Remissvar. SOU 2011:28, Betänkandet Cirkulär migration och utveckling - förslag och framåtblick

Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik Vår referens: Karin Ekenger Er referens/dnr: 103 39 Stockholm Ju2011/2845/EMA Stockholm 2011-09-19 Remissvar SOU 2011:28, Betänkandet Cirkulär migration och utveckling - förslag och framåtblick Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att yttra sig över förslagen i SOU 2011:28, betänkandet Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick. Allmänt Kommitténs uppdrag har varit att identifiera och lägga förslag för att så långt möjligt undanröja hinder för så kallad cirkulär migration, d v s att underlätta för människors återkommande rörlighet över gränser, i syfte att öka de positiva utvecklingseffekterna av dessa rörelsemönster. En av utgångspunkterna för utredningsarbetet har varit de nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES som trädde i kraft i december 2008, men kommittén lägger också förslag inom ett betydligt vidare område. Migration är i grunden positivt och utvecklande för samhället. För Sverige som är ett litet internationellt handelsberoende land är det av stor betydelse att vi kan ha ett så öppet samhälle som möjligt. Behovet av migration underbyggs av både den demografiska utvecklingen i Sverige och behoven på arbetsmarknaden. För att Sverige ska kunna konkurrera om internationell arbetskraft måste vi vara ett attraktivt land för migranter. Vi har sedan snart tre år ett av världens mest framsynta system för arbetskraftsinvandring. För att vi även fortsättningsvis ska ligga i framkant är det viktigt att löpande analysera hinder och föra en politik som skapar gynnsammare förutsättningar för rörlighet. Utredningen, som har gjort ett utmärkt arbete för att följa upp effekter av nuvarande regelverk och synliggöra och analysera hinder, presenterar ett stort antal förslag som kan medverka till att underlätta för cirkulär migration. Svenskt Näringsliv väljer att huvudsakligen kommentera förslagen i de delar som direkt berör arbetsmarknaden. S V E N S K T N Ä R I N G S L I V C O N F E D E R A T I O N O F SW E D I S H E N T E R P R I S E P O S T A D R E S S /AD D R E S S : SE 11 4 82 S T O C K H O L M B E S Ö K/VI S I T O R S: S T O R G A T A N 19 T E L E F O N /PH O N E : +4 6 ( 0 ) 8 55 3 43 0 00 F AX: + 46 ( 0 ) 8 5 53 4 30 99 w ww. s v e n s kt nari ng sl i v.s e O R G N R 80 20 00-18 58 P O S T G I R O : 9 99-3 B A N K G I R O 70 0-7 16 1

2(8) Utredningsförslagen för att underlätta för cirkulär migration Undantagsregel för permanent uppehållstillstånd Utredningen föreslår en undantagsregel från bestämmelsen om att permanent uppehållstillstånd ska återkallas när bosättningen upphör. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget som innebär att ett permanent uppehållstillstånd får återkallas tidigast fem år efter det att bosättningen i Sverige upphörde under förutsättning att en anmälan om att uppehållstillståndet skall bestå görs före avresan. Förslaget innebär en större trygghet för migranten genom att göra det möjligt att behålla kopplingen till Sverige även om bosättningen för en viss tid upphör. Enklare återvinna svenskt medborgarskap Idag kan naturaliserade svenska medborgare i vissa fall tvingas ge upp sitt svenska medborgarskap i samband med flyttning tillbaka till sitt ursprungsland. Det vanligaste skälet är att ursprungslandet inte tillåter dubbelt medborgarskap, eller att det inte är tillåtet med dubbelt medborgarskap i vissa politiska eller offentliga tjänster. För att förenkla för cirkulär migration föreslår utredningen en viss uppmjukning av bestämmelserna för att återvinna svenskt medborgarskap. Utredningen föreslår att kravet på hemvist i Sverige under sammanlagt tio år, som enligt dagens regler ska vara uppfyllt före 18 års ålder, kan uppnås också om hemvisten varit som vuxen. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Utredningsförslagen för att underlätta för arbetskraftsinvandrare Utredningen lägger en rad förslag som syftar till att finslipa dagens regelverk för arbetskraftsinvandring för att göra det mera flexibelt och anpassat till att många av arbetskraftsinvandrarna redan från början är inställda på att bli cirkulära migranter. Tidsbegränsade arbetstillstånd för längre tid än fyra år - om särskilda skäl Personer som återkommande under kortare perioder arbetar i Sverige, men som inte har för avsikt att bosätta sig i Sverige kan idag som längst få tidsbegränsade arbetstillstånd under en sammanlagd tid om fyra år. Det har visat sig att bestämmelsernas nuvarande utformning i praktiken kan försvåra för vissa anställda i koncerner utomlands som återkommande skickas till Sverige för att arbeta. Utredningen föreslår en möjlighet att kunna ge tidsbegränsade tillstånd för längre tid om det finns särskilda skäl. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Förlängd kvalificeringstid för permanenta uppehållstillstånd För att ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige krävs idag en sammanlagd kvalificeringstid på fyra år med tidsbegränsat tillstånd för arbete inom en ramtid om fem år. Utredningen föreslår att den sammanlagda kvalificeringstiden på fyra år ska kunna uppfyllas under en betydligt längre ramtid - åtta år. Syftet är att öka möjligheterna för en enskild anställd med återkommande rörlighet över gränserna under en längre period att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd genom att räkna tidsbegränsat arbete i Sverige under längre period. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Lättnader i kraven på spårbyte för tidigare asylsökande Asylsökande har som huvudregel (med stöd av AT-UND dvs. genom att vara undantagen från kravet på arbetstillstånd) möjlighet att arbeta under den tid det tar att behandla asylansökan. Sedan möjligheten till spårbyte trädde ikraft i december 2008 och fram till och med utgången av 2010 har nära 900 personer som fått avslag på sin asylansökan kunnat stanna i

3(8) Sverige med uppehålls- och arbetstillstånd, för att de uppfyllt kraven för att påbörjat en etablering på arbetsmarknaden Vid en genomgång av hur systemet hittills fungerat och eventuellt behov av förändringar finns flera faktorer som behöver tas hänsyn till. Sedan bestämmelsen om spårbyte infördes 2008 har Migrationsverket kortat de genomsnittliga handläggningstiderna för asylsökande. Det har vidare visat sig att försörjningskravet i vissa fall inte uppnås genom en anställning men däremot genom flera anställningar. Därutöver har det i relativt många fall visat sig att tidsfristen för att ansöka om spårbyte efter avslag på asylansökan varit för alltför kort, då den varit passerad när ansökan inkommit. Kraven på så kallat spårbyte för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan föreslås förändras. Istället för dagens krav på att personen har en anställning som pågår sedan minst sex månader ska det vara tillräckligt att anställningen pågår sedan minst tre månader. Vidare föreslås att det ska vara möjligt att uppfylla kraven på egenförsörjning och etablering genom två parallella anställningar eller två på varandra följande anställningar. Slutligen föreslås att tidsfristen att lämna in ansökan, från det avslaget på asylansökan vunnit laga kraft, förlängs från nuvarande två veckor till fyra veckor. Svenskt Näringsliv delar utredningens analys och slutsatser att det finns behov att i vissa delar göra förenklingar i det nuvarande regelverket kring spårbyte och tillstyrker förslagen. Några ytterligare förslag som skulle underlätta för arbetskraftsinvandrare Svenskt Näringsliv vill ta tillfället i akt att uppmärksamma ytterligare några förbättringsområden beträffande arbetskraftsinvandring. Dels rör det de långa handläggningstiderna på Migrationsverket. För närvarande tar det enligt verkets egen hemsida mellan tre och fyra månader att få arbetstillstånd. Tidigare i år tog det mellan fyra och sex månader. Detta upplevs av arbetsgivare som orimligt långa handläggningstider och leder i vissa fall till att tilltänkta rekryteringar går om intet. Det är enligt vår mening av mycket stor vikt att verket sätter av tillräckliga resurser för att kunna hålla rimliga handläggningstider. Dels är det ett problem att Skatteverkets handläggningstid för samordningsnummer (tilldelas den som har för avsikt att vistas i Sverige kortare tid än ett år) i regel är lång, mellan tre till fem veckor. Samordningsnumret är helt nödvändigt för att arbetsgivaren ska kunna betala sociala avgifter, skatter ska kunna dras och lönen betalas ut. Arbetsgivarens kommunikation med myndigheterna beträffande en utländsk anställd (utan personnummer) är m a o beroende av ett samordningsnummer. Detsamma gäller för den utländske arbetstagarens möjligheter att kunna skriva kontrakt på bostad, öppna bankkonto mm. Därutöver vill vi särskilt uppmärksamma ett speciellt problem som uppkommit för företag i Sverige i samband med uppköp av företag i annat EU-land och påföljande flytt av verksamhet till Sverige. Enligt reglerna i anställningsskyddslagen om övergång av verksamhet (6 b) går anställningsavtalen avseende de av övergången berörda arbetstagarna över på förvärvaren, såvida dessa inte uttryckligen förklarar att de inte vill arbeta hos förvärvaren. Men om det i det uppköpta företaget finns tredjelandsmedborgare anställda, som saknar status som varaktigt bosatta, kan den förvärvande arbetsgivaren inte fortsätta anställningen för dessa till följd av straffbestämmelserna i utlänningslagstiftningen (20 kap. 5 ) eftersom det enligt huvudregeln krävs arbets- och uppehållstillstånd innan anställningen i Sverige kan tillträdas. Reglerna för arbets- och uppehållstillstånd i Sverige kräver i sin tur bl. a att arbetet i fråga har varit utannonserat som ledigt viss tid på Eures, samt att det ska sökas från ursprungslandet. I praktiken leder det till att arbetsgivaren för att inte bryta mot regelverket

4(8) måste avsluta anställningen för tredjelandsmedborgaren i denna situation, samt starta processen för att få arbets- och uppehållstillstånd, vilket i bästa fall kan ta tre-fyra månader innan tredjelandsmedborgare åter kan tillträda den tjänst som han/hon tvingades lämna. Enligt vår mening borde det i utlänningsförordningen finnas ett undantag som gör det möjligt att utfärda arbets- och uppehållstillstånd på ett sådant sätt att det går att fortsätta anställningen för anställda tredjelandsmedborgare i samband med övergång av verksamhet vid uppköp av företag i annat EU-land. Upprätthålla goda villkor för arbetskraftsinvandrare Det regelverk som vi har sedan december 2008 föreskriver att en förutsättning för arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare är att lön och allmänna villkor inte får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller vad som annars är brukligt i branschen. Utredningen föreslår mot bakgrund av ett fåtal fall av missbruk som redovisats av fackförbund respektive Migrationsverket att det görs en bred översyn av problematiken kring att vissa arbetsgivare inte uppfyller utlovade arbetsvillkor. Enligt Svenskt Näringslivs mening har reglerna i det stora hela fungerat väl. Av utredningens redovisning kan vi inte heller dra slutsatsen att missbruk förekommer annat än i rena undantagsfall. Det är viktigt att en eventuell kommande översyn av problematiken kring att vissa arbetsgivare inte uppfyller utlovade arbetsvillkor tar sikte på att komma åt missbruk utan att för den skull försvåra för dem som följer reglerna. Redan idag kan Migrationsverket om det finns skäl att misstänka att de anställningsförhållanden som anges i ansökan inte motsvarar de faktiska göra vissa kontroller hos arbetsgivaren. Om detta bedöms vara otillräckligt kan övervägas att ytterligare förstärka myndigheternas möjligheter och befogenheter att i samverkan göra stickprovskontroller i de fall de misstänker oegentligheter hos en arbetsgivare eller inom en bransch. Osant intygande till en myndighet skulle kunna vara olagligt enligt brottsbalkens regler. Utredningsförslagen för att underlätta för egenföretagare Förslag gällande näringsidkare som arbetskraftsinvandrare Enligt nuvarande lagstiftning kan näringsidkare som önskar invandra till Sverige för att starta och driva företag ansöka om uppehållstillstånd i Sverige för att kunna driva sin verksamhet. Trots att regelverket för att invandra som näringsidkare är relativt generöst jämfört med många andra länder är det bara något hundratal per år som söker och mer än hälften av ansökningarna avslås. Genomsnittlig handläggningstid vid Migrationsverket är drygt åtta månader. Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att regeringen, i syfte att göra det möjligt för fler näringsidkare att komma till Sverige, ger en oberoende aktör i uppdrag att utvärdera nuvarande process för tillståndsprövning inklusive möjligheterna att förkorta handläggningstiden. Stöd till företagare med utländsk bakgrund som vill starta verksamhet i utlandet Utredningen föreslår att ett stöd liknande det Swedfund drivit för att ge stöd till företag i post-konfliktländer ska erbjudas entreprenörer med ursprung i utvecklingsländer som vill starta verksamhet i sina ursprungsländer. Enligt Svenskt Näringslivs mening bör en noggrann utvärdering av projektet entreprenör i post-konfliktland göras innan ett eventuellt beslut tas om gå vidare med förslaget att erbjuda stöd till den som vill starta företag i sitt ursprungsland. Dessvärre finns alltid en risk att stöd

5(8) till företag som inte ges på kommersiella grunder riskerar att undergräva för redan existerande företag. Förslag för att underlätta för internationella studenter Det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för att de internationella studenterna vid svenska högskolor och universitet ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Internationella studenter skulle i betydligt större utsträckning än idag kunna vara en viktig resurs för svensk arbetsmarknad. De fyller också en viktig roll för kunskapsöverföring mellan länder och har förutsättningar att bidra till en positiv utveckling genom de kontaktytor som skapas mellan länderna. Förslag gällande tillståndsformen för internationella doktorander Utländska doktorander är en växande och högt kvalificerad grupp i Sverige. År 2009 fanns 4590 utländska doktorander i Sverige. Enligt uppgifter från Högskoleverket finansierade eller delfinansierade 42 procent av alla utländska doktorander som påbörjade en utbildning sina studier med en doktorandtjänst. Ett problem som utredningen identifierat är att utländska doktorander vid högskolor och universitet enligt Migrationsverkets nuvarande praxis får uppehållstillstånd som studenter trots att de parallellt med studierna i många fall har en anställning som väntas pågå i flera år. Det medför att medföljande visserligen får uppehållstillstånd men inte automatiskt arbetstillstånd. En medföljande kan alltså enbart arbeta i Sverige om han/hon själv uppfyller kraven på arbetstillstånd. Uppehållstillstånd för studier kvalificerar för närvarande inte heller för att efter fyra år kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd (PUT) eller för hemvist kraven för en ansökan om svenskt medborgarskap. En doktorand som varit fem år i Sverige kan alltså inte ansöka om PUT. Det ter sig också ologiskt i jämförelse med en person som fått uppehållstillstånd som forskare och som därmed betraktas som arbetskraftsinvandrare och får uppehållstillstånd för arbete. Utredningen föreslår nu att det i utlänningsförordningen införs en ny tillståndsform, uppehållstillstånd för utbildning på forskarnivå som ska ge samma möjligheter att få permanent uppehållstillstånd för internationella doktorander och deras familjemedlemmar som gäller för arbetskraftsinvandrare. Vidare föreslås att medföljande familjemedlemmar till internationella doktorander med uppehållstillstånd ska få samma möjligheter att få arbetstillstånd under tiden som medföljande till arbetskraftsinvandrare. Förslag för att underlätta för internationella studenter och medföljande mm Därutöver lägger utredningen förslag om att studenter som läst i Sverige vid universitet och högskola minst två terminer ska kunna stanna i Sverige för att söka jobb under sex månader efter avslutade studier. Idag upphör tillståndet att arbeta så fort studierna är avslutade. Det rör sig om mer än 30 000 studenter som under de senaste åren har studerat i Sverige samtidigt som ytterst få har börjat arbeta här efter avslutade studier (knappt 500 studenter under 2010). Även om antalet utländska studenter har minskat kraftigt i och med införandet av avgifter för tredjelandsstudenter kommer det sannolikt att bidra till att betydligt fler utländska studenter väljer att stanna i Sverige för att arbeta. Eftersom inströmningen av internationella studenter har minskat kraftigt till följd av avgiftsbeläggningen för studenter från tredje land föreslår utredningen att stipendieverksamheten utökas så att fler studenter från tredje land kan få stipendier för att studera i Sverige.

6(8) Utredningen vill också se ett utökat samarbete mellan svenska och utländska universitet, liksom ett bättre omhändertagande av utländska studenter. Därutöver vill utredningen att regeringen bör verka för fler avtal om så kallat feriearbete. Hittills har Sverige avtal med fyra länder Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och Kanada. Svenskt Näringsliv tillstyrker samtliga förslag att underlätta för utländska studenter. Portabilitet av sociala förmåner Kommittén bedömer att det inte ligger inom ramen för uppdraget att föreslå förändringar i de generella trygghetssystemen. Förslag om detta behandlas inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som bl. a har i uppdrag att anpassa sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna för att möta de nya förutsättningar som en ökande internationalisering medför samt att de nya reglerna så långt som möjligt ska utformas så att de främjar den fria rörligheten. Utredningen väljer dock att på två punkter som har direkt bäring på cirkulära migranter peka på problem och komma med förslag. Underlätta återinträde i det svenska systemet Kommittén föreslår att den som återvänder till Sverige inom fem år efter att ha arbetat utomlands bör inom en efterskyddstid på tre månader ha rätt att återfå lägst den sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) som gällde omedelbart före avresan. Ytterligare överväganden som kan behövas med anledning av ett sådant förslag överlämnas till den parlamentariska socialförsäkringskommittén. Svenskt Näringsliv ser positivt på en sådan förändring som skulle kunna underlätta för den som överväger att under en period pröva att arbeta utomlands genom att ge ett bra återinträde. Det är på samma sätt som när det gäller arbetstillstånd viktigt att också se till medföljandes situation. Export av arbetslöshetsersättning Kommittén föreslår att arbetslösa med svensk arbetslöshetsersättning bör, under vissa förutsättningar, under tre månader kunna söka arbete i tredje land med bibehållen svensk arbetslöshetsersättning. Den slutliga utformningen av ett sådant förslag behöver enligt kommittén ses över ytterligare. Arbetssökande med rätt till arbetslöshetsersättning har möjlighet att under vissa förutsättningar söka jobb i ett annat EU/EES land under tre månader med bibehållen arbetslöshetsersättning. En genomgång av statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (IAF) visar att antalet ansökningar om intyg för att söka arbete utomlands under de först sju åren av 2000-talet låg ganska stabilt runt tusen per år. Under senare år har antalet gått ner till runt femhundra. Utvecklingen påverkas med andra ord av läget på arbetsmarknaden i Sverige och utomlands. Enligt IAF har runt knappt hälften fått arbete i det andra landet. Svenskt Näringsliv ser positivt på att pröva förutsättningarna för ett system där man liksom inom EU/EES-området kan söka arbete i länder också utanför EU/EES med bibehållet stödet från arbetslöshetsförsäkringen

7(8) Arbete med cirkulär migration och utveckling vid svenska myndigheter Underlag för en politik för cirkulär migration och utveckling Svenskt Näringsliv delar utredningens uppfattning att det finns behov av statistik som kan ge en mer rättvisande bild av såväl in- som utflöden av migranter. Det saknas uppgifter när det gäller utflöde av arbetsmarknadsskäl dvs. om hur många svenskar som väljer att arbeta utomlands för längre eller kortare perioder. När det gäller inflöde av arbetskraftsinvandrare redovisas officiellt antalet tillstånd som beviljats per år/månad men inte den enligt vår mening mer relevanta siffran över hur många tillstånd som är gällande vid en viss given tidpunkt. Eftersom många tillstånd är av kort varaktighet tenderar därför invandring av arbetsmarknadsskäl att överskattas i det allmänna medvetandet medan utvandring tenderar att underskattas. Det vore därför en stor fördel om Statistiska Centralbyrån, Sida och Migrationsverket kunde samarbeta kring en mer relevant statistik. Integration och arbetsmarknad är av stor betydelse för cirkulär migration Svenskt Näringsliv delar kommitténs uppfattning att det är viktigt att cirkulära migranters kunskaper tas tillvara under tiden i Sverige och att migranters kompetens utgör ett viktigt tillskott till det svenska samhället. Arbetskraftsinvandringsreformen var ett viktigt steg för att öppna upp för utländsk kompetens också från länder utanför EU/EES på lika villkor. Möjligheten för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att göra ett spårbyte om man har skaffat ett jobb av viss varaktighet i kombination med en god efterfrågan på arbetsmarknaden bör på sikt också kunna bidra till ett minskat utanförskap. Statistiken visar att i den senaste konjunkturuppgången var det en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund bland nyanställda. På en arbetsmarknad som den svenska där relativt få byter jobb krävs en efterfrågeökning på arbetsmarknaden för att nya på arbetsmarknaden ska få chansen. För att så många som möjligt av migranterna ska kunna få ett arbete som är relevant i förhållande till den egna utbildningen och tidigare erfarenheter krävs både att det finns öppningar för högutbildade och för dem med kort utbildning. Validering och erkännande av tredjelandsmedborgares yrkes och utbildningskvalifikationer Utredningen föreslår vidare att regeringen bör ge Myndigheten för yrkeshögskolan, Högskoleverket, Verket för Högskolservice och andra svenska myndigheter med valideringsuppdrag i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett samarbete med relevanta aktörer i några viktiga ursprungsländer kan utformas. Syftet är att utveckla kompetens och kunskap om validering i dessa för att underlätta cirkulär migration mellan Sverige och dessa länder. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Myndigheters arbete med att marknadsföra Sverige som ett attraktivt land för cirkulär migration Svenskt Näringsliv anser i likhet med kommittén att Svenska Institutets (SI) hemsida Working in Sweden behöver utvecklas så att den blir lättare att hitta på SI:s hemsida och mer direkt praktiskt användbar för den som överväger att flytta till Sverige för att jobba. Den borde också länka vidare till Eures-nätverket så att man lätt kan se lediga arbeten. Praktiska förutsättningar för cirkulär migration Kommittén lyfter, vid sidan av problemen med person och samordningsnummer som tidigare berörts i yttrandet, upp frågan om skatternas betydelse. Som kommittén framhåller har skattepolitiken och det svenska skattetrycket självfallet stor betydelse för en cirkulär migrant

8(8) som dessutom inte på samma sätt som personer som lever hela sitt liv i Sverige får tillbaka transfereringar från socialförsäkringssystemen i samma utsträckning som de betalar skatter och avgifter. För att i större utsträckning kunna attrahera utländska talanger till Sverige är det nödvändigt att generellt sänka inkomstskatterna för kvalificerade medarbetare. Expertskattesystemet är otillräckligt, både i nuvarande och föreslagen reformerad form. Svenskt Näringsliv har i tidigare remissvar redogjort för detta. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren