Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Relevanta dokument
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Energiläget i siffror 2011

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Basindustrin finns i hela landet

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget En översikt

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Spanien. Storbritannien

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Klimatpolitikens utmaningar

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energisituation idag. Produktion och användning

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Bioenergi Sveriges största energikälla

Stålåret 2016 diagrambilaga

Södermanlands län år 2018

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Förnybarenergiproduktion

Stålåret Diagrambilaga

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Stockholms besöksnäring. November 2014

Lönar det sig att gå före?

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

framtider Energisystemet 2020

Stockholms besöksnäring. September 2014

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

Energiförbrukning 2010

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Globala Arbetskraftskostnader

Stockholms besöksnäring

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Stålåret Diagrambilaga rev

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Energiförsörjningen i Sverige

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001

Energiförsörjningen i Sverige

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energihushållning. s i handboken

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energiskaffning och -förbrukning 2012

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Transkript:

Energiläget 22

Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen, torv m.m. 27 98 7 Vattenkraft 79 Total tillförsel 2 uppdelat på energislag 21 616 TWh 1 Kärnkraft, brutto 211 Utrikes 3 40 Naturgas inkl. stadsgas 6 Oljeprodukter Biobränslen, torv m.m. Fjärrvärme 135 16 63 45 133 Total slutlig användning 21 uppdelad på energibärare 398 TWh 1 El 40 Förluster i kärnkraft 138 Bostäder, service m.m. 156 Industri Inrikes transporter 150 92 Total slutlig användning 21 uppdelad på sektorer 398 TWh 1 1 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Inklusive vindkraft, 0,45 TWh. 3 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.

TWh 7 Figur 2a Sveriges totala energitillförsel 19 21 6 5 Kärnkraft, brutto 4 3 2 Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m.m. Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol och koks Naturgas 1 Råolja och oljeprodukter

TWh 4 3 Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m.m. 2 1 4 3 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Vattenkraft, brutto Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod 2 1

TWh 7 Figur 3a Sveriges totala energianvändning 19 21 6 5 Förluster i kärnkraft 4 3 2 Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter 1 Industri

TWh 2 150 Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelad på sektorer Industri Inrikes transporter Bostäder, service m.m. Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål 1 50 2 150 Omvandlings- och distributionsförluster Omvandlingsförluster i kärnkraftverken 1 50

TWh 2 Figur 4a Sveriges elanvändning 19 21 150 Industri 1 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m.m. Distributionsförluster

TWh 50 Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelad på sektorer Transporter Bostäder, service m.m. Fjärrvärme, raffinaderier 25 Distributionsförluster 50 25

6 5 Figur 5 Vindkraftens utveckling 1982 21 Antal verk (st) 4 3 Energiproduktion (GWh) 2 1 Installerad effekt (MW) 82 84 86 88 92 94 96 98

TWh 2 Figur 6a Sveriges elproduktion 19 21 150 Vattenkraft och vindkraft 1 1 50 Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme

TWh 1 Figur 6b Sveriges elproduktion uppdelad på kraftslag Vattenkraft och vindkraft 1 Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 50 25 1 Kondenskraft 50 25

GWh 250 Figur 7a Insatt bränsle för elproduktion 1983 20 2 150 1 Gasol Olja 50 Naturgas Biobränslen Kol, inkl. koks- och masugnsgas 83 87 89 91 93 97 99

120 60 30 Figur 7b Insatt bränsle för elproduktion uppdelat på bränsleslag GWh 150 Olja Naturgas Biobränslen Kol inkl. koks- och masugnsgas 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99

GWh/vecka 6 Figur 8 Sveriges elimport januari 21 juli 22 5 4 3 Tyskland 2 Finland Norge 1 Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

GWh/vecka 8 Figur 9 Sveriges elexport januari 21 juli 22 Polen 6 4 Tyskland 2 Norge Finland Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

kwh 350 Figur 10 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag 20 3 250 2 Biobränsle och avfall Fossil kraft Kärnkraft Vattenkraft 150 1 50 0 Norge Kanada Finland Island Sverige USA Japan Schweiz Frankrike Nederländerna EU totalt Belgien Danmark Tyskland Storbritannien OECD tot.

TWh 60 Figur 11a Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin 19 21 50 40 30 Massaindustrins returlutar 20 10 Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter

TWh 40 30 20 Massaindustrins returlutar Figur 11b Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin uppdelad på bränsleslag Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter 10 0

TWh 35 Figur 12a Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk 19 21 30 25 20 Övriga bränslen Avfall Trädbränsle 15 10 Biobränslen för elproduktion Tallbeckolja 5 Torv

TWh 20 15 10 Avfall Figur 12b Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk uppdelad på bränsleslag Trädbränsle Tallbeckolja Torv 5 20 Övriga bränslen 15 Biobränslen för elproduktion 10 5

TWh 60 Figur 13a Användning av fjärrvärme 19 21 50 Industri 40 30 20 10 Bostäder, service m.m. Förluster

TWh 50 40 Figur 13b Användning av fjärrvärme uppdelad på sektorer Industri Bostäder, service m.m. Förluster 30 20 10

Antal abonnemang 6 Figur 14 Levererad fjärrkyla 1992 21 Levererad fjärrkyla, GWh 6 5 5 4 3 Levererad fjärrkyla Antal abonnemang 4 3 2 2 1 1 92 93 94 96 97 98 99

TWh 60 Figur 15a Tillförd energi i fjärrvärme 19 21 50 Naturgas inkl. gasol Olja 40 30 Energikol inkl. hyttgas 20 Biobränslen, torv m.m. 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m.m.

TWh 40 30 Figur 15b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelad på energibärare Olja Naturgas inkl. gasol Energikol inkl. hyttgas Biobränslen, torv m.m. 20 10 40 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m.m. 30 20 10

Mton 30 Figur 16 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter 1972 21 i miljoner ton fördelad på ursprungsländer (netto) 25 20 Oljeprodukter Övriga länder 15 10 Övriga OPEC-länder Nordsjön 5 Övr. Mellanöstern Saudiarabien 72

Miljoner m 3 40 Figur 17a Sveriges användning av oljeprodukter 19 21 30 20 Eldningsolja 2 5 10 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin

Miljoner m 3 20 Eldningsolja 2 5 15 10 5 Figur 17b Sveriges användning av oljeprodukter uppdelad på produktslag Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle 20 Bensin 15 10 5

Dollar/fat 50 Figur 18 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja 19 21 40 Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex 30 20 Löpande priser 10

10 ton 30 Figur 19a Sveriges användning av energikol 19 21 25 Värmeverk 20 15 10 Kraftvärmeverk 5 Handelsträdgård Industri

10 ton 15 Värmeverk 12 Figur 19b Sveriges användning av energikol uppdelad på sektorer Kraftvärmeverk Industri 0 6 3

Figur 20 Tillförsel och användning av naturgas i Sverige 21 uppdelad på sektorer Transporter 1% 12 miljoner m 3 Bostäder, service m.m. 17% 152 miljoner m 3 Gas- och koksverk, förluster m.m. 1% 13 miljoner m 3 El- och värmeverk 37% 342 miljoner m 3 Industri 44% 399 miljoner m 3 Naturgastillförsel: 917 miljoner m 3 Anm: Delarna summerar inte alltid till totalen p.g.a. avrundningsfel

Figur 21 Naturgasproduktion i världen 21, miljarder kubikmeter Asien och Stilla havsregionen, 2 Nordamerika, 762 Central- och Sydamerika, 1 Afrika, 124 Mellanöstern, 228 EU, 213 Övriga Europa exkl. f.d. Sovjetunionen, f.d. Sovjetunionen, 677 Totalt 2 464 miljarder kubikmeter

Figur 22 Naturgasanvändning i världen 21, miljarder kubikmeter Asien och Stilla havsregionen, 305 Nordamerika, 723 Central- och Sydamerika, 97 Afrika, 60 Mellanöstern, 202 f.d. Sovjetunionen, 549 EU, 382 Övriga Europa exkl. f.d. Sovjetunionen, 89 Totalt 2 405 miljarder kubikmeter

TWh 2 Figur 23a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m. 19 21 Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter 1 50 El Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m.

TWh 125 1 Figur 23b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m. uppdelad på energislag Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. 50 25

TWh Figur 24a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. 19 20, temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel

TWh 40 30 20 Figur 24b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. uppdelad på användningsområde, temperaturkorrigerad Elvärme Hushållsel Driftel 10 96979890 96979890 96979890

TWh 2 Figur 25a Slutlig energianvändning inom industrisektorn 19 21 150 1 Produktionsindex (19=1) Naturgas & stadsgas Oljeprodukter El Fjärrvärme 50 Biobränslen, torv m.m. Kol och koks

TWh 60 Oljeprodukter Figur 25b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelad på energislag Naturgas & stadsgas El Fjärrvärme 40 20 60 Biobränslen, torv m.m. Kol och koks 40 20

kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 26 Industrins specifika oljeanvändning 19 21, 1991 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri

kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 27 Industrins specifika elanvändning 19 21, 1991 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 Järn- och stålverk Kemisk industri 0,1 Industrin totalt Verkstadsindustri

Figur 28 Industrins användning av olja och el 15 21 Elanvändning, TWh 60 19 (1) 21 (148) 50 1992 (94) 19 (91) 40 19 (83) 19 () 1973 (83) 30 19 (76) 20 1960 (42) 1965 (60) 10 Siffrorna inom parentes är produktionsindex för industrin, 19=1 15 (32) Oljeanvändning, TWh 0 10 20 30 40 50 60

TWh 125 Figur 29a Slutlig energianvändning i transportsektorn 19 21 1 Bensin 50 25 El Diesel/Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m.m.

TWh 60 Bensin Figur 29b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelad på energislag Diesel/Eo1 El Bunkerolja 40 20

Mtoe 10 8 Figur 30 Total slutlig energianvändning i EU, 19, 19 och 1999 Förnybara energikällor Fjärrvärme 6 El 4 Naturgas 2 Olja Kol 19 19 1999

Figur 31a Total slutlig energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 1999, Mtoe Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Förnybara energikällor Fjärrvärme El Naturgas Olja Kol Sverige Tyskland Österrike Mtoe 0 50 1 150 2 250

Figur 31b Total slutlig energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 1999, andelar Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Förnybara energikällor Fjärrvärme El Naturgas Olja Kol Sverige Tyskland Österrike Procent 0 20 40 60 1

Mtoe 120 Figur 32 Total slutlig energianvändning fördelad per energislag för de länder från Central- och Östeuropa som kandiderar till medlemskap, 1998 1 60 Övrigt Fjärrvärme El 40 20 0 Länder med förtur i förhandlingar om EU-medlemskap 1 Övriga länder som kandiderar till medlemskap 2 Gas Olja Kol

Figur 33 Världens oljereserver 21 (miljarder fat) Kina 24,0 Asien & Australasien exkl. Kina 19,8 Europa 18,7 f.d. Sovjetunionen 65,4 Afrika 76,7 Latinamerika 96,0 Mellanöstern 6,6 Nordamerika 63,9 Totalt 1050,0 miljarder fat

Figur 34 Total energianvändning per invånare 1999 Världen EU Resten av OECD 1 Centrala och östra Europa OSS 2 Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika toe/invånare 0 1 2 3 4 5 6

Mtoe 1 Figur 35 Världens totala kommersiella energianvändning 1965 21 Råolja 60 40 Naturgas 20 Kol Kärnkraft Vattenkraft 65

öre/kwh 1 Figur 36 Löpande energipriser inklusive skatter 19 21 Eldningsolja 1 Bensin, oktan Bensin, premium Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel 50 25

öre/kwh 120 Figur 37 Bränslepriser för olika kunder 21 1 Moms Skatt 60 40 (X %) Bränslepris Andel skatt och moms av totala priset 20 0 Eo1 (17%) Eo5 (23%) Diesel (17%) Kol (58%) Skogsflis (0%) Eo1 (57%) Elvärme (44%) Skogsflis (20%) Bensin, (67%) Diesel (55%) Industri Hushåll Transporter

10 ton/år 120 Figur 38a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 19 20 1 Transporter Energisektorns utsläpp Industriprocesser 60 40 20 Diffusa utsläpp Bostäder & service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk Förbränning i industrin Industriprocesser 91 92 93 94 96 97 98 99

10 ton/år 30 Förbränning 25 i industrin 20 15 10 5 Figur 38b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelad på utsläppskällor Transporter Bostäder och service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk 30 25 96 97 98 Diffusa utsläpp 99 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99 Industriprocesser 20 15 10 5 96 97 98 99 96 97 98 99

10 ton/år 4 Figur 39a Utsläpp av kväveoxider (NO 2 ) i Sverige 19 20 350 3 250 Förbränning i industrin Energisektorns utsläpp Industriprocesser 2 150 Transporter 1 Förbränning i el-, gas- och värmeverk Industriprocesser 50 Bostäder & service m.m. 91 92 93 94 96 97 98 99

10 ton/år 250 2 150 1 50 Figur 39b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige uppdelad på utsläppskällor Förbränning i industrin Industriprocesser Transporter Bostäder & service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99

Figur 40 Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 1998 från olika länder (%) Sverige 7,0 Övriga 58,8 Tyskland 10,5 Polen 13,7 Storbritannien 10,0 Totalt nedfall: 143 5 ton svavel

Figur 41 Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 1998 från olika länder (%) Övriga 61,2 Sverige 16,9 Tyskland 8,7 Polen 4,9 Storbritannien 8,3 Totalt nedfall: 107 2 ton kväve

Mton 60 50 Figur 42a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19 20 Energisektorns utsläpp Industriprocesser Förbränning i industrin 40 30 20 10 Bostäder & service m.m. Transporter Förbränning i el-, gas- och värmeverk Industriprocesser 91 92 93 94 96 97 98 99

Mton 30 25 20 15 10 5 Förbränning i industrin Industriprocesser Figur 42b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige uppdelad på utsläppskällor Transporter Bostäder och service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99 96 97 98 99

Mton/år 60 Figur 43 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 19 1999 50 40 Östtyskland Ukraina Tyskland 30 Ryska federationen Storbritannien 20 10 Polen Spanien Italien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 96 97 98 99

Mton/år 25 Figur 44 Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 19 1999 Östtyskland Tyskland 20 15 10 Ryska federationen Storbritannien Polen Frankrike Italien 5 Spanien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 96 97 98 99

2,5 Figur 45a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 20 i EU samt i OECD-länderna Kg CO 2 per BNP (19 USD) Tjeckien 2,0 Polen Slovakien 1,5 1,0 Turkiet Mexico Ungern 0,5 Portugal Nya Zeeland Italien Spanien Frankrike Island Sverige Schweiz Norge Österrike Grekland Storbr. EU Japan Danmark Korea OECD Totalt Belgien Nederländerna Irland Finland Tyskland Luxemburg Kanada Australien USA Ton CO 2 per invånare 0 5 10 15 20 25

Figur 45b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 20 i EU samt i OECD-länderna EU Totalt OECD Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike Ton CO 2 per invånare 0 10 20