SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Vi skärgårdsbor Nr 3, november 2016 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund Höstnummer från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer, läs om Strandskyddsfrågor på skärgårdsting Arbetsgruppernas möte Tiotusen årtag SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Resten av Sverige Har ni sett programmen Resten av Sverige av journalisten Po Tidholm? Om inte, gör det! Programmen ligger på SVT-play till i april. Bäckviken, Ven Foto: Eva Widlund Fokus är landsbygd och vi känner ju igen frågorna även för skärgårdens del. Tidholm fick en del kritik för att vara onödigt dyster men han pekar faktiskt på en väldigt viktig sak: Det är mer politiskt korrekt att lyfta fram de goda exemplen än att verkligen inse problemen och den långsiktiga trenden. Detta framkom tydligt på en stor konferens som Tillväxtverket anordnade angående just service på landsbygden. Tillväxtverket försöker faktiskt göra något åt den långsiktiga trenden och nu finns 180 miljoner kronor anslagna till att förbättra servicen på landsbygden. Det finns en liten video som visar vad Tillväxtverket vill med dessa pengar, den heter Lokala Servicelösningar och ligger på Youtube. Skärgårdarnas Riksförbund SRF kommer att lämna in en ansökan till Tillväxtverket för vårt hittills största enskilda projekt, Vilja Kunna Våga, ett pilotprojekt för utveckling av service i skärgården. Projektet syftar till att ge våra medlemsföreningar utökade möjligheter att utveckla den lokala servicen baserat på lokala behov. Vi har redan arbetsgrupper som jobbar med servicefrågan. Arbetsgrupperna gör ett mycket bra arbete, läs till exempel om Färjegruppen i denna tidning. Men vi vill göra så mycket mer än vad vår basbudget och ideella insatser räcker till. Detta blev uppenbart när alla arbetsgrupperna under några intensiva dagar samlades på Vinön för verksamhetsplanering och budgetering. Hoppas vi får vårt projekt beviljat, för vi har i alla fall Viljan, vi Kan en hel del och Våga har SRF alltid varit bra på. Två aktuella och viktiga frågor under hösten är bränslefrågan och strandskyddet. Båda dessa frågor diskuteras i möten på Riksdagen, typiska frågor som måste drivas politiskt. Bägge frågorna karakteriseras av att lagstiftningen getts en omfattande tolkning som verkligen kan diskuteras. Kanske måste respektive lag ändras, kanske räcker det med andra tolkningar. Hoppas ni har tillgång till både SVT-play och Youtube som jag hänvisar till ovan, jag vet att det inte är självklart. SRF jobbar med att förändra regelverket vad gäller bredbandstödet, vi måste få räkna även de deltidsboende så vi blir tillräckligt många annars får skärgården en orimligt liten del av bredbandstödet. Vi Skärgårdsbor nr 3, november 2016 I detta nummer: Framsida: Skärgårdsbåt en höstsöndag Foto: Eva Widlund sid 2 sid 3-4 sid 5 sid 6-7 sid 8 sid 9 sid 10 sid 10 sid 11-13 sid 14-15 sid 16 Resten av Sverige Strandskyddsfrågor Tiotusen årtag Lokalekonomidagarna Färjegruppen Miljö o. Energigruppen Sjukvårdsvärn på Aspö Remisser Arbetsgruppernas träff SIKO på höstresa Nya Skärgårdsbryggan SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Sune Fogelström, Ordförande Vi Skärgårdsbor Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Bengt Almkvist, ordf. SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Foto Om inte annat anges Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida www.skargardarna.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2016 ISSN 2000-0448

Strandskyddsfrågor på Skärgårdsting Lördagen den 20 augusti hölls Skärgårdsting på Dalarö i Stockholms skärgård. Det var Södra Skärgårdens Intresseförening som bjöd in till Skärgårds tinget, ett samarrangemang med Haninge och Nynäshamns kommuner. Mötet hölls i och vid Tullhuset där Dalarö bjöd på sina bästa sidor med solsken och lätta vindar. Mötet var uppdelat i två delar. Det startade med ett antal parallella seminarier kring viktiga skärgårdsfrågor och därefter hölls själva tinget i trädgården utanför Tullhuset med inbjudna politiker från Haninge kommun. Det utvidgade Strandskyddet Ett av seminarierna handlade om det utvidgade strandskyddet. Våra länsstyrelser handlägger nu ett nytt förslag om utvidgat strandskydd runt om vår svenska kust. I Bohuslän har processen kommit längst med förslag, remisser och överklaganden på länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Av denna anledning var Jan-Eric Ericsson från Bohuslän med på seminariet kring det utvidgade strandskyddet. Läget just nu är att länsstyrelsen har fått avslag från Regeringen på sitt förslag och gjort en omarbetning och utkommit med nytt förslag. Bedömningen är att det är ingen väsentlig skillnad på det nya förslaget jämfört med det gamla. Det nya förslaget låg ute på remiss till den 23 september. Det första förslaget överklagades av alla kommuner i Bohuslän. Flera föreningar och privatpersoner överklagade också beslutet men även några positiva röster fanns. Alla är överens om att ett strandskydd behövs. Men det är hur det utformas som det råder oenighet om. Främst är det regeln om 300 meters avstånd till stranden som grundregel som ogillas. Vi anser att den gamla regeln på 100 meter är bra nog. Känslan från länsstyrelsens förslag är att den lägger en våt hand över utvecklingen längs vår kust. Det är krafter som vill bevara inte utveckla som får företräde i förslagen. Den allmänhet som ofta åberopas i förslagen verkar inte innehålla de människor som är fastboende inom kustområdet. Detta sammantaget gör att vi vill bilda opinion att få till stånd en förändring av strandskyddslagen. Genom de kontakter som knöts på Dalarö Skärgårdsting upplever vi att även Stockholms skärgård är fullt ut med i arbetet om att få till stånd en förändring i frågan. Särskilt är det viktigt att kommunerna inom Stockholms skärgård blir aktiva i frågan om utvidgat strandskydd precis såsom kommunerna i Bohuslän är. Hav och rent vatten Ett annat seminarium diskuterade vattenkvalitet på vattnet i Östersjön. Utsläpp från främst avlopp sprider gifter i vattnet som tas upp av fisken i havet. Detta kan göra fisken olämplig att ätas. Moderator för detta seminarium var Amelia Morey Strömberg från Utvecklingscentrum för vatten. De bedriver projekt om vatten och spridning av vattenkunskap. Från det politiska området deltog riksdagsledamoten Åsa Westlund (S). Fiskaren Anders Jansson från Björkö företrädde de lokala yrkesfiskarna. Skärgårdsstiftelsens verksamhet Anna Waxin, ny vd för Skärgårdsstiftelsen deltog på mötet och redogjorde för stiftelsens verksamhet. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms skärgård är en stiftelse som bland annat äger stora områden i skärgården. Stiftelsens uppgift är att bevara dessa för Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 3

framtiden så kommande generationer ska ha tillgång till en fri och tillgänglig skärgård. Skärgårdsstiftelsens 40 områden sträcker sig från Örskär i norr till Landsort i söder. Paneldebatt med politiker Under eftermiddagen började själva tinget med en paneldebatt där representanter för de politiska partierna i Haninge var inbjudna. Alla partier i kommunen var representerade. Som inledningstalare var landshövding Chris Heister på plats. Hon berättade om sin anknytning till Stockholms skärgård. Hon är född och uppväxt i Roslagen på landsidan. Genom sina föräldrar hade hon nära anknytning till Dalarö. Hennes föräldrar hade som unga träffats på slottet Sandemar beläget nära Dalarö. Hon berättade också om sitt och Länsstyrelsens arbete för få till stånd en långsiktig och hållbar utveckling i skärgården. Hon framhöll områdena En levande skärgård, Ekonomisk hållbar utveckling och god livskvalitet som viktiga. Hon ville också att länsstyrelsen skulle gå från dokument om handlingsplaner och strategier till mer verkstad. Hon pekade då på projektet Ö till Ö. Detta innebär att många myndigheter och lokala representanter åker till en ö och går igenom problem och möjligheter och vad man kan göra för att utveckla ön på ett positivt sätt. Detta har redan skett på några öar och flera står i tur. Det var många som tyckte att Chris Heisters närvaro satte glans på Skärgårdstinget och att hon var intressant och trevlig att lyssna på. Frågestund Efter landshövdingen äntrade sju kommunalpolitiker från Haninge kommun scenen. Först fick varje politiker kort presentera sig och sitt partis politik. Därefter fick publiken ställa frågor till politikerna. Dessa frågor spände över flera områden av den kommunala politiken. Men en fråga som brände till var fiskefrågan. Fångsterna av kustnära fisk som abborre och gädda har varit dåliga under sommaren. Här upplevde man tydligt att fiskarena hade stark konkurrens av såväl säl som skarv. Bestånden av både säl och skarv har vuxit betydligt under senare år. Bedömningen var att sälen och skarven fångade mycket mer fisk än vad fiskarena kunde ta upp. Krav ställdes därför att kvoter för jakt av säl och skarv skulle öka markant. Dock presenterades inga exakta siffror. Man pekade även på problemet med Östersjöns vattenkvalitet, det vill säga de frågor som seminariet Hav och Vatten även tog upp. Möte om Baltflyktingar till Dalarö Efter skärgårdstinget inbjöds till möte i Dalarö församlingshem. Här gavs berättelser om Baltflyktingarna som i stora antal kom till Dalarö under hösten 1944. Man beräknade att cirka 6500 flyktingar landade på Dalarö. Det var Nätverket Dalarö för Integration med eldsjälen Carin Flemström i spetsen som bjöd in. På mötet fanns även två äldre damer som hade personliga minnen av flyktingarnas ankomst. Med glasklara minnesbilder och mycket emotionellt berättade de två damerna om hur det var då flyktingarna anlände. Enskilda människoöden, speciellt där barn var involverade, berättades med inlevelse och värme. Mot bakgrund av minnena från baltflyktingarna diskuterades även dagens flyktingsituation i Sverige. Man upplevde i nätverksgruppen att enskilda initiativ vad gällde flyktingar inte välkomnades av olika myndigheter. Den metod som under andra världskriget användes för att ta emot och integrera finnar, balter, danskar och norrmän anses inte fungera idag. Därför avvisas de även om privatpersoner eller lokala grupper står för arbetet att lösa problemen och leta fram familjer som kan vara mottagare. Detta upplevs som mycket frustrerande av de lokala grupperna som fortfarande hoppas på en ändring i positiv riktning av berörda myndigheters attityd. Man tycker att de borde öppna upp för en bra dialog. Text: Jan-Eric Ericsson, SRF Foto: Magnus Wegler Årets Skärgårdsting på Dalarö var välbesökt. Arrangemanget anpassades efter Ornöfärjan och Nord/ Sydlinjens tidtabell, allt för att så många skärgårdsbor som möjligt skulle kunna ta sig till och från Dalarö för att kunna delta i debatten. Skärgårdstinget kommer alternera vartannat år mellan Dalarö och Nynäshamn. Panelsamtalet leddes av moderator Bo Malmsten. 4 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

Tiotusen årtag om utmaningen att ro och segla Gräsö Runt Foto: Linda Andersson Starten går och smällen rullar ut över Gällfjärden. Under de första minuterna är startfältet samlat, men snart nog utkristalliserar sig ofta några i täten. Utdrag ur den nya boken Tiotusen årtag att ro Gräsö Runt Vädrets växlingar, stekande sol, regn, starka vindar och rullande sjö. Knirkande åror, spända segel, ryggar som böjs och årblad som bryter vattenytan. Allt det här och lite till skildras i den nyutgivna boken Tiotusen årtag Att ro Gräsö Runt. Det är Gräsö skötbåtsförening som låtit producera boken för att hylla skötbåtstävlingen Gräsö Runts 30-års-jubileum. Det både finns och saknas böcker om skötbåtens historia i skärgården, om strömmingsfisket, livsödena och båtbyggarlivet. Boken Tiotusen årtag snuddar vid historien kring skötbåten och strömmingsfisket men beskriver främst i målande ordalag hur det egentligen känns att sätta sig i en skötbåt, hissa eller reva segel, ta ett fast tag kring årlommen och med egen kroppsstyrka och ibland vindens hjälp, ta sig ett helt varv runt ön Gräsö. Boken är fylld av fotografier från 29 år, och visar vilka varierade förhål- landen och vilken vacker kustmiljö tävlingen utspelar sig i. Vi har intervjuat många personer, från grundarna av tävlingen till några av de yngsta roddarna och några av de som byggt sin egen båt, allt för att försöka beskriva tävlingen och båtarna så bra som möjligt. Tiotusentals foton har vi samlat in och sorterat bland, många är fantastiska dokument av känslor, skärgården och båtarna säger Ida Hörner, Camilla Andersson och Mikael Pettersson, som utgjort projektgruppen och tillsammans har över trettio genomförda roddar i bagaget. Starten går och smällen rullar ut över Gällfjärden. Under de första minuterna är startfältet samlat, men snart nog utkristalliserar sig ofta några i täten. Om vissa roddares värsta krämpor kommer i händerna så är andras akilleshäl skavsåren i rumpan Utdrag ur boken Tiotusen årtag att ro Gräsö Runt Boken Tiotusen årtag kostar 240 kr och finns att köpa på ICA Sjöboden Gräsö, Svartbäcks Byggvaror Gräsö, men går också att köpa via föreningen, kontakta Ida Hörner, tel. 070-450 03 94 eller mejl idahorner@hotmail.com. Gräsö Skötbåtsförening blir du medlem i genom att betala in 100 kr per person till föreningens pg 722358-9. Ange namn och adress för samtliga betalningen gäller. Camilla Andersson, Gräsö skötbåtsförening Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 5

Folkparksnostalgi på Tyrolen i Blädinge som inte förändrats ett dugg sen 60-talet, stod på kvällsprogrammet dag 1. Jacob Hector, en av initiativtagarna till nystarten, berättar om platsens historia. Lokalekonomidagarna 2016 i Alvesta Ekonomisk teori möter lokal praktik Sedan 2003 har Hela Sverige ska Leva (HSSL) tillsammans med andra aktörer som bland andra Tillväxtverket, Jordbruksverket, EKO-banken, JAK, Coompanion och många andra, anordnat Lokalekonomidagar på olika platser i Sverige. Den 25-26 augusti genomfördes årets nationella Lokalekonomidagar, LEK2016 Alvesta, på temat En ny ekonomi lokal och hållbar Under ett dygn i Alvesta i slutet av augusti gavs exempel på och diskuterades olika ekonomier, Cirkulär ekonomi, Bioekonomi och Delningsekonomi. Det gavs dessutom exempel på hur humankapital och socialt kapital genom invandring och flyktingmigration genom bland annat idéburet offentligt partnerskap (IOP), skapat och drivit utveckling på flera orter i Sverige. I år var Skärgårdarnas Riksförbund, SRF representerad av undertecknad för att ta del av föreläsningar och diskussioner kring temana Ekonomisk teori möter lokal praktik och Invandring en resurs för den lokala ekonomin och jag skall här försöka dela med mig av mina erfarenheter och slutsatser. Ekonomisk teori - lokal praktik Första dagens tema innehöll exempel på olika slags ekonomier och hur dessa kan se ut när de används lokalt. Den idag vanliga ekonomin är linjär ekonomi, det vill säga att från råvara skapa en produkt som används och därefter hamnar på deponi eller förstörs. Cirkulär ekonomi däremot utgår i första hand från återanvänd råvara eller att man även tar tillvara biprodukterna från tillverkningen av produkten, som efter användning återgår till någon form av nytta antingen som ny råvara eller energi. Ett exempel för att visa på lokal cirkulär ekonomi var kooperativet Macken i Växjös soptippsverkstad som förutom att ta tillvara och återanvända så kallade förbrukade varor, tillhandahåller viktig social och kompetenshöjande nytta för de individer som är involverade i verksamheten. För att se mer om vad Macken är, titta här www.macken.coop Som exempel på bioekonomi visades bland annat på exempel från Norges fiskeindustri där man även lyckats få avsättning för skinn och ben. Från Svensk horisont presenterades den ekonomiska föreningen Qvinnovindar vars syfte med föreningen är att äga vindkraft som producerar el, ta vara på affärsmöjligheterna inom förnyelsebar energi och medverka till en mer hållbar framtid, men också att vara inspiratörer och visa att man även med små medel, men genom samverkan kan engagera och investera i förnyelsebar energi. Mer på www.qvinnovindar.se. 6 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

Maja Söderberg från Tolgs mobilsamåkning samtalar och svarar på frågor om delningsekonomi, här flankerad av Åsa Ström Hildestrand från Nordregio och Erik Rosell från Linnéuniversitetet. För att exemplifiera bristen på delningsekonomi visades en flygbild över ett villaområde där det på varje tomt fanns en studsmatta. Andra mindre bra exempel som rider på trendvågen kring begreppet, är Uber och Airbnb som är börsnoterade bolag värderade till milliarder. Bra exempel på detta var däremot en socken som redan 2009 kompletterade en otillräcklig kollektivtrafik med att skapa ett lokalt Uber med egen mobilapp och dessutom driver ett fungerande andelsjordbruk. Läs mer på www.tolg.se/ samakning och www.mobilsamakning.se. Invandring en resurs för den lokala ekonomin De lokala exemplen på andra dagens tema var inte många, men inspirerande. Det är inte för att det saknas humankapital exemplen är så förhållandevis få, utan snarare på att det inte i tillräcklig omfattning skapas förutsättningar att genom socialt nätverksbyggande öka det sociala kapitalet. I ett exempel visades på vikten av personligt mod och självförtroende att våga tacka nej till den erbjudna trygga existensen för att följa den egna övertygelsen och viljan att klara sig själv. Läs mer här: www.entreprenor.se/entreprenorer/ handlarparet-som-raddar-landsbygdsbutiker_630125.html. Ett annat exempel visade på det kollektiva ansvarstagandet för sina nya grannar med en form för informell IOP, som genom gemensamt arbete och lärande bygger upp det sociala kapitalet. Läs mer här: www.skd.se/2016/08/11/satsar-pa-lagenheter/ och här på danska www.altinget.dk/artikel/udkantssvenskereog-syriske-flygtninge-skaber-liv-i-doedsdoemt-landsby och på norska www.eriksenskajaa.no/articles/rostanga-tillsammans/. Personlig reflektion De tre ekonomityper som presenterades är inget nytt för landsbygden i allmänhet och skärgården i synnerhet. Av tvång och tradition är resurssnåla lösningar nödvändiga för att få ekonomin och logistiken att gå ihop. En punkt där vi idag inte riktigt kan leva upp till kraven, är vårt fossila transportbehov. Det finns ännu inte riktigt samma tillgång till alternativa bränsle för marint bruk och kollektivtrafiken i stora delar av skärgården är i dagsläget rudimentär. Okey, vi kan bli bättre på de andra områdena också, men där har vi inte så långt att gå för att nå ända fram. Vad vi däremot måste bli bättre på, är att visa på hur vanlig delningsekonomi, bioekonomi och i viss mån även cirkulär ekonomi är i skärgården. 8 Dokumentation En utförligare dokumentation av dagarna i Alvesta finns på hemsidan för lokalekonomidagarna. Dokumentation LEK2016 Alvesta Text: Sten-Åke Persson, SRF Foto: Josefin Heed, HSSL Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 7

Färjegruppen Färjegruppens ledare Thorbjörn tackar för sig Thorbjörn Lindberg, Holmön har varit den självklara ledaren för SRF:s färjegrupp. Med sin erfarenhet, kunskap och engagemang har han startat upp, organiserat och lett ett framgångsrikt samarbete med Trafikverkets nationelle färjesamordnare och Färjerederiets chef. Efter fem år avtackades han vid ett möte på Vinön i början av oktober, naturligtvis med en gul vägfärja, modell mindre, och boken om Sveriges öar. Torbjörn avtackades så klart med en färja. Foto: Eva Widlund Den 22 september var det dags för Färjegruppens höstmöte med Trafikverket. Det var Thorbjörns sista mötesuppdrag som Färjegruppens ledare. Färjegruppen hade några veckor tidigare påbörjat en inventering av synpunkter från respektive färjeleder. Thorbjörn berättar här om mötet. Färjemöte hösten 2016 Vid detta möte saknades Gertie från region Syd och Björn från region Öst i Färjegruppen. Jan- Evert tillkom som representant för Öst. Lena Egnell, Holmön deltog också, skall ersätta undertecknad från i höst. Trafikverkets deltagare var Staffan Eriksson (SE) nationell färjesamordnare och Anders Werner (AW) rederichef. Starka kort på båda sidor. AW informerade oss om att nybygget, storfärjan för 80 bilar löper på planenligt, färjan planeras göra tjänst på västkusten. Man jobbar även med tanken att med snabbgående färjor köra direkt från öarna in till centrala Göteborg, vilket skulle minska väntetider och köande. En framtidsfråga. Upplägget planerades utifrån varje region, där led efter led belystes, tyvärr ingick inte alla leder eftersom vi inte har kontaktpersoner i alla samhällen som betjänas av färjor. Det kan ju även betyda att man är nöjd med sin trafik? Av yttersta vikt är att jobba efter parollen att utöka vår kontaktyta mot lederna för att ha verklig tyngd bakom våra synpunkter och förslag. I Trafikverkets minnesanteckningar finns även ett svar/ kommentar efter våra propåer. Många av våra frågor/förslag, återkommer möte efter möte. Färjegruppen följer principen att droppen till slut urholkar stenen. I Färjegruppen jobbar vi efter principen att ha säkerhetsfrågorna på topp samt att ge bofasta öbor en möjlighet att utan lång väntan på transport kunna få förtur. Dessutom är turlistefrågorna en mycket viktig aspekt, tidtabellen skall följa resenärens behov och inte besättningens arbetstider. Trafikverket har nu monterat digitala infotavlor på alla leder, vilka på sikt skall skötas av färjepersonalen. Färjepersonal på däck vid lastning var vi alla överens om, men AW informerar oss om att facket motarbetar detta! För att ha tillgängliga toaletter på alla leder måste resan överstiga 15 minuter (var kommer detta ifrån?), enligt oss bör alla färjor ha öppna toaletter. SMS-tjänsten fungerar mycket bra på alla leder där den finns. Några leder har bekymmer med att information om viktiga förändringar på leden inte delges resenärerna. På vissa bilfärjor är det för nära mellan körfälten på färjan vilket innebär en ökad säkerhetsrisk, AW informerar att man på någon led kan minska körfältbredden. Han skall även kolla mobiltäckning på de leder vi namngav. Koordineringen mellan landtransport och färjorna brister på några leder, skall undersökas. Enligt SE/AW kan detta ibland lösas om kommunen ställer upp ekonomiskt. AW lovade även att tillsammans med personalen ordna landningsljus för helikopter. Blåljusgruppen i SRF jobbar vi numera tillsammans med, så att transporter av sjuka och olycksoffer kan tas till sjukhus utan fördröjning. Kallelse av färjor sker vissa tider på dygnet, anropstelefonerna fungerar inte alltid. Nya system bör monteras omgående, en säkerhetsfråga! Enligt AW kan det tänkas att man kan tillåta försäljning av fikabröd på färjor med längre sjöresa. På vårt förslag att även ha information på engelska, fick vi svaret att det ännu inte är inplanerat. När det gäller Holmöledens brister på fungerande färjelägen och terminalplanering, enligt SE finns ingen tidtabell för byggnation, den måste in i regional plan, vilket innebär en lång tid med osäker trafik. Trafikverket jobbar med en ÅVS, en åtgärdsvalsstudie, för Holmöleden, vi är inte inbjudna till att delta? Från Trafikverkets hemsida: En åtgärdsvalsstudie är en metod som grundar sig på dialog. Metoden används i tidigt planeringsskede och ska leda till att vi får transportlösningar som ger större effekt tillsammans. 8 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

En större grupp i Trafikverket har jobbat hårt med funktionella krav för färjor. SE belyser till viss del vad man kommit fram till, han understryker att reglerna inte kommer att införas direkt. Tanken är tydligen att man skall ge resenärerna en service som är nära en rikslösning. Likriktning kan man kalla det. Hittills har man bara kört vidare i gamla spår, nu kommer en förändring/försämring?? VARFÖR HAR INTE FÄRJEGRUPPEN FÅTT INGÅ I DETTA ARBETE? Våra möten med Trafikverket är mycket viktiga i dessa tider, när allt kommer till kronor och ören (ören kan vi stryka), kvalité får alltför ofta stryka på foten. Våra ö- och kustsamhällen skall vara möjliga att leva och bo i/på. Miljö & Energi Just nu är VA-frågorna de viktigaste. Havs- och Vattenmyndigheten har lämnat ett författningsförslag som innebär ändringar av befintliga bestämmelser i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) (FMH) samt förslag på kompletterande bestämmelser för små avloppsanläggningar. Små anläggningar är de som hanterar avloppsrening under 200 pe. Det kommer att bli tydligare regler om vilka anläggningar som är godkända, och dessutom skall tillsynen intensifieras. Viktigt att vi följer detta och ger tips om bra anläggningar som passar och är godkända i Skärgården. Det pågår på flera platser intensiva diskussioner om man skall acceptera kommunens förslag eller om det blir bättre och billigare att skaffa egna lösningar. Rapport från Miljöoch energigruppen ningar. Den stirlingmotor (Inresol) som presenterats i Vi Skärgårdsbor Nr 1 2015, har nu satts i produktion. I nästa nummer kommer en artikel om Stirling-motorn och dess användningsområden. När det gäller Biogasområdet och speciellt utvecklingen av Seriqanläggningen i Söderhamn så går det trögare. (Nr 1 2014 av Vi Skärgårdsbor) Söderhamns kommun har dragit sig ur projektet, men bolaget fortsätter nu själva. Problemet har varit att man inte producerar tillräckligt med gas, och att rötresterna har dålig kvalité. Isotimberhusen fortsätter att byggas, men inte i den takt som företaget hoppats på, varför det är svårt med lönsamheten. Under fem år har undertecknad fått ha förtroendet att leda Färjegruppen, ett förtroende som jag tackar för. Det har varit en glädje att jobba med er alla och noterat det stora engagemang som genomsyrar samtliga. Stort tack för den gula färjan och Ö-boken! Önskar Lena Egnell lycka till i den nya rollen som ordförande i Färjegruppen. Nästa möte med Trafikverket bestämdes till den 30/3 2017 kl. 13.00-16.00 i Waxholm. Miljöavloppet besökte Vinön vid arbetsgruppernas möte i början av oktober. Med en mobil visningsanläggning presenterade de alternativ på mindre anläggningar, vilket samlade många intresserade som söker lösningar på VA-frågan. Vi fortsätter även att följa utvecklingen av solceller och andra förnybara lös- Kontaktpersoner Miljö & Energigruppen arbetar för att få till en representant från varje förening i ett nätverk. Ännu saknas kontaktpersoner från flera föreningar, men hoppet finns att höstens möten i föreningarna skall ge resultat. Lennart Andersson Thorbjörn/Holmön Visning av Miljöavloppet på Vinömötet den 1 oktober samlade många intresserade. Foto: Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 9

Sjukvårdsvärn igång på Aspö Blåljusnyhet från Aspö Nu finns ett sjukvårdsvärn på ön Aspö i Blekinge, det berättar vår Blekingeförening genom Karl-Erik Karlsson på Aspö. Sjukvårdsvärnet på Aspö Foto: Håkan Linder Det har fungerat mycket bra hittills, säger Kalle på Aspö. Vid särskilt allvarliga fall har helikopter använts för transporten av patienten in till lasarettet i Karlskrona. Sjöräddningen på Hasslö har varit nedläggningshotad men man har lyckats rekrytera ett gäng yngre besättningsmän så nu är det återigen sjöräddningen som ombesörjer de flesta sjuktransporterna till fastlandet. Vid behov ställer även räddningsvärnet upp med hjälp att bära patienten berättar Kalle, boende på Aspö. Räddningsvärn och sjöräddning är skärgårdsborna bekanta med men ett sjukvårdsvärn, är det något helt nytt månntro? I alla fall finns det nu ett på Aspö sedan april i år då Landstinget Blekinge tecknade ett avtal med legitimerade sjuksköterskor som bor på Aspö. Det är ett frivillighetsvärn och det larmas ut av SOS Alarm vid behov. Sjukvårdsvärnet har som sin uppgift att ansvara för den medicinska vården i samarbete med räddningsvärnet som ombesörjer ambulanstransporter på ön och radiokommunikation. Det är Landstinget Blekinge som har ansvaret för sjuktransporter både på land och ute i skärgården. Av det totala antalet sjuktransporter i östra delen av Blekinge skärgård står Aspö för den större delen. Aspö har 600 bofasta och under sommaren utökas befolkningen med flera tusen personer dagligen. Med det nya sjukvårdsvärnet förbättras akutsjukvården för befolkningen på Aspö. Läs mer på Landstinget Blekinges hemsida! Eva Widlund Remisser Skärgårdarnas Riksförbund har yttrat sig angående två remisser. SOM ett brev på posten (SOU 2016:27) Angående delbetänkandet om postfordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. Förslaget att övergå till tvådagarsbefordran gör att skärgårdsborna får ytterligare försämringar i sin postgång som kan få negativa konsekvenser både för företag och för privatpersoner. Med hänvisning till att det redan i dag är vanligt med postutdelning färre än fem dagar i veckan. Som exempel kan nämnas post som av medicinska skäl, exempelvis alla de tusentals personer som äter Waran, vilket bör vara framme hos mottagaren nästa dag, nu i vissa fall kan bli försenade med flera dagar. I dagsläget kan denna information inte sändas digitalt på grund av andra myndigheters regelverk. Man kan inte heller förutsätta att äldre och sjuka kan nyttja en dator även om de en gång har kunnat detta. Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan för jordbrukarstöd (SJVFS 2015:2) Samrådet avser förslag till föreskrifter kring ansökan om ersättningar och stöd till jordbrukare. Skärgårdarnas Riksförbund har inte några större invändningar mot förslaget. Vi vill dock lämna ett par synpunkter. Den första gäller förslaget att den fysiska SAM-blanketten avskaffas. Man kan inte utgå ifrån att alla har möjlighet att hantera sin ansökan elektroniskt idag. Tillgången till bra fungerande bredband är mycket ojämn i skärgårdarna. Vi vill också markera att skärgårdsbönderna, som främst arbetar med miljöersättningar i jordbruket, skulle uppskatta om man i rubriker och sammanfattningar använder rätt ord för saker. Ersättningar för avtalat och utfört arbete är inte stöd. Det är ersättningar. Läs remissvar på SRF:s hemsida! www.skargardarna.se 10 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

Verksamhetsplanering med utbildning vid Arbetsgruppernas träff på Vinön Mycket av arbetet inom Skärgårdarnas Riksförbund sker inom arbetsgrupperna. För att ge dessa grupper arbetstid samordnades en träff på Vinön de första dagarna i oktober. Detta arbetsmöte inkluderade även viss ITutbildning. Arbetsgrupperna fick gott om tid för att planera sin verksamhet, göra en handlingsplan och budget för 2017. Det blev även tid för studiebesök och cykeltur på ön samt trevlig samvaro med vinöbor under kvällens middag på Värdshuset, där självklart Hjälmaregös stod på menyn. Gästerna kom till Vinön redan på fredagskvällen och inkvarterades i olika stugor på ön. Efter frukost i skolhuset kunde dagen starta med olika arbetspass efter ett noggrant strukturerat program där lokaler stod till förfogande i skolhuset, missionshuset och värdshuset. Studiebesök - blåljusfrågor Före lunch tog alla en promenad till SSRS-stationen invid färjeläget på ön, där Rikard Widlund från SSRS berättade om hur det fungerar nu när färjan inte har nattjour längre. Trafikverket plockade bort nattjouren i december 2013 till vinöbornas stora besvikelse. Fortfarande är det mycket som inte fungerar som öborna önskar, bland annat saknas en ordentlig kaj att angöra vid på båda sidorna. Vid SSRSstationen på ön finns bland annat en öbolans, vilket är en ambulans utan medicinsk utrustning, en täckt svävare och två räddningsbåtar. Senare på dagen visades även brandstationen som ligger mitt på ön intill skolan och missionshuset. SRF:s Blåljusgrupp fortsätter sin inventering med hur blåljusfrågorna hanteras i Sveriges skärgårdar, nu med fokus på två stora skärgårdsområden, nämligen Bohuslän och Stockholms skärgård. Visning miljöavloppet Efter lunch blev det visning av miljöavloppet som hade ställt upp sin mobila enhet på planen vid brandstationen. Det var Lennart Andersson från Miljö & Energigruppen som hade ordnat med denna visning, en information som även lockade många vinöbor. (Se Miljögruppens artikel i denna tidning) Blåljusgruppen: Vid denna träff deltog Jeje Jäderlund, Birgitta Källgren, Sten-Åke Persson, Olle Nygren och gruppledaren RoseMarie Hellén, samt Rikard Widlund ej med på bild. Miljö- och Energigruppen Till denna träff hade gruppledaren Lennart Andersson (till höger) lyckats få med Maria Nilsson, Birgitta Åberg Andersson, Dag Lundman och Olle Nygren (som är flitig i flera arbetsgrupper). Blåljusgruppen på Vinön deltog vid SRF:s Blåljusgrupps möte på ön. Rikard Widlund informerar och Birgitta Källgren är med och lyssnar. Foto: Christina Johnsson Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 11

Olika intressen i fokus. En svävare och en öbolans lockade många av deltagarna medan andra tyckte att en ny liten öbo var extra intressant. Blåljusgruppens ledare RoseMarie Hellén hade med sig sonen Thor, en av två små nya öbor inom en månad på Vinön. Miljöavloppets mobila visningsanläggning lockade både gästande skärgårdsbor och vinöbor. Kan det vara ett bra alternativ för mindre anläggningar? IT-utbildning Under en tidigare träff på Visingsö för ett par år sedan samordnades arbetsgruppernas möten så skolgruppens IT-pedagog Kicki Hammarlund kunde ha ett utbildningspass med intresserade från flera grupper. Syftet var att lära sig kommunicera inom arbetsgrupperna trots att deltagarna bor långt från varandra. Denna utbildning var så uppskattad att det nu var dags för Steg 2. Kicki Hammarlund var nu på plats för att ha undervisning i Skype, dela mapp/dokument och kalender. Dessa utbildningspass anpassades efter deltagarnas behov och önskemål, vilket skiljde sig en hel del mellan de olika arbetsgrupperna Brukar du Skypa? En del har vanan inne och för andra är det helt nytt. Kicki Hammarlund skräddarsydde de olika datapassen för respektive grupp. Handlingsplaner Blicka framåt innebär också att titta tillbaka. Vad har gruppen gjort under året som gått? Vad och hur vill man jobba vidare? Det var ett koncentrerat och fokuserat arbete som pågick överallt hos de olika arbetsgrupper som var med på denna träff. Till höstens representantskapsmöte skulle såväl handlingsplaner och budgetar presenteras för att förbundet ska kunna planera kommande års verksamhet. Miljöinformation för skärgården I varje nummer av vår tidning har Lennart Andersson alltid med någon informativ artikel om miljöfrågor kopplade till skärgården. Miljö & Energigruppen planerar att fortsätta med detta fina informationsarbete och göra en sammanställning av lämpliga avloppsanläggningar som kan passa på öar, vilken presenteras i Vi skärgårdsbor. Gruppen vill också föreslå lämpliga system för att säkerställa tillgång till dricksvatten i skärgårdarna, system för uppvärmning som kan passa på öar samt olika småskaliga miljövänliga system för utvinning av energi i skärgårdarna. Skärgårdens Unga Verksamhetsledare Anetté Larm Johansson samtalade med Janni Olsson från SRF:s styrelse om hur SRF kan få kontakt med yngre skärgårdsbor. Då menar vi inte endast ungdomar utan de yngre familjer som satsar på att bosätta sig på öar. Vad ser de för fördelar och nackdelar med att bo i skärgården? Hur lever en barnfamilj idag? Hur fungerar det med förskola, skola och skolskjutsar? Hur långa dagar får barnen? Kan det bli en artikelserie här i tidningen om unga skärgårdsfamiljer? Janni Olsson och Anetté Larm Johansson tackade varandra för gott samarbete efter avslutad datakurs. Bredband och telefoni Det blir allt mer nödvändigt, för alla åldrar både hemma och på skola/jobb, att det finns ett bredband som fungerar bra. Under många år har arbetet för att få bra bredband ute i skärgården pågått på olika sätt. Nu blir bristen på fungerande telefoni allt mer påtaglig och under denna träff satte därför Bredbandsgruppen ihop en enkät som sedan skickades ut till alla medlemsföreningar. Hur ser det egentligen ut med både bredband och telefoni? Gruppen bytte samtidigt namn till Bredband- och telefonigruppen. 12 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

Bredband- och telefonigruppen: Ulf Johnsson, Anders Olsson och Uffe Westerberg Resultatet av enkäten om bredband och telefoni i våra skärgårdar kommer så småningom att rapporteras här i tidningen. Ledare för denna grupp är Anders Olsson, SRF. Färjegruppen: Björn Sjöblom, Lena Kjellman, Tord Lindh, Monika Bäcklund, Lena Egnell och avgående ledaren Thorbjörn Lindberg Färjegruppen har arbetat upp ett väl fungerande nätverk, som täcker upp stora delar av de gula färjornas områden. Gruppen har även bra kontakt med Trafikverket och Färjerederiet med två möten per år. Gruppens ledare sedan start, Thorbjörn Lindberg, lämnar nu över till Lena Egnell från SRF:s styrelse, båda från Holmön. (Läs mer i Färjegruppen artikel i denna tidning.) Skärgårdsbönder: Anna-Karin Utbult Almkvist, Sune Fogelström och Sten-Åke Persson Detta nätverk hade tidigare årliga sammankomster med djurhållare på öar, men har gjort uppehåll ett par år. Skärgårdsbönder planerar nu att anordna en större sammankomst hösten 2017. Det är Anna-Karin Utbult Almkvist som är ledare för skärgårdsböndernas nätverk. Skärgårdsskolor: Birgitta Söderberg, Annika Hassel, Kicki Hammarlund, Maud Sjöblom och Eva Widlund Nätverket för skärgårdsskolor har under fem år jobbat med nätverksträffar, studiebesök och samverkan mellan olika skärgårdsskolor. Arbetsgruppen planerar nu en större elevsamverkan, Sveriges öar genom barnens ögon, Skärgårdsskolornas geografibok. Gruppens ledare är Eva Widlund, SRF. Text och bild: Eva Widlund Boendegruppen: Arne Amandusson, Jan-Eric Ericsson, Bosse Tyrefors och Olle Forsgren Boendegruppen jobbar med befolkningsutveckling i skärgårdarna, behovet av hyresbostäder och strandskyddsfrågor. Gruppen planerar att sammanställa den information man har fått fram i en broschyr, vilken kommer innehålla avsnitt om befolkningsutveckling, skärgårdsfakta, hyresbostäder, speciella boenden, trycket på kusten och strandskyddet. Gruppens ledare är Jan-Eric Ericsson, SRF. FÖR KONTAKT med våra arbetsgrupper Sänd ett mail till vår info-adress så förmedlas det vidare till aktuell grupp. info@skargardarna.se / Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 13

SIKO på höstresa till Hjälmaren, Vänern och Vättern SIKO, som samlar ö-föreningar i Stockholms skärgård och för de bofastas talan, brukar varje år ha ett höstmöte på olika platser i Stockholms län. På senare tid har höstmötet ersatts av studieresor kopplade till de frågor som SIKO driver. I år blev det en resa till insjöarna. Vi som deltog på SIKO-resan kom från Rådmansö, Svartsö, Möja, Runmarö, Nämdö och Rindö. Här utanför Vinöns f.d. skola. Foto: Eva Widlund Med inspiration från en studieresa som SIKO gjorde till Öckerö och Bohuslän i mars 2012, se reportage i Vi skärgårdsbor nr1 2012, ändrades höstmötet 2015 till en resa då SIKO for österut till Ålands skärgård och besökte Brändö för att studera bredbandsutbyggnad men även, som alltid när skärgårdsbor träffas, ett stort informationsutbyte av stort som smått i en öbos vardag. HÖSTRESAN 2016 I år gick höstresan västerut för att besöka platser som vi bara passerade förbi på studieresan till västkusten 2012. Således var målet denna gång några av landets större insjöar. Vinön i Hjälmaren, Torsö i Vänern och Jordbruksverket i Jönköping, vid Vättern. Vi lämnade ett höstruggigt Stockholm i egen buss. Som vid tidigare resor hade SIKO hyrt in Frötuna buss från Rådmansö (en halvö i Norrtälje kommun) och liksom tidigare var det Affe som körde. Skönt med en proffschaufför vid ratten. Söndag - måndag: VINÖN, ö-livet i en insjö Besöka och utbyta erfarenheter med bofasta öbor och Vinöns kultur- och hembygdsförening, en av SRF:s medlemsföreningar. Det var mycket intressant att komma till Vinön, särskilt för undertecknad då det var första gången. Vädret var inte det bästa trots att Eva Widlund, som tog emot, berättade om ön och visade runt, hävdade att solen alltid skiner på Vinön. Nåväl, det gjorde den faktiskt innan vi åkte vidare dagen efter. Vi blev imponerade över det organiserade mottagandet. Ön saknar till exempel vandrarhem men här fanns ett bra samarbete mellan ö-borna som hade små uthyrningsstugor. Vi fick inblick i öns uthålliga och lönsamma gösfiske som sysselsätter många och är kvalitetssäkrad genom MSC-certifiering. Vinöns kultur- och hembygdsförening har en omfattande verksamhet i de fastigheter de förvaltar, f.d. skolbyggnaden och missionshuset tvärs över vägen, mitt på ön. Man fick ett intryck av att sammanhållningen var god tack vare hembygdsföreningens arbete. Middag serverades vi på det utmärkta Värdshuset som öppnade tillfälligt för oss, gös förstås med en alternativ lammrätt. Annars bedrivs verksamheten på sommaren men snart är det dags för julbordssäsongen då man samarbetar med lokalproducenter på ön för bästa möjliga julbord. Några frågor som bekymrade vinöborna var bland annat att den statliga Vinöfärjan inte längre hade nattjour. Det som står till buds vid akuta sjukdomsfall nattetid är helikoptern, stationerad i Karlstad, eller Sjöräddningens båt på ön. Man hade också en arbetsgrupp som tittade på olika avloppslösningar. Något vi alla på öarna kunde känna igen oss i. Eva Widlund, van vinöguide visade och berättade om ön. Foto: Nilla Söderqvist Fiskaren Jonas Andersson visade upp en stor fin gös och berättade om det miljöcertifierade gösfisket. Foto: Björn Cederwall 14 Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016

Måndag - tisdag: TORSÖ, en liten väl fungerande skärgårdsskola Besöka Torsö Skärgårdsskola, som mot allas vilja lades ner av kommunen, efter att bron byggts, men drygt ett år senare var igång igen som friskola - och idag är mycket populär. En skolmiljö som troligen är varje förälders dröm för sina barn. Kommunen (Mariestad) skrotade efter det sina långtgående planer att stänga fler småskolor på landsbygden. Rektor Helena Ekström tog emot och visade oss runt i den fina skolan där cirka 60 elever går från förskolan till och med sexan. Skolan drivs som friskola sen hösten 2012. Hon hade även bjudit in Benny Jansson från Torsö skärgårdsråd som följde med oss på bussen för att guida oss runt på Torsö. Han berättade att det bor cirka 575 personer på Torsö och att bredband byggs för fullt på hela ön. Utmed vägarna kunde man se spår efter grävningarna. Flera fritidshusområden hade byggts upp och nya var på gång att byggas. Vi blev inkvarterade i Torsögården, ett stort församlingshus för konferenser och övernattning alldeles intill Torsö kyrka. I Restaurang Brygghuset invid brofästet på fastlandssidan passade styrelseledamöterna på att ha ett styrelsemöte. Middagen serverades på samma ställe, som så här års endast har öppet på helger men nu öppnat upp för oss en måndagskväll. Bonus var att få smaka på Torsöl från microbryggeriet ett stenkast från restaurangen. Tisdag: JORDBRUKSVERKET, landsbygdsavdelningen, EU-stöd Besöka Jordbruksverket i Jönköping för att påtala svårigheterna med ansökningar och redovisningar i samband med EU-stöd. Särskilt bredbandsstödet som efter ändrade regler går till kommersiella aktörer som mäktar med större kustnära områden, förhållandevis lätta att räkna hem. Men man lämnar bredbandsföreningarna längre ut i skärgården åt sitt öde för att de betraktas som olönsamma. Var det inte hela idén med bredbandsstödet? Där marknaden inte vill bygga Rektor Helena Ekström berättade om friskolan Torsö skärgårdsskola. Foto: Björn Sjöblom Till Jönköping anlände vi lagom till lunch. För att bekanta oss med Niclas Purfürst, chef för Landsbygdsavdelningen, hade vi stämt träff med honom på ett matställe nära Jordbruksverket. Därefter var det dags för vårt möte och ett fint, lagom stort konferensrum ordnades till vår grupp. Vi började med att visa SIKO:s presentation Skärgårdskunskap. Vi hade också fått några skarpa frågor med oss om tilldelning av bredbandsstödet samt krånglet med byråkratin och den långsamma hanteringen av beviljade utbetalningar som innebär mycket huvudbry och jobb för de ideella föreningar som försöker genomföra projekt med hjälp av EUstöd. Med på mötet fanns förutom Niclas, Johan Magnusson, chef för enheten för lokalt ledd utveckling. När det var dags för bredbandsfrågor kallades Håkan Hylén in, som jobbar med bredbandsstöden. Han berättade att det inom den här programperioden inte kan ändra regelsystemet. Vi undrade varför fastighetsägare som inte är mantalsskrivna inte kan räknas. På sikt kan de ju faktiskt bosätta sig på riktigt, särskilt om de har en fiberanslutning. Numera vistas kanske stugfolket mer i sitt fritidshus än vad fastboende gör i sina bofasta hus, av olika skäl. Om man kallar stugfolket för deltidsboende, vilket de ju är, kan de eventuellt komma att räknas med i en ny omgång? Något att jobba vidare på På Jordbruksverket togs gruppen emot av Niclas Purfürst på Landsbygdsavdelningen. Foto: Björn Cederwall inför nästa eventuella stödomgång, regeringens utlovade nya 850 miljoner (bredbandsstöd till hela landet). Håkan Hylén gillade ordet deltidsboende och det kändes som vi hittat ett bra argument för våra ambitioner att bygga vidare på bredbandsnäten på skärgårdsöarna - med hjälp av stödpengar. Avslutningsvis Den här resan var mycket trevlig, intensiv och lärorik, precis som de tidigare resorna varit. Tyvärr har man kanske svårt att avsätta tid för att delta då det tar några vardagar i anspråk. Men när nästa tillfälle bjuds försök hänga på, ni kommer inte att ångra er. På SIKO:s hemsida finns en resedagbok med fler foton. Och på Facebook förstås. Nilla Söderqvist, v ordf SIKO www.siko.org.se www.facebook.com/siko.skargarden Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2016 15

Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening Nya Skärgårdsbryggan är igång! Under hösten har äntligen nya Bryggan kommit igång. Fyra nyheter syns direkt när du går ut på Bryggan och fler finns att hämta. Redaktionsgruppen förser nu Skärgårdsbryggan med blandade nyheter kopplade till skärgård. Gör ett besök och se vad som finns! BRYGGAN - Läs skärgårdsbryggan på www.skargardsbryggan.com eller www.skargardsbryggan.se Bidrag till Skärgårdsbryggans redaktion skargardsbryggan@skargardarna.se Eva Widlund SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarna.se