ÅRSREDOVISNING för Skatteverket och exekutionsväsendet Budgetåret 2005

ÅRSREDOVISNING för Skatteverket och exekutionsväsendet Budgetåret 2005

VERKSLEDNINGEN HAR ORDET 3 KORT OM SKATTEVERKET OCH KRONOFOGDEMYNDIGHETERNA 5 SAMLAD ÖVERSIKT 9 VERKSAMHETSOMRÅDE SKATT 13 Beskattning 25 Folkbokföring 43 Fastighetstaxering 47 Brottsbekämpning vid skattebrottsenheterna 50 Registrering av bouppteckningar 53 EXEKUTIONSVÄSENDET 55 Indrivning och annan verkställighet 61 Summarisk process 67 Skuldsanering 71 Förebyggande kommunikation 74 Konkurstillsyn 77 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 79 ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGAR 85 Återrapportering enligt regleringsbrev 85 Uppdrag enligt regleringsbrev 95 UPPLYSNINGAR OM REDOVISNINGEN 97 FINANSIELL REDOVISNING 101 Resultaträkning 101 Balansräkning 102 Anslagsredovisning, anslag 104 Anslagsredovisning, inkomsttitlar 108 Finansieringsanalys 110 Tilläggsupplysningar och noter 120 Sammanställning väsentliga uppgifter 122 Ersättningar till styrelsen 123 Uppgifter om sjukfrånvaro 124 1

2

VERKSLEDNINGEN HAR ORDET telefonservice. Under året har vi också organiserat om huvudkontoret och skapat ett helt nytt verksamhetsstöd för både skatt och KFM. Inte vilket år som helst Inget år är det andra likt. Det är kanske en simpel slutsats när man summerar ett år, men ändå en att vara glad över. Motsatsen skulle betyda att vi stod stilla. Vi står inte stilla! Under 2005 har vi återigen tagit en hel del grepp för att bli mera enhetliga och mera effektiva. Vi har fortsatt koncentrera verksamhet. På KFM-sidan gäller det den summariska processen, skuldsaneringen, konkurstillsynen samt rättelser och gallringar. På skattesidan har vi beslutat att koncentrera bouppteckningsverksamheten. Vår gemensamma växel finns numera bara på tre ställen. Vi har också bidragit till regeringens utlokalisering av statlig verksamhet, framför allt inom kronofogdemyndighetens område. Vi har förberett starten av ett nytt kundcenter för kronofogdemyndigheten och vi har förbättrat förutsättningarna för ledning och styrning när det gäller skattesidans De förändringar vi gör syftar hela tiden till att få till en ännu bättre kärnverksamhet, även om det ibland inte bara är kärnverksamheten som står i fokus för förändringarna. Medborgarna, skattebetalarna, har ett rimligt krav på att vi hela tiden ska leverera ett bättre resultat till lägre kostnad. Samtidigt som vi förändrar måste vi kunna arbeta för ett bra resultat. Medarbetarna i vår förvaltning har visat att det går. Det finns en värdefull egenskap som kännetecknar medarbetarna i vår förvaltning och det är det stora ansvaret för arbetsuppgiften. I år visar det sig i resultatet för summarisk process. Där har ärendeinflödet varit högre än någonsin samtidigt som verksamheten ställts om från 21 till fem orter. Men handläggningstiderna håller. Samma sak ser vi inom skuldsaneringen. Även indrivningen har gått bra 2005. 90 procent av alla nya gäldenärer utreds inom två månader, vilket är viktigt, bland annat för att man inte ska komma tillbaka med nya skulder. Fortfarande är dock de regionala skillnaderna för stora. 3

På skatteområdet har folkbokföringsverksamheten gått bra, med kortare handläggningstider och inga större regionala skillnader. När det gäller beskattningsverksamheten finns det ett område som vi inte är nöjda med, och det är telefonservicen. Här måste vi bli bättre 2006. En stor framgång var emellertid antalet e-deklaranter som mer än fördubblades till 2,1 miljoner. Vi har också haft 15 miljoner besök på vår webbplats under året. Ett annat glädjeämne är uppbördsförlusten som i år ligger på en mycket låg nivå 99,65 procent av alla debiterade skatter kommer in till statskassan. Andra positiva signaler under året är att sjukfrånvaron går åt rätt håll, nämligen neråt. Vårt arbetsklimat har förbättrats. I genomsnitt 88 procent av medarbetarna har förtroende för sin närmaste chef. Under året har vi också tagit oss an en annorlunda uppgift. Efter tsunamikatastrofen föreslog vi en snabbare hantering av dödförklaringar för vissa situationer, vilket också snabbt blev lagstiftning. Handläggningen av dessa ärenden har varit ett tungt arbete, men som haft stort värde och underlättat tillvaron för de anhöriga. Förutsättningarna för 2006 ser bra ut. I budgetpropositionen fick vi en stor förstärkning på 420 nya medarbetare till Skatteverket, för att stävja fusk och hjälpa medborgare göra rätt från början. Där kommer vi att visa att de pengarna var rätt satsade. Vi har alltså gott hopp om att 2006 inte heller blir likt något annat år! MATS SJÖSTRAND KATRIN WESTLING PALM 4

KORT OM SKATTEVERKET OCH KRONOFOGDEMYNDIGHETERNA Skatteverket hanterar skatteärenden för medborgare och företag, ärenden om folkbokföring, fastighetstaxering och bouppteckningar samt gör brottsutredningar. Den 1 september 2005 infördes en ny organisation på huvudkontoret. Samtidigt bildades en helt ny organisation, verksamhetsstöd för skatt och KFM (kronofogdemyndigheterna). Skatteverkets huvudkontor leder och styr skatteregionerna, storföretagsskatttekontoret och verksamhetsstöd för skatt och KFM. Under 2005 fanns nio skatteregioner. Skatteregionerna och storföretagsskattekontoret har 9 300 medarbetare, huvudkontoret 375 och verksamhetsstöd för skatt och KFM 1 000 medarbetare. Skatteverket bedriver verksamhet på 113 orter i landet. Utanför Skatteverket finns tio kronofogdemyndigheter för vilka Skatteverket med sitt huvudkontor är chefsmyndighet. Kronofogdemyndigheterna har 2 400 medarbetare och bedriver verksamhet på 67 orter i landet. Huvudkontor Skatteverket Nio skatteregioner Storföretagsskattekontoret Verksamhetsstöd för skatt och KFM *) Tio kronofogdemyndigheter (KFM) *) Verksamhetsstöd för skatt och KFM tillkom den 1 september 2005 i samband med omorganisationen av huvudkontoret. 5

Ny styrningsstruktur ger tydligare styrning En ny styrningsstruktur har arbetats fram under året. Vårt uppdrag från regeringen, vår vision och våra mål på lång sikt talar om i vilken riktning vi ska och vilka effekter vi ska nå. Våra värden och medarbetarpolicyn ska genomsyra styrningen av verksamheten och allt vi gör. Värden/värderingar Medarbetarpolicy Vårt uppdrag Vision Mål lång sikt Mål kort sikt Mått & målvärden Aktiviteter Framtidsbild Skatteverket & KFM 2012 Strategier Vår vision Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Skatteverket och kronofogdemyndigheterna har en vision om Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Med visionen uttrycker vi samhällsnyttan av vårt arbete. Meningen är att medborgare och företag ska lämna korrrekta uppgifter för bland annat folkbokföring, lämna deklarationer, betala sina skatter och inte dra på sig skulder eller förpliktelser som man inte kan eller vill fullgöra. Målen på lång sikt inriktas på de effekter vi ska nå Målen på lång sikt är i hög utsträckning effektmål och står för kontinuiteten i verksamheten. Dessa mål är viktiga att följa för att se hur verksamheten utvecklas. Effekter i verksamheten syns dock oftast inte på kort sikt och en säker bedömning av utvecklingen kan därför inte göras varje år för alla mål. För att se sambandet mellan våra aktiviteter och effekterna behöver ofta utvärderingar göras. Vi anser att mål på kort sikt endast ska finnas inom områden där det i nuläget behövs en kraftsamling. Inriktningen för målen på kort sikt och målens nivåer är anpassade för att vi stegvis ska kunna närma oss och på sikt nå de långsiktiga målen. I takt med att kortsiktiga mål har nåtts bör de upphöra som mål. Där det behöver säkerställas att verksamheten inte försämras sätts målvärden. Organisationsförändringar Ny organisation för Skatteverkets huvudkontor Syftet med den nya omorganisationen är att säkerställa att rättsfrågorna och produktionen befinner sig i fokus samt att skapa utrymme för en ökad satsning på utvecklingsfrågor. Målet var också att skapa tydligare ledning och styrning av Skatteverket samt en organisation som snabbare kan anpassa sig till nya förutsättningar. En viktig del i omorganisationen var bildandet av en gemensam stödfunktion för drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt stöd för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. Denna stödfunktion är nu samlad i en särskild organisation, verksamhetsstöd för skatt och KFM. Ny regionindelning för Skatteverket Under året beslutade Skatteverket om ny regionindelning för skatteverksamheten. Från och med den 1 januari 2006 är Skatteverket indelad i sju regioner. Syftet med denna regionindelning är att åstadkomma starkare utvecklingskraft, bättre ledningsstruktur och utökade möjligheter till specialisering och effektivisering. 6

Mittregionen Norra regionen Verksamhet inom exekutionsväsendet koncentreras Med anledning av Lokaliseringsutredningen beslutades att verksamhetsgrenarna summarisk process och skuldsanering skulle koncentreras till fem orter. En koncentration av konkurstillsynen utreds. Ett kundcenter har också införts på fem orter. Ett förberedelsearbete pågår för en ny indelning av indrivningsverksamheten i fem avdelningar. Den nya indelningen är tänkt att träda i kraft i samband med att Kronofogdemyndigheten blir en myndighet. Västra regionen Mälardalsregionen Stockholmsregionen Östra regionen Södra regionen Kronofogdemyndigheten kvar i Skatteverket Under hösten lämnade regeringen i budgetpropositionen förslag på kronofogdemyndigheternas framtida organisatoriska hemvist. Regeringen anser att kronofogdemyndigheterna ska bli en myndighet och att regionindelningen ska upphöra. Skatteverket ska leda och styra Kronofogdemyndigheten. Regeringen har för avsikt att under 2006 föreslå de lagändringar som är nödvändiga ifråga om ledning och styrning av kronofogdemyndigheterna. Regeringen avser också att klargöra hur borgenärsuppgifterna ska hanteras i framtiden. Regeringsförslag till lagändringar har ännu inte lämnats. Överskott i budgeten För 2005 redovisade Skatteverket ett överskott på 163 miljoner kronor. Huvudorsaken till överskottet var en osäkerhet i de ekonomiska förutsättningarna för 2005 och en styrning mot en ekonomi i balans (nollresultat). Styrningen mot noll-resultat var en följd av att reglerna om anslagssparande och anslagskredit satts ur spel för året. Detta ledde till en alltför stor försiktighet och återhållsamhet i organisationen. Det sena beskedet om medelstillskott i samband med utlokaliseringen till Östersund och Visby har också bidragit till överskottet. Totalt handlade det om 45 miljoner kronor i merkostnader. I och med återställandet av sparande- och kreditgränser har förutsättningarna för en långsiktighet i ekonomistyrningen och verksamheten återupprättats. Möjligheten till sparande och kredit skapar därmed förutsättningar att planera och genomföra långsiktiga förändringar. 7

8

SAMLAD ÖVERSIKT Mål i regleringsbrevet 2005 Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Året som gått Vi är nöjda med resultatet trots att vi inte når alla uppsatta mål för 2005. Vi har tagit flera viktiga steg för att nå enhetlighet i verksamheten och förenkla för medborgare och företag. Effektiviteten förbättras ständigt och vi bidrar i ökad utsträckning i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Men visst kan vi bli ännu bättre och öka produktiviteten i våra åtgärder. Vi bedömer att vi bidrar till målet för politikområdet Skatt, tull och exekution. Genombrott för den elektroniska inkomstdeklarationen Äntligen har vi lyckats i vår ambition att få genomslag för den elektroniska inkomstdeklarationen. Över två miljoner deklarationer lämnades via Internet, sms eller telefon vilket är en fördubbling jämfört med 2004. En starkt bidragande orsak till detta genombrott var möjligheten att få tillbaka sin skatteåterbäring före midsommar. 9

Väsentliga mått: Samlad översikt för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna 2003 2004 2005 Total skatteuppbörd (tkr) 1 132 162 000 1 181 139 000 1 258 379 000 1) Indrivet belopp (tkr) 8 633 251 8 405 684 8 622 004 Kostnader (tkr) 7 412 415 7 656 887 7 713 707 2) Intäkter (tkr) 429 238 425 414 402 700 2) Inbetalda ansökningsavgifter m.m. till kronofogdemyndigheterna (tkr) 881 668 916 799 971 243 Källa: Skatteverkets räkenskaper, Agresso, GIN-Skatt och PLEX. Not 1: I total skatteuppbörd ingår inte räntor (1 330 623 tkr), offentligrättsliga avgifter (2 435 665 tkr), övriga inkomster av statens verksamhet (93 989 tkr) samt avgifter som tagits in och utbetalats till svenska kyrkan och andra trossamfund (14 220 603 tkr), jämför anslagsredovisning mot inkomsttitel på sidorna 106-107 samt tabell på sidan 39. Not 2: Kostnaderna fördelar sig på Verksamhetsområde skatt (6 108 605 tkr), exekutionsväsendet (1 605 102 tkr). Intäkterna fördelar sig på verksamhetsområde skatt (385 511 tkr) och exekutionsväsendet (17 189 tkr). Försämrad service i skatteupplysningen fler fick vänta längre i telefon Vår ambition har under de tre senaste åren varit att 75 procent av de som ringer till skatteupplysningen ska få kontakt med en handläggare inom fem minuter. Från att tidigare i stort sett ha nått upp till denna målsättning, försämrades servicenivån radikalt och endast 59 procent fick kontakt inom fem minuter. Detta är inte ett acceptabelt resultat. Skatteupplysningen kommer att genomgå stora förändringar och från och med hösten 2006 bildar skatteupplysningen en riksorganisation som organisatoriskt kommmer att tillhöra en region. Rättstillämpningen mer enhetlig Ett av syftena, med att skatteförvaltningen blev en myndighet, var att rättstillämpningen ska vara enhetlig och likformig. Skatteverket har meddelat ett stort antal uttalanden i rättsliga frågor, så kallade styrsignaler. Arbetet med dessa styrsignaler, publicering och spridning av dem både internt inom Skatteverket samt externt till allmänhet och företag bidrar i hög grad till en mer enhetlig rättstillämpning. Även bildandet av expertgrupper och nätverk för informationsspridning samt deltagande i gemensamma kontroll och informationsinsatser är viktiga bidrag. Fortsatt satsning på kortare handläggningstider Under senare år har vi satsat på att förkorta genomströmningstiderna. Särskilt inom kronofogdemyndigheterna har fokuseringen givit resultat. Såväl inom indrivningen som skuldsaneringen har det skett en väsentlig förbättring. Inom folkbokföringsområdet, som hanterar över två miljoner ärenden per år, sker handläggningen snabbare än tidigare. Generellt inom beskattningen har genomströmningstiderna förbättrats, men det finns fortfarande områden där vi inte når alla mål och ambitionsnivåer. De regionala skillnaderna fortsätter att minska Ett övergripande krav på vår verksamhet är att medborgare och företag ska behandlas lika, oberoende av var personen är bosatt eller var företaget har sitt säte. Detta krav gäller såväl rättstillämpning som hur lång tid det tar att handlägga ärenden. Vi kan konstatera att vi är på rätt väg, men att det återstår en del. Hos kronofogdemyndigheterna har 10

de regionala skillnaderna i handläggningstider minskat, men inte tillräckligt mycket. Under 2006 kommer kronofogdemyndigheterna att ha ett ökat fokus på att utjämna såväl regionala som inomregionala skillnader. Skatteverket har tagit flera viktiga steg för att nå enhetlighet i verksamheten. De omotiverade skillnaderna i kontrollnivåer mellan och inom regionerna har minskat. Även skillnaderna i genomströmningstider har minskat inom de flesta områden. Minskade skillnader beror bland annat på omfördelning av material mellan regioner och genomförda koncentrationer. Förbättrat resultat för kronofogdemyndigheterna trots omfattande omställningsarbete Kronofogdemyndigheterna har genomfört ett omfattande omställningsarbete under året främst inom verksamhetsgrenarna summarisk process och skuldsanering. Medarbetarna har trots en stor osäkerhet om sina framtida anställningar gjort ett mycket gott arbete och verksamhetsresultatet har utvecklats positivt. Inom den största verksamhetsgrenen indrivning har resultatet totalt sett förbättrats, men förbättringen är ojämn mellan myndigheterna. Tydliga effekter av kronofogdemyndighetens förebyggande kommunikation färre skuldsatta barn Vi ser tydliga effekter av den förebyggande kommunikationen. Ett stort antal aktiviteter och samverkansprojekt har resulterat i att gäldenärer i olika prioriterade grupper, har minskat väsentligt. I likhet med tidigare har vi satsat mycket på att väcka debatt kring problemet med minderåriga som är skuldsatta. Tillsammans med andra åtgärder har detta lett till en minskning av antalet restförda barn. Idag är knappt 3 000 barn restförda i kronofogdemyndighetens register, jämfört med närmare 4 500 för två år sedan. Sjukfrånvaron fortsätter att minska Sedan 2002 har sjukfrånvaron inom Skatteverket och kronofogdemyndigheterna minskat med 14 procent. Stressen minskar och arbetsklimatet förbättras enligt de mätningar som görs. Förtroendet för närmsta chef ökar. Ett mycket bra resultat för den summariska processen Inom den summariska processen har vi haft det högsta målinflödet någonsin, över 850 000 inkomna mål. Trots att målinflödet ökat med fem procent konstaterar vi att kvaliteten inom denna del av verksamheten har blivit ännu bättre samtidigt som den blir alltmer kostnadseffektiv. 11

12

Verksamhetsområde Skatt Å RSREDOVISNING 2005 79% 21% Exekutionsväsendet VERKSAMHETSOMRÅDE SKATT Källa: Kostnader från Agresso. Mål i regleringsbrevet 2005 Skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar. Taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar. Olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet. Skatteverket arbetar i riktning mot de övergripande målen Verksamhetsområdet Skatt har fem verksamhetsgrenar beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning och registrering av bouppteckningar. Vi bedömer att vi arbetar i riktning mot målen i regleringsbrevet. Beskattningsverksamheten följer den planerade inriktningen. Denna innebär att påverka normer och attityder, att informera för att det ska bli mer rätt från början, att inrikta kontrollen mot särskilda riskområden samt att satsa på brottsbekämpning. Under året genomfördes fastighetstaxering av lantbruk. Den förenklade fastighetstaxeringen av småhus 2006 förbereddes och påbörjades. För folkbokföringen förbättrades registerkvaliteten och genomströmningstiderna förkortades. Inom skattebrottsenheterna fortsatte uppbyggnaden av verksamheten och förundersökningarna var enligt en av åklagarna utförd uppföljning av mycket hög kvalitet. Väsentliga mått: Översikt för Skatteverket 2003 2004 2005 Kostnader (tkr) 5 791 215 6 056 186 1) 6 108 605 Intäkter (tkr) 405 051 404 736 385 511 Effektindikator Andel som har förtroende för Skatteverket (allmänhetens uppfattning) 2) 48 % 2) Andel som har förtroende för Skatteverket (företagens uppfattning) 54 % 2) 50 % Kostnad per invånare 3) 620 645 633 Källa: Agresso och TID. Not 1: Kostnaderna för 2004 har justerats på grund av ändrad fördelning av kostnader mellan verksamhetsgrenar. Not 2: Ingen undersökning genomfördes detta år. Not 3: Fastprisberäknat. 13

Bouppteckningsverksamheten har koncentrerats till färre orter och genomströmningstiderna var fortfarande på en relativt god nivå. Personalresurserna ökade något Totalt arbetad tid ökade med drygt 100 årsarbetskrafter till 9 300 årsarbetskrafter. Ökningen av tid berodde bland annat på något fler rekryteringar i förhållande till avgångar, något lägre sjuktal, något högre andel av personalen som redovisar tid och fler arbetstimmar under året. En normal månad utan semestrar lämnar 96 procent av personalen tidredovisning. Arbetad tid beräknas schablonmässigt utifrån tidredovisningssystemet och antalet årsarbetskrafter är inte jämförbart med antalet anställda. Skatteverkets personalresurser Folkbokföring 900 årsarbetskrafter (10 %) Fastighetstaxering 400 årsarbetskrafter (4 %) Brottsbekämpning 250 årsarbetskrafter (3 %) Bouppteckning 150 årsarbetskrafter (2 %) Beskattning 7 600 årsarbetskrafter (82 %) Källa: TID. Anm: 1 årsarbetskraft = 210 dagar. Anm: Andelen tid är oförändrad för alla verksamhetsgrenar förutom Brottsbekämpning där andelen var 2 % föregående år, andelen tid ökade med 0,2 % till 2,55 %. Arbetet med att effektivisera verksamheten pågår fortlöpande Målet är svårt att mäta men vi bedömer att verksamheten effektiviseras kontinuerligt. Under 2006 ska metoder utvecklas för att mäta effektiviseringar. Många utvecklingsinsatser som har betydelse för effektiviteten i verksamheten pågår eller planeras. Nya ITstöd, utveckling av arbetsmetoder, koncentration av arbetsuppgifter, förbättrad information och intensifierad uppföljning bidrar till hög effektivitet och kvalitet i verksamheten. Utvecklingsinsatserna för att öka effektiviteten beskrivs närmare under avsnittet Övriga återrapporteringar. Andra åtgärder för ökad effektivitet beskrivs under de olika verksamhetsgrenarna. Verksamhetens inriktning Verksamhetens inriktning är att det ska vara rätt från början Skatteverkets mål är att skatte- och uppbördsfelet ska vara så litet som möjligt samt att uppgifter som lämnas till oss ska vara korrekta. En grundförutsättning för detta är frivillig medverkan för att så mycket som möjligt ska bli rätt från början. Förebyggande åtgärder är det centrala även om det alltid kommer att finnas behov av att åtgärda fel som redan inträffat. Forskning visar att det är lättare att hindra uppkomsten av ett felaktigt beteende än att ändra ett redan befintligt beteende. Vårt arbete kan sammanfattas med att vi förebygger fel, vi åtgärdar fel som ändå finns och vi säkerställer att de inte händer igen. Beskrivning av Skatteverkets effektmål Långsiktigt mål Effektiviteten i verksamhetens processer förbättras ständigt. Måluppfyllelse Målet uppfyllt Förtroende för skattesystemet Förtroende för Skatteverket Normer och attityder Upplevd risk för upptäckt Lätt att göra rätt Medverkan: Genom rätt från början Felaktiga uppgifter Skatt-, uppbördsfel Korrekta uppgifter Betalda skatter 14

Förtroende, normer och attityder är viktiga för frivillig medverkan Medborgarnas förtroende för Skatteverket och skattesystemet påverkar viljan att göra rätt för sig. Förtroendet för Skatteverket påverkas av vad vi gör och hur vi gör det. Upplevd risk för upptäckt bibehåller och stärker normer och attityder mot fusk. Normer och attityder har mycket stor betydelse för beteendet och kan även påverkas genom kampanjer. Det är viktigt att det är lätt att göra rätt så att de oavsiktliga felen kan minimeras. Att det är lätt att göra rätt bidrar också till att stärka förtroendet. Betalda skatter och korrekta uppgifter i våra register Av all skatt som borde betalas kommer 90 procent in Totalt betaldes 1 258 miljarder kronor in i skatter och avgifter 2005. Av all skatt som borde betalas motsvarar detta drygt 90 procent. Drygt 100 miljarder kronor per år uteblir (skattefelet). Beräkningen av skattefelet gjordes 2002 och felet ligger troligtvis kvar på samma nivå idag. Dock har fördelningen mellan de olika delarna förändrats med bland annat en förskjutning mot det internationella området. Arbete påbörjat för att mer regelbundet följa delar av skattefelet Hela skattefelet, som består av flera olika delar, kan inte mätas annat än genom utvärderingar. Att regelbundet följa alla delar är inte möjligt. Vi har påbörjat ett arbete med att beräkna förändringar inom några av delarna. Ett sätt att mäta en del av skattefelet är genom slumpmässiga urval inom ett 20-tal riskområden. Under 2005 gjordes en första mätning. Svarta inkomster står för större delen av skattefelet Svartarbete i olika former bedöms svara för bortåt 60 procent av det totala skattefelet. Vid Skatteverket pågår en kartläggning av svartarbete. En bearbetning av skatterevisioner genomförda 1995-2003 samt en särskild analys av offentlig statistik av arbetsinkomster och levnadsnivåer pekar på att dolda arbetsinkomster är starkt koncentrerade till små företag. Området oredovisade inkomster och svart arbete beskrivs närmare i avsnittet om beskattning. Fortsatt låga uppbördsförluster Uppbördsförlusten var 4,6 miljarder kronor vilket var en minskning med 0,4 miljarder. Mätt som andel av de totala skatterna utgör uppbördsförlusterna 0,35 procent. Den viktigaste förklaringen till minskningen av uppbördsförlusten var konkursutvecklingen. Antalet konkurser minskade med elva procent. Registerkvaliteten förbättras fortlöpande men mycket finns kvar att göra En hög kvalitet på basuppgifterna i våra register är viktig både ur ett samhällsperspektiv och för verksamheten. En aktivitet under 2005 har varit en genomgång av de som felaktigt inte varit momsregistrerade i våra register. En annan registervårdande aktivitet på regionerna har varit en genomgång av momsregistrerade som saknar branschkod (SNI). Åtgärderna har med stor sannolikhet bidragit till en bättre registerkvalitet men mycket återstår att göra. Kvaliteten i folkbokföringsregistren har ökat men kontrollinsatser och signaler från andra myndigheter har visat att det fortfarande finns fel. 15

Medverkan genom rätt från början De flesta deklarationerna lämnas i rätt tid, färre skönsbeskattas,... Att deklarationer kommer in, kommer in i rätt tid och med få uppenbara fel är indikatorer på att medborgare och företag medverkar till att underlagen för beskattning är rätt från början. Det stora flertalet medborgare och företag lämnar in inkomstdeklarationer respektive moms- och arbetsgivarredovisningar i rätt tid. Knappt en procent inom respektive skatteslag blir skönsbeskattade. Antalet skönsbeskattningar minskade vilket är positivt. Till stor del beror denna minskning på bättre kvalitet i våra register.... e-deklarationer minskar uppenbara fel... Andelen uppenbara fel i inkomstdeklarationerna (felaktiga överföringar, felsummeringar med mera) har inte kunnat mätas. Bedömningen är att ökningen av e-ink minskade antalet fel. Andelen uppenbara fel i skattedeklarationen var oförändrad jämfört med 2004 Förtroende för skattesystemet och Skatteverket Varje år genomför Skatteverket enkätundersökningar om synen på skattesystemet, skattefusket och vårt arbete. Vartannat år riktas undersökningarna till allmänheten och vartannat år till företagen. År 2005 riktades undersökningen till företagen. Svar från statistiska undersökningar måste tolkas med stor försiktighet men är ändå ett viktigt underlag för att bedöma vår verksamhet och särskilt flera av effektmålen. Långsiktigt mål Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket. Målbedömning Oförändrat resultat Förtroendet för Skatteverket är stabilt och större än för andra myndigheter... Allmänhetens uppfattning om skattesystemet har över en längre tidsperiod varierat kraftigt. Svängningarna i uppfattningen om skattesystemet påverkar dock inte uppfattningen om Skatteverket.... men medborgarna gör fler rättelser och begär fler omprövningar Antalet självrättelser har ökat med fyra procent. Det är bra att medborgarna rättar felaktiga uppgifter men dessa rättelser inklusive omprövningar är ändå en indikator på brister i underlagens kvalitet. Det är önskvärt att antalet minskar. 16

Företagens förtroende, andel av tillfrågade i procent 100 % Instämmer (4, 5) Varken eller (3) Instämmer inte (1, 2) Vet ej/ej svar 75 % 50 % 25 % Långsiktigt mål Genom en ökad mångfald har medborgarnas förtroende för vår förvaltning ökat. Målbedömning Kan ej bedömas 0 % 1999 2002 2003 2005 2003 2005 Totalt sett har jag förtro- Totalt sett har ende för Skatteverket. jag förtroende för myndigheter i allmänhet. Källa: Riksenkäter till företagen 2005. Bas: Samtliga. Anm: För mer information om redovisning av enkätresultat, se avsnitt Upplysning om redovisning. Enligt våra undersökningar instämmer cirka hälften av de tillfrågade företagen i påståendet att de har förtroende för Skatteverket. År 2005 var förtroendet något lägre än 2002 men jämfört med övriga mätår finns ingen statistiskt säkerställd förändring. Andelen som inte har någon åsikt har ökat sedan 2002. Någon statistiskt säkerställd förändring av medelvärdet kan inte ses. Utvecklingen av effekter måste ses i ett längre perspektiv. Vi anser att förtroendet är stabilt över en längre tid. Det är emellertid väsentligt att noga följa utvecklingen för att se att förändringen inte är början på en negativ trend. I jämförelse med andra myndigheter ligger Skatteverket mycket bra till. Endast drygt en tredjedel av företagen har förtroende för myndigheter i allmänhet.... men förtroendet måste öka för att vi ska vara nöjda Att förtroendet är stabilt och högre än för andra myndigheter räcker inte för att vi ska vara nöjda och nå framgång i vårt arbete. Vi satsar därför ytterligare på insatser som bidrar till att öka förtroendet. För företagarna har rättvisa och tydlighet stor betydelse för förtroendet. För allmänheten är tydlighet och service viktigt. Med tydlighet avses bland annat korrekta svar på frågor och enkelt tal- och skriftspråk. Mångfaldens specifika påverkan på förtroendet kan inte mätas Mångfald är ett medel för att bland annat öka förtroendet men mångfaldens specifika påverkan på förtroendet kan inte mätas. Det långsiktiga målet om mångfald har därför tagits bort 2006. Även i fortsättningen är det viktigt att arbete inom området bedrivs. Framgångsrikt mångfaldsarbete Ett exempel på aktivitet inom området är EU-projektet Mångfaldspraktikanter som har bedrivits i region Malmö under 18 månader. Cirka 60 personer med annan härkomst än svensk har fått praktik under sex månader. Efter projektets slut har ett trettiotal personer fått fasta eller tidsbegränsade anställningar vid Skatteverket. Utvärderingen visar att den personal som arbetat tillsammans med projektdeltagare är mer positiva till att arbeta med personer med annan bakgrund. Vi bedömer att projektet bidragit till att få en öppnare organisation. Projektet har uppmärksammats av Statens kvalitets- och kompetensråd, Ekonomistyrningsverket samt Statskontoret som ett bra exempel på nytänkande och förändring i statsförvaltningen. Företagare som vuxit upp utanför Sverige har högre förtroende för Skatteverket Företagare som vuxit upp utanför Sverige har enligt årets undersökning högre förtroende för Skatteverket än företagare som vuxit upp i Sverige. De tycker också i högre grad att vi utför vår uppgift på ett bra sätt. 17

Normer och attityder Normer styr människors beteenden och därför ska vi påverka normerna. Viljan att göra rätt bygger på att medborgare och företag kan lita på att alla andra gör rätt för sig. Vi ska därför tydligt visa att vi inte accepterar fusk och att vi lyckas med våra åtgärder. Normer påverkas också genom kunskapssspridning och aktiv påverkan på attityder till fel och fusk. Långsiktigt mål Medborgare och företag accepterar inte skattefusk. Målbedömning Oförändrat resultat Obalans mellan skattelagstiftningen och allmänt rättsmedvetande Den kartläggning av svartarbete som pågår på Skatteverket ger oss en insikt om vilka attityder som finns till svartarbetet. Kunskapen visar vilka åtgärder som är verkningsfulla mot svartarbete. Medborgarna har en odramatisk inställning till svartköp av hushållsnära tjänster. Man inser att svartarbete är ett problem för samhället men denna insikt har bara svag påverkan på det egna handlandet de egna behoven och plånboken styr. Det finns till exempel inom området hushållsnära tjänster en klar obalans mellan det allmänna rättsmedvetandet och skattelagstiftningen. Medborgarnas förväntningar på samhället vad gäller detta svartarbete är inte sanktioner utan att göra det möjligt att få råd att köpa hushållsnära tjänster vitt. Svart arbete + bidrag accepteras inte Attityden till andra typer av svartarbete såsom svarta anställningar och sådant svartarbete som sker samtidigt som man får A- kassa eller bidrag uppfattas inte som acceptabelt. Inom detta område förväntar sig medborgarna kraftfulla insatser från samhällets sida. Företagens inställning till skattefusk har inte förbättrats Allmänhetens acceptans för skattefusk minskade enligt 2004 års riksenkät. Motsvarande tendens kan vi inte se för företagen i 2005 års riksenkät. Viljan att betala sina skatter så länge alla eller nästan alla andra gör det har varit konstant de senaste åren men har minskat sedan slutet av 90-talet. Ungdomar är mindre positiva till svartarbete Skatteverket tog 2001 initiativ till en kampanj mot svartjobb för ungdomar i åldern 16-20 år. Syftet har varit att förändra ungdomarnas alltför positiva attityd till att jobba svart. Olika aktiviteter har genomförts under åren 2002 till 2004, bland annat brev, reklamfilmer och en Svart låda med rollspelsmaterial om skatter och svartjobb. Ungdomar Det är okej att folk jobbar svart, andel som instämmer 2002 2003 2004 2005 26 % 22 % 18 % 16 % Källa: Enkätrapport från GfK Sverige AB maj 2005. Mätningen 2002 gjordes innan kampanjen startade och mätningen 2005 efter att kampanjen avslutats. Resultaten visar att det går att förändra attityder. Vi kommer fortlöpande att mäta ungdomarnas attityd till svartjobb för att se om trenden håller i sig. Kampanjen har belönats flera gånger för såväl effektivitet som kreativitet. Under 2005 fick Svarta lådan reklambranschens finaste utmärkelse Guldägget, i klassen direktreklam samt silverpriset i Postens motsvarande tävling i direktreklam. Enligt Sifo accepterar allt fler medelålders män svartarbete Enligt en mätning som Sifo gjort på uppdrag av Göteborgs-Posten är 37 procent villiga att 18