SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman



Relevanta dokument
e-förvaltningsdagsläget

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

Personnummer och samordningsnummer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Strategi och e-legitimationer i ett kommunalt perspektiv

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: Dnr: Dokumentets status: Beslutad

Skatteverkets meddelanden

En e legitimation för alla Offentliga rummet Roland Höglund E delegationen

PM 2008:234 RI (Dnr /2008)

SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Faktablad: Sverige (SE) 1. Skatteregistreringsnumrets struktur. 2. Beskrivning av skatteregistreringsnumret

Särtryck ur 2008:12. Elektronisk identifiering och underskrift i Sverige

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Folkbokföring Personnummer och samordningsnummer för utländska studenter. 9 april 2014

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Identitetskontroll - legitimering av patient

Beteckning

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Remissvar angående SOU 2019:14: Ett säkert statligt IDkort- med e-legitimation (dnr Ju2019/01281/L4)

E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun.

Regeringens proposition 2008/09:111

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Introduktion till eidas. Dnr: /

Borås Stads remissyttrande över Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen

Vägledning för kanalstrategi

Ställningstagande Digital identitetshantering

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå

Checklista. För åtkomst till Svevac

Svensk e-legitimation

Betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55)

Betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14) - remissvar

Certifikat - Ett av en CA elektroniskt signerat intyg som knyter en publik nyckel till en specifik nyckelinnehavare. Källa: Inera (BIF)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Patientlag (SOU 2013:2)

Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008

ANGÅENDE REMISSEN OM INFÖRANDE AV GEMENSAM LÖSNING FÖR INLOGGNING TILL STADENS E-TJÄNSTER

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Är era e-tjänster redo? Nu vill nya och utländska e-legitimationer in!

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Yttrande över betänkandet Ett säkert statligt ID-kort med e-legitimation (SOU 2019:14)

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

eid dags att bryta dödläget. (Men också en hel del om kommunal e-förvaltning)

Varför Sambi, för vad och vem, samexistens med andra lösningar, svensk e-leg, SITHS, HSA, Skolfederation et cetera (Ulf Palmgren, SKL, CeSam)

Remissyttrande (SOU 2017:92) Transpersoner i Sverige- Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

Yttrande angående remiss av Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91)

E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113

Interimslösning SITHS delområde HSA-katalogen

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Stockholm den 22 augusti 2019

SITHS Nationell identifieringstjänst. Vad? Varför? Hur? Framöver?

SAMSET dagsläget sommaren 2003

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Gränssnitt och identiteter. - strategiska frågor inom Ladok3

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Förstudie om organisationslegitimering

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS

Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg

Yttrande över slutbetänkandet Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62

Mina meddelanden. En tjänst för säker digital post från myndigheter och kommuner

Tillitsregler för Valfrihetssystem 2018 E-legitimering

Skälen för Socialstyrelsens ställningstagande

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Betänkandet EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet (SOU 2017:49)

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Inom kort kommer sjuksköterskor inte längre åt webbapplikationen e-dos om de inte har SITH- kort, Apotekets säkerhetsdosa eller en e-legitimation.

Yttrande över delbetänkandet digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) 13 LS

Frågor och svar från webbinarium för kommunala och privata assistansanordnare

Kopplingsregister eidas. Förstudie

Folkbokföringslag (1991:481)

Transkript:

SKL 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman IT-chef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 74 26 Brittmarie.boman@skl.se 1

Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar 2008:12 E-legitimationer Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se 081027 2

Svensk e-legitimation Förslag Verva föreslår att regeringen säkerställer att det finns en reglerad ordning för e-legitimationer som ger stöd för såväl kvalificerade som avancerade elektroniska signaturer, genom att: begreppen Svensk e-legitimation och Svensk e- tjänstelegitimation införs och definieras på lämpligt sätt i författning för att ges tillräcklig rättslig grund så att den kan respekteras inom Sverige och i relation med andra länder, en certifieringsordning utformas för föreslagna e- legitimationer, det Nationella ID-kortet ska kunna användas som bärare av Svensk e-legitimation, samt genom att stämpelcertifikat och servercertifikat för organisationer införs genom fastställande av administrativa regler om hur organisationer ska identifieras och hur de ska tilldelas nycklar och certifikat. 3

Brister i Vervas förslag Marknaden bör inte ansvara för den elektroniska representationen av identitet utifrån kundregister etc. En reglerad marknadslösning med statlig samordning har hittills inte fungerat. Kvarstående problem med en krånglig affärs- och prismodell Lag att införa skyldighet för statliga och kommunala myndigheter att acceptera Svensk e-legitimation gör finansieringsprincipen tillämplig med Vervas modell Rapporten saknar analys och konsekvensbedömningar av effekterna för kommuner och landsting. 4

Samordningsfunktionen Förslag: Verva föreslår att en samordningsfunktion i myndighetsform inrättas. Vidare föreslås att myndigheten ges föreskriftsrätt i fråga om standarder, gränssnitt och andra tekniska förutsättningar för myndigheternas användning av dess stöd. Samordningsfunktionen ska tillhandahålla tekniska tjänster till anslutna myndigheter, kommuner och landsting och hantera förhållandet till utfärdarna på ett för såväl förvaltningen som användarna sammanhållet sätt. Samordningsfunktionen föreslås Reglera användning, standarder etc Fungera som kontaktpunkt mot EU Filtrera kontaktuppgifter Reglera betalningsflöden mellan förlitande part och utfärdare 5

Persons identitetshandling Elektronisk representation av personnumret Vem garanterar äkthet? Staten Vem garanterar äkthet? Staten eller Aktiebolaget AB? Ett långsiktigt hållbart system för elektronisk identitetshantering förutsätter ett statligt regelverk baserat på offentligrättsliga och civilrättsliga grunder. 6

Beslut eller dialog och bedömning? Kommuner och landsting 70% av offentlig sektor Vervas förslag ej konsekvensbedömt effekterna för kommuner och landsting Nationellt initiativ bör nu tas för att finna en modell för e-legitimationer som motsvarar hela samhällets nuvarande och kommande behov mot bakgrund av önskvärd samhällsutveckling Landsting Vård Tjänstemän Patient Äldre i omsorg Anhörig Långvariga processer Dialog Bedömningar Privata utförare Medborgare Företag Tjänstemän Förälder Elev Barnomsorg Tjänstemän Endast en mindre del av kommuners och landstings verksamhet kännetecknas av de ärendetyper initiering process beslut- besked som ligger till grund för Vervas modeller Myndighet Myndighetsutövning JA- NEJ Tillstånd SEK Politiker Kommun Skola Vård Omsorg 75% Långvariga processer Dialog Bedömningar 7

Förslag till utgångspunkter för SKL:s remissvar 081017 Ny modell inte en modifiering av dagens lösning Statligt regelverk baserat på offentligrättsliga och civilrättsliga grunder. Staten ska ansvara för och tillhandahålla ett e- personnummer och andra elektroniska identitetsattribut, som t ex biometri (fingeravtryck etc). e-personnummer ska utgå från den statliga funktionen för folkbokföring och utfärdas för svenska medborgare samt för personer som stadigvarande vistas i landet. Det gemensamma regelverket, funktioner för teknik, utfärdande, tillsyn och verifiering av e-personnummer ska finansieras av staten. Tillgång till det av staten tillhandahållna elektroniska personnumret ska vara fritt från transaktionskostnader. Olika aktörer ska kunna tillhandahålla e-legitimationer som baseras på det av folkbokföringen tillhandahållna e- personnumret. Alla användargrupper, inklusive tjänstemän och organisationer, ska kunna tilldelas e-legitimation som är anpassade efter deras behov. 8

Folkbokföringsutredningens delbetänkande kring personnummer och samordningsnummer SOU 2008/60 http://www.sweden.gov.se/sb/d/10041/a /106927 9

Förändring av personnummer Personnumren för vissa dagar håller på att ta slut. Anledningen är att personnummer för vissa födelsetider utnyttjas mer än andra då personer som invandrar i vissa fall uppger födelsetider som är koncentrerade till vissa dagar. Man anser därför att det är nödvändigt att ändra på personnumrets konstruktion så att det ska hålla i minst 100 år. Vid bedömningen har de beräknade kostnaderna och tiden för genomförande haft stor betydelse 10

Personnummer idag Personnummer 19081228-0273 Födelsetid Födelsenummer Kontrollsiffra Födelsenumret fastställs enbart för dem som ska folkbokföras Födelsenumret jämnt för kvinnor ojämnt för män Sekelsiffra ska framgå om sådan behövs För varje födelsetid 999 födelsenummer De två första siffrorna i födelsenumret angav före 1990 födelselän. Efter 1990 slumpvis vald siffra Bindestreck byts ut till + då person fyller 100 år. Detta lagras normalt inte i personregister. I stället lagras persnr med 12 siffror där de två första anger sekel (SCB) 11

Personnummer i framtiden enligt utredningens förslag Personnummer 19081228-0273 Födelsetid Födelsenummer Individnummer Kön Kontrollsiffra Vid utredningens bedömning har tid och kostnader för genomförande vägt tungt Dag ersätts av nummer mellan 01 och 31, eller det antal dagar aktuell månad har. Detta tal ska ingå som del i födelsenumret, som då får fem siffror Bindestreck som idag Uppgift om födelsetid (dag) kan erhållas från folkbokföringen eller SPAR samt vid behov lagra uppgiften i de egna IT-systemen De personer som redan har ett personnummer ska behålla det Enligt utredningen De tekniska ändringar som krävs för genomförande av detta alternativ är begränsade och kostnaderna i jämförelse med andra alternativ låga. De användare som inte behöver uppgift om dag för födelse får inga kostnader alls. Beräknas räcka i 100 år 12 Införas 1 jan 2010

Sammanfattning SKL:s remissvar (IT) utkast 080904 Allmänt: Utredningen har inte: Genomfört en konsekvensanalys vad gäller ekonomiska, tekniska, praktiska eller tidsaspekter det innebär att genomföra förslaget i kommunal sektor Analyserat hur primärdata för identifiering kommer att användas i framtiden Bevisat att utredningens förslag är den bästa lösningen Utrett vilka konsekvenser förslagen får avseende regeringens mål kring en samlad e-förvaltning Utrett kraven på förberedelsetid inför förändringen Utrett alternativet att behålla personnumrets nuvarande konstruktion, men att, som i Norge, ge vissa invandrare en dagsiffra som inte administrativt stämmer med hemlandets 13

14