Enklare tillsammans www.jordbruksverket.se
Enklare tillsammans Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Vi har en vision Enklare tillsammans som vi arbetar efter för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. En vision som signalerar ett starkt fokus på att i samverkan med andra underlätta människors och företags vardag, med utgångspunkt från grundsynen att människor vill göra rätt. Inom den breda sektorsmyndigheten Jordbruksverket arbetar vi tillsammans med att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur, samtidigt som vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. När vi gör det utgår vi från kundernas behov och strävar efter att göra det krångliga enkelt. Vi vill skapa trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. I denna beskrivning tar vi upp de olika kriterier som bedöms inom Sveriges modernaste myndighet, men vi har integrerat dem och låter i stället texten följa vår färdplan som beskrivs mer i detalj nedan. En myndighet som präglas av EU Jordbruksverket är en myndighet som är starkt präglad av EU. Många verksamheter inom vårt område styrs av EU-regler och vi samarbetar aktivt med andra medlemsländer och med EU:s olika instanser kring våra frågor. EU-arbetet ger möjligheter samtidigt som det innebär svårigheter när många olika länder ska komma överens om regler och system som ska fungera för alla. Vår nära koppling till EU ställer särskilda krav på samverkan, flexibilitet och förnyelse i vårt sätt att arbeta. Just nu är vi mitt uppe i stora förändringar av EU-politiken som sker samtidigt inom de tre områdena jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Inom kort ska vi också införa EU-reformer inom bland annat djurhälsa, växtskydd och kontroller. Dessa förändringar påverkar kunder och medborgare i hög utsträckning och som alltid vid stora förändringar skapas oro och osäkerhet. Det innebär att vi har behövt utveckla våra arbetssätt och synsätt för att möta kundernas och medborgarnas behov och förväntningar. Att vara en modern myndighet För oss är samverkan och lärande en nyckel till att vara en modern myndighet. Sveriges modernaste myndighet innebär för oss en möjlighet att lära av andra och få sin verksamhet genomlyst utifrån. SMHI vann utmärkelsen senast och vi har sedan dess haft en konkret samverkan med dem bland annat kring koncept för medarbetardialog. När vi arrangerade en medarbetardag för hela myndighetens personal medverkade SMHI och Statens Tjänstepensionsverk, som också var finalist senast utmärkelsen delades ut, för att vi skulle kunna utbyta erfarenheter kring utveckling av myndighetsarbetet. Vi vill gärna lära av andra och är också mycket villiga att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Det hjälper oss att förnya oss och arbeta innovativt. Enklare tillsammans i praktiken! Färdplanen visar vägen Som vägledning för hur vi ska uppfylla det uppdrag vi har från regeringen har vi internt tagit fram en färdplan med utpekade fokusområden. Färdplanen anger hur vi vill arbeta och se på vår omvärld. Vi ska se, utveckla och säkra landsbygden, vi ska i allt vi gör sätta kunden först, vi verkar för förenklingar överallt och vi vill vara en attraktiv myndighet i koncernen staten. Färdplanen visar de viktigaste prioriteringarna och vägvalen för att gå i riktning mot våra mål om konkurrenskraft och hållbarhet för samhällets och landsbygdens bästa. Se, utveckla och säkra landsbygden Efterfrågan på mat ökar i världen. Samtidigt minskar den svenska jordbruksproduktionen. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för att utveckla landsbygden till nytta för hela samhället. Att arbeta för konkurrenskraftiga jordbruksföretag och en levande och attraktiv landsbygd där människor vill bo, leva och verka är därför centralt i Jordbruksverkets arbete. Stad och land är ömsesidigt beroende av varandra Våra större städer växer och delar av landsbygden har svårigheter att behålla sin attraktionskraft och infrastruktur. Men stad och land är ömsesidigt beroende av varandra. Landsbygdens förmåga att producera mat och energi såväl som mjuka värden som öppna landskap, biologisk mångfald och rekreationsområden är avgörande för hela samhällets utveckling. Här bidrar vi aktivt med vår kunskap. Den hållbara matproduktionen som förenar god miljö, friska djur, gott djurskydd, öppna landskap och livskraftiga företag är ett område som vi ägnar 1
särskild uppmärksamhet åt. Vi utvecklar också fritidsfiske och fisketurism, yrkesfiske och vattenbruk i Sverige. Näringar på landsbygden som är viktiga för framtiden och som är betydelsefulla för hela samhället. Vi har ett särskilt ansvar för lokalt ledd utveckling, där lokala partnerskap mellan privata och offentliga aktörer bidrar till utveckling och tillväxt. Arbete för en god miljö och ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket har ansvar för ett av regeringens miljömål ett rikt odlingslandskap och deltar i arbetet med flera andra miljömål. Vi verkar för en god miljö genom regelverk, rådgivning och stöd till miljöarbete på landsbygden. Jordbruksverket är med i regeringens nya miljömålsråd, som kommer att samordna det fortsatta gemensamma arbetet med miljömålen. Landsbygdsprogram och EU-stöd bidrar till livskraft Ett viktigt medel som vi har för att utveckla landsbygden är olika EU-stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling, till exempel inom landsbygdsprogrammet. Tillsammans med länsstyrelserna och andra myndigheter arbetar vi för att de ca 12 miljarder kronor per år som finns i olika stödformer ska göra största möjliga nytta för jordbruk, miljö, fiske och landsbygdsutveckling. Stöden bidrar till livskraftiga och innovativa företag, som är en förutsättning för en levande landsbygd där människor vill bo, leva och verka. Landsbygdssäkring ger helhetsperspektiv Jordbrukets konkurrenskraft, hållbarhet och andra landsbygdsperspektiv måste alltid inkluderas i det vi arbetar med på Jordbruksverket. Detta för att vi ska kunna göra kloka och balanserade avvägningar mellan olika mål och nyttor. För att kunna göra detta har vi utvecklat metoden landsbygdssäkring, som också andra aktörer kan använda i sina analyser och sitt beslutsfattande. Att landsbygdssäkra innebär att på ett medvetet och systematiskt sätt beakta landsbygdernas särskilda förutsättningar. När vi tar beslut måste vi vara medvetna om vilken påverkan de kan få på förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygden. Eftersom beslutsfattande innebär avvägningar mellan olika mål och hållbarhetsperspektiv väljer vi inte alltid den handlingsväg som är den absolut bästa för landsbygden, men vi ska alltid vara medvetna om hur landsbygden påverkas av det vi beslutar om. Genom att landsbygdssäkra på det sättet bidrar vi till en positiv landsbygdsutveckling för ett hållbart samhälle. Och vi arbetar aktivt för att även andra aktörer som fattar beslut som påverkar landsbygden ska kunna använda metoden med landsbygdssäkring. Vi har också viktiga roller i att ta fram ny kunskap när det gäller landsbygden och samspelet mellan stad och land, samt att kommunicera denna kunskap. Det gör vi till exempel genom att göra utredningar och analyser med koppling till landsbygdsfrågor och andra hållbarhetsperspektiv. I regeringens pågående arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi för Sverige bidrar vi med kunskap och analyser. 250 möjligheter I augusti 2014 var Jordbruksverket med och arrangerade konferensen 250 möjligheter, som syftade till att lyfta de utmaningar som urbaniseringen medför för många kommuner i Sverige. Konferensen har sitt ursprung i en analys som Högskolan i Jönköping gjort av hur unga flyttar, eller hur de inte flyttar. Analysen visade att över 250 av 290 kommuner tappar sina unga och att de inte återvänder i den utsträckning man tidigare trott. Detta väckte intresse i samhället och fick stor uppmärksamhet i medierna. Kunden först Att vara väl insatt i kundernas vardag och verklighet leder oss rätt i vårt arbete. Begreppet kund är ett bra begrepp för oss på Jordbruksverket att använda. Det ger oss det förhållningssätt vi ska ha gentemot våra målgrupper när det gäller tillgänglighet, bemötande, service och attityder. I mötet med kunden ska vi utgå från att det är en person som vill göra rätt. Vi ska vara hjälpsamma och erbjuda en snabb service. Gemensam kundtjänst med länsstyrelserna för stödfrågor Vår kundtjänst är en viktig kontaktyta mot kunderna. Den är integrerad med växeln och i ungefär 85 procent av fallen kan kundens fråga besvaras direkt utan att personen behöver slussas vidare till någon expert. Kundtjänsten är certifierad vilket syftar till att både våra anställdas och kundernas behov tas om hand på bästa sätt. Personalen ges genom certifieringen möjlighet att utveckla sin kompetens och serviceanda. I frågor som rör stöd till jordbruket och landsbygden samverkar vi tätt med länsstyrelserna. Jordbruksverkets kundtjänst möjliggör en gemensam ingång för frågor om stödregler och ärenden så att kunderna kan ringa ett nummer och ha en ingång oavsett vilket län man är verksam i. 2
Hur vi bemöter varandra påverkar hur vi bemöter kunderna Att ha ett gott bemötande gentemot kunder, samarbetspartners och internt gentemot varandra har stor betydelse för hur vi uppfattas. Ett gott bemötande internt bidrar till en bra arbetsmiljö som i sin tur leder till att vi blir en attraktivare arbetsgivare. Hur vi bemöter varandra på Jordbruksverket påverkar dessutom hur vi bemöter våra kunder. Vi arbetar kontinuerligt med bemötandefrågor och just nu när vi är mitt uppe i stora förändringar som påverkar kunder och medborgare är detta särskilt viktigt. Därför driver vi ett projekt kring bemötande. Där har vi tagit fram material och utmaningar som alla medarbetare har arbetat vidare med på sina enheter och avdelningar. Vi har också haft inspirationsföreläsning och interaktiv teater för hela personalen. Nästa steg är att göra en mätning som grund för vårt fortsatta arbete. Alla på Jordbruksverket ska ha grundläggande kunskaper om vad som är ett gott bemötande och aktivt använda dessa kunskaper. Vi vill att våra kunder ska uppleva oss som hjälpsamma och professionella. Klarspråkskristallen visar på goda insatser för ett klart språk Jordbruksverket har länge arbetat aktivt med klarspråk för att underlätta för kunderna och omvärlden att ta till sig vår information. I maj 2014 fick Jordbruksverket för andra gången utmärkelsen Klarspråkskristallen, som delas ut av Språkrådet till en myndighet som gjort särskilt goda insatser för ett klart språk. Vi har bland annat börjat arbeta med en klarspråksverkstad där medarbetare hjälper varandra att bearbeta krångliga texter och vi har anpassat Språkrådets klarspråkstest så att vi kunnat göra resultaten mätbara. Vi har i många olika sammanhang delat med oss av våra erfarenheter från klarspråksarbetet till andra myndigheter och aktörer. Språkrådet lyfter särskilt fram i sin motivering att klarspråksarbetet på Jordbruksverket är inspirerande och kan tjäna som en förebild för andra. Samverkan i nya former kring e-förvaltning Jordbruksverket har varit en av myndigheterna i e-delegationen, vars uppdrag upphör den 30 juni 2015. Vi och flera andra medlemmar i e-delegationen har sett ett behov av att fortsätta ett gemensamt arbete med vissa områden som bedrivits inom delegationen. Vi har därför bestämt gemensamt att skapa ett nytt forum för fortsatt samverkan mellan myndigheterna. Detta som ett komplement till de nysatsningar som pågår inom regeringskansliet när det gäller e-förvaltning. Vi vill tillsammans ta vara på den drivkraft som vuxit fram hos myndigheterna och SKL att gemensamt driva på utvecklingen för att kunna möta ökade krav från privatpersoner och företag och kraven på effektiviseringar inom förvaltningen. Utgångspunkten är de tre målen enklare, öppnare och effektivare som beskrivs i regeringens e-förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum och som ställer krav på en sammanhållen förvaltning för att kunna förverkligas. Vi fortsätter också vårt arbete med att utveckla e-tjänster till nytta för kunder och medborgare. Till exempel kommer över 99 procent av ansökningarna om jordbrukarstöd in elektroniskt. Vi har i dagsläget drygt 50 olika e-tjänster och vi utvecklar också nya e-tjänster. Under 2014 har vi bland annat tagit fram en gemensam utskicksfunktion som är möjlig att ansluta till Mina meddelanden. I det pågående införandet av EU-reformer och nya stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling har vi tagit fram nya e-tjänster för att underlätta för kunden. Förenklingar överallt Jordbruksverket och flera andra myndigheter har sedan länge uppdrag och pågående arbete kring att förenkla för kunder och medborgare. Vi arbetar med förenklingar på många områden och nivåer. I EU är vi till exempel aktiva i det som kallas learning network där myndigheter med ansvar för stödhantering utbyter erfarenheter och gemensamt tar fram förslag till förenklingar av regler och tillämpningar till EU-kommissionen. Vi har flera exempel på att detta arbete varit framgångsrikt och lett till konkreta förenklingar inom hela EU. Vi är också verksamma inom Panta Rhei, ett samverkansforum för EU:s stödutbetalande myndigheter inom jordbruk och landsbygdsutveckling när det gäller frågor om informationsteknologi. Vi har tydligt kunnat mäta att den administrativa bördan har minskat för kunderna men kunderna upplever ändå inte att det blir enklare. Vi är ansvariga för komplexa regelverk, till exempel när det gäller stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling, och företagen är ofta oroliga för att göra fel och för eventuella sanktioner till följd av det. Därför har vi tagit oss an förenklingsfrågorna från ett nytt och innovativt perspektiv där helhetssyn på den enskilda kunden har varit ledstjärnan. Vi har haft ett tvärsektoriellt angreppssätt där kundens livssituation och livshändelser har varit i fokus. Det har gjort att vi kunnat gå från prat till resultat och tillsammans åstadkomma ett stort antal konkreta förenklingar. 3
Förenklingsresan tillsammans från norr till söder Under 2013 genomförde vi Förenklingsresan, en resa som gick från Umeå i norr till Ystad i söder där vi mötte landsbygdsföretagare med olika produktion. Målet har varit att skapa förenklingar som företagen verkligen upplever i vardagen. Vi genomförde resan tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och till de olika besöken lät vi företagarna själva välja ut de myndigheter och branschorganisationer som hade störst inverkan på deras vardag. Vi samlade sedan alla dessa aktörer till samtal kring köksbord med fokus på vad som orsakar krångel och oro i företagens vardag. Kommun och länsstyrelse fanns med vid alla stoppen, eftersom de generellt har en stor kontaktyta gentemot landsbygdsföretagare. Andra offentliga aktörer som arbetat med förenklingsåtgärder från Förenklingsresan har varit Tillväxtverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Skatteverket, Naturvårdsverket och Sveriges kommuner och landsting. Även en rad olika branschorganisationer har medverkat och genomfört förenklingsåtgärder, eftersom deras regler och system också påverkar landsbygdsföretagarens vardag i hög grad. Samtal runt köksborden gav unik förståelse och helhetssyn Samtalen runt köksborden har gett en unik inblick och förståelse för landsbygdsföretagarnas olika vardagar. Och den förståelsen är viktig. Det är många olika myndigheter och branschorganisationer som på olika sätt berör företagens vardag. Många förenklingar har genomförts tidigare för att minska den administrativa bördan, men företagen upplever inte att det blir enklare trots att vi kunnat mäta att den administrativa bördan minskar. Att det är många olika regelverk och aktörer inblandade är en förklaring till detta. Det räcker inte att var och en är duktig på sitt håll, det kan ändå bli krångligt för företagen i vardagen. Synpunkter på kittet mellan regelverken Det är intressant att en stor andel av synpunkterna som kom in under resan inte handlade om reglerna i sig utan om kittet mellan de olika regelverken. Det handlar till exempel om samordning av kontroller, bemötande, attityder, kommunikation och dokumentation. Och det är sådant som myndigheter och branschorganisationer verkligen har möjlighet att förändra själva. Det har redan från början varit en viktig utgångspunkt att fokusera på det vi själva kan göra för att förenkla. Se möjligheter utan att peka på någon annan till exempel EU, politiker eller någon särskild myndighet. Vi vill i stället få en större helhetssyn på företagarens situation. Först då kan vi komma längre och skapa förenklingar som upplevs i vardagen. Då blir det lättare att göra rätt och vi minskar oron för att göra fel. Från köksbordsprat till 100 konkreta förenklingar De cirka 370 synpunkterna och idéerna från samtalen köksborden ledde fram till en gemensam handlingsplan för myndigheterna och branschorganisationerna med fler än 200 konkreta åtgärder för att förenkla landsbygdsföretagens vardag. Åtgärderna har symboliserats av pusselbitar som respektive aktör har arbetat med till det gemensamma förenklingspusslet som utgår från företagens olika vardagar. Hittills är fler än 100 förenklingar helt genomförda och arbete pågår med många fler. Vi är helt medvetna om att de reformer av EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik som just nu är på väg att införas i medlemsländernas medför förändringar och nya krångligheter, men just därför är det extra viktigt att göra det vi kan för att ändå förenkla inom det vi kan påverka här och nu. Och att vi fortsätter arbeta tvärsektoriellt utifrån en helhetssyn på företagens situation och behov. Förenklingsarbete i Sverige och på EU-nivå Det är många aktörer som har krokat arm under Förenklingsresan och vi måste fortsätta kroka arm även framöver. Det gäller till exempel länsstyrelserna och deras gemensamma arbete med uppdraget Förenkla på riktigt. Vi har också Tillväxtverket med sitt breda uppdrag kring förenklingar för företag. Jordbruksverket, Tillväxtverket och ESF-rådet går också in i en ny och spännande samverkan kring EU:s strukturfonder. Fonderna syftar till utveckling inom breda områden som till exempel sysselsättning, konkurrenskraft, miljö, forskning, utbildning och anpassning till klimatförändringar. Där vill vi tillsammans göra det enklare och få fonderna att komplettera och förstärka varandra ytterligare för att utveckla Sverige. Även Havs- och vattenmyndigheten och Livsmedelsverket har pågående förenklingsarbeten. Sveriges kommuner och landsting och Näringslivets regelnämnd, NNR, är andra viktiga aktörer. Och inte minst finns det många goda exempel på förenklingsarbete inom LRF och andra branschorganisationer. Även EU-kommissionen arbetar aktivt för att förenkla. Från Jordbruksverkets håll är vi aktiva i det gemensamma förenklingsarbetet på flera sätt och har bland annat varit inbjudna till EU-kommissionen och redovisat vårt arbete och våra erfarenheter från Förenklingsresan. Kommissionen har förenklingar som en av sina stora prioriteringar för 2015 och har lanserat tankar på en typ av förenklingsresa på EU-nivå. I det arbetet fortsätter vi att bidra med erfarenheter från hur vi har arbetat i Sverige för att förenkla. 4
Uppföljning av det gemensamma förenklingsarbetet Jordbruksverket tar även fortsättningsvis på sig ansvaret för att samordna och följa upp det gemensamma förenklingsarbetet för lantbruket. Även om många åtgärder är genomförda tar det gemensamma förenklingsarbetet egentligen aldrig slut. Vi måste fortsätta ha fokus på att göra det så enkelt som möjligt, både var för sig och tillsammans. Dels finns det kvarstående arbete med pusselbitar och åtgärder i handlingsplanen och det arbetet fortsätter förstås. Dels förändras hela tiden den ram som vi lägger vårt gemensamma pussel inom, det vill säga det ramverk som vi får från den politiska sfären i form av lagar och regler som styr oss. En ram som hela tiden förändras och som innebär att vi måste lägga pusslet på nya sätt längre fram. Intern förenklingsresa och andra förenklingsresor Vi har mycket goda erfarenheter av arbetet med Förenklingsresan och tror att konceptet kan användas i många andra sammanhang framöver. Vi planerar redan för nya förenklingsresor med lite annan inriktning dels en resa med inriktning på exportförtagens situation där vi samverkar med Livsmedelsverket och Livsmedelsföretagen, dels en resa med fokus på unga lantbrukare där LRF Ungdomen blir en viktig samverkanspart. Vi arbetar också med en intern förenklingsresa där vi lyfter fram goda exempel och delar erfarenheter av förenklingsarbete mellan olika verksamheter. Enklare tillsammans är en bra ledstjärna både för det interna och externa förenklingsresandet. Attraktiv myndighet i koncernen staten Samverkan står i fokus för oss, såväl inom organisationen som med aktörer i omvärlden. Vi ser staten som en koncern där vi hjälper varandra och vi vill uppfattas som en attraktiv myndighet som agerar utifrån en helhetssyn. Att vara en attraktiv myndighet är inget självändamål utan handlar om att vi ska kunna locka till oss och behålla kompetenta medarbetare. Det skapar förutsättningar för att vi ska kunna ge god service till kunderna, bidra till nytta för samhället och vara en bra samarbetspartner gentemot andra myndigheter och organisationer. Personalorganisationerna är viktiga i detta arbete och vi har en god och nära dialog med dem. Samverkan inom koncernen staten I vårt arbete och i utvecklingen av verksamheten ska vi inte begränsa vårt tänkande till att bara gälla Jordbruksverket. Vi ska också betrakta Jordbruksverket som en del i koncernen staten. Det innebär att vi samverkar över organisationsgränser även för att bidra till en modern och effektiv förvaltning. Arbete med förenklingar, e-förvaltning, miljömål, fondsamverkan, landsbygdsutveckling är några exempel som vi redan nämnt på områden där vi har ett tvärsektoriellt arbetssätt för att skapa synergier och öka nyttan för kunder och medborgare. Medarbetarråd för innovation och mångfald För att vara en attraktiv och modern myndighet är det viktigt att ta vara på idékraft inifrån organisationen. Sedan två år tillbaka har vi ett medarbetarråd som är direkt kopplat till generaldirektören och som syftar till att underlätta genomförandet av färdplanen och hitta möjligheter till innovationer och förnyelse. Medarbetarrådet representerar en mångfald av kompetenser, erfarenheter, bakgrunder och egenskaper. Program för utveckling av alla chefer Bra ledarskap är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål. Under perioden 2014-2016 genomför vi ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer. Vi har utvecklat programmet själva för att öka möjligheten att anpassa det efter chefernas behov och situation. Genom programmet hjälper vi cheferna att utveckla sitt eget ledarskap samtidigt som vi stärker arbetet med färdplanen och styrningen av myndigheten. Hittills har två moduler av programmet genomförts, Verksamhetsstyrning respektive Ledarrollen ur olika perspektiv. Nästa modul kommer att handla om kommunikationsfrågor. Smällkaramell som förankrar vision, verksamhetsidé och färdplan hos medarbetarna Jordbruksverket förnyade under 2014 tre styrdokument vision, verksamhetsidé och färdplan. När dokumenten skulle lanseras och förankras i organisationen ville vi göra det på ett sätt som skulle vara enkelt och lustfyllt för alla. Därför ordnade vi en julgransplundring för alla chefer där de fick med sig en smällkaramell som var fylld med övningar och diskussionsunderlag kring vision, verksamhetsidé och färdplan. Cheferna genomförde sedan enkla övningar kring varje dokument tillsammans med medarbetarna på sina enheter. Syftet med övningarna var att alla medarbetare ska få möjlighet att på ett lättsamt sätt reflektera kring dokumenten och bryta ned de olika delarna till vad de innebär för våra verksamheter. Men också att vi ska fundera på vad de betyder för oss individuellt och i våra jobb. Detta nya sätt att underlätta förståelsen av styrningen av myndigheten blev uppskattat av chefer och medarbetare. Vi har sedan följt upp detta med skördekorgen, som innehöll material till cheferna inför verksamhetsplaneringen 2015, samt vårpåsen med underlag för att arbeta med myndighetens uppdaterade mångfaldsplan. 5
Kompetensanalys hjälper oss att se behov för framtiden För att vi ska klara våra uppdrag, såväl nu som i framtiden, är det viktigt att vi har tillgång till rätt kompetens. Med utgångspunkt från vision, verksamhetsidé och färdplan arbetar vi aktivt med att förutse vårt behov av kompetens och ligga steget före. Vi uppmuntrar till intern rörlighet och att i god tid förutse behov av kompetensväxling. Det innebär att kompetens kan behöva utvecklas, tillföras eller avvecklas. Med hjälp av en tidig analys och dialog ger det bättre förutsättningar för oss att möta framtidens behov. Som ett led i detta arbete har vi tagit fram mallar och processer kring kompetensanalyser för hela Jordbruksverket samt på divisions-, avdelnings- och enhetsnivå. Därigenom har vi säkrat en tydligare koppling till verksamhetsplanering och utveckling, resultat- och utvecklingsdialog samt kompetensbaserad rekrytering. Genom att göra en kompetensanalys för enheten har chefen en bra grund att stå på inför de individuella resultat- och utvecklingsdialogerna. I denna dialog kopplas verksamhetens behov ihop med medarbetarna och deras kompetens och utveckling. Traineeprogram underlättar rekrytering av IT-personal Vi har framgångsrikt bedrivit ett traineeprogram för att underlätta rekryteringen av IT-personal. Detta program är nu certifierat vilket innebär att det lever upp till en rad olika kriterier, bland annat att det finns ett strukturerat och schemalagt program för traineerna, att längden på programmet är minst 9 månader samt att vi har en korrekt lönenivå som ingångslön för våra traineer. Certifieringen genomförs av traineeguiden.se tillsammans med civilekonomerna. Ett nytt traineeprogram startar den 1 september 2015 och under våren 2015 pågår marknadsaktiviteter som till exempel traineemingel, samt rekrytering. Miljödiplomerad arbetsplats Jordbruksverkets huvudkontor är sedan 2010 en miljödiplomerad arbetsplats. Diplomet utfärdas av Jönköpings kommun och visar att vi arbetar aktivt med miljöfrågor på ett strukturerat sätt. Inför miljödiplomeringen fick alla anställda en grundläggande miljöutbildning. I vårt miljöarbete följer vi den handlingsplan vi har tagit fram när det gäller vår direkta miljöpåverkan. De senaste åren har vi till exempel arbetat för att minska elförbrukningen och öka antalet resfria möten. Ständigt lärande Vi menar som sagt att en modern myndighet är en lärande myndighet. Att delta i Sveriges modernaste myndighet är ett bra sätt att lära och även att kunna lära ut till andra. Enklare tillsammans i praktiken! 6