41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del av denna statistik för att ge en historisk bakgrund och ett längre tidsperspektiv på några av de områden som behandlas i de olika kapitlen i denna bok. Statistiken finns tillgänglig för nedladdning från Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se). Företag Under efterkrigstiden har konkurrenssituationen och utvecklingen av produktionsmetoderna medfört en strukturförändring mot färre och större jordbruksföretag. Talrika ägostyckningar under 19-talets början motverkade först denna strukturrationalisering, men sedan 193-talet har antalet jordbruksföretag minskat med 83 %. Antalet minskade som mest under 195-talet. År 1932, då antalet företag var som störst, fanns totalt 428 6 jordbruksföretag i riket varav 121 2 brukade 2 hektar åkermark eller mindre. År 21 fanns det 71 1 jordbruksföretag varav 3 8 brukade 2 hektar åkermark eller mindre. Företagen med 2,1 5, hektar åkermark har genomgått den största minskningen sedan år 1927. Endast 1 % av dessa återstod år 21. Den storleksgrupp som genomgått den största ökningen under samma period är företag med över 1 hektar åkermark. Dessa ökade från 2 5 år 1927 till 6 5 år 21. Medelstorleken på den brukade åkerarealen vid varje företag var 8,7 hektar år 1927. År 21 hade denna siffra stigit till 37, hektar (se figur 1A). Figur 1A Antal företag efter storleksgrupper, 1927 21 Number of holdings by size group 35 3 25 2 15 1 5 1927 1937 1947 1957 1967 1977 1987 1997 27 Över 1,1 5,1 1, 3,1 5, 2,1 3, 1,1 2, 5,1 1, 2,1 5, Jordbruksstatistisk årsbok 212
42 Åker-, betes- och ängsmarksareal År 1886 redovisades 3,1 miljoner hektar åkermark i Sverige. Åkerarealen var som störst år 1919, då den uppgick till 3,8 miljoner hektar. År 211 hade arealen minskat till 2,6 miljoner hektar. Arealen betes- och ängsmark har minskat från som mest 1,6 miljoner hektar vid slutet av 18-talet till 447 hektar 211, en minskning med över 7 %. Några bidragande orsaker till detta är ett minskat antal husdjur, att åkerarealen i ökad utsträckning används till foderproduktion och att skördarna ökat. När redovisningen av betes- och ängsmarken delades upp år 1927 infördes fler kategorier för betes- och ängsmark som i viss mån tillät en vidare tolkning av vad som skulle ingå. Detta medförde att arealen ökade. Åren 1966 1969 redovisades endast kategorin Kultiverad betesmark i statistiken. När kategorin Annan gräsbärande mark åter redovisades från och med år 197 uppgick betesarealen till knappt 38 hektar (se figur 1B). Arbetskraft inom jordbruket Antalet stadigvarande och tillfälligt sysselsatta i jordbruket sjönk mycket kraftigt under 195- och 6-talen i samband med jordbrukets mekanisering och utvecklingen mot färre och större brukningsenheter. 1981 hade antalet sjunkit till 243 personer, vilket var något mer än en fjärdedel av antalet sysselsatta trettio år tidigare. År 21 arbetade 177 personer i jordbruket. Fördelningen mellan män och kvinnor som är sysselsatta i jordbruket har varit ganska konstant. Fram till mitten av 196-talet var 6 % av de inom jordbruket sysselsatta män, medan 4 % var kvinnor. Andelen män ökade sedan sakta till början av 198-talet, då två tredjedelar var män. Under 2-talet ökade andelen kvinnor och år 21 utgjorde de 4 % igen (se figur 1C). Figur 1B Areal åker-, betes- och ängsmark 1866 211 resp. 1891 211 Area of arable land, permanent grassland and meadows Hektar i tusental 4 3 5 3 Åkermark 2 5 2 1 5 1 5 Betes- och ängsmark 1866 1876 1886 1896 196 1916 1926 1936 1946 1956 1966 1976 1986 1996 26 Jordbruksstatistisk årsbok 212
43 Figur 1C Antal sysselsatta inom jordbruket fördelat på kvinnor och män 1951 21 Number of people employed in agriculture by gender Kvinnor 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 21 26 Män 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 Åkerarealens användning Under 19-talet har den svenska åkermarken dominerats av vall och spannmål. Odling av spannmål har svarat för 37 till 57 % av åkerarealen medan vallodlingen utgjort 27 till 44 %. Odling av rotfrukter, främst potatis, var som störst under första hälften av 19-talet. Rotfruktsodlingen har minskat från 29 hektar år 1919 till mindre än en fjärdedel. Oljeväxter började odlas i större utsträckning under 194- talet och ökade därefter för att nå en toppnotering på 6 % av åkerarealen under mitten av 198-talet. Övriga växtslag, såsom baljväxter, köksväxter, bärbuskar och fruktträd har utgjort en liten del av den totala markanvändningen, som mest knappt 6 % runt millennieskiftet. Åkermark i träda utgjorde ca 16 % år 1866. Därefter minskade arealen i träda stadigt till 2,5 % av åkerarealen år 1984. Trädesarealen har sedan dess påverkats av olika jordbrukspolitiska program och reformer. Trädesprogrammen, det fleråriga omställningsprogrammet, inträdet i EU och reformer av unionens stödprogram innebar att trädesarealerna ökade kraftigt. Från en nivå kring 1 12 % under slutet av 199-talet och början av 2-talet har de åter minskat och låg på knappt 6 % år 211 (se figur 1D). Omfattningen av veteodlingen har, i motsats till många andra grödor, inte bara bibehållits utan även ökat från 129 hektar 1916 till 417 hektar 211. Höstvete har varit den dominerande varianten med undantag för en kort period i början av 195-talet då vårvete odlades på en större areal. Sedan dess har höstvetet ökat medan vårvetet minskade kraftigt under 195- och 6-talen. På senare år har veteodlingen ökat betydligt, från 362 hektar år 28 till 417 hektar 211. Odlingen av korn ökade dramatiskt mellan åren 1951 och 1966 då arealen mer än femdubblades från 113 till 68 hektar. Kornets utbredning var som störst år 1979 med 754 hektar. Sedan mitten av 198-talet har kornodlingen reducerats kraftigt och efter att ha varit den dominerande spannmålsgrödan under många år har kornet nu passerats av vetet. Jordbruksstatistisk årsbok 212
44 Figur 1D Arealer för olika grödgrupper i riket 1866 211 Areas of different crop groups Hektar i tusental 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 18661876188618961961916 19261936 194619561966 197619861996 26 Övriga växtslag Baljväxter Träda, helträda och obrukad åkerjord Vall, slåttervall, frövall, betesvall och lusernvall Grönfoder och ensilageväxter Oljeväxter Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter Spannmål Havre var den spannmålsgröda som odlades på störst areal fram till mitten av 196-talet. Omfattningen av havreodlingen har dock minskat under större delen av 19-talet från 783 hektar 1916 till 181 hektar 211. Råg var det viktigaste brödsädesslaget under början av 19-talet, men den odlade arealen har minskat från 369 hektar år 1916 till 24 hektar 211. Höstråg har varit den helt dominerande varianten (se figur 1E). Figur 1E Arealer av olika spannmålsslag 1916 211 Areas of different cereals Hektar i tusental 9 8 7 6 5 Havre Korn 4 3 2 Råg Höstvete 1 Vårvete 1916 1926 1936 1946 1956 1966 1976 1986 1996 26 Källa:Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror. Jordbruksstatistisk årsbok 212
45 Figur 1F Antal nötkreatur, svin och får 1866 211 Number of cattle, pigs and sheep 3 2 5 Nöt 2 1 5 Får 1 Svin 5 1866 1886 196 1926 1946 1966 1986 26 Husdjur Några generella trender som kan utläsas av den äldre statistiken är att färre husdjur hålls i större besättningar och att specialiseringen inom växtodlings- och djurhållningsområdena ökat. Antalet nötkreatur ökade från knappt 2 miljoner djur under 186-talet till som mest nära 3 miljoner år 1937. Sedan dess har antalet minskat till drygt 1,5 miljoner år 211. Antalet svin har ökat från ca 4 djur till som mest 2,6 miljoner år 198. År 211 hade antalet minskat till knappt 1,5 miljoner svin. Antalet får har utvecklats lite annorlunda än de andra djurslagen. Fåren minskade från över 1,6 miljoner djur år 1866 till under en miljon 1911. Ändrade räkningsdatum åren 1916, 1927, 1944, 1951 och 1965 har påverkat antalet får, eftersom antalet lamm varierar under kalenderåret. Antalet får har dock ökat sedan mitten av 195-talet och fårstammen ökade från 55 djur år 26 till 623 år 211 (se figur 1F). År 1932 fanns nötkreatur vid 398 5 av 428 6 jordbruksföretag, vilket motsvarade ca 93 %. År 1961 redovisades endast företag med minst 2 hektar åkermark, vilket bidrog till den Figur 1G Antal brukningsenheter med nötkreatur 1932 211 Number of holdnings with cattle 45 4 35 3 25 2 15 1 5 32 42 52 62 72 82 92 2 11 Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror. kraftiga minskningen av antalet som skedde under 195- och 6-talen. Utvecklingen mot allt färre företag med nötkreatur har fortsatt och de 19 8 företag som fanns år 1961 hade reducerats till 2 5 år 211. Under samma tid växte den genomsnittliga besättningsstorleken från 12,2 till 73,7 djur (se figur 1G). Jordbruksstatistisk årsbok 212
46 Figur 1H Hektarskördar av vårkorn, höstkorn, höstvete och havre 1913 211 Yields per hectare of spring barley, winter barley, winter wheat and oats Kg/ha 7 6 5 4 3 Höstvete Höstkorn Vårkorn Havre 2 1 1913 1923 1933 1943 1953 1963 1973 1983 1993 23 211 Vegetabilieproduktion Den genomsnittliga skördeavkastningen per hektar ökade kraftigt under 19-talet. För spannmålsgrödorna har hektarskördarna nästan tredubblats under de senaste 1 åren. Ett stort antal faktorer kan antas ha bidragit till detta. Storleksrationalisering, specialisering, Figur 1I Total mjölkproduktion och invägd mjölk vid mejeri 1939 211 Total milk production and milk delivered to dairies Ton i tusental 6 5 Total mjölkproduktion 4 3 Invägd mjölk vid mejeri 2 1 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999 29 Jordbruksstatistisk årsbok 212
47 nya sorter, effektivare redskap som möjliggör större kontroll över när arbetsmomenten utförs, mineralgödsel, växtskyddsmedel och gradvis utfasning av sämre åkermark är några exempel. Hektarskördarna varierar dock betydligt mellan åren, mestadels till följd av vädrets inverkan (se figur 1H). Animalieproduktion Dåliga foderskördar och problem med foderimport under andra världskriget medförde foderbrist, utslaktning och en tydlig reduktion av mjölkproduktionen runt år 1942. Vid skiftet mellan 194- och 5-talet överträffades förkrigsproduktionen som legat strax under 5 ton per år. Sedan följde en minskning och mjölkproduktionen föll under 3 ton vid början av 197-talet. En återhämtning skedde fram till mitten av 198-talet då produktionen ökat med ca 93 ton. Sedan dess har produktionen mestadels minskat och uppgick år 211 till 2 85 ton (se figur 1I). Produktionen av nöt- och fläskkött har ökat under efterkrigstiden. Produktionen av kött från storboskap ökade framförallt under 195- och 6-talen och har sedan dess legat relativt stabilt kring 125 till 15 ton per år. Produktionen av gödkalv minskade fram till början av 199-talet och har därefter varierat mellan 3 och 5 ton per år. Produktionen av Figur 1J Produktion av nötkött och fläsk 1944/45 211 Production of beef and pork Ton i tusental 35 3 25 Svin 2 Storboskap 15 1 5 Kalv 1944/1954/ 19641974 1984 1994 24 1945 1955 Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror. fläskkött ökade från 9 ton vid krigsslutet till 325 ton i början av 198-talet och 33 ton i slutet av 199-talet. År 211 hade fläskköttsproduktionen minskat till 256 ton (se figur 1J). Figur 1K Andel BNP för jordbruk, skogsbruk och fiske 1866 2 Contribution to GDP by agriculture, forestry and fishery Procent 6 5 4 3 2 1 1866 1886196 1926 1946 1966 1986 Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror. Jordbrukets ekonomi Under 186 7 talen svarade värdet av produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske för mellan 4 % och 45 % av Sveriges BNP. Därefter har denna andel sjunkit till 2 %. Bortser man från skogsbruk och fiske och ser till rent jordbruk, har andelen av BNP sjunkit från 6,3 % år 195 till,5 % år 28 (se figur 1K). Jordbruksstatistisk årsbok 212