Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral. 1979 Televerket startade sin Datavisionstjänst som man kopplade upp sig till med speciell programvara och abonnemang. 1983 Televerkets ensamrätt på att leverera modem för hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde. 1983 Björn Eriksen länkade en VAX 780-dator i Sverige med UUCPprotokollet och ett modem för 1200 bit/s som UUCP nod i den Europeiska delen av Internet. 1983 en del socialdemokrater försökte starta skatt på allt datoranvändande. 1984 Det allra första svenska IP-nätet (192.5.50.0) kopplades upp.
Subnät Man kan mena två olika saker med subnät, men båda två går ut på att dela upp ett datornätverk i delar som är lättare att hantera. Delnät är den första meningen, den äldre betydelsen. Den betyder att subnät är en mindre del i ett stort datornätverk. Den nyare betydelsen är ett nätverk som har fått sin adressmängd från ett större IP-Nätverk genom så kallad subnetting. IP-Nätverk indelas i olika klasser där A-klassen är störst och C- klassen minst. De flesta lokala nätverk har dock inte tillräckligt med datorer anslutna för att man skall utnyttja alla adresser i ens den minsta klassen och därför skulle det vara slöseri att tilldela hela adressmängden till ett enda nät. I stället delar man upp det lokala nätverket (ofta av C-klasstyp) i subnät, som vardera kan innehålla ett mindre antal datorer. Mindre nät är lätta att underhålla, både fysiskt och elektroniskt, dessutom styrs trafiken i ett väl konstruerat nätverk bättre till sina respektive subnät.
DNS DNS (Domain Name System eller domännamssystemet) är ett system för att förlätta adressering av datorer på IP-Nätverk. Det koms på år 1983 av Paul Mockapetris. DNS är ett distribuerat system, där så kallade zoner av IP-nummer delegeras till ansvariga företag och organisationer. DNS är ett klient-server-system där klienten vanligen finns inbyggd i system som kommunicerar genom IP-nätverk. Serverdelen utgörs av så kallade DNS-servrar, som också också kallas domännamnsservrar eller ibland mera slarvigt men vanligast domänservrar. På Internet finns tretton specifika så kallade rotservrar som tillhandahåller dessa tjänster.
Fildelning Fildelning är en teknisk lösning för att tillgängliggöra eller nå filer för kopiering mellandatornätverk. Illegal fildelning är oftast tillgängliggörande och kopiering av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Fildelning har använts mycket i kontor för att dela filer med skrivare, fax med mera. Man använder olika protokoll för detta. Ett protokoll som på senare tid rönt stor popularitet är BitTorrent, BitTorrents struktur gör det möjligt att snabbt sprida stora filer utan att belasta någon enskild värddator och dessutom gör det svårt att avgöra varifrån filen egentligen kommer. NEJ JA
BitTorrent BitTorrents Historia BitTorrent skapare Bram Cohen tyckte som många andra personer att det gick långsamt att ladda ner filer från vanliga servrar, så år 2001 bestämde han sig för att göra ett eget protokoll som möjligt att utdela av filer mellan flera användare. Han skapade BitTorrent tillsammans med en klient med samma namn. Senare skapade han företaget BitTorrent, Inc. tillsammans med Ashwin Navin. MED BitTorrent UTAN BitTorrent
BitTorrent Begrepp Swarm - Flera bittorrent-användare som troligen vill ladda ner en och samma fil eller som delar med sig av en och samma fil. Peer - Bittorrent-användare, en dator som cirkulerar. Klient - Ett program som laddar upp och ned data till en källa. Tracker Server som delar ut listor på aktiva peers, så att BitTorrent-klienten kan koppla upp sig mot dessa och starta filöverföringar. Index - En sökmotor för filer. Seeder Bittorrent-användare som delar med sig av hela fil, hjälper nätverket att distribuera fil. Leecher Bittorrent-användare som laddar ner en fil från peers/seeders som även kan ladda upp filen, men oftast bara nerladdning).
Domännamn Ett domännamn på internet är ett namn på en administrativ helhet på Internet. Organisationers offentliga tjänster (såsom e-post och webbplatser) och enskilda datorer kan ofta nås med hjälp av domännamnet. Domännamnen finns till för att människor ska slippa komma ihåg de numeriska IP-adresser som används som "telefonnummer" på internet mellan datorer. Dock måste alltid domännamnet översättas till motsvarande IP-adress innan kommunikation kan ske. Detta sker vanligen automatiskt och osynligt genom en uppslagning i den löst sammanhållna globalt distribuerade databasen DNS, något som kan liknas vid Internets telefonkatalog.