Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-04-23

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-04-23

Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-04-02 1(3) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum 2012-04-23 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Skoric

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildningsnämnden 2012-04-02 2(3) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport 13.20 13.30 Obs ej klar, skickas ut separat via post och mail 4 UAN 2012/0168 13.50-13.55 Ansökan från Ljungby fria gymnasium AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Ljungby kommun 5 UAN 2012/0166 13.55-14.00 Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun 6 UAN 2012/0158 14.00-14.05 Remiss, dnr 32 2012:782, ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun 7 UAN 2011/0294 14.05-14.10 Gymnasieorganisation läsåret 2012-2013 8 UAN 2012/0194 14.10-14.15 Ansökan mekatronik 9 UAN 2012/0171 14.15-14.25 Riktlinjer för biblioteksverksamheten 10 UAN 2011/0408 14.25-14.30 Serviceåtagande UAF 11 UAN 2010/0101 14.30-14.35 Delegationsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid Halmstads kommun 1-2 3-7 8-9 10-15 16-26 27-44 45-51 52-53 12 Kontaktpolitisk verksamhet 14.55-15.20 13 Information 15.20-16.10 54 14 Delegationsbeslut 16.10-16-15 55 15 Övriga frågor

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildningsnämnden 2012-04-02 3(3) ÄRENDEN Sida Anmälningsärenden HUKSAM protokoll.

1(2) Yttrande 2012-03-22 Diarienummer: UAN 2012/0168 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Ljungby fria gymnasium AB(Dnr 32-2012:1036 Skolinspektionen) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 1 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Ljungby kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. 1 1

För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 2

1(5) Yttrande 2012-03-09 Diarienummer: UAN 2012/0166 Version:1.0 Beslutsorgan:UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Drottning Blankas Gymnasieskola(Dnr 32-2012:791 Skolinspektionen) Halmstads kommun 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort sikt, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för Halmstads kommun. I ett längre perspektiv kan ett ökat utbildningsutbud leda till ökad kvalitet och effektivitet. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 3 1

3. Ansökan Drottning Blankas Gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en utbildning vid den befintliga fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning: Program Inriktning Platser per år Ekonomiprogrammet Ekonomi 25 4. Kommunens roll (Enligt Skolinspektionens skrivelse Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor ) Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Kommunen bör till sitt yttrande därför bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen ska bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av de planerade utbildningarna vid den fristående gymnasieskolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: a. Aktuell antagningsstatistik till gymnasieutbildningar inom kommunen, såväl vid de kommunala som vid de fristående skolorna. b. Den demografiska utvecklingen i kommunen de kommande fem - tio åren avseende antalet 16-åringar i kommunen c. Elevflöden om andelen elever från närliggande kommuner och antal elever från Halmstad som läser i annan kommun. d. Ange vilka aktuella samverkansavtal som kommunen ingått och vad dessa innebär. e. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. 5. Konsekvens beskrivning a. Antagningsstatistik för de utbildningar som svarar mot ansökan. Den utbildning Drottning Blankas gymnasieskola ansökt om tillför inte något nytt avseende program eller inriktning för Halmstads Kommuns gymnasieungdomar då den idag bedrivs både vid de kommunala och vid de fristående gymnasieskolorna i Halmstad. 4 2

Kommunala skolor Program Sökande, behöriga 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt 62 3 56 60 Ekonomi 35 2 35 Fristående skolor Sökande, behöriga Program 1:a hand Övriga Lägesko mmun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt 47 9 26 72 Ekonomi 47 9 26 Siffrorna avser 1 mars, före preliminär antagning. Eleverna har sökt till respektive inriktning som en intresseanmälan då inriktningarna påbörjas först i årskurs två. Statistiken är uppdelad på behöriga förstahandssökande, övriga sökande, sökande från lägeskommunen och antal platser. Statistiken uppvisar att de sökande kommer att få sina förstahandsval och att organisationen totalt sett kan ta emot de ungdomar som sökt dessa utbildningar vilket leder till att inga reserver kommer att finnas vid slutlig antagning den 1 juli. Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 2 juli 2012 Antagningsenheten Lennart Håkansson lennart.hakansson@halmstad.se 035 19 29 21 www.halmstad.se/forskolaskola/gymnasieskola b. Demografisk utveckling för 16-åringar i Halmstads Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 990 968 957 981 995 959 1033 1081 1121 1121 Tabellen visar prognos för antalet folkbokförda 16-åringar i Halmstad 2012 2021. c. Elevflöden Elevflöden per den 15 februari 2012. Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad som kommer från närliggande kommuner är 17,7 % (572 elever). Antalet elever som läser i annan kommun är 145, fördelade på samtliga nationella program enligt Lpf 94 samt till Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt 3 5

Samhällsvetenskapsprogrammet enligt Gy-11. Totalt läser 975 elever hos annan huvudman. d. Samverkansavtal Halmstads Kommun har samverkansavtal inom Region Halland (Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Hylte kommun och Region Halland) avseende gymnasiala utbildningar. Samverkansavtalet inom Region Halland har som syfte att erbjuda gymnasieeleverna ett brett och allsidigt utbildningsutbud av hög kvalitet. Samverkan syftar dessutom till förbättrad kostnadseffektivitet. Från och med hösten 2011 tillämpas förstahandsmottagande (fritt sök) för alla elever inom Region Halland på samtliga gymnasieutbildningar i de samverkande kommunerna. Halmstads Kommun erbjuder till hösten 2012 samtliga nationella program i egen regi förutom Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet. Naturbruksprogrammet med inriktningarna Djur, Lantbruk, Skog och Trädgård sker i samverkan med Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet, båda Region Halland. Hantverksprogrammet med inriktningarna Florist sker i samverkan med Munkagårdsgymnasiet, Region Halland e. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun. Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår breakeven. Detta breakeven skiljer sig åt mellan olika program och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På 6 4

motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald. Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Ett vikande antal elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kommer att kräva stora anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Minskande elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 7 5

1(2) Yttrande 2012-03-22 Diarienummer: UAN 2012/0158 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Drottning Blankas Gymnasieskola(Dnr 32-2012:782 Skolinspektionen), Falkenbergs kommun 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 21 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Falkenbergs kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. 8 1

För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 9

1(5) Tjänsteskrivelse 2012-03-23 Diarienummer: UAN 2011/0294 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Preliminär gymnasieorganisation lå 2012/2013, 120423 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Barn- och fritidsprogrammet som traditionell utbildning utan endast i lärlingsform. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Hantverksprogrammet. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. En analys utifrån elevernas förstahandsval är gjord på Barn- och fritidsprogrammet, Hantverksprogrammet, Humanistiska programmet och Industriprogrammet. Humanistiska programmet och Industriprogrammet bör fortsättningsvis erbjudas inom Halmstad gymnasieskola. Barn- och fritidsprogrammet bör erbjudas som lärlingsutbildning. Hantverksprogrammet bör inte erbjudas inom Halmstad gymnasieskola läsåret 2012/2013. Eleverna som sökt Barn- och fritidsprogrammet erbjuds att läsa programmet i lärlingsform samt ges möjlighet till omval. 10 1

Ärendet Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Analys, förslag och motivering En första analys av elevernas förstahandsval är gjord utifrån statistik tagen ur elevregistreringsprogrammet och avser den 15 mars 2012. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga sökande till gymnasiet och den föranleder en översyn och förslag på ny preliminär organisation inför fastställandet av slutlig organisation i juni månad. De program som analyserats är: Barn- och fritidsprogrammet Hantverksprogrammet Humanistiska programmet Industriprogrammet En analys är gjord utifrån följande: Antal förstahandssökande och prognostiserat antal elever som börjar utbildningen hösten 2012. Möjlighet att samläsa med andra program Vart tar eleverna vägen om programmet inte erbjuds Det går dock inte på förhand att förutse vilka möjligheter till samläsning som finns. Där spelar elevernas valmöjligheter, gruppstorlekar, APU tider, skolans programstruktur m.m en stor roll. En annan parameter som bör belysas är Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvar som skolhuvudman att bedriva den enskilda utbildningen och utbildningens betydelse för kommunen och regionen. Dessa värden är dock inte mätbara. Sökande och elevprognos 2012 Program Behöriga 1:a handsökande Elevprognos Ht 2012 Barn- och fritidsprogrammet 3 7 Hantverksprogrammet 0 0 Humanistiska programmet 7 8 Industriprogrammet 5 8 11 2

Barn- och fritidsprogrammet Om programmet inte erbjuds minskar IKE (interkommunala intäkterna) med 1 elev och kostnaden till AHM (andra huvudmän) ökar med 2 elev enligt elevernas sökbild. Övriga elever har sökt andra program inom Halmstad Gymnasieskolal. Utifrån årets prognos ligger programmet under break even. Eventuell samläsning är i nuläget inte möjlig då aktuellt program att samläsa med, Vård- och omsorgsprogrammet, har en prognos på 27 elever vilket omöjliggör en samläsning då gruppen blir för stor samt att antalet kurser som kan samläsas är begränsat. Om programmet inte når en ekonomisk balans riskerar andra program inom Halmstad Gymnasieskola att få bära detta underskott. Programmet erbjuds också i lärlingsform och där är prognosen 6 elever. Programmet bör inför läsåret 2012/2013 endast erbjudas i lärlingsform inom Halmstad Gymnasieskola. Antalet lärlingsplatser inom Barn- och fritidsprogrammet har ökat vilket gör det möjligt att öka antalet platser vilket leder till att förstahandssökande till programmet bereds plats. Hantverksprogrammet Programmet har haft två sökbara inriktningar, florist samt textil design, som båda har erbjudits som lärlingsutbildning. Det är inga elever som valt programmet som förstahandsval och i det sammanhanget avbryts försöken med att kontraktera företag för lämpliga lärlingsplatser. Programmet bör inför läsåret 2012/2013 inte erbjudas inom Halmstad Gymnasieskola. Humanistiska programmet Om programmet inte erbjuds minskar IKE med 3 elever. Övriga elever har sökt andra program inom Halmstad Gymnasieskolal. Prognosen för de kommande åren ligger på 7 8 elever per år vilket gör att programmet inte har möjlighet att ur ett ekonomiskt perspektiv fortsätta. Programmet är däremot i stor utsträckning likt det samhällsvetenskapliga programmet och eleverna kommer att fylla platser i redan befintliga klasser och samläsning kommer att ske i stor utsträckning. Om programmet inte når en ekonomisk balans riskerar andra program inom Halmstad Gymnasieskola att få bära detta underskott. Programmet bör fortsättningsvis erbjudas inom Halmstad Gymnasieskola. Industritekniska programmet Om programmet inte erbjuds minskar IKE med 2 elever och kostnaden till AHM (andra huvudmän) ökar med 1 elev enligt elevernas sökbild. Övriga elever har sökt andra program inom Halmstad Gymnasieskola. 12 3

Industriprogrammet ingår som navet i Teknikcollege som Kattegattgymnasiet är certifierat för. Detta bör med stor sannolikhet att leda till att programmets popularitet ökar de kommande åren. Kattegattgymnasiet har blivit en av tio skolor i landet, den enda skola i Göteborgs-, Hallands- och Skåneregionen, som fått tillstånd att bedriva försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år med start hösten 2011. Denna utbildning kommer att samverka med Industriprogrammet kring kompetens och utrustning. Även detta bör med stor sannolikhet leda till att programmets popularitet ökar de kommande åren. Utifrån årets prognos ligger programmet på break even under förutsättning att samläsning sker fullt ut och att bara en av fyra inriktningar erbjuds. Samtliga sökanden har angivit inriktning svetsteknik. Prognosen för de kommande åren ligger på 7 8 elever per år vilket gör att programmet har möjlighet att ur ett ekonomiskt perspektiv fortsätta under förutsättning att samläsning med andra program sker där det är möjligt. Om programmet inte når en ekonomisk balans riskerar andra program inom Halmstad Gymnasieskola att få bära detta underskott. Programmet bör fortsättningsvis erbjudas inom Halmstad Gymnasieskola. Övriga program Ett flertal program kommer att behöva öka eller minska sin slutliga organisation förhållande i till tidigare preliminär organisation 110627. Program som bör öka sin organisation är Handel- och administrationsprogrammet och program som bör minska sin organisation är Estetiska programmet, Fordon och transportprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Dessa organisationsförändringar vad gäller antalet platser görs efter omvalsperioden och i samband med slutlig gymnasieorganisation som tas i juni månad. Konsekvenser Eleverna som sökt Barn- och fritidsprogrammet erbjuds att läsa programmet i lärlingsform samt ges möjlighet till omval. Personal som är knuten till programmet kommer att beröras av att programmet inte startas hösten 2012. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänsteskrivelsen är framtagen tjänsteman vid Halmstad Utbildning. Berörda gymnasiechefer och rektorer är informerade om att analys görs av berörda program. 13 4

Fackliga organisationer Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM 2012-04-11. Lista över bilagor 1. Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2012/2013, 120423 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Dag Hultefors Ordförande 5 14

Jörgen Krantz 035 13 97 21 2012-03-30 Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2012/13, preliminär organisation 23/4 2012 Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 2 6 Sture programmet gymnasiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon 16 80 16 Kattegatt programmet Husbyggnad 40 gymnasiet Mark och anläggning 1 8 Måleri 1 8 8 Plåtslageri 8 8 Ekonomi Ekonomi 30 60 Kattegatt programmet Juridik 30 gymnasiet El- och energi Automation 8 48 Kattegatt programmet Dator- och kommunikationsteknik 8 gymnasiet Elteknik 32 Estetiska Bild och formgivning 30 150 Sture programmet Dans 30 gymnasiet Estetik och media 30 Musik 30 Teater 30 Fordons- och transport Godshantering 8 40 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner 8 gymnasiet Personbil 8 Transport 16 16 Handels- och administrations Handel och service 1 15 Sture programmet gymnasiet Hotell- och Hotell och konferens 1 30 Sture programmet Turism och resor 1 gymnasiet Humanistiska Kultur 15 Sannarps programmet Språk gymnasiet Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap 90 120 Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle 30 gymnasiet Naturvetenskap 30 90 Sannarps Naturvetenskap Profil Europa 30 gymnasiet Naturvetenskap och samhälle 30 Restaurang- och livsmedels Kök och servering 1 30 Sture programmet Bageri och konditori 2 gymnasiet Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap 60 120 Sannarps programmet Samhällsvetenskap 30 gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa 30 Medier, information och 30 30 Sture kommunikationsteknik gymnasiet Teknik Design och produktutveckling 90 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Fastighet 2 16 Kattegatt programmet Kyl- och värmepumpsteknik gymnasiet Vvs Vård- och omsorgs 1 60 Sannarps programmet gymnasiet 1045 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1 15

1(4) Tjänsteskrivelse 2012-03-27 Diarienummer: UAN 2012/0194 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Ermin Skoric, Andreas Lökholm E-post: ermin.skoric@halmstad.se Telefon: 0706-99 29 71 Ansökan mekatronik Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att: a. utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen får i uppdrag att lämna ansökan till myndigheten för yrkeshögskolan om att, med statsbidrag, få bedriva kvalificerad yrkeshögskoleutbildning med inriktning mot systemtekniker i mekatronik om 22 studentplatser per omgång. b. ansökan avser två utbildningsomgångar med start augusti 2013 och 2014. c. utbildningens omfattning är 400 YH poäng vilket motsvarar två läsår. d. utbildningsanordnare avses vuxenutbildningen i Halmstad kommun. e. utbildningen är en fortsättning på den nuvarande kvalificerade yrkeshögskoleutbildningen inom mekatronik. Sammanfattning Näringslivet inom teknik och tillverkning i Halland har ett mycket stort rekryteringsbehov av teknisk kompetens inom mekatronik (mekanik, elteknik och automation) både på kortare och längre sikt. Behovet är akut och kommer att förvärras om inte tillgång till kompetens finns. Den nu pågående utbildningen har vid ansökan 2011 fått avslag vilket innebär att ingen fortsättning är planerad. Detta skulle få mycket negativa konsekvenser för näringslivet i Halmstad och Halland. Majoriteten gör bedömningen att kompetensen är direkt kopplad till konkurrenskraften och verksamhetens utveckling och fortlevnad. Vid en undersökning 2011 bland lokala företag redovisade de mindre företagen (1-49 anställda) att de har ett årligt rekryteringsbehov på 1-2 personer och de medelstora och större företagen 6 eller fler. Sedan 2000 (då första studentkullen examinerades) har man kunnat rekrytera medarbetare från utbildningen. 16 1

UAN beslutade 2011 att UAF ska ansöka om fortsatt statsbidrag för att bedriva yrkeshögskola med inriktningen mekatronik under 2012 och 2013. Ansökan fick i januari 2012 avslag med motiveringen att myndighetens budget är begränsad i förhållande till antalet ansökningar. Den nuvarande yrkeshögskoleutbildningen i mekatronik i Halmstad som startade 1998 bedrivs av vuxenutbildningen i Halmstad uppfyller näringslivets nuvarande och framtida kompetensbehov och erfarenheter visar att vi lyckats väl med att förse näringslivet med denna kompetens. Nuvarande utbildning var föremål för en inspektion av myndigheten för yrkeshögskolan i feb 2012. Det allmänna intrycket som man redogjorde för, är att de anser Halmstad kommun som anordnare genomför utbildningen på ett mycket välorganiserat och strukturerat sätt samt att vi regelbundet gör revideringar i innehållet. De var särskilt positiva till näringslivets engagemang. Under inspektionen tog vi dessutom del av tips och rekommendationer i samband med en ny ansökan. Näringslivet i Halmstad har ett mycket stort behov av eftergymnasial yrkesutbildning inom mekatronik och att den lämpligaste utbildningsformen är yrkeshögskola då den sker i direkt samverkan med näringslivet på flera sätt och håller en hög teknisk nivå. En sådan utbildning skulle utgöra en mycket viktig del i det kompetensbehov man har framöver. I dag finns ingen motsvarande utbildning i regionen som motsvarar dessa behov ej heller inom de nu pågående och planerade YH utbildningarna i Sverige. Ärendet Uppdrag I dag bedriver vuxenutbildningen i Halmstad en kvalificerad yrkeshögskoleutbildning med inriktning mot systemtekniker i mekatronik. Utbildningen är på två läsår och omfattar 400 YH poäng och finansieras genom statsbidrag. Utbildningens primära syfte är att säkerställa uttalat kompetensbehov inom mekatronik. Huvuddelarna i utbildningen är mekanik, elteknik och automation. Till utbildningen finns en ledningsgrupp som har det lokala ansvaret. Ledamöterna består av representanter från näringslivet (i majoritet) samt högskola, studerande och offentligt skolväsende. Den bedrivs i nära samarbete med näringslivet i Halland genom att studenter gör LIA (lärande i arbetslivet), examensarbete och projektarbete vid företagen. Ett nätverk av företag/organisationer har under åren etablerats där samverkan sker. Till utbildningen knyts lärare och handledare som förutom teoretisk kompetens även har yrkeserfarenhet inom sina kompetensområden. Utbildningen kvalitetssäkras genom löpande utvärderingar och även efter (halvår) att student tagit examen för att se utfallet. Utbildningen har kunnat genomföras med mycket god kvalité och dessutom haft en god ekonomi vilket skapat utrymme för investering i modern teknik och utrustning. Bakgrund Den nuvarande yrkeshögskoleutbildningen med inriktning mot mekatronik startade 1998 som en kvalificerad yrkesutbildning på initiativ av det lokala näringslivet i syfte att säkerställa kompetensbehovet. Innehållet i utbildningen har tagits fram av 2 17

näringslivet vilka också varit delaktiga i utbildningen genom bl. a. LIA (lärande i arbetslivet) samt examensarbete. Utbildningen genomförs i vuxenutbildningens regi där 2/3 sker vid skola och 1/3 genom praktik (LIA) i arbetslivet. Våra mätningar (under åren) visar att ca. 75-95% erhållit relevant anställning eller som egen företagare inom sex månader efter examen. Studentkullarna har varit 16-20 studenter. 2011 ansökte Halmstad kommun om fortsatt statsbidrag för att bedriva utbildningen men fick avslag i jan 2012. Ledningsgrupp och näringslivets representanter har uttryckt sin desperation över beslutet. De menar att konsekvenserna kan bli mycket alvarliga. Kompetensförsörjningen inom teknikområdet är redan i dag svårt att tillgodose. Utan tillgång till denna utbildning kan innebära neddragningar och utebliven expansion. Dessutom står många företag inför stora pensionsavgångar (generationsskifte) vilka skulle bli mycket svåra att ersätta utan denna utbildning. Analys, förslag och motivering Halland är ett starkt tillväxtlän med många teknikföretag. Framtidstron i länet är generellt stor och man bedömer att kommande konjunktur kommer att medföra ett ökat anställningsbehov dels p.g.a. generationsskifte, tillväxt och ny teknik som kräver ny kompetens. I Halland finns ca. 1900 företag inom teknik, tillverkning och energi. De flesta, drivs som enmansföretag och ca. 850 som mindre företag med 1-49 anställda (källa SCB nov. 2010). I denna grupp finns ett stort kompetensbehov då dessa företag sällan har resurser för egen kompetensutveckling och forskning. Kunskapsnivån är också något lägre än riksgenomsnittet (källa SCB). De ovan nämnda faktorer tillsammans gör att kompetenshöjande åtgärder gynnar företagsklimatet och de företag som står inför kommande rekryteringsbehov i stor skala för att kunna konkurrera på marknaden. I tillverknings- och processföretag tillämpas integrerade komplexa system för en kostnadseffektiv produktion. Olika tekniker som elkraft, reglersystem, datorsystem, mekanik och signalbehandling s.k. mekatronik samverkar och synergieffekterna innebär att den tekniska personalen måste ha både teoretisk och praktisk kompetens inom dessa olika områden. Utvecklingen, särskilt inom datortekniken, sker snabbt vilket innebär negativa konsekvenser för företagen om inte tillgång till kompetensen finns. I en undersökning (juni 2011) bland lokala företag bedömer man att inom en 3-5 års period behöva anställa 1-2 personer årligen och i vissa fall upp till 6 personer. Bland de större företagen är behovet 6 eller fler årligen. Man gör även bedömningen att den nuvarande yrkeshögskoleutbildningen inom mekatronik uppfyller detta framtida kompetensbehov. Ställer man detta i relation till de 850 småföretag (teknik och tillverkning) i Halland skulle man inom mekatronik behöva anställa fler än 850 årligen under en femårs period. I Halmstad finns ett gymnasialt elprogram inom automation men det når inte upp till det behov som efterfrågas. Vid högskolan i Halmstad finns ett mekatronikprogram där innehållet till stora delar är inriktat mot datorarkitektur och utveckling av dator-, automationsteknik och mekanik på komponentnivå. Utbildningen saknar det praktiskt lärande i näringslivet. Näringslivet bedömer att dessa två utbildningar inte uppfyller framtida kompetensbehov inom mekatronik. Det är kombinationen av teoretiska och praktiska färdigheter på en relativt hög nivå där behovet finns. En YH utbildning uppfyller detta. 18 3

Konsekvenser I landet finns i dag ingen annan yrkeshögskoleutbildning inom mekatronik, ej heller någon annan motsvarande utbildning i regionen. Behovet av en mekatronik utbildning anses därför som särskilt stort då näringslivet i Halmstad och Halland har ett mycket stort framtida rekryteringsbehov. Ärendets beredning Inom kommunen Ledningsgruppen för nuvarande utbildning tog den 7 mars 2012 beslut att bereda ett ärende för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning och nämnd om att ansöka om att bedriva yh utbildning med statsbidrag. Ledningsgruppen har för avsikt att sätta samman en arbetsgrupp med representanter från näringslivet, utbildningsanordnare samt högskola. Ledningsgruppen kommer att utgöra referensgrupp under framtagandet av ansökan och granska arbetsgruppens material. I början av maj sammankallas representanter från näringslivet för att diskutera utbildningens övergripande mål. En arbetsgrupp tillsätts som i första skedet bryter ned de övergripande målen till delmål och sätter samman ett grundkoncept. Arbetsgrupp och näringsliv samlas i slutet av maj för presentation och genomgång samt diskussion av grundkonceptet. Därefter tar arbetsgruppen fram en ansökan och utbildningsplan. Arbetsgruppen träffas regelbundet fram till augusti då en slutlig preliminär ansökan presenteras för näringslivet. Efter ev. justeringar sänds ansökan och utbildningsplan till myndigheten (sep). En nulägesanalys genomfördes i juni 2011 där nuvarande och framtida (5 år) kompetensbehov analyserades. En ny undersökning planeras under våren 2012 med fokus på anställningsbehov både på kortare och längre sikt. Dessa undersökningar kommer att utgöra kompletterande data/information till ansökan. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor - Yrkeshögskolan Halmstad Mekatronik ledningsgrupp och företag i undersökning 2011 - Frågeformulär undersökning företag Halland (Halmstad) 2011 - YH ansökan 2012 planering För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 19 4

ver 2 2012-03-07 YH ansökan 2012 Ansökan YH teknisk utbildning 2012 Vilken utbildning har vi nu? Sammanfattning - Övergripande mål - Kurser - Namnet mekatronik - Behovet Uppstartsmöte med näringslivet. - Vilka företag och personer? - Behov på kort och lång sikt - Övergripande mål - Yrkesrollen/arbetsuppgifter - Delmål/kurser - Titel (utbildningsnamn) Engagera representanter från näringslivet. Tillsätta en arbetsgrupp. - Näringslivsrepresentanter - Högskolan - UAF (lärare och student) Myndighetens rek. - Engagerat näringsliv - Formuleringar i ansökan - YH enda sättet att bedriva utb. på - Tydlig avgränsning från gymnasieinnehåll - Behovet ska vara mycket stort - Tydlig marknadsföring vad blir man - Attrahera kvinnor och öka sökandetrycket (urval) UAF Kontaktperson: Andreas Lökholm 070-5637610 Chef Halmstad kompetens Fastställd i ledningsgruppen för YH Mekatronik 7 mars 2012 2012 2013 April Planering/organisation 2/4 UAN presidiet 23/4 UAN sammanträder Maj 9/5 Uppstartsmöte med näringslivet Arbetsgrupp tillsätts och börjar arbeta fram ett grundkoncept. 23/5 Återträff med näringslivet och arbetsgrupp. Redovisa grundkonceptet. Arbetsgruppen arbetar fram en ansökan och utbildningsplan utifrån synpunkter vid återträffen. Arbetet sker fram till augusti. Arbetsgruppen träffas regelbundet. Augusti 16/8 Återträff med näringslivet och arbetsgrupp. Redovisa resultatet för en remissrunda. September 14/9 Ansökan sänds till myndigheten. Januari Besked från myndigheten. 20

YH Mekatronik (frågeformulär undersökning företag 2011) Distribueras via www.quicksearch.se Yrkeshögskolan i Halmstad Mekatronikutbildning 2 läsår. Frågor i samband med ansökan till myndigheten för yrkeshögskolan om mekatronikutbildning inom yrkeshögskolan. För att utbildningen ska få statsbidrag och finnas kvar krävs ett uttalat behov. Vill Ni hjälpa oss i vår ansökan genom att besvara denna enkät är vi Er mycket tacksamma. Ledningsgruppen för Yrkeshögskolan i Halmstad Startsida Kontaktblad Beskrivning av utbildningen Utbildningens innehåll baseras i huvudsak på att ge kunskaper inom områdena mekanik, elteknik, elektronik och automation. Efter fullgjord utbildning ska den studerande kunna arbeta som systemtekniker med system som innehåller både mekanik och elteknik med tillhörande styr- och reglersystem. Arbetsuppgifterna kan vara montering/installation, underhåll, felsökning/reparation, modernisering/utveckling, konstruktion inom mekanik, pneumatik, hydraulik, elsystem och datorbaserade styrsystem, programmering, dokumentering, kvalitetsarbete, etc. Utbildningen genomförs i Halmstad där 2/3 är teori vid skola och 1/3 (ca. 1000 tim) i form av praktik (LIA, lärande i arbetslivet) vid företag. Fyll i uppgifterna nedan. Om Ni är flera som besvarar enkäten kan Ni ange era namn i rutan "Uppgiftslämnare" nedan. ANVISNINGAR Samtliga frågor (32) måste besvaras i tur och ordning. Enkäten består av 2 delar. Del 1. Perspektiv på NULÄGET Del 2. Perspektiv på 3-5 ÅR Era svar vägs ihop tillsammans med ca. 40 andra företag för att få en hyfsad bild av läget. Vi fokuserar därför inte på enskilda svar. Tips och råd! Fullborda svaren Tänk på att ett svar på en fråga fullbordas (sparas) endast när man kommit till nästkommande fråga. Detta är speciellt viktigt att tänka på när man besvarar en fråga genom att skriva text. Ångra-knappen När man vill backa tillbaka till en fråga för att ändra sitt svar använder man "Ångra" knappen. Tänk på att det tidigare svaret man matade in då raderas. Ha detta i åtanke om du backar tillbaka till en fråga där du skrivit s. k. fritext (inmatad text raderas). Förhandsgranska frågorna Innan Ni besvarar frågorna kan Ni gärna klicka er fram och titta på frågorna så Ni ser vad de handlar om. Använd sedan "Ångra" knappen för att stega tillbaka till denna sida. Att pausa och fortsätta vid senare tillfälle Om du vill fortsätta att besvara enkäten vid ett senare tillfälle går det bra. Besvara färdigt pågående fråga och klicka sedan vidare till nästa fråga. Här kan du nu stänga fönstret (röda krysset uppe till höger) för enkäten, dina svar sparas automatiskt. När du sedan vill fortsätta klickar du bara på länken (som finns i e-mailet) igen och sedan på den blå knappen på enkätens startsida så kommer du automatiskt till den fråga du avslutade vid och kan där fortsätta med resterande frågor. Information Enval Enval Hjälp och info. Anders Lövdahl, 070-628 73 26, anders.lovdahl@u.halmstad.se Fråga 1/32 Har ni tidigare erfarenhet av mekatronikutbildningen i Halmstad? Ja Nej Fråga 2/32 Fråga med perspektiv på nuläget I hur stor omfattning, årligen, bedömer ni i dagsläget ha behov av att anställa teknisk personal inom mekatronik (både kollektiv o tjänste)? 0 1 2 3 21 1 (5)

YH Mekatronik (frågeformulär undersökning företag 2011) 4 5 6 7 8 9 10 eller fler Flerval Enval Fritext Enval Enval Enval Fritext Fråga 3/32 Fråga med perspektiv på nuläget Vad är orsaken till erat nuvarande anställningsbehov? Bevara kompetensen i verksamheten Pensionsavgångar Utökad/utvecklad verksamhet Utvecklat yrkeskunskaperna Ökat behov p.g.a teknisk utveckling och krav Ökat behov p.g.a krav från kunder, myndigheter, omvärld Annat Har ej anställt Fråga 4/32 Fråga med perspektiv på nuläget Har ni anställt någon som gått mekatronikutbildningen i Halmstad? Ja Nej Fråga 5/32 Fråga med perspektiv på nuläget Om ja på föregående fråga.vilka erfarenheter har ni av det? Fråga 6/32 Fråga med perspektiv på nuläget Anser ni att mekatronikutbildningen i Halmstad i dagsläget uppfyller det kompetenskrav som fordras för tekniskt arbete inom mekatronik? Ja Nej Fråga 7/32 Fråga med perspektiv på nuläget Anser ni att mekatronikutbildningen i Halmstad utgör en viktig funktion för att säkerställa erat nuvarande kompetensbehov? Ja Nej Fråga 8/32 Fråga med perspektiv på nuläget Känner ni till om det i dagsläget finns andra utbildningar (i Halmstad eller dess närhet) inom mekatronik området som skulle uppfylla erat nuvarande kompetensbehov inom mekatronik? Ja Nej Fråga 9/32 Fråga med perspektiv på nuläget Om ja på föregående fråga, vilken/vilka utbildningar? 22 2 (5)

YH Mekatronik (frågeformulär undersökning företag 2011) Enval Enval Fritext Fritext Fritext Fråga 10/32 Fråga med perspektiv på nuläget Vilken erfarenhet har ni när det gäller sökandetrycket när/om ni sökt personal inom mekatronik eller liknande? Inga sökande 1-5 sökande 6-9 sökande 10 eller fler Har ej sökt personal Fråga 11/32 Fråga med perspektiv på nuläget Anser ni att majoriteten av de sökande haft lämplig/rätt kompetens? Ja Nej Har ej sökt personal Fråga 12/32 Fråga med perspektiv på nuläget Vilka negativa effekter skulle er verksamhet i dagsläget drabbas av om ni inte har tillgång till teknisk personal inom mekatronik (beskriv gärna effekter ur både lokalt och nationellt perspektiv)? Fråga 13/32 Fråga med perspektiv på nuläget Vilka positiva effekter skulle i dagsläget tillföras er verksamhet om ni har tillgång till teknisk personal inom mekatronik (beskriv gärna effekter ur både lokalt och nationellt perspektiv)? Fråga 14/32 Fråga med perspektiv på nuläget Är det något ni annat ni vill redogöra för/tillägga? Information Fritext Enval Del 2 Frågor med perspektiv på en 3-5 årsperiod Era svar vägs ihop med ca. 25 andra företag för att få en hyfsad bild av läget. Vi fokuserar därför inte på enskilda svar. Fråga 15/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Hur skulle ni kortfattat beskriva yrkesrollen som tekniker i mekatronik, vilka kompetenser är viktiga? Fråga 16/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod I hur stor omfattning bedömer ni behöva anställa teknisk personal inom mekatronik (både kollektiv o tjänste) varje år om 3-5 år? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 eller fler 23 3 (5)

YH Mekatronik (frågeformulär undersökning företag 2011) Flerval Enval Enval Fritext Fritext Enval Flerval Fråga 17/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Vad är orsaken till erat kommande (3-5 år) anställningsbehov (går att markera flera)? Bevara kompetensen i verksamheten Pensionsavgångar Tillväxt i branschen Utöka/utveckla verksamhet Utveckla yrkeskunskaperna Teknikutvecklingen ställer nya krav Ökat behov p.g.a teknisk utveckling och krav Ökat behov p.g.a krav från kunder, myndigheter, omvärld Annat Kommer ej behöva anställa Fråga 18/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Anser ni att mekatronikutbildningen i Halmstad skulle uppfylla det kompetensbehov ni har inom mekatronik om 3-5 år? Ja Nej Fråga 19/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Anser ni att mekatronikutbildningen i Halmstad skulle utgöra en viktig funktion för att säkerställa erat kommande (3-5 år) kompetensbehov inom mekatronik? Ja Nej Fråga 20/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Hur skulle er verksamhet påverkas om ni inte kan finna personal med kompetens inom mekatronik? Fråga 21/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Beskriv varför mekatronikutbildningen i Halmstad (yrkeshögskola) är den lämpligaste utbildningsformen och nivån för erat framtida kompetensbehov (jämfört med t. ex. gymnasium och akademisk högskoleutbildning). Fråga 22/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Om ni inte skulle finna personal med kompetens inom mekatronik, skulle ni då ha resurser att vid företaget själva genomföra erat kompetensbehov? Nej Ja Fråga 23/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Om ni svarat nej på föregående fråga.vad är största orsaken till att Ni inte själva kan genomföra utbildningen? För dyrt För lite tid Saknar lärarkompetens Saknar utrustning, lokaler etc. 24 4 (5)

YH Mekatronik (frågeformulär undersökning företag 2011) Annat Fritext Fritext Fritext Fritext Fritext Fritext Enval Enval Fritext Tacksida Fråga 24/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Beskriv, ur ett lokalt/regionalt perspektiv, vikten av att det finns utbildad och tillgänglig arbetskraft inom mekatronik till eran verksamhet om 3-5 år. Fråga 25/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Beskriv, ur ett nationellt perspektiv, vikten av att det finns utbildad och tillgänglig arbetskraft inom mekatronik till eran verksamhet om 3-5 år. Fråga 26/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Vilka faktorer bedömer ni skulle kunna påverka erat anställningsbehov negativt om 3-5 år? Fråga 27/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Vilka faktorer bedömer ni skulle kunna påverka erat anställningsbehov positivt om 3-5 år? Fråga 28/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Ungefär hur många anställda har ni totalt vid er anläggning (lokalt)? Fråga 29/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Ungefär hur många anställda har ni totalt vid er anläggning (lokalt) som arbetar med teknik som t. ex. service, underhåll, installation, montering, konstruktion, programmering etc.? Fråga 30/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Skulle ni vara beredda att ta emot student för praktik under utbildningstiden (våren 2013)? Ja Nej Fråga 31/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Kan ni tänka er att ingå som ledamot i ledningsgruppen för utbildningen? Sammanträder 6-8 gånger per år. Ja Jag är redan med Nej inte nu men ev. senare Nej Fråga 32/32 Fråga med perspektiv på en 3-5 årsperiod Är det något ni annat ni vill redogöra för/tillägga? Stäng fönster 25 5 (5)

YH Mekatronik (ledningsgrupp och undersökning företag) Ledningsgrupp yrkeshögskolan i Halmstad (mekatronik) Representerar Namn Ort Studerande Anton Persson Halmstad DIAB Group Sweden AB Lars-Eric Abrahamsson Laholm Dormer Tools AB John Thulstrup Halmstad Electron Crosslinking AB Bengt Laurell Halmstad Etpack AB Per-Gunnar Petersson Halmstad Getinge Sterilization AB Joakim Larsson Getinge Högskolan Halmstad Mikael Hindgren Halmstad Pilkington Floatglas AB Thorbjörn Svensson Halmstad Teknik och kompetenscentrum AB Sten Liljedahl Halmstad Halmstad Industriel AB Per Sjölin Halmstad ÅF Industry AB Anders Sällberg Halmstad Vuxenutbildningen Peter Henninger Halmstad Vuxenutbildningen Anders Lövdahl Halmstad Företag som ingår i undersökningen 2011 Företag Kommun 1 Albany International AB Halmstad 2 Bravida AB Halmstad 3 Dormer Tools AB Halmstad 4 Electron Crosslinking AB Halmstad 5 Eleiko AB Halmstad 6 Etpack AB Halmstad 7 Getinge Sterilization AB Halmstad (Getinge) 8 Halmstad gummifabrik AB Halmstad 9 Halmstad industriel AB Halmstad 10 HMS Industrial Network AB Halmstad 11 Höganäs Halmstadverken AB Halmstad 12 Infranord AB Halmstad 13 Jonec System AB Halmstad 14 Länssjukhuset Halmstad, allmäntekniska Halmstad 15 Mouldex Sweden AB Halmstad 16 National Gummi AB Halmstad (Trönninge) 17 Nitator AB Halmstad (Oskarström) 18 NMC AB Halmstad (Getinge) 19 Pilkington Floatglas AB Halmstad 20 Range Servant AB Halmstad 21 Skandinaviska kraftprod. AB Halmstad 22 Svenska Lyft AB Halmstad (Åled) 23 Totalel AB Halmstad 24 Waco Jonsereds AB Halmstad 25 Wedalco AB Halmstad 26 Viking malt AB Halmstad 27 YIT AB Halmstad 28 ÅF Industry AB Halmstad 29 Carlsberg Sverige AB Falkenberg 30 Core Link AB Falkenberg 31 Randek AB Falkenberg 32 SCA Hygiene AB Falkenberg 33 Lindab AB Förslöv 34 Stora Enso Hylte AB Hyltebruk 35 Cellplast Direkt AB Laholm 36 DIAB Group Sweden AB Laholm 37 Tetrapak Lund 38 Nibe AB Markaryd 39 Wecotech AB Torup 40 Spitze AB Laholm 41 RC Hisservice AB Varberg 42 Södra Cell AB Väröbacka 26 1 (1)

1(5) Tjänsteskrivelse 2012-03-01 Diarienummer: UAN 2012/0171 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Hedvig Lundberg E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: 035-13 85 61 Riktlinjer för biblioteksverksamheten Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner förslag till riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan 2013-2016, inför vidare beredning av kommunstyrelsen, enligt bilaga 1. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att, i samverkan med de fristående gymnasieskolorna, ta fram rutin/anvisning för kvaliteter som behöver utvecklas i skolbiblioteksverksamheten samt hur dessa kvaliteter ska tillhandahållas. Detta med syfte att uppfylla skollagstiftningens krav på att alla elever, oavsett skolhuvudman, ska ha tillgång till skolbibliotek. Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppdragit åt kulturnämnden att, i samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, ta fram riktlinjer för biblioteksverksamheten. Riktlinjerna ska uppfylla lagkravet på en biblioteksplan men utformas som de riktlinjer Halmstads kommun generellt tillämpar i arbetet och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Under hösten 2011 och våren 2012 har riktlinjer/biblioteksplan tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunens barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning, kulturförvaltning och stadskontor. Arbetsgruppen har haft kontinuerliga mötesplatser och fört dialog med en styrgrupp, bestående av förvaltningschefer för nämnda förvaltningar. Riktlinjerna anger hur biblioteksverksamheterna ska inriktas för att möta dagens och kommande utmaningar med god kvalitet samt hur de olika biblioteksverksamheterna ska samverka för att ge medborgarna bästa möjliga biblioteksservice. 27 1

Utmaningarna i riktlinjerna ska fungera som en del av ingångsmaterialet i arbetet med planeringsdirektiv och successivt inarbetas och konkretiseras i de berörda nämndernas verksamhetsplaner, implementeras i verksamheterna och följas upp i verksamhetsredovisningarna. Riktlinjerna/biblioteksplanen grundar sig i bibliotekens roll i kommunens vision om Halmstad som Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden samt i lagstiftning utifrån bibliotekslagen och skollagen. För att uppfylla lagstiftningens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek måste varje skola finna och organisera en skolbiblioteksverksamhet som stöttar lärprocessen som hjälper eleverna att nå målen i läroplanen. Därmed anses det angeläget att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att ta fram rutin/anvisning för kvaliteter som behöver utvecklas i skolbiblioteksverksamheten samt hur dessa kvaliteter kan formaliseras. Ärendet Uppdrag Något om revisionsrapporten och bibliotekslagen. Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-01, KS 36, att uppdra åt stadskontoret att utarbeta direktiv för framtagning av riktlinjer för biblioteksverksamheten samt att ge kulturnämnden i uppdrag att, utifrån ovan nämnda direktiv och i samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, ta fram förslag till riktlinjer för biblioteksverksamheten och redovisa förslaget till kommunfullmäktige senast september 2012. Riktlinjerna ska vara kortfattade och ska innehålla: bakgrund till och syfte med riktlinjerna beskrivning av ansvarsförhållanden för olika biblioteksverksamheter i kommunen kommungemensamma värderingar inom biblioteksverksamheten beskrivning av kommande utmaningar och olika biblioteksverksamheters framtida utveckling beskrivning av framtida samverkansmöjligheter mellan biblioteksverksamheter inom kommunen och Högskolebiblioteket beskrivning av friskolorna möjlighet att samverka med kommunala biblioteksverksamheter beskrivning av uppföljningen av biblioteksverksamheten; vad som ska följas upp och frekvensen på uppföljningarna 28 2

Riktlinjerna ska omfatta kommunens samtliga bibliotek inom kulturnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Riktlinjerna ska inte innehålla målsättningar. Förslag till riktlinjer arbetas fram i en arbetsgrupp med tjänstemän från de aktuella förvaltningarna och förslaget ska godkännas av nämnderna innan slutredovisning till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt bibliotekslagen från 1996 tillförsäkras alla i Sverige fri tillgång till bibliotek och kostnadsfria boklån genom minst ett bibliotek i varje kommun. Lagen kompletterades 2004 med att bibliotek och huvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamhetens utveckling. Den uppgiften kvarstår i det förslag till revidering av bibliotekslagen, som 2010 lades fram efter en utvärdering av bibliotekslagen. 2011 skrevs det in i skollagen att alla elever ska ha tillgång till skolbiblioteksverksamhet. Den nya skollagens (2010:800) bestämmelse om skolbibliotek gäller nu även skolor som drivs av fristående huvudmän, medan den tidigare regleringen endast avsåg offentliga huvudmän. Inom grundskolan gäller lagen från och med förskoleklasserna. Med lagstiftningen och bibliotekens roll i kommunens vision om Halmstad som Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden som grund har kommunstyrelsen uppdragit åt kulturnämnden att ta fram förslag till riktlinjer för biblioteksverksamheten. Riktlinjerna för biblioteksverksamheten ska beskriva hur verksamheten ska inriktas i framtiden för att möta dagens och kommande utmaningar med god kvalitet. Riktlinjerna ska fungera som en del av ingångsmaterialet i arbetet med planeringsdirektiv och nämndernas årliga verksamhetsplanering. I det sammanhanget övergår det som tas upp från riktlinjerna till verksamhetsplan med årlig uppföljning och utvärdering. Analys, förslag och motivering Situationen för skolbiblioteken är ny i och med att regleringen för dem har flyttats från bibliotekslagen till skollagen. I den nya skollagen fastslås att Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen innehåller ingen närmare precisering av vad ett skolbibliotek är men Skolinspektionen hänvisar till propositionen (Prop. 2009/10:1645, sid 283) där regeringen menar att med ett skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen bedömer vidare att följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek (Skolinspektionens informationsblad 2011-09- 30): Eleverna har tillgång till skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda 3 29

biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Myndigheten kommer att utgå från dessa krav i sin tillsyn. Skolverket har definierat ett skolbibliotek som: en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Alla elever som läser vid de kommunala gymnasieskolorna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i tillgång till en skolbiblioteksverksamhet som ovan nämnda definitioner och krav påtalar. När det gäller de fristående gymnasieskolorna har det framkommit vid samverkansmöte att så inte är fallet vid samtliga fristående gymnasieskolor. Dessutom har det vid fristående gymnasieskolors ansökan till Skolinspektionen om utökad verksamhet som skäl för avslag bl.a. angivits att sökanden inte har redogjort för hur och när tillgången till skolbibliotek kommer att säkerställas. Detta innebär att såväl tillgången till skolbibliotek som kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten varierar kraftigt mellan gymnasiekolorna i Halmstad. Flera gymnasieskolor behöver troligen finna och organisera en skolbiblioteksverksamhet som stöttar lärprocesser som hjälper eleverna att nå målen i läroplanen. Utifrån ovanstående anses det angeläget att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att ta fram rutin/anvisning för kvaliteter som behöver utvecklas i skolbiblioteksverksamheten samt hur dessa kvaliteter ska tillhandahållas. Konsekvenser I samband med arbete med budget och verksamhetsplanering behöver utbildning-och arbetsmarknadsnämnden ta hänsyn till troliga ekonomiska konsekvenser kopplade till rutiner/anvisningar i utvecklande av skolbiblioteksverksamheten. Ärendets beredning Inom kommunen Riktlinjerna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunens barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning, kulturförvaltning, stadskontor samt en extern projektsekreterare. Arbetsgruppen har haft kontinuerliga mötesplatser och fört dialog med en styrgrupp, bestående av förvaltningschefer för nämnda förvaltningar. Hearings och möten för insamling av fakta, idéer och behov samt förankring har hållits med olika grupper bestående av rektorer, lärare och elever i kommunens grundskolor och gymnasier, friskolor, bibliotekarier, handikapprådet. 4 30

Andra grupper Äldrerådet och chefen för högskolebiblioteket har varit delaktiga vid hearings och möten för insamling av fakta, idéer etc. Samverkan har skett med de fristående skolorna i Halmstad. Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor 1. Riktlinjer för biblioteksverksamheten. För utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Hedvig Lundberg Kanslichef 5 31

Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/ BIBLIOTEKSPLAN 2013-2016 32