Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Relevanta dokument
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Energiläget i siffror 2011

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Basindustrin finns i hela landet

Energiläget 2018 En översikt

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Spanien. Storbritannien

Energiläget En översikt

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Klimatpolitikens utmaningar

Bioenergi Sveriges största energikälla

Energisituation idag. Produktion och användning

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Stålåret 2016 diagrambilaga

Södermanlands län år 2018

Stålåret 2018 diagrambilaga

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Stålåret 2017 diagrambilaga

Stålåret Diagrambilaga

Lönar det sig att gå före?

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Stockholms besöksnäring. December 2014

Förnybarenergiproduktion

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar

Stockholms besöksnäring. November 2014

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stockholms besöksnäring. April 2015

Energiförsörjningen i Sverige

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. November 2016

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. September 2014

Globala Arbetskraftskostnader

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Energiförsörjningen i Sverige

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Finländska dotterbolag utomlands 2012

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001

Energiförbrukning 2010

Stålåret Diagrambilaga rev

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

Farväl till kärnkraften?

framtider Energisystemet 2020

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Energiförsörjningen i Sverige

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Energiförsörjningen i Sverige

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Stockholms besöksnäring

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Transkript:

Energiläget 2000

Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen, torv m m Vattenkraft Kärnkraft, brutto 200 26 93 71 213 Total tillförsel uppdelat på energislag 1999 615 TWh 1 Utrikes 2 36 Oljeprodukter, naturgas Biobränslen, torv m m Fjärrvärme 145 15 63 43 126 Total slutlig användning 1999 uppdelad på energibärare 392 TWh 1 El 47 Förluster i kärnkraft 140 Bostäder, service m m 151 Industri Inrikes transporter 150 91 Total slutlig användning 1999 uppdelad på sektorer 392 TWh 1 1 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.

TWh 700 Figur 2a Sveriges totala energitillförsel 10-1999 600 500 Kärnkraft, brutto 400 300 Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m m 200 Spillvärme m m i fjärrvärme Kol och koks Naturgas 100 Råolja och oljeprodukter 70 75 99

TWh 400 300 Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m m 200 100 707599 400 Spillvärme m m i fjärrvärme 300 707599 Vattenkraft, brutto 707599 Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod 707599 200 100 707599 707599 707599

TWh 700 Figur 3a Sveriges totala energianvändning 10-1999 600 500 Förluster i kärnkraft 400 300 200 100 Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter Industri 70 75 99

TWh 200 150 100 Industri Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelat på sektorer Inrikes transporter Bostäder, service m m Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål 50 70 75 99 70 75 99 70 75 99 70 75 99 200 150 Omvandlings- och distributionsförluster Omvandlingsförluster i kärnkraftverken 100 50 70 75 99 70 75 99

TWh 200 Figur 4a Sveriges elanvändning 10-1999 150 Industri 100 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m m Distributionsförluster 70 75 99

TWh 75 50 Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelat på sektorer Transporter Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier 25 70 75 99 70 75 99 70 75 99 70 75 99 75 Distributionsförluster 50 25 70 75 99

500 Figur 5 Vindkraftens utveckling 12-1999 Antal verk (st) 400 300 Energiproduktion (GWh) 200 100 Installerad effekt (MW) 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94 99

TWh 200 Figur 6a Sveriges elproduktion 10-1999 150 100 Vattenkraft och vindkraft (Vindkraften utgör 0,4 TWh) 50 Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 70 75 99

TWh 75 50 Vattenkraft & vindkraft 1 Figur 6b Sveriges elproduktion uppdelat på kraftslag Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 25 70 75 99 70 75 99 70 75 99 70 75 99 75 Kondenskraft 50 25 70 75 99 1 Vindkraften utgör 0,4 TWh

GWh per vecka 600 Figur 7 Sveriges elimport januari 1999 juli 2000 500 400 Tyskland 300 200 100 Finland Norge Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

GWh per vecka 600 Figur 8 Sveriges elexport januari 1999 juli 2000 500 Tyskland 400 300 200 Norge 100 Finland Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

kwh 30000 Figur 9 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag 19 25000 20000 Konv. värmekraft Kärnkraft Vattenkraft 15000 10000 5000 Norge Kanada Finland Island Sverige USA Belgien Schweiz Frankrike Nederländerna EU totalt Japan Danmark Tyskland Storbritannien OECD totalt

TWh 60 Figur 10a Användning av biobränslen, torv m m i industrin 19-1999 50 40 30 Massaindustrins returlutar 20 10 Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter 81 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94 99

TWh 40 30 Massaindustrins returlutar Figur 10b Användning av biobränslen, torv m m i industrin uppdelat på bränsleslag Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter 20 10 99 99 99 99

TWh 30 Figur 11a Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme 19-1999 25 Avfall 20 15 10 Returlutar och råtallolja Trädbränsle 5 Biobränslen för elproduktion Övriga bränslen Torv 81 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94 99

TWh 20 15 Avfall Figur 11b Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme uppdelat på bränsleslag Trädbränsle Returlutar och råtallolja Torv 10 5 20 15 Övriga bränslen 99 Biobränslen för elproduktion 99 99 99 10 5 99 99

TWh 60 Figur 12a Användning av fjärrvärme 10-1999 50 Industri 40 30 20 10 Bostäder, service m m Förluster 70 75 99

TWh 50 40 30 20 10 Industri Figur 12b Användning av fjärrvärme uppdelat på sektorer Bostäder, service m m Förluster 70 75 99 70 75 99 70 75 99

Antal abonnemang 400 Figur 13 Levererad fjärrkyla 1992-1999 Levererad fjärrkyla, GWh 400 300 300 Levererad fjärrkyla 200 Antal abonnemang 200 100 100 92 93 94 99

TWh 60 Figur 14a Tillförd energi i fjärrvärme 10-1999 50 Naturgas inkl gasol Olja 40 30 Energikol inkl hyttgas 20 Biobränslen, torv m m 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m 70 75 99

TWh 40 30 Olja Figur 14b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare Naturgas inkl gasol Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m 20 10 40 70 75 99 Elpannor 70 75 99 Värmepumpar 70 75 99 Spillvärme m m 70 75 99 30 20 10 70 75 99 70 75 99 70 75 99

Mton 30 Figur 15 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter 12-1999 i miljoner ton fördelade på ursprungsländer (netto) 25 20 Oljeprodukter Övriga länder 15 10 Övriga OPEC-länder Nordsjön 5 Övr. Mellanöstern Saudiarabien 72 75 99

Miljoner m 3 40 Figur 16a Sveriges användning av oljeprodukter 10-19 30 20 Eldningsolja 2 5 10 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin 70 75 99

Figur 16b Sveriges användning av oljeprodukter uppdelat på produktslag Miljoner m3 20 Eldningsolja 2-5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle 15 10 5 20 70 75 99 Bensin 70 75 99 70 75 99 70 75 99 15 10 5 70 75 99

Dollar/fat 40 Figur 17 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja 10-1999 30 Löpande priser 20 10 Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex 70 75 99

1000 ton 3000 Figur 18a Sveriges användning av energikol 19-1999 2500 Värmeverk 2000 1500 1000 Kraftvärmeverk 500 Industri Handelsträdgård 86 87 88 89 91 92 93 94 99

Figur 18b Sveriges användning av energikol uppdelat på sektorer 1000 ton 1500 Värmeverk Kraftvärmeverk Industri 1200 0 600 300 87 89 91 93 99 87 89 91 93 99 87 89 91 93 99

Figur 19 Tillförsel och leveranser av naturgas i Sverige 1999 uppdelat på sektorer Gas- och koksverk, förluster m m 0,3% 3 miljoner m 3 Transporter 1% 7 miljoner m 3 Bostäder, service m m 17% 162 miljoner m 3 El- och värmeverk 39% 336 miljoner m 3 Naturgastillförsel: 4 miljoner m 3 varav egenförbrukning m m 10 miljoner m 3 Industri 41% 346 miljoner m 3

Figur 20a Naturgasproduktion i världen 1999, miljoner kubikmeter Kina, 25 376 Nordamerika, 744 293 Asien, 1 086 EU, 233 743 Mellanöstern, 1 311 Afrika, 116 7 Övriga Europa exkl f.d. Sovjetunionen, 76 384 Latinamerika, 101 583 Stilla havsländer, 39 301 f.d. Sovjetunionen, 6 824 Totalt 2 421 miljarder kubikmeter

Figur 20b Naturgasanvändning i världen 1999, miljoner kubikmeter China, 25 740 Nordamerika, 724 640 Asien, 131 509 Mellanöstern, 1 346 Afrika, 52 811 Latinamerika, 99 439 Stilla havsländer, 119 138 EU, 393 691 Övriga Europa exkl f.d. Sovjetunionen, 89 916 f.d. Sovjetunionen, 562 125 Totalt 2 384 miljarder kubikmeter

TWh 200 Figur 21a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m 10-1999 Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter 100 50 El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m 70 75 99

TWh 125 100 Figur 21b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på energislag Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m 75 50 25 70 75 99 70 75 99 70 75 99 70 75 99

TWh Figur 22a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m 10-1999, temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel 70 75 99

TWh 40 30 Elvärme Figur 22b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på användningsområde, temperaturkorrigerad Hushållsel Driftel 20 10 70 75 99 70 75 99 70 75 99

TWh 200 Figur 23a Slutlig energianvändning inom industrisektorn 10-1999 150 100 Produktionsindex (19=100) Oljeprodukter Naturgas Fjärrvärme El 50 Biobränslen, torv m m Kol och koks 70 75 99

Figur 23b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelat på energislag TWh Oljeprodukter Naturgas El Fjärrvärme 60 40 20 70 75 99 Biobränslen, torv m m 70 75 99 Kol och koks 70 75 99 70 75 99 60 40 20 70 75 99 70 75 99

kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 24a Industrins specifika oljeanvändning 10-1999, 1991 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri 70 75 99

kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 24b Industrins specifika elanvändning 10-1999, 1991 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 Järn- och stålverk Kemisk industri 0,1 Industrin totalt Verkstadsindustri 70 75 99

Figur 25 Industrins användning av olja och el 15-1999 Elanvändning, TWh 60 1999 (139) 19 (100) 50 1992 (94) 19 (91) 40 19 (83) 15 () 13 (83) 30 10 (76) 20 10 (42) 15 (60) 10 Siffrorna inom parantes är produktionsindex för industrin, 19=100 15 (32) Oljeanvändning, TWh 0 10 20 30 40 50 60 70

TWh 125 Figur 26a Slutlig energianvändning i transportsektorn 10-1999 100 75 Bensin 50 25 El Diesel / Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m m 70 75 99

Figur 26b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelat på energislag TWh 60 Bensin Diesel / Eo1 El Bunkerolja 40 20 70 75 99 70 75 99 70 75 99 70 75 99

Mtoe 1000 0 Figur 27 Total slutlig energianvändning i EU, 19, 19 och 19 Förnybara energikällor Fjärrvärme 600 El 400 Naturgas 200 Olja Kol 19 19 19

Figur 28 Total energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 1999 Belgien och Luxemburg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 0 100 200 300 400 Mtoe

Figur 29 Total slutlig energianvändning fördelad per energislag för de länder från Central- och Östeuropa som kandiderar till medlemskap, 19 Mtoe 120 100 60 40 20 Övrigt Fjärrvärme El Gas Olja Kol Länder med förtur i förhandlingar om EU-medlemskap Övriga länder som kandiderar till medlemskap

Figur 30 Medlemsländernas totala energianvändning fördelad på energislag, 1999 Belgien och Luxemburg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 0 25 50 75 100 % Olja Naturgas Kol Kärnkraft Vattenkraft

Figur 31 Världens oljereserver 1999 (miljarder fat) Kina 24 Asien & Australasien exkl Kina 20,0 Europa 20,6 f d Sovjetunionen 65,4 Afrika 75,9 Latinamerika 89,5 Mellanöstern 675,7 Nordamerika 63,7 Totalt 1033,8 miljarder fat

Figur 32 Total energianvändning per invånare 19 Världen EU Resten av OECD Centrala och östra Europa OSS Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika toe/invånare 0 1 2 3 4 5 6

Mtoe 10000 Figur 33 Världens totala kommersiella energianvändning 15-1999 00 6000 Råolja 4000 Naturgas 2000 Vattenkraft Kol Kärnkraft 65 70 75 99

öre/kwh 75 50 Eldningsolja 1 Bensin, blyfri Bensin, premium, blyad Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel Figur 34 Löpande energipriser inklusive skatter10-1999 25 70 75 99

1000 ton/år 600 Figur 35a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 19-19 500 400 300 200 100 Förbränning av olja och gas Övriga fasta bränslen Övrig samfärdsel Förbränning av kol och koks Vägtrafik Industriprocesser 87 89 91 92 93 94

Figur 35b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor 1000 ton/år 350 Vägtrafik 300 250 200 150 100 50 Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks 350 300 Övriga fasta bränslen Industriprocesser 250 200 150 100 50

1000 ton/år 500 Figur 36a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 19-19 400 300 Vägtrafik 200 Övrig samfärdsel 100 Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Förbränning av olja och gas Industriprocesser 87 88 89 91 92 93 94

1000 ton/år 250 Vägtrafik Figur 36b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks 200 150 100 50 250 87 Övriga fasta bränslen 87 Industriprocesser 87 87 200 150 100 50 87 87

Figur 37a Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 19 från olika länder (%) Sverige 7,0 Övriga 58,8 Tyskland 10,5 Polen 13,7 Storbritannien 10,0 Totalt nedfall: 143 500 ton svavel Figur 37b Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 19 från olika länder (%) Övriga 61,2 Sverige 16,9 Tyskland 8,7 Polen 4,9 Totalt nedfall: 107 200 ton kväve Storbritannien 8,3

Mton 100 Figur 38a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19, 17-19 75 50 Förbränning i industrin samt industriprocesser 25 Transporter Bostäder, service m m 0 87 88 89 91 92 93 Förbränning i el-, gas- och värmeverk 94

Mton 40 30 Figur 38b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige fördelat på källor Förbränning i industrin samt industriprocesser Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gasoch värmeverk 20 10 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94

Mton/år 60 Figur 39a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 19-19 50 40 00 00 Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Tyskland 10 Polen Spanien Italien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94

Figur 39b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa uppdelat på länder Mton/år 14 12 Tyskland Östtyskland Ukraina Ryska federationen 10 8 6 4 2 14 12 Storbritannien Polen Spanien Italien 10 8 6 4 2 86

Mton/år 25 20 15 10 5 Östtyskland Figur 40a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 19-19 Polen Tyskland Ryska federationen Storbritannien Italien Frankrike Spanien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94

Mton/år 5 Tyskland 4 Figur 40b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa uppdelat på länder Östtyskland Frankrike Ryska federationen 3 2 1 5 4 Storbritannien Polen Spanien Italien 3 2 1 0

1,5 Kg CO 2 per BNP (19 USD) Figur 41a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 19 i EU samt i OECD-länderna Polen 1,0 0,5 Tjeckien Nya Zeeland Nederländerna Grekland Korea Finland Ungern Storbr. Mexico Österrike Belgien Spanien Danmark Turkiet Portugal OECD Totalt Sverige Tyskland Frankrike Italien EU Irland Schweiz Japan Norge Island Australien Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare 0 5 10 15 20 25

Figur 41b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 19 i EU samt i OECD-länderna EU Totalt OECD Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike 0 10 20 Ton CO 2 per invånare