Välkommen till Förbundsmötet 2014 Förbundsmöteshandlingar

Välkommen till Förbundsmötet 2014 Förbundsmöteshandlingar

Svenska Basketbollförbundet har nöjet att inbjuda Er till Förbundsmöte lördag den 29 mars kl 11.00 SJ:s huvudkontor, Vasagatan 10, Stockholm Hur och när ska vi anmäla oss? Vi vill ha er anmälan med uppgift om namn, postadress, e-mail och organisation så snart som möjligt dock senast den 17 mars. Anmälan görs direkt via länk: https://response.questback.com/idrott/forbundsmote/ Var konfererar vi? Logi Möteslokaler: SJ:s huvudkontor, Vasagatan 10, Stockholm Hotell De som önskar logi 28-29/3 el 29-30/3 kan boka detta direkt hos Nordic Sea Hotell, bredvid Centralstationen, till ett idrottspris. Enkelrum: 944 kr Dubbelrum: 1 024 kr Uppge: RF bokning@nordichotels.se Tel: 08-50563006 Tider: 10.15-10.45 Registering 11.00-ca 12.00 Förbundsmöte ca 12.00 Lunch ca 13.00-15.00 Förbundsmöte Vi vill påminna speciellt de föreningar som inte har rösträtt på förbundsmötet att gå på era BDF-årsmöten. BDF-en ska utse representanter till förbundsmötet vilka representerar distriktet. Resebidrag SBBF ger ett resebidrag för en person per röstberättigad organisation med följande schabloner. Pengarna utbetalas direkt till er organisation efter mötet. Uppdelningen är gjord per BDF och en förening får bidrag utifrån det BDF man tillhör. Stockholm, Uppland, Västmanland ingen ersättning. Mellansvenska, Östsvenska, Gävle/Dala 500:- Småland/Blekinge, 800:- Mellannorrland, Westra Sverige, Skåne, 1.000:- Norrbotten och Västerbotten, (samt Gotland ej BDF) 1.200:- Fullständiga handlingar: Skickas ut i v 9 till den röstberättigade föreningens/bdf: ens officiella adress samt dess ordförande. Handlingarna kommer också att finnas tillgängliga på www.basket.se samt vid mötet. Med vänlig hälsning Svenska Basketbollförbundets styrelse och personal Sid 2 av 18

Röstlängd vid Förbundsmötet 2014 Röstlängd vid Förbundsmötet 2014 Röstlängd för Svenska Basketbollförbundets Förbundsmöte den 29 mars 2014. (Röstlängden baseras på de föreningar som är medlemmar 2013) Föreningar med lag i Basketligan dam, herr och rullstol säsongen 13/14 BDF Antal föreningar i parentes BBK Solna Vikings 2 Gävle-Dala (16) 2+2 = 4 BK Marbo 1 Mellannorrland (15) 2+2 = 4 Eskilstuna BBK 1 Mellansvenska (18) 2+2 = 4 FIFH (Malmö) 1 Norrbotten (34) 2+4 = 6 Göteborgs RBK 1 Skåne (39) 2+4 = 6 IK Eos 1 Småland-Blekinge (20) 2+2 = 4 KFUK-KFUM Basketklubb (Sundsvall) 1 Stockholm (98) 2+10= 12 KFUM Borås 1 Uppland (8) 2+1 = 3 KFUM Jämtland BBK 1 Västerbotten (9) 2+1 = 3 KFUM Umeå 1 Västmanland (8) 2+1 = 3 KFUM Nässjö 1 Westra Sverige (53) 2+6 = 8 KFUM Uppsala Basket (Sallén) 1 Östsvenska (17) 2+2 = 4 KFUM Uppsala Herr 1 Kvarnby Basket 1 LF Basket SK 1 Luleå BBK 2 Nacka HI 1 Norrbacka HIF 1 Norrköpings BF 3 Södertälje BBK 2 Visby Ladies Basketclub 1 Örebro BK (Eco) 1 Totalt 27 Totalt 24+37= 61 Totala antalet röster är 27+61 = 88 st BDF får sända ett ombud för varje röst men kan låta ett ombud representera mer än en röst. I förekommande fall gäller detta även förening. Ombud får inte företräda mer än ett BDF eller en förening och får inte vara ledamot av förbundsstyrelsen. Ombud skall medföra fullmakt från sin organisation. I fullmakten skall ombudets rätt att utöva rösträtt anges. Fullmakten skickas ut med förbundsmöteshandlingarna och finns att ladda ner på hemsidan. Sid 3 av 18

Föredragningslista 2014 1. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande Bif röstlängd s 3 av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden, 2. Fastställande av föredragningslista för mötet, 3. Fråga om mötets behöriga utlysande, 4. Val av ordförande för mötet, Valberedning 5. Val av sekreterare för mötet, Valberedning 6. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden Valberedning justera mötets protokoll samt erforderligt antal rösträknare, 7. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelser: Se verksamhetsberättelse a. förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser för de gångna verksamhetsåren (2012 och 2013) b. förbundsstyrelsens förvaltningsberättelser för de Se årsredovisning gångna räkenskapsåren (2012 och 2013) c. revisorernas berättelser för samma tid, Se årsredovisning 8. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning, 9. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning Se verksamhetsinriktning (handlings- och ekonomisk plan) för förbundet s 6-11 samt behandling av styrelsens förslag (propositioner) s - 11 och av motioner som getts in i den ordning s - 12 som sägs i 23, 10. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet, s - 16 11. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande s 16 Valberedning för en tid av två år, 12. a. fastställande av antalet övriga ledamöter på förslag av val- s 16 Valberedning beredning b. val av styrelseledamöter s 16 Valberedning 13. Val av en revisor och en revisorssuppleant med uppgift s 17 Valberedning att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en tid av två år, 14. Val av ordförande och tre ledamöter i valberedningen för en tid av två år, 15. Beslut om val av ombud till RIM och erforderligt antal suppleanter, Sid 4 av 18

7. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för de gångna åren A. Verksamhetsberättelsen Finns redovisad i separata dokument 2012 och 2013. Alla tävlingsresultat finns numera också upplagda på basket.se med individuella fakta och statistik. Dessutom ger SBBF i samarbete med en fristående redaktör ut ett magasin, vars syfte är tudelat. Visa upp delar av den verksamhet som genomförs och samtidigt marknadsföra basketbollsporten i hela landet. Medlemsföreningarna och distrikten kan själva använda magasinet när man vill visa upp bredden av vår sport och de goda värden som vi ständigt arbetar med. Rapport om organisationsutredningen och BDF-rådets arbete Finns redovisad i Verksamhetsberättelserna. B Förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse Finns i separat dokument Verksamhetsberättelsen 2012 samt Årsredovisning 2013. C Revisorernas berättelse Finns i Verksamhetsberättelsen 2012 och Årsredovisning 2013. Sid 5 av 18

9. Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning A. Förslag Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsmötet att anta nedan beskriven Verksamhets - och Ekonomisk plan Verksamhetsinriktning SBBF mot 2020 Inledning Detta dokument är Svenska Basketbollförbundets strategiska plan from 2014. Den vänder sig i första hand till förbundsstyrelsen, utskott, personal på förbundet och i distrikt, landslagsledare och utbildare. Samtidigt är det ett dokument som ska vara tillgängligt för alla föreningar, dess medlemmar och övriga basketintressenter. Det är ett övergripande dokument som ger anvisningar vad som är särskilt prioriterat samt vilka övergripande mål som finns för verksamheten. De aktiviteter som ska genomföras finns oftast i separata dokument - handlingsplaner. Bakgrund: Det har gått drygt 10 år sedan vi genomförde ett EM som var en framgång för kommuner, lokala arrangörer, Globen, FIBA Europa och SBBF men innebar en påfrestning för SBBF:s ekonomi. Under de år som gått sedan dess har SBBF har arbetat hårt för att få ekonomin i balans och samtidigt utveckla en verksamhet med kvalité. Nuläge: Idag är SBBF finansiellt starkt och ekonomin i balans. Sportsliga framgångar har noterats genom våra ungdoms- och rullstolslandslag men nu även på seniornivå vilket visades då både vårt dam- och herrlandslag deltog i EM-slutspelet 2013. Vi har dessutom utvecklat bra verktyg för barnverksamheten i form av Easy Basket, satsat hårt på utbildning av tränare och domare och mycket mer. Som tecken på vår framgång blev vi 2012 utsedda till Årets Idrottsförbund. Det område som styrelsen i SBBF nu bedömer som mest angeläget att jobba för är vår tillväxt vilket förklarar vårt verksamhetsmål.. Svensk basket står på en stabil grund för att fortsätta utvecklas och ta sig an de många utmaningarna. Arbetsformer: Det är förbundsmötet som vartannat år, 2014, 2016, 2018 och 2020 beslutar om och stämmer av Verksamhetsplanen. Det sker genom att vi följer upp det övergripande målet som löper till 2020 men också genom de verksamhetsplaner som läggs för två år i taget. Verksamhetsplanerna i sin tur har ett antal nyckeltal och aktiveter vilka kommer att redovisas i samband med mötena. Vår vision - Sveriges mest tillgängliga nationalsport Den tar sin början i den sedan tidigare, förbundsmötet 2009, antagna visionen ovan. Visionen är våra drömmar på ett begripligt och lätt förmedlat sätt. Vi menar inte att vi ska vara den största idrotten i Sverige, det är inte realistiskt. Däremot vill vi vara en idrott som kan utövas av alla oavsett var man bor. Den ska vara enkel att utöva, billig jämfört med andra idrotter och kunna utövas av alla. Vi vill vara inkluderande och därför sorterar vi inte in Sid 6 av 18

våra utövare i olika grupper i första läget. Däremot så är det givet att det finns olika klasser att tävla i. Övergripande mål mot 2020 Svensk basket den lagidrott som växer mest till 2020 Detta når vi genom kvalitet i verksamheten framgångsrika landslag hög tillgänglighet Vi jämför oss med bandy, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. Vi mäter vår utveckling genom LOKAK, aktiva medlemmar, utbildningstimmar, elitstöd (föreningar). Det är samma nyckeltal som SF-stödet baseras på och de enda som är jämförbara mellan olika idrotter. Vi vill växa för att få fler utövare och ledare vilket ger underlag till mer intäkter för föreningar, distrikt och förbund, mer publik, större urval till landslagen och kortare resor till matcher. Svenska Basketbollförbundets Verksamhetsidé (Varför finns vi till?) Svenska Basketbollförbundet företräder basketsporten internationellt och nationellt. Förbundet ska skapa förutsättningar för att erbjuda alla en stimulerande miljö. Förbundet ska företräda och marknadsföra basketbollsporten och attrahera andra aktörer. Kommentar: Verksamhetsidén ligger nära ändamålsparagrafen i stadgarna. Den innehåller implicit en övergripande ansvarsfördelning mellan förbundets olika delar gemensamma funktioner på central och distrikts nivå och den egentliga verksamheten i föreningarna. Svensk Baskets Värdegrund 1. Tillsammans för Svensk Baskets bästa 2. Allas rätt att delta 3. Passion, glädje och nyfikenhet 4. Hög kompetensnivå 5. Rent spel i allt vi gör 6. Demokrati och delaktighet Kommentar: Konkret innebär detta att vi samarbetar för att underlätta För att bli fler och bättre För att stödja nu verksamma För att på sikt få fram framgångsrika seniorlandslag. Alla har lika värde även om vi är olika (kön, etnicitet, sexuell läggning, religion ). Vi vill förmedla positiva och starka känslor genom basketen. Utbildning på alla nivåer är den viktigaste insatsen för att skapa stabilitet, tillväxt, tolerans och därmed välstånd. Vem vill delta i ett sammanhang som bygger på orent spel? Förtroende och tillit är viktigt liksom att glädjas åt andras framgångar. Respekten för spelregler måste vara hög. Vi måste bygga upp och tillämpa vår rörelse på demokratiska principer. Vi måste verka för öppenhet, så att alla får möjlighet att bidra, att vara delaktiga. Allt annat vore ett slöseri med de samlade resurserna vi förfogar över inom Svensk Basket. Sid 7 av 18

Organisation Förbundet verkar på tre nivåer: nationell nivå, distriktsnivå och lokal nivå. På den nationella nivån finns förbundets beslutande organ (förbundsmöte och förbundsstyrelse) och förbundskansliet. På distriktsnivån verkar basketdistriktsförbunden (BDF) och på den lokala nivån bedrivs verksamheten i föreningarna. Förbundsstyrelsen organiserar, utifrån besluten på förbundsmötet, arbetet på nationell nivå. Till sitt förfogande har styrelsen ett förbundskansli. Normalt inrättas också utskott och kommittéer som verkar på förbundsstyrelsens uppdrag. Den organisationen kan förändras över tid. Förbundsnivån ansvarar för att samarbetet mellan förbundets nivåer fungerar. Förbundsstyrelsen utses enligt stadgarna och inom den fördelas ansvar för olika verksamhetsområden. Inom vissa områden ska BDFen utse ansvariga företrädare för att underlätta samspelet. Verksamhetsinriktning och verksamhetsmanual BDF Förbundsstyrelsen fick på förra förbundsmötet i uppdrag att fortsätta arbetet med organisationsutvecklingen, som en följd av förbundsmötets beslut med anledning av den sk Organisationsutredningen. En del i det fortsatta arbetet var att se över den sk Verksamhetsmanualen, dvs det dokument där ansvars- och arbetsfördelning inom förbundet med fokus på BDFen tydliggörs. Förbundets BDF-råd bereder översynen av Verksamhetsmanualen. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till justerad manual - eller BDF-handbok som den nya versionen kallas - och den har sedan remitterats till alla BDF-ordföranden. En uppdaterad version av BDFhandboken skickas ut inför Förbundsmötet. Styrelsen har beslutat att integrera BDFhandboken (fd Verksamhetsmanualen) i sitt förslag till Verksamhetsinriktning för förbundets verksamhet. Förändringarna i Handboken är i sammanfattning ny benämning, handbok i st f manual uppdateringar av begrepp, namn o dyl korrigeringar av sakfel tydliggörande av vad som behöver hända om någon del i organisationen inte utför sitt uppdrag enlig stadga och förbundsmötesbeslut kompletteringar inom barn- och ungdomsområdet och området föreningsutveckling/organisation komplettering kring finansiering av BDFen ändrat utifrån planerna på dialoger med resp BDF om mål, resultat mm. Målen för BDF ska kopplas till förbundets övergripande mål och uppföljning sker bla med ekonomiska stöd. Därutöver har det gjorts en del justeringar av vem som ska ansvara för vad med utgångspunkt i erfarenheter från de senaste åren. Det är dock viktigt att säga att verksamhetsmanualen i allt väsentligt är ett bra dokument, men att det har behövts en uppfräschning. Mycket är också oförändrat. Det är styrelsens uppfattning att BDF-handboken är ett viktigt dokument för att säkerställa en tydlighet i vem som ansvarar för vad. Det är också grunden för att hantera de avvikelser som alltid uppstår i en organisation. Handboken blir också ett viktigt underlag i de dialoger med resp BDF om mål, resultat, stödbehov mm som styrelsen föreslår i verksamhetsinriktningen. SBBF vill också få i uppdrag av förbundsmötet att ta fram mallar för disciplinkommitté och tävlingsutskott på distriktsnivå. Sid 8 av 18

BDF-handboken blir också ett bra underlag när förbundskansliet ska följa arbetet i BDF och föreningar. Det underlättar för kansliet att bedöma behovet av åtgärder och insatser i olika BDF. BDF-handboken är ett dokument som kommer att behöva förändras över tid, efter hand som förutsättningarna för verksamheten förändras. Förbundsstyrelsen bör därför få i uppdrag att göra erforderliga uppdateringar och justeringar. Om förbundsstyrelsen bedömer att handboken behöver ändras mer genomgående bör frågan behandlas av förbundsmötet. Det är viktigt att lyfta fram att BDF-handboken primärt fördelar ansvaret för olika uppdrag och uppgifter. Hur BDFet och andra väljer att utföra uppdraget eller uppgiften kan ske på olika sätt. Ett BDF med kansli lägger förmodligen hela arbetet på just kansliet, med ett primäransvar för en chef om det finns flera anställda. BDF utan kanslier kan behöva teckna avtal med ett annat BDF, ett DF, en förening eller någon annan part om att utföra arbetet. Det är viktigt att BDFet har möjligheter att använda en arbetsorganisation som gynnar verksamheten och dess resultat. Sammanfattning: SBBFs mål - leder dit svensk basket siktar (visionen), - ska harmonisera med det svensk basket står för (värdegrunden) - ska överensstämma med svensk baskets uppdrag (verksamhetsidén) Verksamhetsplan 2014-2016 Verksamhetsplanen för de kommande två åren innehåller en tidsplan med aktiviteter samt ett antal mål för de verksamhetsområden vi har idag. Dessa kommer att stämmas av och mätas i form av olika nyckeltal. Kansliets organisation kommer att förändras under perioden för att bättre kunna svara upp mot vårt övergripande mål. Mål för verksamheten Gemensam service Öka antalet aktiva registrerade medlemmar i IOL Skapa en intern struktur (kansliet) där personalen samlat arbetar mot vårt gemensamma övergripande mål Höja förbundets omsättning och självfinansieringsgrad Arrangera Eurobasket 2017 (dam) Barn och Ungdom Fler barn (upp till 12 år) som spelar basket Fler barn i åldersgrupperna U13-U19 (ungdomar) Implementera en fungerande skolverksamhet. Stärka våra befintliga föreningar organisatoriskt Easy Basket ska vara ett etablerat koncept internt och externt Öka antalet Easy Basket Cup-tillfällen. Sid 9 av 18

Marknad o Kommunikation Nya sponsorintäkter Öka antalet unika besök på basket.se Öka antalet följare på sociala media-kanaler Öka publiksnittet på landskamper Landslag Vi skall delta med ungdomslandslag i A grupperna Tillsättning av huvudansvariga coacher i landslag- o regionverksamheten skall ske med steg 4 utbildade tränare Utöka antalet spelare som skall testas i landslagen Vi skall arrangera förberedelseturneringar i Sverige för ungdomslandslag Vi skall arrangera förberedelseturneringar i Sverige för seniorer Vi skall deltaga med seniorlandslag i EM slutspel Tävling Positiv utveckling av antalet lag som spelar internationellt Medverka till en positiv utveckling av publiksiffrorna på förbundsseriematcherna Tillväxt av antalet lag i RM och USM Positiv utveckling av tävlingsverksamheten 3x3 ska bli en etablerad verksamhet i Basketsverige Utbildning Utbildningsnivån inom förbundet ska vara hög RIG och NIU ska leda till att kvaliteten på spelarna som gått där är hög Bilaga: Tidsplan Bifogade tidplan fastställs för perioden tom nästa förbundsmöte. Revideringar görs löpande och anslås på SBBFs hemsida varje kvartal. Ekonomisk plan Balans i ekonomin Det ekonomiska utgångsläget för framtiden är balanserat. Vi är vaksamma på det faktum att vi är beroende av statliga bidrag för verksamheten liksom föreningsavgifter som är förhållandevis låga. Minskar dessa så måste vi anpassa den centrala verksamheten efter det. Vi har nu i enlighet med styrelsens mål och RF:s rekommendationer byggt upp ett eget kapital som motsvarar den fasta kostnaden för kansli, löner, ingångna avtal etc för sex månader. Det egna kapitalet uppgår nu till drygt 4,1 MKR. Budget och ekonomisk plan Principen för budget och ekonomisk planering bygger på tanken att förbundet ska kunna ha och genomföra en basverksamhet utifrån fasta intäkter och beslutade verksamhetsplaner. De eventuella marknads- och sponsorintäkter som erhålls ska användas till olika prioriterade insatser. Sid 10 av 18

Förbundet håller en löpande dialog med RF/SISU och SOK i rollen som företrädare för basketsporten. Ett viktigt syfte är att skapa bra underlag för våra föreningar för olika typer av samhällsstöd, inte minst genom satsningar typ Idrottslyftet. Vi har också sett en markant ökning av det stöd vi får till landslagsverksamheten genom elitstöd från RF och SOK/SPOK. Detta är frukten av ett strategiskt och målmedvetet arbete med att bygga upp en bra struktur och ta fram en kravprofil med vidhängande omvärldsanalys. Tyvärr så har Riksidrottsstyrelsen beslutat att sänka elitstödets ekonomiska del till specialidrottsförbunden med 30 miljoner kronor 2014. Även verksamhetsstödet kommer att dras ned. De pengar som Riksidrottsförbundet 2008 och 2009 kunde sätta undan till en flerårig elitsatsning är slut. Eftersom regeringen inte ökat det statliga stödet till idrotten, som ligger kvar på samma nivå som det gjort sedan 2010, måste RF ta bort det riktade elitstödet. Styrelsen har beslutat sig för en budget med ett nollresultat detta år. Intäkterna och kostnaderna för 2014 är budgeterade till respektive 23,3 MKR. I detta ligger att man arbetar hårt för att stärka intäktssidan med marknadsintäkter kopplat till den marknadsplan som är lagd. I detta ligger också ett arbeta för att få stor uppmärksamhet för sommarens EM-kval. Kontroll och uppföljning I dagsläget är kontrollen på ekonomin mycket god. Bokföring och redovisning sköts av RF genom tjänsteköp. Förbundskansliet ansvarar för underlag, kontroll och uppföljning. Styrelsens förslag till stadgeändring Förbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet besluta om följande stadgeändring Tillägg i 5 kap ny Lydelse 4 Straffmätning Vid beslut i disciplinärende får avstängning upp t.o.m. en månad kombineras med böter. Sid 11 av 18

Motioner Förbundsstyrelsens svar på motion om förändrad mandatfördelning (garanterade mandat till föreningar i basketettan) från KFUM Blackeberg. Motionen KFUM Blackeberg föreslår i en motion att föreningar med lag i Basketettan får särskilda mandat till förbundsmötet, i likhet med de regler som idag gäller för föreningar med ligalag. Tidigare ställningstaganden i närtid Organisationsutredning - stadgeändring Inom ramen för den senaste organisationsutredningen utreddes frågor om mandatfördelningen. De två frågor som diskuterades mest vid det tillfället var balansen mellan föreningarnas gemensamma mandat via BDF contra de särskilda ligaföreningsmandaten samt frågan om sk tillläggsmandat till föreningarna via distrikten skulle utgå från antalet föreningar eller antalet medlemmar. Förbundsstyrelsen föreslog efter utredning och remissbehandling att inte förändra förbundets stadga när det gäller mandatfördelning, vilket förbundsmötet 2011 också beslutade. Tidigare motioner Förbundsmötet 2012 behandlade flera motioner som behandlade ändrad mandatfördelning, bl a motioner med samma innebörd som den nu aktuella motionen. Mötet beslutade, på förbundsstyrelsens förslag, att avslå alla motioner om förändrad mandatfördelning. Diskussion Mandatfördelningen på förbundsmötet är en mycket viktig fråga då den handlar om sammansättningen i förbundets högsta beslutande organ. Styrelsen menar därför att denna typ av frågor ska behandlas öppet, med respekt för alla de olika aspekter som bor i frågan och utan att hasta. Här följer några av de aspekter som behöver analyseras inför en eventuell förändring. Nuvarande reglering Enligt stadgan består förbundsmötet av ombud för medlemsföreningarna inom resp BDF, utsedda av föreningarna på BDF-möte, samt av ombud utsedda av föreningar tillhörande högsta serien (damer, herrar, rullstol). Vid förbundsmöte har föreningarna inom ett BDF tillsammans två grundröster, samt därtill en röst för varje påbörjat tiotal till SBBF anslutna röstberättigade föreningar inom basketdistriktet (tilläggsmandat). Röstberättigad förening tillhörande högsta serien äger vid förbundsmöte en röst per lag. Alla föreningar har närvaranderätt. Yttrande- och förslagsrätt har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i SBBFs kommittéer och motionär i vad avser egen motion. Yttranderätt har därutöver RF:s representant, SBBF:s arbetstagare och med mötets samtycke annan närvarande. De gemensamma föreningsmandaten via BDF syftar till att ge alla medlemmar ett rimligt inflytande över besluten på förbundsmötet, det högsta beslutande organet. De särskilda mandaten till föreningar med ligalag syftar till att ge inflytande för de föreningar som har elitverksamhet med hög omsättning och specifika förutsättningar. Det finns således möjlighet för alla föreningar att delta vid årsmötet. Alla föreningar har tillsammans inom resp BDF ca 2/3 av det totala antalet mandat. Förändrad mandatfördelning förutsätter att förbundsmötet beslutar om stadgeändring, vilket enligt stadgan förutsätter kvalificerad majoritet om minst 2/3 av de avgivna rösterna. Sid 12 av 18

Fördelningen av mandat mellan föreningar (genom BDF) och ligaföreningar Idag är mandaten fördelade på föreningar, genom BDF (dvs en form av valkretsar där föreningarna beslutar om hur de ska vara representerade) och ligaföreningarna. Alla föreningar har tillsamman ca två tredjedelar av mandaten och ligaföreningarna har därutöver ca en tredjedel. Antalet mandat var 92 st (28 för ligaföreningar + 64 för föreningar via BDF) på förbundsmötet 2012. Det totala antalet kan variera beroende något på hur många föreningar som de facto deltar i någon av ligorna och hur många föreningar som finns inom respektive BDF. Antalet utnyttjade mandat på senaste förbundsmötet var 23 för ligaföreningar och 64 för föreningar via BDF, totalt 87 mandat (av 92). En granskning av förbundsmötesprotokollen visar att föreningarna genom BDFen utnyttjat sina mandat de senaste åren, medan ligaföreningarna utnyttjat mellan 50% och 90% av sina. Fördelningen av mandat mellan olika delar av landet Mandatfördelningen 2012 såg ut enligt följande: Föreningar med lag i Basketligan dam, herr och rullstol säsongen 11/12 BDF (antal föreningar inom parentes) 08 Stockholm HR BBK 2 Gävle-Dala (15) 2+2 = 4 BBK Solna Vikings 2 Mellannorrland (17) 2+2 = 4 BK Marbo 1 Mellansvenska (19) 2+2 = 4 Eskilstuna HIF 1 Norrbotten (32) 2+4 = 6 FIFH (Malmö) 1 Skåne (33) 2+4 = 6 Göteborgs RBK 1 Småland-Blekinge (21) 2+3 = 5 IK Eos 1 Stockholm (101) 2+11= 13 KFUK-KFUM Basketklubb (Sundsvall) 1 Uppland (10) 2+2 = 4 KFUM Borås 1 Västerbotten (8) 2+1 = 3 KFUM Järfälla BBK 1 Västmanland (9) 2+1 = 3 KFUM Jämtland BBK 1 Westra Sverige (55) 2+6 = 8 KFUM Umeå 1 Östsvenska (21) 2+2 = 4 KFUM Uppsala Basket (Sallén) 1 KFUM Uppsala Herr 1 Kvarnby Basket 1 LF Basket SK 1 Luleå BBK 1 Nacka HI 1 Norrbacka HIF 1 Norrköpings BF 3 Södertälje BBK 2 Visby Ladies Basketclub 1 Örebro BK (Eco) 1 Totalt ligaföreningar: 28 Totalt via BDF: 24+40= 64 Totala antalet röster är 28+64 = 92 st Om man analyserar den geografiska spridningen får man följande bild. Föreningarna i Norrland har sammanlagt 22 mandat. Svealandsföreningarna har flest, 38 mandat. Götalandsföreningarna har tillsammans 32 mandat. Hur är mandatfördelningen mellan det största distriktet, Stockholm, och övriga distrikt? Totalt sett har föreningarna inom Stockholms basketbollförbund 21 mandat (8 ligaföreningsmandat och 13 föreningar via BDF). Övriga landet har således 71 mandat (20 ligaföreningsmandat och 51 föreningar via BDF). Stockholmsdistriktet har flest antal mandat av alla distrikt, 13 st (av 64). I de flesta nationella sammanslutningar är mandatfördelningen konstruerad så att små föreningar eller distrikt får att större inflytande än sin numerär. Och på motsvarande sätt att de största medlemmarna får en mindre roll än sin numerär. Anledningen till att det blir så är flera. Det handlar bl a om att alla Sid 13 av 18

medlemmar ska ges utrymme att så långt det är möjligt att representeras på årsmötet, samtidigt som antalet mandat behöver begränsas, så att det blir praktiskt hanterbart (kostnader, tillgängliga möteslokaler, tidsåtgång o dyl). Att det finns sådana oproportionaliteter är normalt, men det brukar ofta dyka upp diskussioner om huruvida avvägningen mellan inflytandet för stor och liten medlem är rimlig. I SBBF:s mandatfördelning används de sk grundmandaten för att ge alla föreningar en närhet till beslutsfattandet på förbundsmötet och tanken är att föreningarna inom ett BDF tillsammans ska ta ställning till de frågor som väcks på förbundsmötet. Fördelning av mandat via BDF utifrån antal medlemmar eller antal föreningar I tidigare diskussioner har det förts fram förslag att föreningsmandat via BDF skulle fördelas med grundmandat och tilläggsmandat utifrån antal medlemmar som föreningarna i distriktet har tillsammans, istället för som idag utifrån antalet föreningar inom distriktet. Ett av huvudskälen för det förslaget har varit att föreningar kan var enlags-föreningar eller stora ungdomsföreningar och att nuvarande regelverk inte tar hänsyn till föreningarnas faktiska storlek. Systemet har sagts gynna distrikt som har många små föreningar framför distrikt som har få och stora föreningar. Som framgår av resonemanget är detta en aspekt som kan påverka, men den måste vägas mot andra aspekter för att kunna bedömas. En sannolik konsekvens av att använda antalet medlemmar istället för antal föreningar för utdelning av tilläggsmandaten är att det blir en viss omfördelning från mindre till större BDF, dvs de större föreningarna får ytterligare några mandat via de gemensamma distriktsmandaten. Elitföreningar, likheter och olikheter Det finns relativt stora ligaföreningar som omfattar ungdoms- och elitverksamhet. Det finns också föreningar som enbart omfattar själva ligalaget. Detta skiljer de nuvarande stadgarna inte på när det gäller mandatfördelningen. Alla ligalag tilldelas ett mandat. Det finns på samma sätt föreningar i Basketettan som är stora med omfattande verksamhet och föreningar som i princip är enlags -föreningar. Att tilldela alla föreningar i Basketettan särskilda mandat löser inte obalansen mellan stora och små elitföreningar. Snarare ökar en sådan åtgärd den obalans som finns redan idag när ligaföreningarna har direktmandat, oavsett storlek eller verksamhet. Några föreningar, då talar vi om större föreningar, har flera lag i Basketligan och får därmed flera direktmandat. Norrköpings BF tilldelas genom de befintliga stadgarna tre direktmandat, eftersom föreningen verkar i basketligan dam, herr och rullstol. Solna, 08 Stockholm och Södertälje hade 2012 två direktmandat vardera. I detta sammanhang ska tilläggas att dessa stora föreningar genom att verka i sina BDF också kan få inflytande över fler mandat, de gemensamma föreningsmandaten via BDF. En särskild frågeställning, som tangerar frågan om att ge lag i Basketettan direktmandat, är att det finns några stora föreningar som inte prioriterar ligaspel och som därmed kan uppleva att deras relativa inflytande i förbundet är för lågt. Några av dessa föreningar finns i kretsen av Basketettanföreningar. Nuvarande mandatfördelning premierar ligaspel och att ha många föreningar, oavsett storlek. En mandatfördelning som anpassas till förbundets strävan att ha många medlemmar och utövare borde premiera just det, inte antalet föreningar eller i vilken division de är verksamma i. Den frågeställning som motionären tar upp är enligt styrelsens bedömning inte tillräckligt bred. Det kan inte enbart handla om att ge föreningar i Basketettan särskilda mandat. Frågan behöver ställas för alla särskilda mandat, men också relationen mellan de särskilda mandaten och föreningarnas gemensamma mandat via BDFen. Det är inte korrekt att påstå att föreningar i Basketettan saknar mandat i nuvarande regler. Det är däremot korrekt att vissa föreningar har tillgång till mandat två gånger, särskilda ligaföreningsmandat och föreningsmandaten genom distrikten. Styrelsen är tveksam till att utöka antalet föreningar som har denna särställning. Det finns, enligt styrelsens bedömning, bättre skäl för att minska det antalet. Men det är, som enskild åtgärd, ingen bra lösning på mandatfördelningen inom förbundet. Sid 14 av 18

Ekonomiska konsekvenser Antalet mandat på förbundsmötet har också en ekonomisk sida. Om det totala antalet utökas eller minskas, så påverkas också kostnaden för årsmötet. För årsmötet 2014 beräknas kostnaden, med 92 mandat, till ungefär 50 000 kr. Det finns naturligtvis möjlighet att genom omprioriteringar sätta mer resurser för förbundsmötet. Det skulle skapa förutsättningar för att öka det totala antalet mandat. Mot det kan invändas att en utökning på några mandat inte får några större effekter på hur inflytande och demokratin uppfattas i förbundet. Och att dessa medel skulle kunna göra stor nytta i t ex ungdoms- eller utbildningsverksamheten. Ett demokratiskt dilemma Det finns goda skäl att anta att en förändrad mandatfördelning, en förändrad balans i maktförhållanden mellan föreningar och distrikt inom förbundet, skulle lösa några av de frågor som lyfts fram. Samtidigt är det viktigt att konstatera att en ombalansering oundvikligen leder till att andra medlemmar blir missnöjda, till följd av minskat inflytande eller att vissa aspekter inte beaktats tillräckligt mycket. Det är därför viktigt att förändringar i mandatfördelningen sker efter rejäla diskussioner där alla intressenter får komma till tals, och att de beslut som fattas omfattas av så många som möjligt av medlemmarna. Här säger stadgan att minst 2/3 av delegaterna på förbundsmötet måste ställa sig bakom en sådan förändring. Förslag till beslut Bedömning Mandatfördelningen på förbundsmötet är en viktig fråga. Det handlar om sammansättningen i förbundets högsta beslutande organ. Styrelsen menar därför att denna typ av frågor ska behandlas öppet, med respekt för alla de olika aspekter som bor i frågan och utan att hasta. Det är viktigt att de beslut som fattas om mandatfördelning gäller under längre tid. Samtidigt kan styrelsen nu konstatera att frågan om mandatfördelning kommer upp på varje förbundsmöte. Det finns samtidigt många aspekter att analysera och balansera i frågan om mandatfördelning. Det är inte bara fråga om att tilldela några mandat, utan man måste ta ställning till många frågor samtidigt. Styrelsens sammanvägda bedömning är nu att frågan om mandatfördelning nu behöver utredas igen. Syftet med utredningen ska vara att ta fram förslag till justeringar av mandatfördelningen som gör att den i större utsträckning än idag premierar föreningar med stor verksamhet, samtidigt som särskilda mandat för föreningar med elitverksamhet tonas ned (dvs att vissa föreningar har möjlighet att få mandat på två olika sätt). Förändringarna bör ske inom ramen för ca 90 mandat, dvs den omfattning som gäller idag, men en mindre ökning bör vara möjlig. Det är, enligt styrelsens bedömning, inte möjligt att på ett fruktsamt sätt utreda mandatfördelning utan något tydligt uppdrag från förbundsmötet. Mandatfördelning handlar om att balansera om inflytandet i förbundet. Om förbundsmötet inte med en tydlig majoritet ställer sig bakom syftet med utredningen, är det bättre att avstå utredningen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet att ge styrelsen i uppdrag att utreda en förändring av mandatfördelningen och återkomma med ett förslag till förbundsmötet 2016 att utredningen ska utgå från förbundets övergripande mål att vara den lagidrott som växer mest till 2020, dvs att föreningar med många medlemmar ska gynnas mer än idag i mandatfördelningen att det totala antalet mandat tillåts öka något jämfört med idag. Sid 15 av 18

10. Förbundsstyrelsens förslag till årsavgift Styrelsens förslag From 2015 gäller följande: Samtliga föreningar 1000 kronor - Skol IF 250 kronor - Nybildad förening 500 kronor 11. Valberedningens förslag 11 Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av 2 år Omval av Hans von Uthmann 12 a Fastställande av antalet övriga ledamöter Valberedningen föreslår tio övriga ledamöter 12 b Val av fem ledamöter för en tid av 4 år Omval 4 år Omval 4 år Omval 4 år Nyval 4 år Nyval 4 år Fyllnadsval 2 år (Kent Brodin) Presentation: Frans Lindelöw Erica Blomgren Thomas Nordgren Thomas Persson Frans Lindelöw Remy Nilson Tommy Lundahl Född 1962. Gift med Tina och två barn. Utbildning och yrkeserfarenhet Civilekonomi, Stockholms Universitet 1985. Har arbetat inom bank och finans sedan 1987, i Stockholm, New York och London för Handelsbanken, Salomon Brothers, HSBC, Nordea och Carnegie. Sverige chef för Nordea och VD för Carnegie. Basketerfarenhet Basketfostran i Södertälje och har spelat i dåvarande elitserien för Södertälje, Ockelbo och Alvik samt Div 1 för Duvbo och Polisen. Har under mina sex år i USA spelat såväl High School som i olika ligor och turneringar för bland annat NYAC. Spelar för närvarande för Skuru Basket i div 3 samt Veteranlandslaget +50 samt Australiska GOB +50. Sid 16 av 18

Tommy Lundahl Född 1960. Gift med Anna. Två barn, Erik och Kajsa. Utbildning och yrkeserfarenhet Ämneslärare svenska/engelska fram till 1993, sedan eget företag inom förlagsbranschen. För närvarande på Studentlitteratur med fokus på digitala läromedel. Översatt och gett ut Basket för unga spelare. Basketerfarenhet Spelat i alla divisioner: Åstorp, Äli, FIU Miami (college), KFUM Uppsala, Helsingborg Basket, IK Eos. Mini- och ungdomscoach i 16 år. Förbundstränare. Startade basketklasser i Lund. Styrelseuppdrag Tidigare: IK Eos styrelse, utbildningsansvarig Skånebasket, ordförande Skånebasket. Nuvarande: ordförande IK Eos Remy Nilson Född i Arvika, 1949. Gift med Charlotte och har en son Anders född 1996. Han spelar basket i USA. Utbildning Gymnaseiutbildning, lärarutbildning I Karlstad Mercury International (Affärsplanering och förhandling) IFL Sweden (Chefsutbildning) Yrkeserfarenhet 1973-1974 Journalist, Arvika Nyheter 1977-1981 Journalist at Expressen 1981-1982 USA korrespondent för Expressen 1983-1999 ATG Sweden, marknadsdirektör 1999-2004 Sportchef, SVT. 2000-2004 Chef för Nordic Group bestående av åtta TV-bolag som säkrade rättigheterna för fotbolls-vm 2002 och 2006 2004-2012 VD ATG 2011 - Medlem I ett internationellt nätverk Higher Ambition Leadership, kopplat till Harvard Business School i Boston. Sid 17 av 18

Fortsättning presentation, Remy Nilson: Styrelseuppdrag 1992-1998 Sveriges Ridsportförbund 2004 - SCIF, Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande 2004-2012 Kanal 75, ordförande 2010 - Strömsholm, utbildningscenter för ryttare 2013 - Rally Sweden 2013 - Nordiska Travmuseet 2013 - Brand New Content 2013 - Teknikhuset AB, Umeå 2013 - Senior konsult, Prime group 2013 - Remy AB Övriga förslag som inkommit till valberedningen: Gökay Akyüz Anna Ekström Henrik Ringmar 13 Val av en auktoriserad revisor och en revisorssuppleant för en tid av 2 år Omval av Åsa Lindvall, Ernst & Young och Erik Åström, Ernst & Young Sid 18 av 18