Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014



Relevanta dokument
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Webbserverprogrammering

WEBBSERVERPROGRAMMERING

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Information och kommunikation

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

FILM- OCH TV-PRODUKTION

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Specialpedagogik 1, 100 poäng

ESTETISK KOMMUNIKATION

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

FILM- OCH TV-PRODUKTION

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

SERVICE OCH BEMÖTANDE

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FASTIGHETSFÖRVALTNING

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

DATALAGRING. Ämnets syfte

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6

ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

FORMGIVNING. Ämnets syfte

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRAFISK KOMMUNIKATION

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor.

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK


SAMISK MAT OCH MATKULTUR

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

Kursplan - Grundläggande engelska

P R O J E K T : D I C E

Transkript:

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Vårtermin 2014 Vecka Tema och uppgifter v.2 Introduktion till vårens arbete. Reflektion kring höstens arbete: Vad fungerade och vad borde utvecklas för att nå egna mål. Feedback till varandras hemsidor. v.3 Slutinlämning för första webbprojektet, Webbprojekt 1. Presentationer av arbeten som gjorts under hösten. v.4 Uppstart till nytt Webbprojekt (Gränssnittsdesign och Webbutveckling1). Du kan välja att göra 2 kortare eller 1 längre och mer omfattande webbprojekt under vårterminen. - Hemsidan/orna kan innehålla bildspel eller annan funktionalitet som skapas med javascript i kursen programmering 1. - Fundera om du vill jobba mot en kund? Planering v.5 1 längre webbprojekt: Webb1 Planering. 2 kortare webbprojekt: Webb2a - Planering. v.6 Webb1 Planering. Webb2a - Planering. Delinlämning: Projektplan och Mockup. v.7 Webb1 Delinlämning 1: Projektplan Webb2a Produktion. och Mockup. v.8 Webb1 Produktion. Webb2a - Produktion. v.9 Sportlov v.10 Ingen lektion tisdag/onsdag Utvecklingssamtalsdagar Produktion. v.11 Idrottsdag? Webb2a Produktion. Webb1 Produktion. v.12 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2a Dokumentation. Slutinlämning. v.13 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Planering v.14 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Produktion v.15 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Produktion v.16 Påsklov v.17 Betygssamtal. Webbprojekt 2 - Webb2b - Produktion Dokumentation v.18 Betygssamtal. Webbprojekt 2 - Webb2b Dokumentation Dokumentation v.19 Slutinlämning - DEADLINE v.20 Presentationer av gränssnittsdesign och hemsidor som gjorts under kursen v.21 Presentationer av gränssnittsdesign och hemsidor som gjorts under kursen. Avslutning v. 22 Resurstid v.23 Resurstid Skolverkets kunskapskrav och betygskriterier för Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 här nedan:

Gränssnittsdesign 100 poäng Kurskod: GRÄGRÄ0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Gränssnitt för en applikation. Genomförande av förstudier genom problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgrupper och typanvändare, undersökning av tekniska förutsättningar och liknande applikationer samt formulering av målsättningar och framgångskriterier. Genomförande av gränssnittsdesignprojekt, vilket innebär idégenerering, skisser, återkoppling till beställare, interaktiv prototyp, testning, dokumentation och överlämnande för implementering. Datorstöd för projekthantering. Inhämtning och värdering av information. Redigering och anpassning av digital bild och video samt digitalt ljud till ett gränssnitt. Kommunikationsteknik och textbearbetning för effektiv anpassning till relevant medium. Faktorer som skapar en god användarupplevelse. Typsnitt, färgscheman och principer för layout av gränssnitt. Informationsarkitektur och användarvänlig navigation. Konventioner och formspråk eller mönster för interaktion, inmatnings- och utmatningsmetoder och vanligt förekommande gränssnittselement, till exempel textinmatningsfält eller knappar. Faktorer som möjliggör kommunikation av specifika budskap. Principer för användbarhet samt metoder för att testa användbarhet. Krav på ett inkluderande gränssnitt. Riktlinjer, principer, tekniker och testning för tillgänglighet. Datorsystem (ubicomp) och gränssnitt i vardagen. Frågor som rör integritet och etik. Lagar och andra bestämmelser inom området. Kunskapskrav Betyget E Eleven gör en enkel projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en enkel problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med enkla omdömen sin projektplan. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dem i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på något sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med tillfredsställande resultat

anpassats till användarens behov utifrån någon enkel princip för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett tillfredsställande sätt. Eleven följer någon av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några enkla metoder. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker någon av designens viktigaste delar. Eleven gör en enkel dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Eleven redogör översiktligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dem i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på några olika sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med tillfredsställande resultat anpassats till användarens behov utifrån några principer för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett tillfredsställande sätt. Eleven följer några av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några enkla metoder. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker några av designens viktigaste delar. Eleven gör en noggrann dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Eleven redogör utförligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik

har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en komplex problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan ur flera perspektiv samt föreslår vid behov förbättringar av planen. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dessa i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på flera olika sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med gott resultat anpassats till användarens behov utifrån flera komplexa principer för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en god kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett gott sätt. Eleven följer flera av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med gott resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med flera olika metoder samt återkopplar resultaten från sin testning till sin design. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker flera av designens viktigaste delar. Eleven gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. Dessutom ger eleven förslag på hur arbetet kan förbättras. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Dessutom ger eleven förslag på hur resultatet kan förbättras. Eleven redogör utförligt och nyanserat, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området. Läs mer på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-ochprogram/subject.htm?subjectcode=gr%c3%84&lang=sv&tos=gy Webbutveckling 1 100 poäng Kurskod: WEBWEU01

Kursen webbutveckling 1 omfattar punkterna 1 3 och 5 9 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 3 och 6 7. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. Dessutom redogör eleven översiktligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet enkel text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Eleven testar produkten i några webbläsare samt vidtar några enkla åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet.

När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör översiktligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven enkla diskreta domskript. Dessutom redogör eleven utförligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer samt väljer och anger lämplig teckenkodning. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några tester. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt vidtar några åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med några automatiserade tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör utförligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet. Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Vid behov reviderar eleven planen. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och som omfattar flera av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven diskreta domskript. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer, väljer och anger lämplig teckenkodning samt anger hur enklare problem som relaterar till teckenkodningar hanteras. I arbetet bearbetar eleven med säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven både manuellt och med flera tester. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt optimerar bilder och andra mediafiler för att åstadkomma snabb överföring och vidtar åtgärder för att reducera antalet överföringar per sida. Dessutom bygger eleven en webbplats som med gott resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med automatiserade tester och simuleringar. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven redogör utförligt och nyanserat för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade och nyanserade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet samt beskriver grundläggande säkerhetskriterier vid val av webbhotell. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Läs mer på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-ochprogram/subject.htm?subjectcode=web&coursecode=webweu02&lang=sv&tos=gy