2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan i sin helhet. Det innebär att proposition 1999/2000:129 är antagen i sin helhet. Reformen omfattar allmän förskola, förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och föräldralediga samt maxtaxa. Reformen skall ses som ett första steg. Det långsiktiga målet är en avgiftsfri förskola och skolbarnsomsorg tillgänglig för alla barn. Bakgrund: Skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har knutits närmare varandra genom flera samverkande beslut. Från och med 1997-07-01 handläggs förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Utbildningsdepartementet. Från och med 1998-07-01 överfördes bestämmelserna om barnomsorg från socialtjänstlagen till skollagen. I samband därmed övertog Skolverket ansvaret från Socialstyrelsen. Uppdraget: Samverkan och integration skall utvecklas i enlighet med uppdraget angivet i skollag, läroplanerna Lpfö 98 och LPO 94 samt skolverkets uppdrag till kommunerna. Läroplanerna skall länka i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. En integration mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem, där arbetslag med olika kompetenser samarbetar i syfte att uppnå en högre kvalitet. Av skolverkets särtryck Jord för växande anges att de båda läroplanerna lägger den nya grundstenen för integration mellan verksamheterna för barn från 1-16 år. Enligt utvecklingsplanen är avsikten att stödja integrationen av förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmen att skapa nödvändiga förutsättningar för samverkan och gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande. 1
Av det samlade nationella och kommunala uppdraget framgår vidare att barnet har rätt till en god pedagogisk verksamhet baserad på en helhetssyn på barnets lärande. Förskolans lärare liksom skolans och fritidshemmens lärare skall i samverkan arbeta i avsikt att ge barnet och eleven förutsättningar att utveckla sin förmåga till ett nyfiket och kreativt förhållningssätt i lärandet. Förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten i enlighet med de nationella och kommunala målen är goda om lärarna i förskola, skola och fritidshem ges praktiska möjligheter till en integrerad verksamhet. Därmed är lokalintegrering, verksamhetsintegrering genom gemensam planering samt arbete i arbetslag en viktig förutsättning för möjligheten att nå målen. En integration av verksamheterna ger ett effektivare resursutnyttjande och underlättar ledningsarbetet. Utbyggnaden av allmän förskola har länge diskuterats utifrån rent pedagogiska skäl. Allt eftersom förskolans betydelse för barns utveckling och lärande erkänts och förtydligats har behovet av att utveckla det pedagogiska arbetssättet i förskolan markerats. Det har därför ansetts viktigt att ta det första steget med att ge alla barn från 4- års ålder en reell möjlighet att delta i en pedagogisk verksamhet som en del i förberedelsen inför skolan. Allmän förskola Alla barn skall erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Det är obligatoriskt för kommunerna att anordna den allmänna förskolan, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. Den allmänna förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri. Kommunen skall informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna. Den allmänna förskolan för skall omfatta minst 525 timmar om året. Det kan vara lämpligt att erbjuda allmän förskola tre timmar om dagen som en del av den sedvanliga verksamheten i förskolan. Verksamheten i allmänna förskolan skall därmed ses som en avgiftsfri del av den verksamhet som normalt anordnas. Det är samtidigt ett erbjudande och en garanti om pedagogisk verksamhet för de barn som annars inte skulle delta i förskolans verksamhet. 2
För en del av barnen kan tre timmar om dagen vara för kort tid av såväl pedagogiska som praktiska skäl varför det kan anses vara lämpligt att barnet är inskrivet på förskolan så länge som föräldrarna och barnet är i behov därav. Det föreligger inte någon skyldighet för kommunen att anordna skjuts eller hämtning och lämning för barn till och från förskoleverksamhet/allmän förskola och skolbarnsomsorg. Ansvaret för lämning och hämtning ligger på föräldrarna. Förskoleverksamhet för barn till arbetslösa föräldrar Barn från 1 års ålder som inte går i skolan samt vars föräldrar är arbetslösa skall i likhet med vad som gäller för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla plats inom förskoleverksamheten. Barnen skall garanteras en minsta vistelsetid om 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Förskoleverksamhet för barn till föräldralediga föräldrar Barn från 1års ålder som inte går i skolan samt vars föräldrar är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen för vård av annat barn skall i likhet med vad som gäller för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla plats inom förskoleverksamheten. Barnen skall garanteras en minsta vistelsetid om 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Det främsta skälet till att ge barnen rätt till förskoleverksamhet vid föräldrars arbetslöshet och föräldraledighet är att markera barnets egen rätt och barnets eget behov av den pedagogiska verksamhet som förskoleverksamheten erbjuder i form av en pedagogisk stimulans för utveckling och lärande. Omflyttning till annan verksamhet bör undvikas på grund av barnets behov av kontinuitet. 3
Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Statsbidrag lämnas till kommuner som tillämpar en viss högsta avgift (maxtaxa) inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. För att statsbidrag skall lämnas skall avgiften per månad i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) vara högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första, andra respektive tredje barnet i familjen. Avgiften får dock inte överstiga 1.260 kr i månaden för det första barnet,840 kr i månaden för det andra barnet respektive 420 kr i månaden för det tredje barnet i förskoleverksamheten. För att stadsbidrag skall lämnas skall avgiften per månad i skolbarnsomsorgen (fritidshem och familjedaghem) vara högst två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första, andra respektive tredje barnet i familjen. Avgifterna får dock inte överstiga 760 kr i månaden för det första barnet och 380 kr i månaden för det andra respektive tredje barnet i skolbarnsomsorgen. Den högsta avgiften, i den för barnet aktuella verksamhetsformen skall betalas för det yngsta barnet i familjen och den närmaste lägre avgiften, i den för barnet aktuella verksamhetsformen, skall betalas för det närmast äldre barnet. Från det fjärde barnet betalas ingen avgift. I de kommuner som tillämpar maxtaxa skall den omfatta all förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. såväl kommunal som enskilt bedriven verksamhet. Avgiften blir den samma oavsett om verksamheten bedrivs av kommunen eller av enskild verksamhet. Motivet till införandet av maxtaxa är familjeekonomisk genom lägre avgifter för föräldrarna, utbildningspolitisk genom att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i första hand är till för barnets egen skull samt arbetsmarknadspolitisk och jämställdhetspolitisk genom de positiva effekter kommer i form av ökad sysselsättning, förbättrade inkomster av eget arbete etc. De kommuner som tillämpar maxtaxa för avgifterna kommer att kompenseras för inkomstbortfallet enligt ett särskilt beräknings- och ersättningssystem kallat barnomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet. 4
Kommunfullmäktige har beslutat att införa maxtaxa. Kommunfullmäktige i Gotlands kommun beslutade 2001-06-11 70 att införa maxtaxa. Nya avgiftsregler i enlighet med bestämmelserna för maxtaxa gäller därmed från och med 2002-01-01. Kvalitetssäkring i samband med maxtaxa: Ett särskilt statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder får lämnas till kommuner som har ett system med maxtaxa inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Statsbidraget skall fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet som grund. Pengarna bör främst användas för personalförstärkningar och kompetenshöjande åtgärder för personalen. Med tanke på kommande pensionsavgång, finns behov av lärare i förskola och fritidshem samt behov av olika former av kompetenshöjande insatser. Uppföljning av reformen: Statens skolverk kommer att bli ansvarig myndighet för uppföljningsarbetet. Skolverket har därmed till uppgift att följa upp och utvärdera verksamheterna samt utöva tillsyn. Kvalitetsfrågor t.ex. barngruppernas storlek, personaltäthet och personalens utbildningsnivå kommer att vara viktiga faktorer i verksamheten liksom den pedagogiska kvaliten samt hur arbetet utförs med att genomföra uppdraget enligt läroplanen. Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef 5