Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun

Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun Länsstyrelsens rapportserie 5/2013

Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun. Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 5/2013 Anna-Karin Marklund Pulvertillsättningsbehållare på betningsmaskin i Kukkola kvarn. Fotograf: Länsstyrelsen Anna-Karin Marklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636 Tryck: Länsstyrelsen Norrbotten, april 2013. Upplaga: 30 ex

Diarienummer 577-3294-2012 Rapportnummer 5/2013 Sammanfattning I denna rapport presenteras den inventering av potentiellt förorenade områden som Länsstyrelsen i Norrbottens län har utfört i Haparanda kommun och slutfört under 2012. Länsstyrelsens inventeringar av förorenade områden är en del av ett långsiktigt arbete med syfte att identifiera, undersöka och vid behov åtgärda områden som utgör stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Arbetet sker inom ramen för det nationella miljömålet Giftfri miljö, vars målsättning är att i huvudsak lösa problemet med förorenade områden i sin helhet inom en generation. Inventeringen enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv och intervjuer. Det insamlade materialet ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass fastställs. Om det efter MIFO fas 1 bedöms att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Efter provtagning och analyser kan ett objekt visa sig vara mer förorenat än som befarats vid inventeringen, eller i princip vara helt opåverkat. Nya uppgifter eller undersökningar kan på så vis komma att förändra riskklassningen. Inom ramen för Länsstyrelsens inventering framkom inga objekt i riskklass 1, som är den allvarligaste riskklassen. Ett objekt har placerats i riskklass 2 och bedöms därmed utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön. Flest objekt, 10 stycken, tillhör riskklass 3 och bedöms utgöra måttlig risk för människors hälsa och miljön. Objekten omfattar bland annat branscherna Skrothantering och skrothandel, Skjutbanor samt Betning av säd. Tre objekt bedöms utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och har tilldelats riskklass 4, med branscher såsom Gummiproduktion och Glasindustri. Enligt bestämmelserna i 10 kapitlet i miljöbalken är det i första hand den som har bedrivit en verksamhet som har bidragit till en föroreningsskada (verksamhetsutövaren) som är ansvarig att undersöka och vid behov genomföra efterbehandlingsåtgärder. Tillsynsmyndigheten kan sedan förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som krävs för att hindra att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa och miljön. Beträffande verksamheter där ansvarig saknas har kommunen möjlighet att ansöka om bidrag från Länsstyrelsen för att undersöka och åtgärda vissa särskilt prioriterade objekt. Identifiering och inventering av objekt i vissa branscher sker i första av andra aktörer än Länsstyrelsen. För att ge en samlad bild av situationen i Haparanda kommun redovisas övriga aktörers arbete i kommunen översiktligt i denna rapport. Arbetet med förorenade områden i Haparanda kommun anses inte som avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan vara ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 1.1 Länsstyrelsens arbete 2 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län 3 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt 3 1.4 Arbetsflöde 4 2 HAPARANDA KOMMUN 5 2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden 6 2.2 Inventering av potentiellt förorenade områden 7 2.2.1 Riskklass 2 9 2.2.2 Riskklass 3 10 2.2.3 Riskklass 4 19 2.3 Undersökningar och åtgärder 22 2.4 Övriga aktörers arbete 23 3 DISKUSSION 24 4 REFERENSER 24 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Karta över potentiellt förorenade områden i Haparanda kommun. Översiktlig tabell över identifierade branscher i Haparanda kommun. Karta över inventerade objekt i Haparanda kommun. Översiktlig tabell över inventerande objekt i Haparanda kommun. 1

1 Inledning Runt om i Sverige har ett stort antal områden blivit förorenade till följd av miljöfarliga verksamheter. Först under senare tid har problemen med dessa områden börjat beaktas i miljöskydds- och planeringssammanhang. Ett förorenat område är ett område där mark, grundvatten, sediment, byggnader eller anläggningar är så förorenade av en eller flera punktkällor att halterna påtagligt överskrider den lokala eller regionala bakgrundshalten (Naturvårdsverket 1999). Från många av dessa områden sker läckage av ämnen som innebär en risk för människors hälsa och orsakar negativa effekter på miljön. 1.1 Länsstyrelsens arbete Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för hur arbetet med efterbehandling och sanering av förorenade områden skulle fortlöpa. I samarbete med landets länsstyrelser genomförde Naturvårdsverket därför under 1992-1994 en branschkartläggning med syfte att identifiera landets största och allvarligaste områden respektive branscher. Därefter har länsstyrelserna identifierat pågående och nedlagda verksamheter i landet. Efter identifieringen har arbetet gått vidare till inventeringar av prioriterade nedlagda verksamheter, ett arbete som länsstyrelserna för närvarande genomför. Syftet med inventeringen är att kartlägga om det kan ha uppkommit föroreningar i markoch vattenområden till följd av dessa verksamheter. Länsstyrelsens arbete omfattar även tillsyn av vissa pågående verksamheter samt tillsynsvägledning gentemot kommunerna avseende deras tillsynsarbete beträffande förorenade områden. Länsstyrelsen administrerar även statliga bidrag för undersökning och efterbehandling av förorenade områden samt har möjlighet att upphandla och genomföra undersökningar. Arbetet med efterbehandling bedrivs inom det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, ett av 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen har beslutat om. Intentionen med miljömålen är att vi till nästa generation (år 2020) ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Den idag gällande formuleringen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö antogs 2010 av Riksdagen och är utformad: Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Naturvårdsverket har konstaterat, att trots goda intentioner, är det mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (Rapport 6433, Miljömålen på ny grund 2011). Det tar tid att minska halterna av farliga ämnen i miljön och riskerna i samhället, och för att öka våra möjligheter att nå miljökvalitetsmålet har regeringen tillsatt ett särskilt arbetslag (Miljömålsberedningen) för att utarbeta en strategi för det. Miljömålsberedningen har föreslagit etappmål, som i mer detalj beskriver vad som krävs för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett generationsperspektiv. Etappmålen, som utarbetas av Naturvårdsverket, konkretiserar den samhällsomvandling som krävs och till varje etappmål formuleras även förslag till åtgärder. Samhällsomvandlingen inkluderar alla delar av samhället (stat, kommuner, näringsliv och det civila samhället) och där samverkan mellan parterna har stor betydelse för hur effektiva insatserna blir (SOU 2012:38). 2

Vissa av etappmålen som rör miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såsom Särskilt farliga ämnen, Nanomaterial och Hormonstörande ämnen är redan utarbetade, men ännu saknas en formulering av etappmålet Efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelserna inväntar besked i frågan från Naturvårdsverket; framställningen av etappmålet är ett viktigt steg för att öka arbetstakten med förorenade områden, och för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har sedan år 2000 inventerat objekt enligt en modell som kallas Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918. Initialt utfördes inventeringarna branschvis men år 2003 övergick Länsstyrelsen till att inventera kommunvis, för att på så sätt erhålla en översiktlig sammanställning av efterbehandlingsbehovet på kommunal nivå. Arbetet med kommuninventeringen innefattar inventering av nya objekt inom prioriterade branscher men möjligheten att fånga upp objekt som förbisetts vid den tidigare utförda branschvisa inventeringen finns. I denna rapport redovisas både nya inventeringsobjekt och tidigare branschinventerade objekt. Inventeringsrapporter samt allmän information om förorenade områden finns på Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/norrbotten. Rapporterna ingår i Länsstyrelsens rapportserie. Platsbesök vid Haparanda Bilskrot & Bärgningstjänst 2005. 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Naturvårdsverket har tagit fram en lista över vilka branscher som Länsstyrelsen ska identifiera respektive inventera. Ett objekt anses vara identifierat när bransch, fastighet och koordinater är fastställda för det specifika objektet. Ett område som har identifierats behöver inte vara förorenat. Identifieringen innebär bara att det på platsen bedrivs eller har bedrivits en verksamhet som kan ha orsakat en förorening. Efter identifieringen följer den mer djupgående inventeringen, som Länsstyrelsen utför på prioriterade nedlagda verksamheter enligt MIFO-metodiken. Då samlas all tillgänglig information om objektet in, bland annat via arkiv- och kartstudier samt intervjuer. Främst de av Naturvårdsverket prioriterade branscherna inventeras, men även intressanta objekt från listan över identifierade verksamheter kan av kommun och Länsstyrelse prioriteras och inventeras. Precis som för de identifierade verksamheterna behöver inte heller ett inventerat område vara förorenat. Enligt Naturvårdsverket ska identifiering och inventering av objekt i vissa branscher i första hand skötas av andra aktörer. För att ge en samlad bild av situationen i Haparanda kommun redovisas övriga aktörers arbete inom kommunen översiktligt i denna rapport (se avsnitt 2.4). Inventeringen innebär att en riskbedömning av ett enskilt objekt görs, där syftet med bedömningen är att utröna vilken risk objektet kan utgöra för människors hälsa och miljön. 3

1.4 Arbetsflöde När en verksamhet identifieras placeras den i en bransch och tilldelas en riskklass som gäller för den specifika branschen. Det finns fyra branschriskklasser som indikerar vilken risk som objekt inom branschen generellt misstänks utgöra för människors hälsa och miljön, där klass 4 innebär att branschen bedöms utgöra endast en liten eller ingen risk medan klass 1 innebär att branschen bedöms utgöra en mycket stor risk. De objekt som tilldelas branschriskklass 1 eller 2, samt vissa från riskklass 3, prioriteras vidare till inventeringar, enligt flödesschemat i figur 1. Inventeringen enligt MIFO är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv, kartor, intervjuer samt platsbesök. Det insamlade materialet sammanställs och ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass på nytt fastställs. På grund av den information som tas fram under inventeringen kan skillnaden mellan den branschtypiska riskklassen efter identifieringen och riskklassen som området tilldelas efter MIFO fas 1 ibland vara stor. Om det efter MIFO fas 1 har bedömts att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga tilldelats riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Resultatet från markundersökningen adderas till riskbedömningen av objektet, varpå riskklassen på nytt bekräftas eller korrigeras. Efter MIFO fas 2 kan objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras vidare till fördjupade undersökningar och vid behov åtgärder. Grundtanken med prioriteringarna i arbetsflödet är att områden som innebär störst risk för människa och miljö ska åtgärdas först. I och med detta erhålls största möjliga riskreducering i förhållande till nedlagda kostnader. Figur 1. Flödesschema för arbetet med förorenade områden. Mer information om MIFO och vilka faktorer som ligger till grund för riskklassningen av objekt finns att läsa i Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. 4

2 Haparanda kommun Haparanda kommun har en landareal på 927 km 2 och är därmed Norrbottens arealmässigt minsta kommun. Befolkningen i kommunen är ca 10 000 personer, varav nästan hälften bor i tätorten Haparanda. Kommunens östliga gräns utgör även landsgräns mot Finland och följer Torne älvs djupfåra. Sundholmen vid Torneälvens mynning i södra Haparanda är Sveriges östligaste punkt på fastlandet. Figur 2. Haparanda kommun Kommunen har en kuststräcka på 109 km och en skärgård med 652 öar. Här finns Haparanda Skärgårds Nationalpark som utgörs av de två större öarna Sandskär och Seskar-Furö samt några mindre öar och skär. I kommunen finns även fem naturreservat. 5

Tornedalen började befolkas omkring 1000-talet då folkgrupper från Finland bosatte sig i regionen, det fanns gott om fisk och jorden var bördig. Vid fredsavtalet 1809 förlorade Sverige den östra rikshalvan och den viktiga handelsstaden Torneå till Ryssland. Haparanda by, som på den tiden endast utgjordes av ungefär åtta gårdar, blev det svenska samhälle som låg närmast det ryska imperiet. Året efter freden uppmärksammades statsmakterna på behovet av en ny svensk stad som ersättning för Torneå. Efter viss oenighet om var denna nya stad skulle vara belägen fick Haparanda slutligen stadsrättigheter 1842. Läget vid finska gränsen har bidragit till att Haparanda sedan långt tillbaka dominerats av handel. Kommunen som den ser ut idag bildades den 1 januari 1967 genom sammanläggning av dåvarande Haparanda stad, Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun. Än idag har handeln en central roll, här finns värdens nordligaste IKEA-varuhus som Haparandas näst största arbetsgivare, bara kommunen sysselsätter fler. 2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden I Haparanda kommun har 210 potentiellt förorenade områden identifierats av Länsstyrelsen. Dessa objekt inkluderar både nedlagda och pågående verksamheter, och därför görs det initialt en gallring för att urskilja endast de avvecklade objekten. Fördelningen av branschklasserna för samtliga identifierade objekt visas i figur 3. Figur 3: Identifierade objekt i Haparanda kommun fördelade efter branschklass. I branschklass 1, som innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön, har inga objekt identifierats medan objekt i branschklass 3 och 4 som aldrig eller sällan går vidare till inventering omfattar 90 % av de identifierade objekten. Branscher inom branschklass 3 som inventeras, är bland annat Skrothantering och Skrothandel samt Skjutbana - hagel. Inventeringen görs till följd av att dessa branscher är heterogena med avseende på miljöfarliga processer och miljöpåverkan. I tabell 1 redovisas de vanligast förekommande branscherna i respektive branschklass i Haparanda kommun. 6

Tabell 1: Tabellen visar de fyra största branscherna inom respektive branschklass i minskande antal från toppen och nedåt. I branschklass 1 har inga objekt identifierats. Branschklass 2 3 4 Primär bransch Drivmedelshantering Kemtvätt - med lösningsmedel Glasindustri Sågverk med doppning Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel Skrothantering och skrothandel Skjutbana - hagel/kulor Sågverk utan doppning/impregnering Avloppsreningsverk Ytbehandling av trä Plantskola - övriga Kemikalieanvändning har stor betydelse för vilken risk branschen bedöms utgöra för människors hälsa och miljön. Inom vissa branscher har man funnit att variationen kan vara stor med avseende på kemikalieanvändning vilket har motiverat en delning av branschen för att lyfta fram de processer i respektive bransch som har negativ miljöpåverkan. Exempel på tvådelade branscher är Verkstadsindustri - med/utan halogenerade lösningsmedel och Sågverk med/utan doppning/impregnering. Identifierade objekt inom dessa branscher placeras till en början i branschen utan farlig kemikalieanvändning (med lägre branschklass) då det inledningsvis ofta saknas uppgifter om produktanvändning. Vissa av dessa objekt kan komma att omplaceras till en högre branschklass om uppgifter om miljöfarlig kemikalieanvändning tillkommer. Detta innebär att de går vidare till inventering i motsats till de objekt som saknar sådan dokumentation. Många av objekten inom branschen Drivmedelshantering inventeras inte, trots att de tillhör branschklass 2. Detta beror dels på att många objekt är så pass små att de bedöms utgöra liten risk för människors hälsa och miljön, dels till följd av att en annan aktör, Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB), också hanterar objekt i denna bransch. SPIMFAB inventerar alla bensinstationer nedlagda mellan 1 juli 1969 och den 31 december 1994, vilket kvarlämnar objekt som har lagts ned före och efter dessa årtal till Länsstyrelsen att inventera. Läs mer om SPIMFAB i avsnitt 2.4. 2.2 Inventering av potentiellt förorenade områden I och med att objekten inventeras tilldelas de en individuell riskklass. I Haparanda kommun har de inventerade objekten tilldelats riskklasser fördelade mellan klass 2, 3 och 4. Inget av de inventerade objekten har tilldelats riskklass 1 och flest objekt finns inom riskklass 3 (figur 4). 7

Figur 4. Sammanställning av antalet objekt i respektive riskklass från den branschvisa samt den kommunvisa inventeringen. I den tidigare branschvisa inventeringen inventerades 9 objekt, och med denna kommuninventering har 5 objekt tillkommit. Därmed har Länsstyrelsen inventerat sammanlagt 14 verksamheter i Haparanda kommun. Dessa omfattar främst nedlagda verksamheter men även vissa pågående har inkluderats. Ett objekt har tilldelats riskklass 2 och bedömts utgöra en stor risk. Vid den branschvisa inventeringen fick ett objekt risklass 2 men har efter vidare undersökningar kunnat nedklassas till riskklass 3. Tabell 2: Totalt har 14 objekt, fördelade på sju branscher, inventerats i Haparanda kommun. Objektnamn Primär bransch Riskklass Status Haparanda kemiska tvätt, press och färgning Kemtvätt - med lösningsmedel 2 Inventering avslutad Övre kvarnen i Kukkola Betning av säd 3 Inventering avslutad JO Lindroth garveri Garveri - krombaserad 3 Inventering avslutad Domus (tvättbar) Kemtvätt - med lösningsmedel 3 Inventering avslutad Vuono skjutbana Skjutbana - kulor 3 Inventering avslutad Gunnar Österberg AB Skrothantering och skrothandel 3 Inventering avslutad F.d. Nikkala Skrot & Service HB Skrothantering och skrothandel 3 Inventering avslutad Haparanda Bilskrot & Bärgningstjänst Skrothantering och skrothandel 3 Inventering avslutad Stridfeldt bilskrot Skrothantering och skrothandel 3 Inventering avslutad Tapanis Buss Skrothantering och skrothandel 3 Inventering avslutad Fredriksro bilskrot Skrothantering och skrothandel 3 Förstudie avslutad Haparanda Glasbruk Glasindustri 4 Inventering avslutad Polar Glasbruk AB Glasindustri 4 Inventering avslutad UHAB Industrigummering AB Gummiproduktion 4 Inventering avslutad 8

2.2.1 Riskklass 2 I Haparanda kommun har ett objekt tilldelats riskklass 2. Kemtvätt med lösningsmedel (Branschriskklass 2) Objektsnamn Haparanda kemiska tvätt, press och färgning Objektsnummer F2583-1001 Riskklass 2 Verksamhet Motivering Kemtvätt mellan åren 1947-1963, där varnolen och trikloretylen har använts som tvättvätska. Föroreningarnas farlighet är hög respektive mycket hög. Föroreningsnivån är mycket svår att uppskatta. Om eller hur mycket lösningsmedel som kan förväntas påträffas beror till stor del på hur hanteringen skedde, vilket inte är känt. Generellt sett var lösningsmedelsförlusterna större under den tidsperiod som tvätten var verksam jämfört med mer sentida kemtvättar på grund av maskinernas konstruktion. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är måttliga till stora då jordarterna är normaltäta till genomsläppliga. Känsligheten för byggnaden är stor, där finns permanent boende. Skyddsvärdet för byggnaden och området är litet då området är utbyggt, asfalterat och byggnaden saknar kulturell betydelse. Känsligheten och skyddsvärdet för mark och grundvatten är måttligt då objektet ligger i stadsmiljö, det vill säga har något störda ekosystem. 9

2.2.2 Riskklass 3 I Haparanda kommun har totalt tio objekt tilldelats riskklass 3. Av dessa ingick sju i den tidigare branschvisa inventeringen, markerade med *. Kemtvätt med lösningsmedel (Branschriskklass 2) Objektsnamn Domus (tvättbar) Objektsnummer F2583-1125 Riskklass 3 Verksamhet Motivering Tvätt pågick under ca 3 år, enligt uppgift fanns även en maskin för kemtvätt i lokalen. Det inte är känt vilken tvättvätska som använts vid tvätten, dock kan det varit ett klorerat lösningsmedel med mycket hög farlighet. Det är heller inte känt vilken typ av kemmaskin som använts och hur kemikaliehanteringen har skett. Det blir därför svårt att dra några slutsatser kring föroreningsnivån. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är måttliga till stora då jordarten i området är sandig morän. Spridningsförutsättningarna till och från byggnaden är små då tvätten bedrevs i markplan och byggnaden har en källare. Känsligheten för byggnaden är stor (till mycket stor) då yrkesverksamma riskerar att utsättas dagtid, barn skulle även kunna vistas i byggnaden i mer än liten utsträckning. Den relativt korta verksamhetstiden och den till synes begränsade omfattningen av verksamheten kan motivera en lägre riskklass jämfört med branschklass. Därför placeras objektet i riskklass 3. 10

Betning av säd (Branschriskklass 2) Objektsnamn Övre kvarnen i Kukkola Objektsnummer F2583-1208 Riskklass 3 Verksamhet Motivering Nedre Tornedalens frörenseriförening bedrev verksamhet i kvarnen mellan ca 1952-1968. Betning av utsäde med kvicksilverhaltiga preparat är endast bekräftat 1954 och 1955. Föroreningens farlighet är mycket hög, dock är föroreningsnivån troligtvis liten till måttlig då betning endast har skett under ett fåtal år och mängden betat utsäde är relativt liten. Spridningsförutsättningarna är stora till ytvatten då kvarnen ligger precis vid älven, samt att källarvåningen ibland översvämmas och föroreningar då kan sköljas med och spridas nedströms. I mark och grundvatten är spridningsförutsättningarna små då jordarten är lera- silt. Känsligheten och skyddsvärdet för byggnaden är stort då kvarnen utgör en del i Kukkolaforsens kulturområde. Besökare, även barn, vistas i kvarnen. Med hänsyn till att fastigheten ligger intill ett Natura 2000-område (med särskilda skydds- och bevarandevärden) och även är ett riksintressant område för naturvård och friluftsliv kan skyddsvärdet för ytvatten betraktas som mycket stort. Kvarnen ligger intill Kukkolaforsen. På betningsmaskinen syns spår av betningsmedlet i pulvertillsättningsbehållaren. (Foton från platsbesök 2012) 11

Skrothantering och skrothandel (Branschriskklass 3) Objektsnamn Gunnar Österberg AB Objektsnummer F2583-1192 Riskklass 3 Verksamhet Skrotning av lastbilar och personbilar har skett utomhus på fastigheten i ca 25 år. I början av 70-talet grävdes skrot ned och oljeföroreningar konstaterades i omgivande diken. Motivering Föroreningarna har måttlig till mycket hög farlighet men föroreningsnivån kan bara uppskattas. Den antas vara stor då verksamheten har bedrivits under ganska lång period och det är oklart hur spillolja hanterades då hårdgjord platta kan ha saknats. Spridningsförusättningarna bedöms vara måttliga då de dominerande markförhållandena i området är morän och silt. Känsligheten för byggnaden är mycket stor då det är en permanentbostad. Känsligheten för mark och grundvatten bedöms vara stor då omkringliggande markområden används till betesmarker. Skyddsvärdet är måttligt då ekosystemet är mycket vanligt i regionen. 12

Skrothantering och skrothandel Objektsnamn Haparanda Bilskrot & Bärgningstjänst * Objektsnummer F2583-0013 Riskklass 3 Verksamhet Bilskrot och bildemontering mellan cirka 1975-1994. Uppskattningsvis har 300 bilar skrotats. Motivering Föroreningarnas farlighet är hög, föroreningsnivån och spridningsrisken bedöms som liten till måttlig. Troligen skulle man vid en markundersökning kunna påvisa spår av 20 års bilskrotsverksamhet, särskilt vid de platser där bilar demonterats och där uttjänta batterier och oljor förvarats. Ett litet frågetecken är den grop (fylld med skräp) som påträffades på fastigheten. Den kan ha fungerat som oljegrop och vid eventuella provtagningar rekommenderas att den undersöks närmare. Foto från platsbesök 2005. 13

Skrothantering och skrothandel Objektsnamn Stridfeldt bilskrot * Objektsnummer F2583-0007 Riskklass 3 Verksamhet Pågående bilskrotningsverksamhet som startade 1982. Motivering Föroreningsnivån i mark/grundvatten bedöms som låg till måttlig på grund av verksamhetens begränsade omfattning, dock under en relativt lång period. Tillsynsrapporten från 1991 tyder på bristfällig hantering och förvaring av kemikalier/skrotning. Spridningsförutsättningar för mark bedöms till måttlig och för ytvatten liten på grund av stor utspädning i Bottenviken. Känsligheten på marken är stor, bostadsområde, och för vatten måttligt. Skyddsvärdet för vatten är stort, då det är ett populärt fiskeområde. Foto från platsbesök 2001. 14

Skrothantering och skrothandel Objektsnamn Tapanis Buss * Objektsnummer F2583-0006 Riskklass 3 Verksamhet Motivering Bilskrotverksamhet från början av 1960-talet till 1995. Bussåkeriet har funnits sedan 1981 och är pågående. Föroreningsnivån på fastigheterna bedöms till stor då bilskrotverksamhet bedrivits i nästan 40 år. Under slutet av 70-talet och början av 80-talet har även stora mängder spillolja köpts in och förvarats på plats. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är måttliga. Marken består av fyllnadsmaterial som är en blandning av sandig pinnmo och underliggande finns ett tätare skikt med silt-lerhaltig jord. Grundvattenytan i området är ytlig vilket gör att eventuella föroreningar kan transporteras vidare med grundvattnet. Det är dock liten risk för att föroreningarna ska nå ytvatten på grund av det långa avståndet. Känslighet och skyddsvärde för området bedöms som måttligt, då det är ett detaljplanerat industriområde. 15

Skrothantering och skrothandel Objektsnamn F.d. Nikkala Skrot & Service HB * Objektsnummer F2583-0005 Riskklass 3 Verksamhet Pågående bilskrotningsverksamhet som startade 1991. Motivering I nuläget fungerar verksamheten bra och detta minskar risken för framtida miljöskador i mark och vatten. Området är planlagt industriområde och det är långt till närmsta boende eller vattendrag. Dock är vetenskapen liten hur verksamheten har bedrivits tidigare med föregående verksamhetsägare vilket gör att det inte kan uteslutas att en eventuell förorening kan finnas på fastigheten. Föroreningsnivån är dock grovt uppskattad och bör verifieras. Området bör undersökas vid ändring av planläggningen av område eller vid ägarbyte. 16

Skjutbana - kulor (Branschriskklass 3) Objektsnamn Vuono skjutbana * Objektsnummer F2583-0008 Riskklass 3 Verksamhet Motivering Skjutbanan byggdes 1971. Den används av Haparanda skyttegilles medlemmar, älgjägare samt försvaret för fält- och banskytte. Bly är en förorening med mycket hög farlighet. Eftersom skytteverksamheten är regelbundet återkommande och har pågått under ganska lång tid är kulfångets innehåll av bly troligen stort. Då lerduveskytte med hagel endast sker otillåtet är mängden PAH troligtvis inte så stor. Med hänsyn till att marken består av genomsläppliga till normaltäta jordarter bedöms spridningsförutsättningarna vara måttliga. Bly är relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar (svårlösligt blysulfat, blyfosfat och blykarbonat), vilket i regel begränsar spridningsförutsättningar i mark och grundvatten. Känsligheten för mark och grundvatten är måttlig då människor exponeras i liten utsträckning. Skyddsvärdet för mark och grundvatten är måttligt då skjutbanan ligger i ett område med mycket vanliga ekosystem för regionen. Foto från platsbesök 2012. 17

Garveri övriga (Branschriskklass 2) Objektsnamn JO Lindroth garveri * Objektsnummer F2583-0001 Riskklass 3 Verksamhet Motivering Garveri från 1920/30-talet till 1986. Enligt uppgift endast garvning med formalin och alun. Användandet av formalin gör att klassningen av föroreningens farlighet blir hög, dock säger muntliga uppgifter att väldigt liten mängd har använts och då som tillsats till baden. Inga uppgifter tyder på att krom har använts vid garvningsprocessen utan istället användes alun som är en aluminiumsulfat. All hantering av kemikalier skedde inomhus och alla bad etc. hälldes direkt i avloppet tillsammans med rikliga mängder vatten som samtidigt användes för att spola golven. Om provtagning skall ske rekommenderas att ta prov vid utloppet där kemikalierna hanterades. Foto från platsbesök 2001. 18

2.2.3 Riskklass 4 I Haparanda kommun har totalt tre objekt tilldelats riskklass 4. Av dessa ingick två i den tidigare branschvisa inventeringen, markerade med *. Gummiproduktion (Branschriskklass 3) Objektsnamn UHAB Industrigummering AB Objektsnummer F2583-1118 Riskklass 4 Verksamhet Motivering Valsbeklädning till pappers- och stålindustrin mellan 1988 och 2004. Mekanisk svarvning av utslitna valsar för att få bort gummirester. Sandblästring av valsarna för att limmet ska fästa bättre. Rågummi köptes in från England och Tyskland och de gummerade valsarna vulkades i fabriken. Föroreningarnas farlighet är måttlig till hög men föroreningsnivån är troligtvis liten till obefintlig. Spridningsförutsättningarna från byggnaden bedöms vara små med tanke på hur bearbetningen har gått till. Spridningsförutsättningarna i omkringliggande mark har liten betydelse eftersom ingen misstanke om förorenad mark föreligger. Känsligheten för byggnaden är stor då yrkesverksamma riskerar att exponeras under arbetstid. Känsligheten och skyddsvärdet för mark och grundvatten är måttlig då objektet ligger inom ett industriområde. Foto från platsbesök 2012. 19

Glasindustri (Branschriskklass 2) Objektsnamn Haparanda Glasbruk * Objektsnummer F2583-0009 Riskklass 4 Verksamhet Tillverkning av konstglas med handblåsning mellan 1993-1997. Motivering Föroreningsnivån antas vara låg då verksamheten endast har bedrivits i liten skala och endast under ett fåtal år. Föroreningar som skulle kunna inverka på miljön är de ringa mängder metaller som finns i glasråvaran, dessa har en måttlig farlighet. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som stora i och med den genomsläppliga jordarten. Förutsättningen för spridning till ytvatten bedöms som måttlig. I ytvattnet kan man förvänta sig en utspädning och det medför att halterna av eventuella föroreningar inte skulle innebära någon risk. Glasbruket ligger inom ett industriområde och därför bedöms känsligheten som måttlig för byggnaden, mark samt grund- och ytvatten. Skyddsvärdet bedöms måttlig för grund- och ytvatten samt liten för byggnaden och mark. 20

Glasindustri (Branschriskklass 2) Objektsnamn Polar Glasbruk AB * Objektsnummer F2583-0011 Riskklass 4 Verksamhet Tillverkning av glas (< 5 ton/år) mellan 1997-2001. Motivering Föroreningsnivån antas låg då verksamheten endast har bedrivits i liten skala och endast under ett fåtal år. Föroreningar som skulle kunna inverka på miljön är de ringa mängder metaller som finns i glasråvaran, dessa har en måttlig farlighet. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som stora i och med den genomsläppliga jordarten. Förutsättningen för spridning till ytvatten bedöms också som stor då recipienten ligger nära objektet. I ytvattnet kan man förvänta sig en utspädning och det medför att halterna av eventuella föroreningar inte skulle innebära någon risk. Glasbruket ligger inom tätbebyggt område och därför bedöms känsligheten som stor för mark och grundvatten respektive måttlig för byggnaden och ytvattnet. Skyddsvärdet bedöms som måttligt för mark, grund- och ytvatten samt liten för byggnaden. 21

2.3 Undersökningar och åtgärder I de fall där det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare kan kommunerna söka bidrag hos Länsstyrelsen för undersökningar och åtgärder av förorenade områden. För att ett område ska beviljas bidrag måste det uppfylla vissa kriterier. Naturvårdsverket har i sin kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverket 2008) listat kriterier för prioritering av objekt som ska efterbehandlas med statliga medel. Kriterierna säger bland annat att objekt ska prioriteras högt om de innebär ett akut eller allvarligt hot mot människors hälsa, naturskyddsområden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. objekt ska väljas om de innehåller skadliga halter av föroreningar, föroreningar med hög farlighet och om föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen. det inte ska finnas någon som enligt lag är efterbehandlingsansvarig. berörd kommun eller annan myndighet ska vara beredd att ta på sig huvudmannaskapet för objektet. Från och med 2010 har kravet på den kommunala egeninsatsen tagits bort, vilket innebär att det kan bli lättare för många kommuner att agera huvudman. Men i de fall en kommun ändå inte har möjlighet att åta sig huvudmannaskapet för ett objekt som beviljats statliga medel, kan Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, vara huvudman för åtgärdsprojektet. Förutsättningarna för ett överlämnande av ekonomi- och beställaransvar är att kommunen själva lämnar in begäran om överlåtelse för undersökningar och/eller efterbehandlingsåtgärder till SGU. Om SGU påtar sig huvudmannaskapet, upprättas ett avtal mellan kommunen och SGU, som reglerar kommunens deltagande i projektet. Det kan innebära att kommunen ska bistå huvudmannen med uppgifter nödvändiga för verkställande av projektet, och att kommunen ska hjälpa till med informationsarbetet. I Haparanda har ett objekt, Fredriksro bilskrot, undersökts med statliga bidrag. Verksamheten bedrevs mellan 1950-1990 och omfattade bilskrotning, försäljning av personbilar och tyngre lastbilar samt reparation och lackering av bilar. På platsen har även tunnor med miljöfarlig olja lagrats. I samband med avstädning 1993 rapporterades att tunnor med olja och skrot fanns utspritt inom fastigheten. Enligt rykten har skrotbilar innehållande batteri, olja och drivmedel pressats ner i myren. Bilar ska även ha tvättats med kraftiga och giftiga kemikalier inom området. Foto från platsbesök vid Fredriksro bilskrot 2002. En undersökning genomfördes under 2003 av Länsstyrelsen i samarbete med Haparanda kommun. Resultaten påvisade spår av den tidigare verksamheten men inga alarmerande halter påträffades. Baserat på resultaten från undersökningen bedöms området endast utgöra en måttlig risk för människa och miljö (riskklass 3). 22

2.4 Övriga aktörers arbete Som nämndes inledningsvis i rapporten hanteras objekt i vissa branscher i första hand av andra aktörer än Länsstyrelsen. Under början av 1990-talet genomförde Försvarsmakten en kartläggning och riskklassning av objekt inom försvarets ansvarsområde. Detta material kompletteras fortlöpande och objekt prioriteras vidare till undersökningar och åtgärder. I Norrbotten består objekten främst av tillfälliga skjutplatser, men även bränsleförråd och lokaler där ammunition har dumpats förekommer. Inventeringen har skett enligt en av Försvarsmakten egen framtagen metodik, snarlik MIFO-modellen. Inom Haparanda kommun har Försvarsmakten inventerat och riskklassat 33 objekt. När det gäller inventering av pågående verksamheter skall detta hanteras inom kommunens miljötillsyn. Kommunen ansvarar enligt 6 i Naturvårdsverkets föreskrifter och råd (2006:6) om innehållet i den kommunala avfallsplanen och Länsstyrelsens sammanställning för att inventera och riskbedöma nedlagda deponier. Oljebolagen i Sverige har bildat en gemensam saneringsfond (SPIMFAB) för att identifiera, undersöka och vid behov sanera gamla bensinstationer. Saneringsprogrammet omfattar fastigheter på vilka detaljistförsäljning av bensin till vägtrafikfordon bedrivits och där verksamheten upphört mellan den 1 juli 1969 och den 31 december 1994. Programmet omfattar inventering samt vid behov undersökning och eventuellt sanering, oavsett vem som har ägt fastigheten eller vem som bedrivit försäljning på fastigheten. För att fastigheten ska omfattas av SPIMFABs saneringsprogram ska försäljningsstället också ha varit tillgängligt för allmänheten och fastigheten anmäld till SPIMFAB senast den 31 oktober 2012. (Svenska Petroleum Institutet 2012). I Haparanda kommun omfattar SPIMFABs arbete tolv bensinstationer. Av dessa har åtta objekt undersökts och därefter sanerats eller bedömts som rena. SPIMFAB har också lämnat fyra objekt av övriga skäl, till exempel att bensinstationen stängts före 1969 eller att fastighetsägaren avstått sanering. Den 1 april 2010 bildades Trafikverket efter en sammanslagning av Banverket, Vägverket och SIKA. Banverket hade ett övergripande inventeringsansvar avseende verksamheter i anslutning till bl.a. järnvägs- och bangårdsområden. I Haparanda kommun har fyra objekt inventerats och riskklassats. Svevia AB är ett statligt bolag som bildades den 1 januari 2009 från Vägverket Produktion. Inför bolagiseringen genomfördes en kartläggning av de fastigheter som Vägverket Produktion förde med sig in i det nya bolaget. Kartläggningen gjordes för att uppskatta miljöskulden och utfördes enligt MIFO-modellen. I Haparanda kommun har två objekt inventerats och riskklassats. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har i uppdrag att inventera och undersöka områden som har förorenats av statliga organisationer som inte längre finns kvar. SGU har i dagsläget inte identifierat något objekt i Haparanda kommun. 23

3 Diskussion I Haparanda kommun har det inte bedrivits storskalig industri i någon större utsträckning. Den största delen av de inventerade (och identifierade) objekten är småskaliga verksamheter och merparten återfinns koncentrerade till tätorten. Inom ramen för Länsstyrelsens inventering framkom inga objekt i riskklass 1, vilket ses som positivt. Endast ett objekt har placerats i riskklass 2 och bedöms därmed utgöra stor risk för människors hälsa och miljön. I första hand bör detta objekt prioriteras för framtida undersökningar. Riskklassningen enligt MIFO fas 1 innehåller ett relativt stort mått osäkerhet, eftersom den inte underbyggs av markundersökningar och den verkliga föroreningssituationen för ett objekt kan därför variera inom ett brett intervall. Efter provtagning och analyser kan ett objekt visa sig vara antingen mer förorenat än vad som befarats, eller i princip helt opåverkat. Nya uppgifter eller undersökningar kan på så vis komma att förändra riskklassningen. Arbetet med förorenade områden i Haparanda kommun anses inte avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden. 4 Referenser Naturvårdsverket 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918. Naturvårdsverket förlag, Stockholm. ISBN 91-620-4918-6 Naturvårdsverket 2008: Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Utgåva 4, 2008. Naturvårdsverket, Stockholm. Elektronisk publikation. ISBN 91-620-1234-7.pdf Miljömålsportalen 2013: Hemsida 2013-03-27, miljömålet Giftfri miljö, http://www.miljomal.nu/sv/miljomalen/4-giftfri-miljo/ Svenska Petroleum Institutet 2013: Hemsida 2010-03-27, SPIMFAB, http://www.spimfab.se/bakgrund.asp 24

Bilaga 1 Karta över potentiellt förorenade områden i Haparanda kommun. 25

Bilaga 2 Översiktlig tabell över identifierade branscher i Haparanda kommun, sorterade efter branschriskklass och därefter antal objekt. Primär Bransch Branschriskklass Antal Drivmedelshantering 2 11 Kemtvätt - med lösningsmedel 2 3 Glasindustri 2 2 Betning av säd 2 1 Sågverk med doppning 2 1 Träimpregnering 2 1 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier 3 69 Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel 3 37 Skrothantering och skrothandel 3 14 Mellanlagring och sorteringsstation avfall 3 7 Grafisk industri 3 6 Skjutbana - kulor 3 4 Tillverkning av plast - polyester 3 4 Förbränningsanläggning 3 3 Gummiproduktion 3 3 Ytbehandling av metaller, mekaniska/fysikaliska processer 3 3 Elektroteknisk industri 3 2 Betong- och cementindustri 3 1 Garveri - övriga 3 1 Oljegrus- och asfaltsverk - stationära 3 1 Skjutbana - hagel 3 1 Sågverk utan doppning/impregnering 4 16 Avloppsreningsverk 4 14 Ytbehandling av trä 4 2 Motorbanor 4 1 Plantskola - övriga 4 1 Totalt antal 210 26

Bilaga 3 Karta över inventerade objekt i Haparanda kommun. 27

Bilaga 4 Översiktlig tabell över inventerade objekt i Haparanda kommun med hänvisningar till sidnummren. Objektnamn Fastighet Bransch Riskklass Sida Haparanda kemiska tvätt, press och färgning Anden 5 Domus (tvättbar) Laxen 5 Kemtvätt - med lösningsmedel Kemtvätt - med lösningsmedel 2 9 3 10 Övre kvarnen i Kukkola Kukkola Betning av säd 3 11 Gunnar Österberg AB Vuono 17:22 Haparanda Bilskrot & Bärgningstjänst Vuono 28:3 Stridfeldt bilskrot Nikkala 5:45 Tapanis Buss F.d. Nikkala Skrot & Service HB Vuono skjutbana Haparanda 6:49, Haparanda 6:44 Haparanda 6:48 Vuono 14:6, Vuono 9:2 Skrothantering och skrothandel Skrothantering och skrothandel Skrothantering och skrothandel Skrothantering och skrothandel Skrothantering och skrothandel 3 12 3 13 3 14 3 15 3 16 Skjutbana - kulor 3 17 JO Lindroth garveri Haparanda 29:31 Garveri - övriga 3 18 UHAB Industrigummering AB Lagret 1 Gummiproduktion 4 19 Haparanda Glasbruk Haparanda 29:33 Glasindustri 4 20 Polar Glasbruk AB Vakten 16 Glasindustri 4 21 28