dispens från gällande krav om särskilda skäl föreligger. Över sådan dispensansökan skall alltid avelsvärderingsnämndens och i förekommande fall bruksprovsnämndens ordförande samt stamboks- och registerförande förening beredas tillfälle att yttra sig. Beslut om dispens fattas av SH:s styrelse. 13. ÖVERKLAGAN AV AVELSVÄRDERINGSRESULTAT Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som han begär och de omständigheter han åberopar till stöd för sin begäran om ändring. Skrivelsen skall vara SH tillhanda inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Inom SH remitteras överklagan för yttrande till den avelsvärderingsnämnd som bedömt hingsten och till berörd stamboks- och registerförande förening eller sammanslutning av dessa, samt vid behov även yttrande från veterinärmedicinskt och/eller genetiskt råd. SH:s besvärsnämnds beslut skall grunda sig på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt framkommit i ärendet. SH:s besvärsnämnd är SH:s sista beslutande instans i överklagningsärenden. Eventuellt beslut om ombedömning verkställs efter anvisningar från SH:s kansli. Klaganden eller annan berörd skall underrättas om innehållet i nämndens beslut och om hur han kan överklaga det. Besvärsnämndens handlingar skall omfatta själva överklagan samt till SH inkomna remissyttranden. 15

17 14. ANSVAR FÖR LÄMNADE UPPGIFTER SH ansvarar inte för att uppgifter i skriftliga handlingar, som har lämnats in till SH, är riktiga, fullständiga och stämmer överens med verkligheten. Inte heller för sådana uppgifter i den mån de tagits in i register. 15. UNDERRÄTTELSE OM BESLUT 16. JÄV En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom besvärsnämnden avgör ärendet. Parten behöver dock inte underrättas om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Se vidare punkt Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 11 och 12 tillämpas vid avelsvärdering av hingstar. Förvaltningslagens regler beträffande jäv: "11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Exempelvis föreligger jäv då: Domare, dennes make/maka/sambo eller dennes nära släkting (föräldrar, barn eller syskon) ägt, tränat eller under längre tid haft aktuell häst uppstallad. Domare under de senaste 5 åren varit ägare till aktuell hästs far eller mor. Domare anser sig själv jävig. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. 16

18 17. HINGSTÄGARES SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER Hingstägare har rätt att på de grunder som anges i momentet Överklagan av avelsvärderingsresultat överklaga beslut eller enligt momentet Dispens från gällande regler söka dispens. Hingstägare kan däremot ej ställa ekonomiska anspråk på SH eller någon av dess medlemsorganisationer föranledda av resultat i avelsvärderingen eller eventuella felaktigheter i densamma. Det är varje hingstägares skyldighet att känna till och följa de föreskrifter och regler som utfärdats av SJV och avelsorganisation som reglerar avelsvärdering av hingstar om vederbörande hingstägare önskar deltaga i avelsvärdering anordnad eller sanktionerad av SH. Det är hingstägarens skyldighet att i samband med anmälan av hingst för avelsvärdering inklusive utlandsbesiktningar lämna så fullständiga och riktiga uppgifter som möjligt. Ej utelämna någon information som kan påverka bedömningen av aktuell hingst såsom dolda fel, pågående medicinering, utförd operation eller behandling. Hingstägare har rapporteringsskyldighet, enligt SJV:s föreskrift om djurskyddskrav vid avelsarbete, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel. I samband med hästägarförsäkran skall hingstägare intyga att otillbörlig medicinering eller behandling ej skett. Det är varje hingstägares skyldighet att till respektive stamboks- och registerförande förening rapportera ev förändringar i ägarskap eller ort för utstationering av hingst under betäckningssäsong. En hingstägare skall så snart stoägaren fullgjort sina skyldigheter enligt det mellan parterna ingångna avtal om betäckning av stoet till stoägaren överlämna språngsedel i undertecknat skick. Innehavare av hingst som inte följer bestämmelser i detta reglemente eller ej erlägger de avgifter som SH:s styrelse beslutat om kan vägras en rättighet, som följer av detta reglemente, eller drabbas av återkallelse av sådan rättighet för viss tid eller tills vidare (uteslutning). Beslut om uteslutning fattas av SH:s styrelse efter det att berörd hingstägare underrättats av SH om förhållandet och givits möjlighet att förklara aktuella omständigheter och fullgöra sina skyldigheter. Resultaten för avkommorna till de hingstar som inte uppfyller reglerna 6 i detta reglementet är inte avelsvärderingsgrundande. Alla hingstar skall visas i träns av person över 16 år. 17

19 18. DEFEKTLISTA Fynd vid veterinärbesiktning av hingstar vid avelsvärdering och hur dessa bör påverka avelsvärderingsresultatet Beteckningar: kass för avel = kasserad för allmän avel, enl gällande djurskyddsregler dvs upptagen som defekt i SJVFS 2008:26 kass = medför kassation, som ett rasvist krav, såvida inte annat anges i rasvisa bestämmelser 1 = fel av betydelse men som kan vägas upp av andra förtjänster, rapporteras 2 = saknar veterinärmedicinsk betydelse rapp = skall meddelas i kritiken och antecknas på avelsvärderingsbeviset. (Fel som medför kassation samt fel av betydelse skall alltid rapporteras). Fynd Glosöga Bettfel (över-, underbett) Fång, ponny Beteckning 2, rapp kass för avel. Dock accepteras mindre över-underbett, dvs då framtändernas tuggytor möts till en del. Flera undersökningstillfällen erfordras vid gränsfall. kass Fång, stor häst 1 Stora exteriöra avvikelser i benaxlar Överben kass 2. Vid överben på skenben-griffelben och ej lednära Uppdrivna kotor utan 2 några ledförändringar Ledgallor Osteochondros Strålbenshälta vid behov utredning med bl a röntgen av aktuell led kass för avel. kass för avel. 18

20 Spatt Ringkota Patellaupphakning Patellaluxation Cervical vertebral malformation (CVM) kass för avel. rapp. För äldre hingstar med tävlingsprestationer men med röntgen diagnosticerad spatt - rapp. kass - verifierad med röntgen. kass för avel. kass för avel. kass för avel Subluxation i kronled 2 Tuppspatt Påtagligt vida, platta hovar Påtagligt små, trånga hovar Hovbroskförbening grav/tidig Bockhov Påtagligt dålig hornkvalitet Man- och svansskorv, med kroniskt förlopp Allergiska eksem/ sommareksem Mugg, kallblod Mugg, övriga Rasp, kallblod Klapphingst/kryptorchism Testiklar med avvikande storlek kass. kass. kass. kass för avel kass vid nygodkännande. 1 vid förlängt tillstånd. kass. kass för avel. kass för avel. kass (vid måttlig - kraftig utbredning). 1 (vid upprepade tillfällen). kass (vid måttlig - kraftig utbredning). kass. vid kraftigt avvikande storlek (>50%) - kass för avel mer än 25 %, spermaprov rapp. 19

21 Testikel med lägesfel i pungen Båda testiklarna med lägesfel Testiklar med kraftiga konsistensavvikelse Testiklar med traumatiska skador/inflammation Pungbråck Pungbråck, traumatisk Navelbråck rapp. kass om testiklarna ej går att lägerätta och förblir i rätt läge. kass. rapp, spermaprov. kass för avel. rapp - utredning och rapportering, uppföljning av operationsberättelse (ruptur av tunica vaginalis). Kass för avel Luftsnappning 1 Kvickdrag Struppipning kass för avel kass för avel. Biljud vid bruksprov skall utredas på klinik. Krubbitning 1 Vävning 1 Lynnesfel kass. Hingstägare har rapporteringsskyldighet, enligt SJV:s föreskrift om djurskyddskrav vid avelsarbete, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel. Olika veterinärmedicinska fynd av betydelse för djurskyddet utredning och eventuell kassation. Hingst som är anlagsbärare av genetisk defekt t ex cerebellär hypoplasi (slinger), HYPP, OLWS, SCID, PSSM, GBED, HERDA, JEB s.k. krumma föl - kasseras för avel. Förekommer defekt av betydelse, rapporterad efter ordinarie avelsvärdering, kan hingsten återkallas för ny undersökning och omvärderas. För äldre hingstar gäller att hänsyn skall tagas till ålder och utförda prestationer. Fertilitetskrav = ej under 40 % dräktighet (15 ston eller fler betäckta). Lägre dräktighetsprocent föranleder utredning med bl. a spermaprovtagning. 20

22 19. RASVISA BESTÄMMELSER 02 Arabiskt fullblod Arab (fastställda ) Individprövning Härstamning Hingst ska vara registrerad i Svenska Arabhästregistret. World Arabian Horse Organizations, WAHO:s regler gäller. Hälsotillstånd Hingst skall innan avelsvärdering genomgå fullständig hälsobedömning vid djursjukhus eller vid av SH godkänd klinik. Hingst skall besiktigas enligt SH:s veterinära defektlista. Hingst skall därutöver genomgå veterinärbesiktning vid avelsvärderingstillfället och vara godkänd. Exteriör Hingst skall bedömas enligt 10-gradig skala och bedömas i följande bedömningsgrupper. Arabtyp, huvud och hals/överlinje och kropp/korrekthet i ben och rörelser/aktivitet i skritt/ Aktivitet i trav. Hingst skall vid avelsvärderingstillfället mätas avseende mankhöjd. Färgen skall anges. Bruksprov Hingst fyra år och äldre skall utföra bruksprov enligt SH:s grundkrav. Provet ska bedömas som godkänt respektive icke godkänt (ingen poängbedömning). Tävlingsmeritering kan ersätta bruksprov. Som tävlingsmeritering räknas start i English Pleasureklass på SAHF:s riksutställning eller Sport Cup. Bruksprovet kan ersättas med ett intyg utfärdat av veterinär eller godkänd riddomare. Kvalitetsklasser Kvalitetsklass tilldelas hingst vid individprövning enligt följande: Klass I: 38 poäng eller högre. Klass II: poäng Klass III: erhåller övriga avelsvärderade hingstar 21

23 Angloarab (fastställda ) 03 Angloarab Allmänt Till grund för bedömning av härstamning och registrering ligger SAAF:s Plan- och riktlinjer Individprövning Hingst vars härstamning innehåller avelsvärderade och godkända hingstar för angloavel i minst fyra led och som uppnått rasvisa krav för angloavel vid betäckningstillfället, samt genomförd avelsvärdering för premiering enligt nedanstående premieringsreglemente. Alla resultat som hänföres till hingsten ska kunna redovisas med dokument. Härstamning Hingst ska vara av raserna angloarab (x) inregistreringsbar I sektion I, II eller III, arabiskt fullblod (ox), engelskt fullblod (xx) eller Shagya-arab och skall vara införd i respektive grundstambok eller riksstambok eller motsvarande internationellt godkänd stambok. Engelsk, arabisk, angloarabisk fullblodshingst och shagyahingst som är avelsvärderad och godkänd för svenskt halvblod är också godkänd för angloarabavel utan att särskild prövning för angloavel behöver göras. Hälsotillstånd Hingst skall vara veterinärt godkänd och vara röntgad utan anmärkning avseende osteochondros i has- och knäleder (bak). Röntgenbilderna får vara tagna tidigast den 1/7 det år hästen fyller 2 år. Bilderna skickas till anvisad adress innevarande år för vidarebefodran till AVNs veterinär. I händelse av tvist rörande tolkning av röntgenresultat och dess betydelse för avelsvärderingen avgörs frågan av ordföranden i veterinärmedicinska rådet efter remiss till detta och Institutionen för radiologi vid SLU. Endast hingst med godkänt hälsotillstånd är berättigad till genomförande av bruksprov. Hingst som ej godkänts för hälsotillstånd enl. SH:s defektlista är kasserad. Exteriörbedömning 10-gradig skala tillämpas och hingst skall erhålla lägst 23 poäng sammanlagt för de tre första delmomenten, varvid ingen av dessa delpoäng får vara under 7, för att kunna fortsätta bruksprovet Mått Hingst skall vid individpröving mätas avseende mankhöjd och skenbensomfång. För oxhingst gäller önskvärd mankhöjd minst 155 cm och för x-hingst minst 160 cm. Annars ska en lägre siffra för typ anges. För fullblodshingstar med löpmeriter anpassar Avelsvärderingsnämnden (AVN) individprövningen efter resp. hingsts ålder, meriter och utbildningsståndpunkt. 22

24 03 Angloarab Bedömningskriterier 1. Kvalitetsklasser a) Exteriörbedömning. Kvalitetsklass 50-poängsskala 60-poängsskala I poäng poäng II poäng poäng III (gdk endast med prestation) poäng* poäng Kass - 29 * - 35 poäng b) Bruksprov: Löshoppning/uppsutten hoppning/gångarter under ryttare: Löshoppning/Hoppning Gångarter Kvalitetsklass 20-poängskala 40-poängskala Diplom poäng poäng Klass I poäng poäng Klass II poäng poäng Klass III 12 poäng 24 poäng Klass IV -11 poäng - 23 poäng 2. Underlag för bedömning av kvalitetsklass För 3-årshingst skall bedömning ske av (Bruksprov) 1. Exteriör (typ, huvud-hals-bål, extremiteternas korrekthet och deras rörelser, skritt och trav vid hand, lösgalopp). Max 60 poäng 2. Löshoppning (teknik och förmåga samt temperament och allmänt intryck). Max 20 poäng. 3. Gångartsprov under ryttare (skritt, trav och galopp i båda varv). Max 40 poäng. 4. Andra meriter: för hingst med galopp eller distansmeriter kan dessa vägas in vid bedömning av kvalitetsklass. För 4-årshingst och äldre skall bedömning ske av (Bruksprov): 1. Exteriör (typ, huvud-hals-bål, extremiteternas korrekthet och deras rörelser, skritt och trav vid hand, lösgalopp). Max 60 poäng. Äldre hingst (än 10 år) skall bedömas vara av lägst motsvarande kvalitet om de ej poängbedöms vid premieringstillfället. 2. Uppsutten hoppning (teknik och förmåga samt temperament och allmänt intryck). Max 20 poäng. 3. Gångartsprov under ryttare (skritt, trav, galopp och allmänt intryck). Max 40 poäng. 4. Andra meriter: för hingst med galopp eller distansmeriter kan dessa vägas in vid bedömning av kvalitetsklass. 23

25 03 Angloarab 3. Tävlingsmeritering av hingstar a) Tidigare visad men ej godkänd hingst För tidigare bedömd hingst men ej godkänd kan ny prövning endast ske på nytt då nya resultat som uppnått gränsen för bedömningsbarhet föreligger. Genom tävlingsmeritering avslutas individprövningen för hingst som tidigare vid lägst 4-års ålder ej godkänts genom bruksprov. Hingst skall i anslutning till bruksprov visas och bedömas i den eller de discipliner och moment som avelsvärderingsnämnden bestämmer. Efter visning erhåller godkänd hingst ABbokstav. Underkänd hingst erhåller D-bokstav. b) Tidigare ej visad hingst För hingst som ej visats för prövning gäller reglerna under rubriken Premiering krav för godkänt bruksprov. Minimikraven för officiella tävlingsresultat tillämpas enligt nedan. Fälttävlan För fättävlan gäller följande minimikrav på officiella tävlingsresultat minst två gånger (utom årgångstävlingar) för att hingst skall vara bedömningsbar: 6 år: kvalat till semifinaler med 0 hinderfel i terräng vid särskilt angivna årgångstävlingar för 5-åringar eller motsvarande prestation 7 år: kvalat till semifinaler med 0 hinderfel i terräng vid särskilt angivna årgångstävlingar för 6-åringar eller motsvarande prestation 8 år: genomfört 1,00 m med 0 hinderfel i terräng som 7-åring 9 år: genomfört CNC* med 0 hinderfel i terräng som 8-åring 10 år: genomfört CNC** med 0 hinderfel i terräng som 9-åring 11 år och äldre: genomfört CNC*** med 0 hinderfel i terräng som 10-åring Hoppning För hoppning gäller följande minimikrav på officiella tävlingsresultat minst två gånger (utom årgångstävlingar) för att hingst skall vara bedömningsbar: 6 år: kvalat till semifinaler med 0 hinderfel vid särskilt angivna årgångstävlingar för 5-åringar eller motsvarande prestation 7 år: kvalat till semifinaler med 0 hinderfel vid särskilt angivna årgångstävlingar för 6-åringar eller motsvarande prestation 8 år: genomfört 1,30 m med 0 fel i grundomgång som 7-åring 9 år: genomfört 1,40 m med 0 fel i grundomgång som 8-åring 10 år: genomfört 1,50 m med 0 fel i grundomgång som 9-åring 11 år och äldre: genomfört 1,60 m med 0 fel i grundomgång som 10-åring Dressyr För dressyr gäller följande minimikrav på officiella tävlingsresultat minst två gånger (utom årgångstävlingar) för att hingst skall vara bedömningsbar: 6 år: kvalat till semifinal vid särskilt angivna årgångstävlingar för 5-åringar eller motsvarande prestation 7 år: kvalat till semifinal vid särskilt angivna årgångstävlingar för 6-åringar eller motsvarande prestation 8 år: genomfört St Georg med minst 68% som 7-åring 9 år: genomfört Intermediaire 2 med minst 68% som 8-åring 10 år och äldre: genomfört Svår dressyr med minst 68% som 10-åring 24

26 25 03 Angloarab Galopp eller distansmeritering Hingstar kan genom meritering i distans eller galopp bedömas lämpliga för angloavel under förutsättning att exteriörbedöming och gångartsprov genomförs med godkänt resultat enligt bedömningskriterier 1a och 1b (se även Bruksprov krav, regler och anvisningar) där om möjligt hoppning ska bedömas. Hingst som ej genomför löshoppning/uppsutten hoppning kan endast erhålla avelsvärdeklass B som kvarstår tills bedömning av avkommors hoppförmåga kan fastställas. 4. Hingstar som är avelsvärderade i utlandet/import av hingst Därest hingsten är visningsberättigad gäller samma krav på bedömningar, bedömningsbarhet och avelsvärdeklasser som för svensk hingst i samma åldersgrupp. Dock ges dispens för genomförande av bruksprov för 4-5-årig hingst om den i utlandet hört till de 10% främsta i sitt bruksprov, såvida detta är av minst samma omfattning som det svenska, i någon av grenarna dressyr eller hoppning. Det finns möjlighet att om hingstägaren så önskar visa hingsten i dressyr och/eller hoppning i anslutning till ordinarie bruksprov. Det åligger hingstimportör/ägare att förete officiell dokumentation på utländsk avelsvärdering i samband med anmälan av hingsten för svensk avelsvärdering. Om importen sker efter, eller i alltför nära anslutning till, att årets officiella visning av hingstar för avelsvärdering ägt rum för att en prövning ska kunna ske kan hingsten prövas för interimististiskt avelsgodkännande (INT) i avvaktan på nästa officiella avelsvärderingstillfälle. Bruksprov krav, regler och anvisningar Löshoppning Hingstar 3 år Minimihöjd: 1,20 m Max höjd 1,30 m Max längd: 1,20 m Max antal språng: 7 st Hindertyp: Oxer med hjälphinder Löshoppningsprov skall bedömas i teknik och förmåga (betyg 1) samt temperament och allmänt intryck (betyg 2) enligt 10-poängsskala. Bedömning genomförs med hjälphinder och en oxer med minihöjd 120 cm med max sju språng.. För godkänd löshoppning skall lägst klass II erhållas dock ingen delpoäng under 6. Uppsutten hoppning Hingstar 4 år: Minimihöjd: 1,10 m Max höjd 1,10 m Max längd: 1,30 m, trippelbarr 1,50 m Max antal språng: Bana på 5-6 hinder väl infångade. Hindertyp: Varierande efter anvisning Enligt domarens anvisningar alt enligt modell för kvalitetsbedömning. Löshoppningsprov skall bedömas i teknik och förmåga (betyg 1) samt temperament och allmänt intryck (betyg 2) enligt 10-poängsskala.För godkänd hoppning skall lägst klass II erhållas dock ingen delpoäng under 6.

27 Hingstar 5 år och äldre: Minimihöjd: Max höjd Max längd: Max antal språng: Hindertyp: 03 Angloarab 1,10 m 1,20 m 1,40 m, trippelbarr 1,60 m Bana på 6-10 hinder, varav minst ett skall vara dubbelhinder. Varierande efter anvisning Hindren skall hoppas i en följd efter domarens anvisningar. Domaren kan även testa hingst över ytterligare hinder. Hoppning kan ske över större hinder efter ryttarens medgivande Hoppförmågan skall bedömas i teknik och förmåga (betyg 1) samt temperament och allmänt intryck (betyg 2) enligt 10-poängsskala. För godkänd hoppning skall lägst klass II erhållas dock ingen delpoäng under 6. Gångartsprov Hingstar 3 år och äldre Hingst skall vid gångartsprov visas ridna och ska poängbedömas i skritt, trav, galopp och allmänt intryck enligt 10-poängsskala. Provet utförs enligt domarens anvisning. Provet skall omfatta en bedömning av hingstens gångartsregister och kapacitet. Omdöme om utvecklingsbarhet skall ges. För godkänt gångartsprov skall lägst klass I erhållas, dock ingen delpoäng under 6. Premiering krav för godkänt bruksprov Värdebokstav B (bedömer avelsvärdet) Hingstar 3-5 år Alternativ 1: Hingst har erhållit klass I exteriört och klass I hoppning eller gångarter. dock ingen delbedömning under 6 Alternativ 2: Hingst har erhållit klass II exteriört och diplom i hoppning eller gångarter, dock ingen delbedömning under 6. Alternativ 3: Hingst har erhållit klass I exteriört och klass I i gångarter samt har tävlingsmeritering motsvarande internationell nivå i galopp eller distans Godkänt resultat innebär B-premiering och ger temporärt 1-3 års betäckningstillstånd efter rekommendation av SAAF Avelskommitte. Oavsett resultat är individprövningen ej avslutad. För 6-årshingst och äldre Bedömning av äldre hingstar skall göras i förhållande till tävlingsprestationer inom fälttävlan, hoppning eller dressyr eller andra likvärdiga prestationer. Vid bedömning av hingstens lämplighet i angloavel görs bedömning av exteriör och hopp- och ridprov. I stället för hopp- och gångartsprov kan annan dokumentation föreläggas SAAF Avelskommitte. Avsteg från dessa krav och bedömningar kan göras om hingsten har härstamningsmässiga kvaliteter eller andra särskilda kvaliteter som bedöms av SAAF Avelskommitte vara till gagn för angloavlen. 26

28 03 Angloarab Vid bedömning ställs kravet för godkännande vid: 1. exteriört: klass I, 2. löshoppning eller uppsutten hoppning: klass II, dock ingen delbedömning under gångartsprov under ryttare: klass I, dock ingen delbedömning under skall kunna redovisa goda tävlingsmeriter i endera fälttävlan, hoppning eller dressyr (se specifikation under rubrik Tävlingsmeritering av hingstar), 5. eller motsvarande annan prestation som kan godkännas av SAAF Avelskommitte, exempelvis galopp eller distansmeriter på internationell nivå. Godkänt resultat innebär lägst B-premiering och ger permanent betäckningstillstånd. Oavsett resultat är individprövningen ej avslutad. Värdebokstav AB (bedömer egna meriter) Hingst skall uppfylla kraven för värdebokstav B samt uppfylla något eller några av följande villkor: Deltagit minst 4 gånger i officiell ridtävling med följande resultat a) Dressyr: lägst 62% i Msv/Breeders Trophy eller motsvarande b) Hoppning: 0 hinderfel i grundomgång i lägst 1,30/Breeders Trophy eller motsvarande c) Fälttävlan: 0 hinderfel i terräng i CNC*/Breeders Trophy eller motsvarande d) Officiell galopplöpning: lägst motsvarande motsvarande internationell nivå e) Körning: 0 hinderfel medelsvår klass f) Distans: Godkända kilometer i medelsvår klass g) Motsvarande prestation som bedöms av SAAF Avelskommittee vara likvärdig Värdebokstav A (bedömer avkommors prestationer) Hingst skall uppfylla kraven för värdebokstav AB samt Alternativ 1 1. har lämnat ett flertal avkommer av betydelse. 2. flertalet avkommor ska ha erhållit något av följande: Klass I exteriört, hopp- eller gångartsdiplom, B-premiering eller AB-premiering 3. hingsten kan tillgodoräknas alla avkommor som är tillämpliga för angloavel i enlighet med Venedigkonventionen (se SAAF Plan och Riktlinjer). 4. bedömda avkommor skall ha stamboksberättigad härstamning 5. den större andelen av avkommorna bör ha tävlingsmeriter och som riktlinje för bedömning bör avkommorna uppfylla något av nedanstående; deltagit i minst 2 gånger i officiell ridtävling med följande resultat: a) Dressyr: med minst 62% i lägst Lätt Dressyr/Breeders Trophy eller motsvarande b) Hoppning: lägst 0 fel i grundomgång i lägst 1,20/Breeders Trophy eller motsvarande med c) Fälttävlan: med 0 hinderfel i terrängprov i 1.00m/Breeders Trophy eller motsvarande d) Officiell galopplöpning: lägst motsvarande motsvarande internationell nivå e) Körning: 0 hinderfel lätt klass f) Distans: Godkända kilometer i lätt klass g) Motsvarande prestation som bedöms av SAAF Avelskommittee vara likvärdig 27