www.jordbruksverket.se Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018
Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018
5 BUDGETUNDERLAG 2016 2018
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren 2016-2018...8 Förslag till verksamhetens finansiering...11 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2015...15 1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1...17 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1...27 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x...29 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurs sjukdomar, anslagsposterna 1-4...32 1:9 Bekämpande av växtskadegörare, anslagspost 1...38 1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4...39 1.11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. anslagspost 1...41 1:12 Finansiella korrigeringar m.m., anslags post 1...43 1:13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 1, 3 och x...46 1:14 Från EU-budgeten finansierade struktur stöd till fisket m.m., anslagspost 1 och anslagspost 3...51 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1-5, 7 och 10...53 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1, 2, 4, 9 och x...56 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 2, 4, 7 och x...61 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket anslagsposterna 1, 2, 3 och 4...64 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost 1...67 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost 1...68 1:1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost 2...69 Övriga ekonomiska villkor, investeringar...70 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras...72 Uppbörd inklusive återflöden från EU...74 Bemyndiganden...76 Bilaga 1, Landsbygdsprogrammet 2007-2013...78 7
Sammanfattning räkenskapsåren 2016-2018 Budgetunderlaget lämnas till Regeringskansliet i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om 14 100 828 tkr under år 2016. För åren 2017 och 2018 räknas med 12 573 067 tkr respektive 12 907 636 tkr. Observera att verket har räknat anslagsbelastning enbart till vissa delar vad gäller Europeiska Havs- och fiskerifonden 2014-2020 (anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1) då programmet inte är beslutat av regeringen. Jordbruksverkets budgetunderlag är komplext. Skälet till detta är en komplex verksamhet och där förutsägbarheten i utgiftstrycket är svårbedömt. Myndighetsanslaget är kärnan i verkets finansiering av verksamheten. Utöver detta anslag finns anslag för flera olika ändamål. Det finns till exempel anslag där utgifterna för 2016 inte kan beräknas med nämnvärd precision. Exempel på detta är att det inte går att förutse hur stora utbetalningarna av smittskyddsersättningar kommer att bli. Ett annat exempel är de bidrag som betalas ut inom ramen för gårdsstödet, där det slutliga utfallet bland annat är beroende av växelkursen gentemot euron. Ett tredje exempel är anslag där verket äskar medel som ett resultat av tidigare uppdrag från regeringen. Situationen är nu unik för Jordbruksverket. Dels drar de nya EU-reformerna avsevärda resurser framöver. Dels finns nya uppgifter som behöver hanteras. Detta påverkar behovet av medel inom ramen för förvaltningsanslaget. Men förstärkningar behövs även av så kallade sakanslag mot bakgrund av målsättningar som lagts fast av statsmakterna samt förslag om förstärkningar som verket redovisat i bland annat uppdrag från regeringen. Jordbruksverket behöver nu tydliggöra denna situation särskilt. Förändringen av jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken har utsatt Jordbruksverket för stora påfrestningar. Tidigare har det inte inträffat så stora förändringar vid ett tillfälle inom ramen för gårdsstödet, landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Förhandlingarna kring ny politik där Jordbruksverket deltagit i förberedelserna successivt med underlag, har dragit ut på tiden kraftigt. När Jordbruksverket planerade detta arbete var en utgångspunkt att de nya åtgärderna i sin helhet skulle börja gälla från 2014 och att det även skulle finnas rimlig tid för att omsätta de politiska besluten till regelverk samt ansöknings- och handläggningsstöd. Fortfarande (februari 2015) saknas ett antal klarlägganden gällande åtgärder där ansökningsperioden börjar i mars 2015. Jordbruksverket redovisade 2012 ett förslag till långtgående förenklingar i landsbygdsprogrammet. Men istället har komplexiteten ökat. Såväl förseningen som den ökade komplexiteten har medfört att verkets arbete blivit mycket dyrare jämfört med de beräkningar som kunde göras 2012. Utgiften till och med slutet av 2015 för implementeringen av den nya politiken beräknas nu till 360 000 tkr jämfört med 260 000 tkr som beräknades 2012. Detta belopp kan ställas i relation till de totala handläggningskostnaderna för staten, inkl. länsstyrelserna och andra samarbetspartners, som under en sjuårsperiod kan beräknas till ca 5,8 miljarder kr (6 %) eller till totalt utbetalt belopp om ca 70 miljarder kr (0,5 %). Till den utgift som redovisas ovan kommer kostnader för de analyser med mera som verket bistått regeringen med. Utmaningen den närmaste tiden är att slutföra implementeringsarbetet av den nya politiken. Verket räknar med att detta kan bli klart under 2016. Men nya regler för kompensationsstödet kommer redan stödåret 2016. Det är därför inte möjligt att nu göra en god uppskattning över de utgifter för detta som kommer att uppstå under 2016.
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Det IT-system som vi utvecklar nu måste förvaltas och kommer att dra avsevärda resurser. Med tillämpning av allmänna tumregler kan den årliga förvaltningskostnaden i början av ett systems livstid beräknas till knappt 30 000 tkr. Finansieringen av utvecklingsarbetet har i hög grad skett genom omprioriteringar inom verket och att arbetet har balanserats som pågående arbete, det vill säga en tillgång i vår bokföring. Jordbruksverkets ekonomi har hittills varit i god balans men framöver kommer stora avskrivningskostnader vilket påverkar verksamheten märkbart. Jordbruksverket har ett antal nya eller utökade uppgifter som måste utföras från 2016. Dessutom bortfaller särskild finansiering på vissa områden samtidigt som verksamheten fortsätter. Exempel på detta och som preciseras senare i budgetunderlaget är lagstiftningsarbete till följd av beslut inom det så kallade SANCO-paketet, bistå miljömålsrådet, inrätta och förvalta hästregister, dra nytta av utvecklingsarbete inom krisberedskapen, planering gällande civilt försvar, fortsätta att likrikta och samordna djurskyddskontroller, verkets ansvar inom en kommande livsmedelsstrategi, samt förbereda uppföljningar av de beslut inom jordbrukspolitiken som implementeras nu. Uppgifter som bortfaller och som nämnvärt påverkar verkets ekonomi har inte kunnat identifieras. Verket har beräknat att resursbehovet för dessa uppgifter, sett i relation till belopp per helår, uppgår till ca 23 000 tkr. Verket har ett uppdrag gällande centrum för 3R-frågor. Resursbehov kan därför inte beräknas nu. Så långt det går att bedöma nu kommer samtidigt kostnaderna till följd av införandet av den nya politiken inom jordbruk, landsbygd och fiske medföra en ökad kostnad för 2016 med ca 50 000 tkr. Detta belopp är i hög grad opåverkbart eftersom det huvudsakligen avser ökade avskrivningar och ökat underhåll av det IT-stöd som utvecklats. En grundläggande utgångspunkt för verkets prioriteringar är att säkerställa genomförandet av gårdsstödet samt landsbygds- och fiskeripolitiken. Exempel på resurskrävande uppgifter är inventering av jordbruksmark och àjourhållning av blockdatabasen samt implementeringen av den nya politiken. Jordbruksverket har bedömt att detta arbete måste prioriteras högt. Som exempel kan nämnas att verket kontinuerligt bedömer hur mycket IT-stöd olika funktioner behöver. Såväl prioriteringar utifrån resurseffektivitet som möjligheterna utifrån den tid som står till förfogande har varit viktiga faktorer i dessa bedömningar. En rättvisande blockdatabas och en väl genomförd implementering av den nya politiken ger nyttor genom en enkel hantering för dem som söker stöd, att handläggningen, inte minst på länsstyrelserna, ska bli resurseffektiv och att risken för finansiella korrigeringar från EU ska bli låg. De nya uppgifter som kommer under året måste Jordbruksverket prioritera tillsammans med verkets övriga uppgifter. Jordbruksverket kommer att fortsätta arbetet med att utveckla processerna inom verket och ta bort moment som inte är nödvändiga. Denna form av vardagsrationalisering kommer att frigöra vissa resurser. Erfarenhetsmässigt kan dock den slutsatsen dras att vinsterna kommer att motsvaras ungefär av produktivitetsavdraget i PLO-index. Exempel på verksamheter som särskilt måste analyseras är annat utvecklingsarbete än sådant som gäller stödhanteringen, verkets arbete med analyser och främjande samt de uppgifter som gäller arbete gentemot EU och andra internationella organisationer. Men även om betydande neddragningar görs inom dessa verksamheter, blir det inte tillräckligt för att få en ekonomi i balans. Risken är därför uppenbar att andra uppgifter, såsom främjandearbete, utvecklingsarbete på andra områden, analyser om politikens effektivitet och förberedelser inför översyner av politik, måste prioriteras ned. Mot bakgrund av det anförda konstaterar verket att en anslagsförstärkning krävs för 2016 med 40 000 tkr (utöver 10 000 tkr enligt tidigare riksdagsbeslut) för implementering av de nya reformerna och för ökad förvaltningskostnad. 9
För att dessutom genomföra de uppgifter som redovisades ovan, utöver genomförandet av gårdsstödet, landsbygds- och fiskeripolitiken, krävs en ytterligare anslagsförstärkning. För att nå målet om dagens ambitionsnivåer på dessa områden och att genomföra de nya uppgifterna krävs en ytterligare anslagsförstärkning med 18 000 tkr för 2016. Beloppet är lägre än det som redovisades ovan eftersom allt arbete inte beräknas komma igång förrän en bit in på året 2016. I jämförelse med beräknat belopp i höstens budgetproposition hemställer verket om att förvaltningsanslaget 1:8 för 2016 ökar med drygt 50 000 tkr mer än vad regeringen har beräknat. För övriga anslag i detta budgetunderlag hemställer verket om cirka 2 184 000 tkr (exklusive anslagen 1:13 och 1:14) mer i anslag 2016 än vad regeringen beräknade i hösten budgetproposition. För fiskerianslagen har verket enbart lämnat förslag på vissa delar då programmet inte är beslutat av regeringen ännu därför har dessa anslag inte beräknats med i jämförelsen. Av ökningen står landsbygdsstöden under anslagen 1:18 och 1:19 för cirka 1 318 000 tkr och gårdsstödet under 1:10 för cirka 835 000 tkr. Resterande anslag står för en nettoökning med drygt 31 000 tkr. I budgetunderlaget räknar verket med en eurokurs för år 2015 på 9,25 kr/euro. 8,98 kr/euro för år 2016, 8,70 kr/euro för år 2017 samt 8,64 kr/euro för år 2018. Kurspåverkande anslagsutfall gäller anslagen 1:10, 1:11, 1:12 och 1:1. 10
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2015-års prisnivå. Markerade anslagsbeteckningar och belopp avser förslag till höjning i förhållande till föreslagna belopp i Budgetproposition 2014/15:1. Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) 2015 2016 2017 2018 1:8.1 Statens jordbruksverk 501 086 549 086 521 086 521 086 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 102 074 107 074 107 074 107 074 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 1:5 åtgärder 13 433 26 700 26 700 19 000 1:5.2 Djurhälsovård 13 433 17 700 17 700 10 000 1:5.x Djurskyddsbefrämjande medel 0 9 000 9 000 9 000 1:6 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. 124 349 125 049 125 049 125 049 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 50 000 50 000 50 000 50 000 1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 33 349 33 349 33 349 33 349 1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 7 000 0 0 0 1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 34 000 41 700 41 700 41 700 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 5 000 8 000 8 000 8 000 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 097 400 6 923 852 6 068 763 6 024 327 1:10.1 Gårdsstöd m.m. 6 096 200 6 922 652 6 067 563 6 023 127 1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar 1 200 1 200 1 200 1 200 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 129 000 128 000 127 000 126 000 1:12.1 Finansiella korrigeringar m.m. 75 472 75 000 75 000 75 000 1:13 Strukturstödet till fisket m.m. 46 105 6 400 6 500 6 500 1:13.1 Strukturstödet till fisket m.m. - EHFF 2014-2020 7 005 5 400 5 500 5 500 1:13.3 Strukturstödet till fisket m.m. - EFF 2007-2013 39 100 1:13.x Nationellt stöd 1 000 1 000 1 000 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 143 051 79 900 80 000 85 400 1:14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020 59 101 79 900 80 000 85 400 1:14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013 83 950 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 44 250 7 500 7 500 7 500 1:16.1 Exportfrämjande åtgärder 12 000 4 500 4 500 4 500 1:16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn 1 250 1:16.5 Måltidslyftet 25 000 1:16.7 Jakt och fiske 6 000 3 000 3 000 3 000 11
Anslag (tkr) 2015 2016 2017 2018 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 740 505 3 704 251 3 274 080 3 490 550 1:18.1 Landsbygdsprogram 2014-2020 1 704 365 3 391 300 2 961 100 3 174 800 1:18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering 2 780 2 781 3 500 3 500 1:18.4 Nationellt stöd, stödområde 1-3 311 000 307 200 307 200 307 200 1:18.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 722 360 1:18.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel 2 970 2 280 5 050 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 086 285 2 264 881 2 046 440 2 237 550 Landsbygdsprogram för Sverige år 2014-2020, 1:19.2 EU-medel 1 240 005 2 257 300 2 036 300 2 219 400 1:19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering 2 780 2 781 3 500 3 500 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, 1:19.7 EU-medel 841 000 0 0 0 Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av 1:19.x Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel 2 500 4 800 6 640 14 650 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 32 830 63 955 68 955 68 955 1:20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 15 330 35 830 35 830 35 830 1:20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 2 500 3 125 3 125 3 125 1:20.4 Stöd för metangasreducering 15 000 25 000 30 000 30 000 1:21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering 4 116 4 116 4 116 4 116 1:22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 029 1 029 1 529 1 529 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen 23 464 26 035 25 275 0 Totalt anslag 12 169 449 14 100 828 12 573 067 12 907 636 Beslut Förslag Förslag Förslag Avgiftsinkomster som disponeras (tkr) 2015 2016 2017 2018 Offentlig rättslig verksamhet Djur 34 200 34 700 34 700 34 700 Växt 7 200 6 700 6 700 6 700 Tillsyn 32 500 32 400 32 400 32 800 Utsäde 9 100 9 100 9 100 9 100 Distriktsveterinärna 3 000 3 000 3 000 3 000 Uppdragsverksamhet Vatten *) 1 000 Tillsyn 1 950 1 950 1 950 1 950 Utsäde 22 000 22 000 22 000 22 000 Tjänsteexport 17 200 14 700 13 500 13 000 Distriktsveterinärerna 452 700 452 600 452 600 452 600 Summa: 580 850 577 150 575 950 575 850 *) Jordbruksverket avser upphöra med uppdragsverksamhet från och med 2016. Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna och från 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare till resultatområde Växt samt från myndighetsbidrag. Se prognostiserade resultat för verksamheterna under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. 12
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) 2015 2016 1:8.1 Statens jordbruksverk 15 570 16 400 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet 3 200 3 212 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 403 531 1:5.2 Djurhälsovård 403 531 1:5.x Djurskyddsbefrämjande åtgärder - 0 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 3 730 10 170 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1 500 5 000 1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 1 000 1 000 1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 210-1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 1 020 4 170 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 150 240 1:10 Gårdsstöd m.m 304 846 692 301 1:10.1 Gårdsstöd m.m. 304 810 692 265 1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar 36 36 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 6 450 12 800 1:12.1 Finansiella korrigeringar m.m. 2 264 7 500 1:13 Strukturstödet till fisket m.m. 0 1:13.1 Strukturstöd fiske - EHFF 2014-2020 0 1:13.3 Strukturstödet till fisket m.m. - EFF 2007-2013 0-1:13.x Nationellt stöd 0 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 0 1:14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020 0 1:14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013 0-1:16 Konkurrenskraftig livsmedelsektor 455 225 1:16.1 Exportfrämjande åtgärder 185 135 1:16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn 38 0 1:16.5 Måltidslyftet 0 0 1:16.7 Jakt och fiske 232 90 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 60 544 348 519 1:18.1 Landsbygdsprogram 2014-2020 51 131 339 130 1:18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering 83 83 1:18.4 Nationellt stöd, stödområde 1-3 9 330 9 216 1:18.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 0-1:18.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel - 89 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 37 283 225 957 1:19.2 Landsbygdsprogram för Sverige år 2014-2020, EU medel 37 200 225 730 1:19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering 83 83 1:19.7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU medel 0-1:19.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel - 144 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 1 135 3 669 1:20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 1 083 1 075 1:20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 7 94 1:20.4 Stöd för metangasreducering 45 2 500 1:21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 123 123 1:22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 103 103 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen, sockeravgifter 2 346 2 604 Totalt anslagkrediter 438 602 1 324 354 Markerade poster med x är förslag på nya anslagsposter. 13
Bemyndiganden (tkr) Anslag Anslagsbenämning 2015 Tilldelat 2016 Föreslagen bemyndiganderam 2016 Utestående förpliktelser 2017 Infriade förpliktelser 2018 -- Infriade förpliktelser 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 94 000 101 000 100 448 58 224 42 224 1:13.1 Strukturstöd till fisket m.m. Europeiska Havs- och 194 000 Fiskerifonden 2014_2020 1:14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska Havs- och 915 000 Fiskerifonden 2014_2020 1:18.1 Landsbygdprogram 2014-2020 13 303 335 3 700 000 3 526 354 1 240 087 2 286 267 1:18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering 2 780 3 500 3 500 3 500 1:19.2 Landsbygdsprogram 2014 2020, EU-finansiering 9 678 925 4 100 000 3 948 216 1 303 268 2 644 948 1:19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering 2 780 3 500 3 500 3 500 1:20.4 Stöd till metangasreducering 60 000 60 000 30 000 30 000 Totala bemyndiganden 24 190 820 7 968 000 7 642 018 2 638 579 5 003 439 På anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1 har Jordbruksverket inte kunnat beräkna några anslagsbelastningar gällande stödutbetalningar från 2015 och framåt som är hänförliga till den nya programperioden. Verket återkommer med beräkningar längre fram när Europeiska Havs och Fiskeriprogrammet 2014-2020 är beslutad. Jordbruksverket utgår ifrån att regeringen föreslår ramar för landsbygds- och fiskeriprogrammet som täcker hela programperiodens behov. Övriga ekonomiska villkor (tkr) Tilldelat 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Förslag 2018 Låneram 220 000 260 000 210 000 160 000 Räntekontokredit 110 000 110 000 90 000 90 000 Jordfondsram 194 197 220 000 220 000 220 000 14
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2015 Statens jordbruksverk, Förvaltningskostnader (1:8.1) Jordbruksverket återkommer eventuellt senare under året om ytterligare anslag för att täcka merkostnader för de delar som fortfarande är oklara inom implementeringen av de nya reformerna. Se vidare under sid 11-15. Bekämpande av djursjukdomar (1:6.1) I prognoser som har lämnats under januari-februari 2015 har verket än så länge beräknat ett anslagsutfall som motsvarar tilldelade medel om 50 000 tkr. Det finns en uppenbar risk att tilldelade medel inte räcker eftersom den genomsnittliga anslagsbelastningen på anslagsposten de senaste fem åren legat på cirka 78 000 tkr. Verket återkommer till regeringen när det finns en risk för att tilldelade medel inklusive anslagskredit inte är tillräckligt. Bemyndigandebehov för interventionsstöd finansierade av anslag 1:11, Intervention för jordbruksprodukter m.m. Jordbruksverket återkommer senare under 2015 om eventuell höjning av bemyndiganderamen från disponibla 94 000 tkr till drygt 100 000 tkr. Finansiella korrigeringar m.m. (1:12.1) I prognoser som har lämnats under januari och februari 2015 har verket beräknat ett anslagsutfall om 165 000 tkr vilket överstiger tilldelade anslagsmedel med närmare 90 000 tkr. Grunden till beräknat belopp är i huvudsak förslag från Kommissionen om finansiella korrigeringar om närmare 14 000 tusen euro för fem revisionsärenden. Vidare har verket i fastställda årsräkenskaper för 2014 gjort en finansiell korrigering om ytterligare cirka 3 500 tusen euro. Verket har än så länge inte hemställt om ytterligare anslagsmedel för 2015 eftersom det är osäkert när det slutgiltiga beslutet tas av KOM och när i tid aktuella korrigeringar regleras och belastar anslaget. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur/från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (1:18.1/1:19.2)-Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av regional och socialfonden Jordbruksverket har i skrivelse 2015-01-22 hemställt om medel för den nationella delen för utbetalningar rörande programmet för lokalt ledd utveckling 2014-2020 inom regional- och socialfonden. Hemställt belopp uppgår till 2 270 tkr och avser nationell del för stödåtgärd och TA-medel som föreslås placeras under anslaget 1:18. Vidare har verket hemställt om att anslagna medel om 2 500 tkr för stödåtgärder under anslagsposterna 1:4.3 och 1:6.4 överförs till anslaget 1:19 samt att ytterligare 1 410 tkr tillförs avseende den EU-medfinansierade delen av TA-medel. Bemyndigandebehov för stöd finansierade av anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (1:20.4) Jordbruksverket har 2015-01-22 hemställt om att en bemyndiganderam inrättas till anslagsposten om 85 000 tkr. Ramen beräknas omfatta beslutade stöd under året som infrias först under åren 2016-2018. Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter (1:1.2) Jordbruksverket har i hemställan 2015-01-22 informerat om att det kommer uppstå en brist på anslagsposten. Anslagsbelastningen 2015 beräknas uppgå till 25 744 tkr, disponibla medel uppgår 15
till 23 090 tkr (exklusive anslagskredit om 2 364 tkr). Vidare kan det tillkomma ytterligare anslagsbelastning då det kvarstår ca 670 tkr att återbetala till betodlare för regleringsåren 2001/2002-2005/2006. För de betodlare vi inte lyckas lokalisera och därmed betala ut till, så ska beloppet betalas tillbaka till EU med avdrag för 25 procent i administrationsavgift. Maximal tillkommande anslagsbelastning blir då ca 500 tkr, men det troliga är att beloppet blir lägre. För denna eventuellt tillkommande anslagsbelastning kan anslagskrediten på 2 364 tkr användas. Jordbruksverket har hemställt om att ytterligare 2 654 tkr i anslagsmedel tillförs anslagsposten. Övrigt *I den senaste prognosen över anslagsutfall av den EU-medfinansierade delen inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 under anslagsposten 1:19.7 beräknar verket en anslagsbelastning som överstiger disponibla medel om cirka 38 000 tkr. Under anslagsposten 1:18.9 där den nationella finansieringen belastas beräknas närmare 32 000 tkr inte disponeras. Verket återkommer efter sommaren när mer klarhet råder över de slutliga anslagsbelastningarna för landsbygdsprogrammet 2007-2013. * Jordbruksverket har i skrivelse 2014-09-10 hemställt om att resultatområde Vatten ska avvecklas. Under 2015 beräknas pågående ärenden avslutas. *Låneramen om 220 000 tkr behöver ökas till 250 000 tkr, anledningen till detta är i huvudsakligen ökade utgifter för implementeringen av de nya reformerna för delar som ska lånefinansieras. 16
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1 Totalt (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Totalt ingående sparande 270 16 529 Disponibelt anslagssparande 270 16 529 Anslag 551 089 501 086 549 086 521 086 521 086 Disponibla medel 551 359 517 615 Utfall -534 830-527 000-549 086-521 086-521 086 Totalt utgående anslagssparande 16 529-9 385 Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Under räkenskapsåret 2014 har förvaltningen ett överskott om drygt 16 500 tkr. I senaste budgetrevideringen från oktober beräknades att överskottet skulle ligga på drygt 14 000 tkr. Under 2014 erhöll Jordbruksverket 30 000 tkr i en tillfällig anslagsförstärkning till anslaget samt ytterligare 20 000 tkr i s.k. TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19 för kostnader rörande en extra uppdatering av blockdatabasen. TA-medlen kan enligt beslut användas under perioden 2014-2015. Projektet blev försenat och nu beräknas att denna uppdatering är klar först våren 2016. Av det utgående överskottet avser 14 500 tkr ej förbrukade anslagsmedel för den extra blockinventeringen som påbörjades under 2014. Kvarvarande förvaltningsmedel om 14 500 tkr liksom TA-medel om 20 000 tkr beräknas förbrukas till största delen under 2015. En mindre del av beviljade medel kommer troligtvis att behövas användas även under 2016. Förbättrad myndighetsservice i stödhanteringen - de fyra initiativen Under 2014 har också serviceuppdraget De fyra initiativen utvecklat Kundakt och Mina Sidor med anpassning till SAM-ansökan och direktstöden. Det har också utvecklats ett gemensamt system för utskick av brev från handläggnings-system och kundakt. Detta är utvecklingsarbeten som kommer att resultera i driftsättningar under 2015. De regeringsuppdrag som ligger till grund för detta arbete har beskrivits i Jordbruksverkets årsredovisning för 2014 (under avsnitt Korrekt hantering av stöd ) som lämnades till Regeringskansliet den 19 februari 2015. Uppdraget avslutades i och med utgången av 2014. Kostnaden för att genomföra uppdraget under åren 2011-2014 har uppgått till 52 300 tkr. År 2015 Härledningen av förändringen av förvaltningsanslagets anslagsbelopp mellan 2014 och 2015 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp 2014 551 089 Avdrag extra blockinventering av blockdatabas -30 000 Avdrag förenklingsmedel 4 ii (inkl. PLO) -12 689 Avdrag införandeprojekt ProCAP (inkl. PLO) -10 130 Avdrag nivåsänkning e-förvaltning -132 PLO-omräkning 2015 (ca 0,57 % på 521 089 tkr) 2 948 Anslagsbelopp 2015 501 086 17
I beslutad förvaltningsbudget för 2015 beräknar verket att knappt 10 000 tkr av beviljad anslagskredit kommer att utnyttjas. Utmaningen för verket under budgetprocessen hösten 2014 var framförallt finansieringen av ProCAP-programmet samt den ökande förvaltningskostnaden för leveranser av IT-stöd från programmet. Eftersom de äldre stödsystemen fortfarande kräver löpande förvaltning ökar förvaltningskostnaden markant under 2015 och 2016. För att få budgeten inom de ramar som beslutades av regeringen krävdes besparingar i storleksordningen 5 % för att delvis finansiera nytillkommande uppgifter. Dessutom beräknas utgifter för personal (lön m.m. för utveckling inom ProCAP) i större omfattning än under 2014 balanseras som en pågående investering. Kostnaden belastar istället respektive finansiär/anslag i form av avskrivningar under perioden 2016-2020. Att kostnaden förskjuts framåt i den delen gör att cirka 12 000 tkr har frigjorts i förvaltningsbudgeten 2015 i jämförelse med 2014. De delar av verket som till största delen finansieras av förvaltningsanlaget har fortfarande en tung uppgift i att komma ner till de budgetnivåer som beslutades inför 2015. Implementering av den nya politiken Planen var att den nya politiken om direktstöd, landsbygdsutvecklingsåtgärder och fiskeripolitiken skulle börja gälla från 2014. Starten fick av olika skäl förskjutas till 2015. Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet beräknas nu beslutas av Kommissionen före sommaren 2015. Jordbruksverket medverkar med underlag till regeringens arbete med utformningen av olika åtgärder. Jordbruksverket har också ansvar för att besluta om detaljföreskrifter, att framställa information om de olika stödformerna, att utarbeta stöd för handläggning och fysisk kontroll i form av bland annat IT-stöd och utbildning för personal vid främst länsstyrelserna. Jordbruksverket har organiserat detta arbete på två olika linjer, dels stöd till regeringen vid utarbetande av de olika stödformerna, dels att utarbeta informationsmaterial och IT-stöd. Det senare arbetet genomförs till största delen i ett sammanhållet program (ProCAP). Programmet startade under 2012 och beräknas pågå åtminstone fram till årsskiftet 2015/16. Planen nu är att åtgärder som ska öppnas för ansökningar först 2016 planeras att organiseras på annat sätt. Den kalkyl som låg till grund för det ursprungliga budgetäskandet var att ProCAP-programmet skulle pågå från augusti 2012 till juni 2014 och kosta totalt 263 000 tkr för Jordbruksverket under perioden 2012-2018. Kostnadsuppskattningen kunde då göras enbart med utgångspunkt från vad motsvarande utvecklingsarbeten har kostat tidigare. Från 2014/2015 består kostnaden till största delen av avskrivningar på byggda IT-applikationer. Våren 2012 räknade verket med att frigöra befintliga resurser om 15 % av projektets totala kostnader under den två-åriga projektperioden. Merkostnaden som bedömdes ligga på förvaltningsanslaget 1:8 beräknades därför till drygt 130 000 tkr. Resterande beräknades kunna finansieras med huvudsakligen TA-medel inom framförallt landsbygdsprogrammet. Beloppet var bl.a. baserat på att politiska beslut var fattade under 2013 för såväl direktstöden som stöd inom fiskeri- och landsbygdsprogrammen. I riksdagsbeslut på budgetproposition 2013 hösten 2012 erhöll verket en tillfällig anslagsförstärkning på totalt 60 000 tkr under åren 2013-2016. Förutsättningarna för arbetet har efter hand förändrats genom de förseningar som har uppstått i förberedelserna och beslut om inriktningen av politiken. Men klarhet har ännu (februari 2015) inte nåtts gällande utformning av regionalstöden. Arbetet har belastats med två slag av problem. Ett problem är det försenade ikraftträdandet. I praktiken innebär det att arbetet förlängs med ca två år. Ett annat problem är att komplexiteten har ökat. De beräkningar som finns nu visar att kostnadsfördyringen för ProCAP-programmet kommer att bli knappt 100 000 tkr. Totalkostnaden beräknas nu till knappt 360 000 tkr. Kostnaden för projektperioden fördelas nu på åren 2012-2020. 18
BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Huvuddelen av fördyringen beräknas belasta förvaltningsanslaget. Till detta ska även läggas kostnader för arbeten under 2015 och 2016 som nu kommer att utföras i separata projekt. Eftersom det ännu inte är klarlagt vad som måste utvecklas måste vi återkomma senare om kostnaderna för detta. Utvecklingsarbete för leverans 2015 Parallellt med arbetet inför öppningarna under hösten 2014 har mycket utveckling och förberedelser pågått för att kunna öppna för ansökan, handläggning och utbetalning av ytterligare stödformer under 2015. Gårdsstödet samt miljöersättningar och regionala stöd är en stor och viktig del i detta arbete. IT-stödet för stödrätter har arbetats om eftersom det tidigare IT-stödet varit mycket tungt att förvalta. Utvecklingen av handläggningssystem för åtgärder gällande landsbygd och fiske har kommit långt under året och kommer att öppnas under 2015. Nedan framgår utgifter och kostnader under perioden 2012-2014 för ProCAP-programmet (exkl. tidigare omnämnda kostnader för De fyra initiativen ), tkr; År Kostnader Balanserade Totalt utgifter 2012 21 753 0 21 753 2013 60 707 30 160 90 867 2014 84 167 44 233 128 400 Totalt 166 627 74 393 241 020 De totala utgifterna för programmet ProCAP uppgick under 2014 till 128 400 tkr varav kostnaderna uppgick till 84 167 tkr eftersom 44 233 tkr av utgifterna redovisas som en immateriell anläggningstillgång. Kostnaden för tillgången förskjuts i tid och uppkommer först genom avskrivningar under en femårsperiod från att programvarorna börjar användas. Den totala utgiften under perioden 2012-2014 uppgår till drygt 241 000 tkr. Fortsatt implementering av de nya reformerna under 2015 Under 2015 beräknar Jordbruksverket att ProCAP-programmets kostnader kommer att uppgå till ca 52 900 tkr. Av detta beräknas 37 900 tkr finansieras av förvaltningsanslaget 1:8 medan resterande 15 000 tkr finansieras av s.k. TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen. Därutöver beräknas utgifter om ca 65 700 tkr balanseras som pågående investering där kostnaden för respektive finansiär uppkommer i form av avskrivningar först när applikationerna börjar användas. Utöver programmets kostnader 2015 tillkommer avskrivningskostnader för tidigare balanserade utgifter inom programmet om knappt 11 000 tkr varav förvaltningsanslaget belastas med ca 6 000 tkr och resterande belastar disponibla TA-medel. Projektperioden för att implementera de nya programmen fullt ut har nu förlängts från två år som var planen från början till fyra år. Förseningarna av olika beslut på såväl nationell nivå som EU-nivån innebär att kostnaden för verket stiger kraftigt. Vårt mål med implementeringen är fortfarande att göra det lätt att göra rätt för kunderna och att främst länsstyrelserna ska få ett effektivt stöd för sitt arbete. En god implementering ger förutsättningar för minskade risker för finansiella korrigeringar från EU och att samhällsmålen nås. Den totala kostnaden för ProCAP-programmet om cirka 360 000 tkr beräknas belasta olika finansiärer enligt följande under perioden 2012-2020, mnkr; 19
Finansiär 2012 2013 2014 2015 2016 Anslag 1:8 21,8 43,0 53,8 44,0 17,0 Anslag 1:13/1:14 0 0 0 0,3 0,6 Anslag 1:18/1:19 0 17,7 30,3 19,5 10,4 Finansiär 2017 2018 2019 2020 Totalt Anslag 1:8 17,0 17,0 17,0 11,0 241,6 Anslag 1:13/1:14 0,6 0,6 0,6 0,4 3,1 Anslag 1:18/1:19 10,4 10,4 10,4 6,0 115,1 Summa: 359,8 Verket räknar med att övriga finansiärer såsom TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen minst kan ta de belopp som framgår ovan från 2016. En översyn av beloppen kommer att ske under våren 2015. Under 2015 påbörjas även utveckling av IT-stöd för stödåtgärderna bete, våtmark, m.fl. som avgränsats från ProCAP-programmet. Huvuddelen av utgifterna 2015 balanseras som en pågående investering varför anslagsbelastningen/kostnaden skjuts framåt i tiden. Detta innebär också att delar av detta arbete utförs av egen personal varför lönekostnaden m.m. sjunker ytterligare. Det omfattande projektarbetet 2015 jämte kraftiga omprioriteringar medför att verket kan hålla sig inom befintliga ramar under förvaltningsanslaget. De avgränsningar som gjorts beror till stor del på att politiska beslut inte har tagits enligt den tidsplan som förutsattes, oklarheter i regelverk och att landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet ännu inte är godkända av Kommissionen. Årlig ajourhållning av blockdatabasen Ajourhållningens kostnader för 2015 budgeteras till 29 100 tkr varav hälften finansieras med s.k. TA-medel från landsbygdsprogrammet 2014-2020. Extra uppdatering av blockdatabasen Verket räknar med att kostnaden för uppdateringen 2015 kostar ca 30 400 tkr varav förvaltningsanslaget står för 14 300 tkr medan resterande 16 100 tkr belastar TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19. Kvarvarande anslagna medel på förvaltningsanslaget och av TA-medel om 4 100 tkr beräknas att användas under våren 2016. Lokalt ledd utveckling och fondsamordning Under 2015 räknar verket med att kostnader om ca 21 700 tkr finansieras av TA-medel från de fyra fonderna-landsbygdsfonden (EJFLU), fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). I hemställan 2015-01-22 har verket hemställt om att TA-medel erhålls 2015 för att finansiera verkets kostnader om ca 2 800 tkr för lokalt ledd utveckling rörande regionaloch socialfonden. För resterande 18 900 tkr har verket erhållit disposition till TA-medel inom landsbygds- och fiskeriprogrammet. Utmaningar inför 2016 Inför 2016 står Jordbruksverket inför ett flertal viktiga utmaningar. Huvuddelen av arbetet med att förbereda den nya politiken för direktstöd samt åtgärder inom landsbygds- och fiskeriprogrammen är genomfört i slutet av 2015. Men dels står vi inför betydande förvaltning av det utvecklade IT-stödet, dels avskrivningar på upptagna lån. Arbetet med den årliga ajourhållningen av blockdatabasen har en otillfredsställande finansiering idag. Finansieringen bör i huvudsak ske via förvaltningsanslaget. Detta kan lösas genom att 20