Budgetunderlag för räkenskapsåren

Transkript

1 Budgetunderlag för räkenskapsåren

2

3 Budgetunderlag för räkenskapsåren

4

5 SKRIVELSE Dnr /10 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet Stockholm Statens jordbruksverks budgetunderlag för räkenskapsåren I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag överlämnar Jordbruksverket budgetunderlag med förslag till finansiering av verksamheten för räkenskapsåren Förhandling med personalorganisationerna har ägt rum. Jordbruksverket hemställer om att medel anvisas i enlighet med det överlämnade budgetunderlaget. I detta ärende har generaldirektören Mats Persson beslutat. Stefan Hermansson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också deltagit chefsjuristen Ellinor Persson, Leif Denneberg, Karin Jarlgård, Gabriella Cahlin, Ingrid Eilertz, Christina Huhtasaari och Eila Mårtensson. Mats Persson Stefan Hermansson Bifogas: Enligt författningssamlingsförordningen (1976:725) bifogas även en förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av myndigheten.

6

7 Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren Ekonomiska frågor för räkenskapsåret :9 Statens jordbruksverk anslagspost 1, förvaltningskostnader :5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen anslagspost :6 Djurhälsovård anslagspost :7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar anslagspost :10 Bekämpande av växtsjukdomar anslagspost :11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. anslagspost 1 och :12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter anslagspost 1, 4 och :13 Finansiella korrigeringar m.m., anslagspost :19 Livsmedelsstatistik, anslagspost :20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, anslagspost :21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1, 3 och :23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1-3, 7 och :24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 1,5 och :25 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagspost :26 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost :27 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost :1 Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslagspost 2 och Övriga ekonomiska villkor, Investeringar...54 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Behov av lokaler Avgiftsbelagd verksamhet Uppbörd inklusive återflöden från EU Bemyndiganden Bilaga 1 - Anslagsmedel för budgetåret 2010 samt budgetåren för kontrollprogram avseende VTEC/EHEC. Bilaga 2 Landsbygdsprogrammet Sändlista

8

9 Sammanfattning räkenskapsåren Budgetunderlag lämnas till regeringen i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om tkr under år För åren 2012 och 2013 räknas med tkr respektive tkr. Följande belastningar under anslagen 2011 är högre än upptagna belopp i budgetpropositionen 2009/10:1 För anslaget 1:9, Statens Jordbruksverk, Förvaltningskostnader Höjningen härleds till stor del av kostnader för ajourhållning av blockdatabasen. För anslaget 1:6, Djurhälsovård och djurskyddsbefrämjande åtgärder - För anslagsposten 1:6.2 Djurhälsovård förslås en höjning av anslagsnivån. Till forskning för att kunna modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen äskar härmed Jordbruksverket om tilldelning med tkr årligen från och med Tidigare år har detta finansierats av anslagsposten 1:23.7, Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel. - För anslagsposten 1:6.4 Djursjukdata föreslås en höjning av anslagsnivån med tkr för 2011 samt med 500 tkr för respektive år jämfört med anslagsnivån Medel behövs till ett nytt och effektivare IT-system för att kunna hantera behörigheter för hela gruppen djurhälsopersonal. För anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma djursjukdomar - För anslagsposten 1:7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar föreslås en höjning av anslagsnivån för bl.a. ökade kostnader vid sjukdomsutbrott med anledning av att djurbesättningar har blivit större. - För anslagsposten 1:7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar förslås en höjning av anslagsnivån. Under hösten 2010 planerar Jordbruksverket att införa ett kontrollprogram för VTEC/EHEC. Jordbruksverket äskar härmed om en tilldelning med tkr för 2011, tkr för 2012 samt tkr för år För anslaget 1:10 Bekämpande av växtsjukdomar äskar Jordbruksverket om ytterligare tkr årligen för För ökade kontroller av träemballage samt utföra inventeringar avseende förekomst av tallvedsnematod i svensk skog. För anslaget 1:11, Gårdstöd och djurbidrag m.m. - För anslagsposten 1:11.1 Gårdstöd och djurbidrag m.m. kan anslagsnivån behöva justeras beroende på framtida eurokurs. För anslaget 1:19 Livsmedelsstatistik föreslås en höjning av anslagsnivån med tkr årligen, jämfört med budgetpropositionen, för att möta de ökade kraven på den statistik som regleras av EU. För anslaget 1:25 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket föreslås en höjning av anslaget med tkr årligen aveende försöks- och utvecklingsverksamhet. 1

10 För anslaget 1:26 Stöd till jordbrukets rationalisering föreslås en höjning av anslaget med tkr årligen för medel till omarronderingsverksamheten jämfört med beräknat belopp i budgetpropositionen för För anslaget 1:27 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. föreslås en höjning av anslaget med 500 tkr årligen för underhåll och reparation av fastigheter jämfört med beräknat belopp i budgetpropositionen för För anslag med beräknat negativt utgående anslagssparande 2010 och där ingående anslagssparande 2011 har satts till noll har eller kommer Jordbruksverket att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag alternativt att underskottet täcks med anslagskredit För respektive anslagspost är det vid prognostiserade överskott år 2010 inte medräknat något disponibelt ingående överskott 2011 förutom för anslagspost 1:21.3, 1:23.7 och 1:24.9. Enligt beräkningar hemställs om ett totalt bemyndigande för berörda anslag om tkr för år 2011 avseende förpliktelser som infrias under 2012 och framåt. Vidare förslås anslagskrediter enligt tabell. Räntekontokrediten för förvaltningen m.m. föreslås till tkr. Låneramen föreslås till tkr. Avgiftsinkomster som disponeras inom de sex resultatområden beräknas till tkr för år Samtliga belopp är redovisade i 2010 års prisnivå. Eurokurs 10,25 kr har genomgående använts för aktuella anslagsposter. 2

11 Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2010 års prisnivå. Gråmarkerade belopp avser förslag till höjning av anslaget i förhållande till förslag i Budgetproposition 2009/10:1. Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) :9 Statens Jordbruksverk, Förvaltningskostnader :5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen :6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder :6.2 Djurhälsovård :6.3 Stöd till biodling :6.4 Djursjukdata :7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar :7.3 Bidrag till obduktionsverksamheten :7.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar :11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram :12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1:12.1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag :12.4 Stöd till biodling m.m :12.5 Omstruktureringsfond för socker :13.1 Finansiella korrigeringar m.m :19.1 Livsmedelsstatistik :20.1 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten :21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor :21.1 Exportfrämjande åtgärder :21.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn :21.4 Kommunikation

12 Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) :23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :23.1 Miljö- och landsbygdsprogrammet :23.3 Återföring ej fördelade medel :23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel :23.9 Landsbygdsprogrammet :24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (ram) :24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU-medel :24.5 EU-medel m.m :25.1 Miljöförbätttrande åtgärder i jordbruket :26.1 Stöd till jordbrukets rationalisering :27.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m :1 Avgiften till Europeiska gemenskapen :1.2 Sockeravgifter :1.5 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Totalt anslag Beslut Förslag Förslag Förslag Avgiftsinkomster som disponeras Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Tillsyn Utsäde Distriktsveterinärerna Uppdragsverksamhet Vatten Tillsyn Utsäde Distriktsveterinärerna Totalt avgiftsinkomster Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:5.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna och från 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar till resultatområde Växt och Tillsyn samt från myndighetsuppdrag. Se prognostiserade resultat för verksamheten på sid

13 Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) :9.1 Statens Jordbruksverk, förvaltningskostnader 3,1 % 3 % 1:5.1 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen 3% 3 % 1:6 Djurhälsovård 1:6.2 Djurhälsovård 3 % 3 % 1:6.3 Stöd till biodling 3,3 % 3 % 1:6.4 Djursjukdata 3 % 3 % 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. 1:7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. 3% 10 % 1:7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 3% 5 % 1:7.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 3% 3 % 1:7.4 Bidrag till utveckling och genomförande 3% 10% av sjukdomskontroller 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar 3 % 3 % 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m 1:11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 3 % 10 % 1:11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram 3 % 10 % 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1:12.1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag 3 % 3 % 1:12.4 Stöd till biodling m.m. 3 % 3 % 1:12.5 Omstruktureringsfond för socker 2,8 % 3 % 1:13.1 Finansiella korrigeringar m.m. 3 % 3 % 1:19 Livsmedelsstatistik 3% 3 % 1:20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 3 % 3 % 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor 1:21.1 Exportfrämjande åtgärder 1 % 1 % 1:21.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelsektorn 10 % 3 % 1:21.4 Kommunikation 10 % - 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:23.1 Miljö- och landsbygdsprogrammet

14 Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) :23.2 Nationellt stöd, stödområde 1-3 4,9 % 3 % 1:23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel - - 1:23.9 Landsbygdsprogrammet % 3 % 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU medel 3 % 3 % 1:25.1 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 3 % 3 % 1:26 Stöd till jordbrukets rationalisering 3 % 3 % 1:27 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 3 % 3 % 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1:1.2 Sockeravgifter 5,5 % 10 % 1:1.5 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU: s sockersektor 10 % - 6

15 Bemyndiganden (tkr) Anslag Anslagsbenämning 2010 Tilldelat 2011 Föreslagen bemyndiganderam 2011 Utestående förpliktelser 2012 Infriade förpliktelser Infriade förpliktelser 1:6.3 Stöd till biodling :7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller :11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :12.4 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag :12.4 Stöd till biodling :12.5 Omstruktureringfond för socker :21.3 Konkurrenskraftig livsmedelssektor :23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel :23.9 Landsbygdsprogram :24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EUmedel Totalt bemyndiganden Övriga ekonomiska villkor (tkr) Tilldelat Förslag Förslag Förslag Låneram Kredit räntekonto

16 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2010 Ytterligare anslagsbehov m.m. Förvaltningsanslaget (1:9.1) I skrivelse den 21 januari 2010 till regeringen har verket hemställt om ytterligare tkr avseende medel för att kunna slutföra blockinventeringen och för att ajourhålla blockdatabasen. Av beloppet står inventeringskostnaderna för tkr medan resterande tkr avser den löpande ajourhållningen. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (1:7.1 och 1:7.4) Jordbruksverket har hemställt om ytterligare tkr i anslagsmedel vilket framgår av skrivelse den 21 januari Beviljad anslagsnivå om tkr för anslagsposten motsvarar inte de beräkningar av kostnader som verket har aviserat i tidigare prognoser. Dessutom har även anslagskrediten 2009 utnyttjats om knappt tkr varför anslaget i praktiken blir tkr jämfört med en beräknad belastning av ca tkr. Det är framförallt ersättningarna för salmonellautbrotten som är kostnadsdrivande men även pågående vaccinationskampanj mot sjukdomen blåtunga. Viss del av anslagsbristen om tkr kan lösas via en omfördelning av beviljade medel under anslagsposten 1:7.4. Verket har föreslagit att tkr kan omfördelas från anslagsposten 1:7.4 till posten 1:7.1. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (1:7.2) Verket kommer inom kort att hemställa om anslagsmedel för ett kontrollprogram avseende VTEC/EHEC som beräknas starta under hösten Ytterligare tkr behövs i anslagsmedel efter att verket har omdisponerat tkr inom befintlig ram d.v.s kostnaden för 2010 beräknas till ca tkr. Bekämpande av växtsjukdomar (1:10.1) Verket har i samma skrivelse hemställt om ytterligare tkr till anslaget som ska användas till kontrollarbete rörande tallvedsnematoden. För att kunna utföra marknadskontroller av träemballage och inventering av tallvedsnematoder i svensk skog och därmed ta tillvara svenska skogsskyddsintressen behöver anslaget utökas med hemställt belopp. Gårdsstöd och djurbidrag m.m. (1:11.1) I prognosen över anslagsutfall har stödåret 2010 beräknats till eurokursen 10,25 kr. Eurokursen för stödåret 2010 fastställs dock först den 1 oktober Blir kursen högre än 10,25 stiger också anslagsbelastningen för Om kursen blir fastställd till 11,00 ökar anslagsutfallet med ca tkr under december 2010 och denna ökning täcks inom disponibla anslagsmedel inkl. anslagskredit. Finansiella korrigeringar m.m. (1:13.1) Verket har i skrivelse 21 januari, 2010 hemställt om att anslagsanvändningen under 1:13.1 även omfattar verksamhet under anslaget 1:20, Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierade från EG-budgeten. Avgift till Europeiska unionen, sockeravgifter (1:1.2) Jordbruksverket har i januariskrivelsen även hemställt om ytterligare tkr i anslag. Orsaken till att beviljade medel inte är tillräckliga 2010 var att inte uppburen produktionsavgift för regleringsåret 2008/2009 reglerades mot EU pga. domar i tidigare års 8

17 produktionsavgifter. I regeringsbeslut har anslaget höjts till tkr vilket är tillräckligt. Bemyndiganden Anslag 1:12 anslagspost 5 I dagsläget ser verket en brist på bemyndigandet om drygt tkr, verket återkommer senast i augusti om hemställan att höja bemyndiganderamen för innevarande år. Anslag 1:23 anslagspost 9 I dagsläget ser verket en brist på bemyndigandet om drygt tkr, verket återkommer senast i augusti om hemställan att höja bemyndiganderamen för innevarande år. Anslag 1:24 anslagspost 7 I dagsläget ser verket en brist på bemyndigandet om drygt tkr, verket återkommer senast i augusti om hemställan att höja bemyndiganderamen för innevarande år. 9

18 1:9 Statens jordbruksverk anslagspost 1, förvaltningskostnader Totalt (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall * Utgående anslagssparande Ap 1 Förvaltningsanslag Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande * inkl. utgifter enligt hemställan om tkr Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Utgående underskott 2009 blev knappt tkr mot ett i budgeten beräknat överskott om drygt tkr. Den nya hanteringen i anslagsbelastningen av under året intjänad semester som inte tas ut under samma år har fått större påverkan än vad som kalkylerats. Vidare har resekostnaderna för ordförandeskapet blivit högre än vad som budgeterats. Att verket under november erhöll regeringsbeslut om att ytterligare tkr skulle utbetalas till Tullverket för deras exportbidragskontroller m.m. fick också en negativ påverkan. År 2010 Härledningen av förändringen av anslagsbeloppet mellan 2009 och 2010 framgår i nedanstående tabell. Anslagsbelopp Avdrag inventering blockdatabas Avdrag igångsättning djurskydd Återfört övergångseffekter Återfört tillfälligt SKS Igångsättning djurskydd-avskrivning m.m. för IT-system Övergångseffekter 2010-avdrag engångsvis Finansiering FAO-avgift

19 PLO-omräkning 2010 (2,89 % ca 550 mnkr) PLO-reducering avdragna blockmedel (2,89% på 150 mnkr) Anslagsbelopp I fastställd förvaltningsbudget 2010 ligger utnyttjandet av anslagskrediten på det maximala dvs. drygt tkr i ett utgående underskott. Som omnämnts i skrivelse den 21 januari 2010 till regeringskansliet har verket i budgeten lagt in kostnader för verkets efterarbete med ökad ärendehantering liksom kostnader för uppbyggnad av tillfälliga systemstöd med anledning av utfallet av blockinventeringen. Detta har bl.a. fått till följd att utnyttjandet av årets anslagskredit beräknas bli så högt som drygt tkr. I verkets budget har avsatts tkr för ajourhållning av blockdatabasen och därutöver har tkr budgeterats på TA-medel inom landsbygdsprogrammet. Behovet av ytterligare anslagsmedel för att kunna sköta löpande uppdateringar av blockdatabasen på ett sätt som minimerar risken för finansiella korrigeringar uppgår till tkr. Inga kostnader har kunnat avsättas för att utföra den slutliga inventeringen av blockdatabasen. Som nämnts i skrivelsen återstår ca block att inventera till en kostnad av tkr. Jordbruksverket har för ajourhållningen och för inventeringen av blockdatabasen hemställt om ytterligare tkr i anslagsmedel. Från och med 2010 ingår bevarande och skötsel av landskapselement som ett villkor för utbetalningar av EU-stöd. Jordbruksverket har avgränsat villkoret till att omfatta stenmurar, öppna diken, solitärträd och småvatten inom stödområde 9. För stödadministrationen innebär detta att villkoret måste kontrolleras mot befintlig geografisk information. För att undvika kostnadsdrivande besök på plats avser Jordbruksverket att använda Lantmäteriverkets flyglaserscannade data från deras arbete med en ny höjdmodell för Sverige. Kombinerat med användning av tillgängliga ortofoton bedömer Jordbruksverket att en inventering med tillräcklig kvalitet ska kunna genomföras. För att verifiera metoden kommer en pilotstudie att genomföras under Genomförandet av inventeringen kan påbörjas inom det aktuella området först 2011 då Lantmäteriverket beräknas till viss del ha genomfört datainsamlingen. Resterande delar väntas finnas tillgängliga Under 2010 beräknas kostnaderna för test av autodetekteringen-pilotstudien till ca 100 tkr vars kostnad beräknas kunna inrymmas inom beviljad anslagskredit. Under åren 2011 och 2012 beräknas utgifterna för processande av laserdata för autodetektering och skärminventering uppgå till totalt tkr och fördelat tkr per år. Utgifterna är beräknade utifrån att arbetsmodellen håller som förutsatts. Större delen av projektkostnaden om tkr beräknas skrivas av på fyra år vilket innebär att kostnaden i form av avskrivningar (exkl räntekostnader under uppbyggnadsperioden) beräknas löpa från oktober 2012 till september Nedan framgår beräknade kostnader i tkr under åren Avskrivningar Låneräntor(budget 2 %) Direkta kostnader Räntor räntekonto Summa: Jordbruksverket återkommer till regeringen efter sommaren 2010 hur utfallet av pilotstudien blev samt eventuella korrigeringar till äskade belopp Jordbruksverket återkommer även i kommande budgetunderlag våren 2011 om hemställan av eventuella medel för den årliga driften av uppbyggd databas. 11

20 I nedanstående tabell framgår verkets hemställan om ytterligare anslagsmedel Tkr Anslagsbelopp 2010-beslutat Ajourhållning av blockdatabasen Slutlig inventering av blockdatabasen Hemställt anslagsbelopp När regeringen har tagit ställning till lämnade utredningsförslag ( Den framtida administrationen av vissa fiskefrågor, m.fl.) ber Jordbruksverket att få återkomma till regeringen hur den ekonomiska påverkan beräknas bli för verket. År 2011 Under 2011 krävs ytterligare besparingar för att komma ner i ett årsresultat som är i balans med tanke på ett ingående underskott från 2010 om drygt tkr inte kan växa ytterligare. Som tidigare nämnts i januariprognosen till regeringskansliet krävs tkr årligen för att löpande uppdatera blockdatabasen. I verkets nuvarande anslagsnivå men applicerad på 2011 beräknas att ca tkr kan avsättas för uppdateringsarbeten. Ytterligare tkr har lagts i nivåhöjning under förvaltningsanslaget från 2011 för att komma upp i totalt tkr. I skrivelsen den 21 januari 2010 informerade verket om de kostnader som beräknas kunna finansieras med TA-medel inom landsbygdsprogrammet. I förvaltningsbudgeten under anslaget 1:9.1 utgår verket ifrån att nämnda kostnader täcks av TA-medel framöver. Eftersom flertalet av åtgärdernas ramar beslutas för ett år i taget är planeringen problematisk för berörda myndigheter. För t.ex. åtgärderna förberedelser och igångsättning av landsbygdsprogrammet samt igångsättning av det förändrade landsbygdsprogrammet har verket under programperioden (n+2 t.o.m. 2015) beräknat kostnaderna som kan tas på TA-medel till totalt tkr. Drygt tkr av nämnda kostnader utgörs av del av avskrivningar på nio egenbyggda IT-system. Resterande kostnader upp till tkr är framförallt direkta löner m.m. vid själva igångsättningen. Därutöver belastas förvaltningsanslaget med närmare tkr i avskrivningar för resterande delar som enligt regelverket inte kan finansieras med TA-medel. Vidare får förvaltningsanslaget även bära samtliga låneräntor på de nio aktuella IT-systemen eftersom räntekostnader inte heller kan finansieras av TA-medel. 12

21 Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2011 framgår av nedanstående tabell Tkr Hemställt anslagsbelopp Avdrag inventering av blockdatabas Ajourhållning blockdatabas (ökning tkr till tkr) Avdrag drift av djurregister Återföring av övergångseffekter Återföring av FAO-avgift Landskapselement Föreslaget anslagsbelopp 2011 ca År 2012 Anslagsnivån för 2012 höjs med ökade kostnader för projektet landskapselement som omnämnts i avsnittet under år Som tidigare nämnts återkommer Jordbruksverket våren 2011 om de årliga driftkostnaderna för den uppbygda databasen över landskapselement. Tkr Hemställt anslagsbelopp Landskapselement (nivåökning tkr) Föreslaget anslagsbelopp År 2013 Anslagsnivån för 2013 höjs ytterligare för kostnader avseende projektet landskapselement. Tkr Hemställt anslagsbelopp Landskapselement (nivåökning tkr) Föreslaget anslagsbelopp Vidare föreslås en anslagskredit om 3% för respektive år. 13

22 1:5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen anslagspost 1 (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Utfall Utgående sparande Beräkningsförutsättningar Under anslaget anvisas medel för ersättning för veterinär service enligt förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse innefattande rikstäckande djurhälsovård, deltagande i beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt ersättning för beredskap för djursjukvård under jourtid. Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Anslaget innefattar medel för distriktsveterinärerna samt de privata veterinärer med åtagande inom ramen för anslaget. Jordbruksverket kommer i projektform genomföra en pilotverksamhet under ett år. Denna kommer inledningsvis att innefatta upphandling av den veterinära jourberedskapen i den takt vakanser uppstår inom distriktsveterinärorganisationen. Ersättning till avlägset boende djurägare syftar till att minska kostnaderna för animalieproduktionens djurägare om avståndet till veterinär överstiger 45 minuters restid. Ersättning lämnas vid förrättningar rörande akut sjuka djur som uteslutande hålls för produktion av livsmedel. Tkr Utfall Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Ersättning till avlägset boende djurägare varav privata veterinärer Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell ovan för perioden samt en anslagskredit om 3%. Av beloppet föreslås att ersättning till avlägset boende kan uppgå till högst tkr. 14

23 1:6 Djurhälsovård anslagspost 2-4 Totalt (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap 2 Djurhälsovård Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande 0 0 Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande 0 0 Ap 3 Stöd till biodling Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande 27 0 Ap 4 Djursjukdata Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Beräkningsförutsättningar Anslagspost 2 Djurhälsovård Medel på denna anslagspost ska täcka in följande områden: stöd till forskning som kan främja djurskyddet samt stöd till förebyggande djurhälsovård. Medlen till forskning som kan främja djurskyddet har tidigare fördelats till olika forskningsprojekt samt för utveckling av ny teknik för djurhållning. De senaste åren har ca tkr fördelats och finansiering har skett av återförda skatter på handelsgödsel och 15

24 bekämpningsmedel, anslagspost 1:23.7. Det har funnits prioriterade områden för nya projektmedel för att främja djurskyddet som t ex hantering av livsmedelsproducerande djur under transport och i samband med slakt, systemlösningar för lantbrukets djur och alternativ till obedövad kastration av gris och ren. Resultaten som framkommit av forskningen har gett ytterligare kunskap som behövts för att föreskrifter och regler inom djurskyddet skulle ha en vetenskaplig grund. För att kunna främja forskningen inom djurskyddsbefrämjande åtgärder äskar härmed Jordbruksverket om tilldelning med tkr per år under perioden Regeringen visar i uppdrag och regleringsbrev till verket att djurskyddslagstiftningen bör moderniseras och utvecklas. Denna utveckling ska bland annat ske genom införandet av mer egenkontroll och omsorgsprogram som ska bygga på välfärdsparametrar. För att detta ska vara möjligt krävs att resurser även framöver satsas på forskning för framtagande av välfärdsparametrar för olika djurslag. Även för att kunna få en riskbaserad djurskyddskontroll krävs denna forskning. Behovet av denna forskning är tydligt utpekad av regeringen i de uppdrag som verket erhållit för lantbrukets djur, inklusive odlad fisk, men även för såväl traditionella som exotiska sällskapsdjur. Medel från denna anslagspost går till olika djurhälsovårdsaktiviteter avseende nötkreatur, svin, får, hästar och odlad fisk. Mottagare är branschens organisationer såsom till exempel Svensk Mjölk, Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV), Svenska Fåravelsförbundet, Svenska Hästavelsförbundet och Fiskhälsan FH AB. Medlen används till förebyggande åtgärder och utvecklingsarbete på djurhälsoområdet när det gäller produktionsbundna sjukdomar. Detta har stor betydelse för att producera säkra livsmedel och vidmakthålla djurhållning som uppfyller högt ställda etiska och kvalitativa krav från konsumenten. Den förebyggande djurhälsovårdens främsta uppgift är att genom rådgivning inom avel, skötsel, utfodring och gårdsmiljö minska eller balansera de olika riskfaktorerna för olika sjukdomar. Förekomst av djursjukdomarna PMWS (postweaning multisystemic wasting syndrome) på svin och fotröta på får har ökat under de senaste åren. Akut lunginflammation på slaktsvin och diarréer på smågrisar liksom lunginflammationer och diarréer på kalvar är ett ständigt problem. Dessa djursjukdomar motverkas främst genom skötsel- och djurmiljöåtgärder samt förebyggande smittskyddsåtgärder (biosäkerhet). Dessutom fortsätter strukturrationaliseringen i det svenska lantbruket, vilket leder till allt större djurbesättningar och allt mer högproducerande djur. Detta ger ökad risk för djursjukdomar, speciellt infektions- och ämnesomsättningssjukdomar. Stora besättningar är också svårare att sanera från djursmittor än små besättningar. Hälsovårdsprogrammen bedöms få stor betydelse för möjligheten att nå det uppsatta målet inom politikområde djurpolitik. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren I beloppet ingår tkr som överförts från anslagsposten 1:23.7. Vidare förslås en anslagskredit om 3%. Anslagspost 3 Stöd till biodling År 2009 finansierades den svenska delen av det nationella honungsprogrammet via anslagsposterna 1:6.3 (1 775 tkr) och 1:23.7 (475 tkr) och den av EU finansierade delen av 1:12.4 (2 250 tkr). Stödet till biodlingen från dessa anslagsposter uppgick 2009 till sammanlagt tkr. År 2010 innebär det sista året inom det befintliga nationella honungsprogrammet ( ) och tkr är beviljat under anslagsposterna 1:6.3 och 1:23.7. För räkenskapsåren föreslår Jordbruksverket att den totala nivån om tkr bibehålls, d.v.s tkr på anslagspost 1:6.3 och tkr på anslagspost 1:12.4. Grunden för att bibehålla anslagsnivån är det allvarliga läget inom biodlingen och det rådande underskottet av pollinatörer. Åtgärder för att vända utvecklingen med förluster av bisamhällen 16

25 är bland annat att ekonomiskt stödja inrättandet av Bihälsan (uppstartsmöte hålls i januari 2010), förstärkningar av lokal bitillsyn och forskning kring bihälsa och vissa patogener som drabbar bin. Bihälsan ska vara biodlingens motsvarighet till Svenska Djurhälsovården respektive Fiskhälsan, två aktörer som delvis finansieras med statliga medel. Förstärkning av lokal bitillsyn syftar till att sprida den väl fungerande arbetsmodell som sedan några år finns ibland annat Västa Götalands län till att bli landstäckande. För att uppnå det krävs resurser för utbildning och fortbildning av bitillsyningsmän och länsstyrelsepersonal. Av den sistnämnda och med största sannolikhet mest kostsamma åtgärden behövs bland annat kartläggning av vilka virus svenska bin infekteras av och hur utbredd europeisk yngelröta är i Sverige, samt forskning kring sjukdomar som drabbar bin. Tilldelningen till medlemsstaternas honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i medlemsstaterna. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen under perioden samt en anslagskredit om 3%. Anslagspost 4 Djursjukdata Medlen från anslaget används för driftkostnader och utvecklingsarbete av djursjukdatasystemet i Vet@. Jordbruksverket utvecklar och kvalitetssäkrar systemet som bl.a. omfattar uppgifter om veterinärer samt övrig djurhälsopersonal (från jan 2010), behandlingar, diagnoser, djurslag och läkemedel. Inrapporteringen av djursjukdata har förbättrats ytterligare och flera funktioner för validering och rättning har utvecklats. Systemet anpassas till att överensstämma med övriga register med djuruppgifter och krav på registrering av djur som Jordbruksverket ansvarar för. Djursjukdata används liksom tidigare till att avelsvärdera tjurar och ingår som parametrar i kokontrollen. Vet@-systemet möjliggör dessutom en förbättrad uppföljning och tillsyn av användningen av läkemedel samt den veterinära verksamheten. Inte sällan används djursjukdatabasen i specifika forskningsprojekt och utredningar. Jordbruksverket har under året utvecklat en Datawarehouse-lösning för djursjukdatabasen, DAWA DSD, som för närvarande finns tillgänglig via Internet för länsveterinärer. Under mars 2010 kommer även privata och distriktsveterinärer att kunna ansöka om behörighet till databasen. En utredning pågår avseende den externa åtkomsten för djurhållare (ppn-ägare) till DAWA DSD. Den 1 januari 2010 trädde den nya behörighetslagen ikraft vilket innebär att flera yrkesgrupper inom djurens hälso- och sjukvård kan legitimeras eller tilldelas andra behörigheter. Dessa behörigheter kommer att registreras i Vet@-systemet inledningsvis och fortsättningsvis krävs ett annat bättre IT-stöd för att kunna hantera behörigheter för hela gruppen djurhälsopersonal på ett effektivt sätt. Dessutom måste tillsynen av veterinärer och övrig djurhälsopersonal kunna skärpas. Behovet av detta har framkommit i rapporteringen om tillsyn av veterinärer. Det verktyg som skapas för tillsynsmyndigheterna för att göra riskvärderingar och administrativa kontroller måste finnas tillgängliga fr.o.m Varför ytterligare medel om tkr för år 2011 och 500 tkr åren framöver behöver anslås för detta ändamål. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr för år 2011 och tkr årligen för åren samt en anslagkredit om 3 %. 17

26 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar anslagspost 1-4 Totalt tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Medgivet överskridande Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Medgivet överskridande * Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande ) Ap 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande ) Ap 3 Bidrag till obduktionsverksamheten Ingående sparande 0 0 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Utfall Utgående anslagssparande -7 0 Ap 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande ) Verket har i hemställan hemställt om ytterligare tkr. 2)Verket kommer i hemställan inom kort att äska tkr. 18

27 Beräkningsförutsättningar Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot allvarliga smittsamma djursjukdomar främst enligt epizooti- och zoonoslagstiftningen samt för bidrag till kontrollprogram, obduktionsverksamhet, utveckling och genomförande av sjukdomskontroller samt kostnader för provtagning av TSE, Aviär influensa och övriga sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Anslagspost 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Medel från denna anslagspost utgörs i första hand av medel som lämnas i ersättning till djurägare med anledning av statliga beslut om smittbekämpning enligt epizooti- och zoonoslagen. Rätten till ersättning är garanterad i lagstiftningen och kan inte vägras med hänvisning till att medel saknas. Det totala behovet av ersättningar från denna anslagspost är mycket svårbedömt eftersom både antalet fall av zoonotiska och epizootiska sjukdomar varierar från år till år och den ersättningsberättigade kostnaden för varje fall varierar. Bekämpnings- och saneringsåtgärder varierar mycket efter vilken sjukdom det gäller. Under de senaste två åren har bland annat sjukdomarna blåtunga, Newcastlesjuka och mjältbrand påvisats i djurbesättningar i landet. Därtill kommer utredningar och bekämpning av salmonella. Bekämpningen av salmonella kan i svåra fall vara mycket tidskrävande och ge upphov till både höga saneringskostnader och omfattande produktionsbortfall för de drabbade företagen. Nedan ges några exempel på sjukdomar som kommer/kan komma att ge stora kostnader. Blåtunga: I september 2008 konstaterades blåtunga serotyp 8 (BTV-8) för första gången i Sverige. Kort därefter påbörjades en vaccinationskampanj för att förhindra att sjukdomen skulle få fäste i landet. Restriktioner, övervakning, bekämpning och vaccinering av blåtunga är reglerat av en EU lagstiftning. Sverige är tvunget att upprätthålla en viss övervakning av både djur och svidknott både inom restriktionsområdena och utanför dessa. Restriktionsområdena måste upprätthållas 2 år efter det sista konstaterade utbrottet oavsett om vaccination sker eller inte. I Sverige kan om inga nya fall av Blåtunga påvisas restriktionerna hävas sen höst Medel för övervakning tas från anslagspost 1:7.4 för perioden Det är därmed verkets förhoppning att inga särskilda budgetmedel ska behöva avsättas för bekämpning av blåtunga för åren Om nya fall av blåtunga påvisas i Sverige och vaccination åter blir nödvändig återkommer Jordbruksverket med hemställan om medel. Salmonella: Salmonella kommer att påvisas i nya besättningar under åren Bekämpningen av salmonella i moderna och allt större besättningar med komplex struktur avseende djurförlyttningar och logistik av hantering av foder, gödsel m.m. inom besättningen kan vara mycket tidskrävande och ge upphov till både höga provtagnings- och saneringskostnader och omfattande produktionsbortfall för de drabbade företagen. Kostnaden för salmonellabekämpning för perioden är mycket svår att förutspå. Trenden de senaste åren pekar på ökade kostnader för bekämpning av salmonella. Newcastlesjuka: Sedan 1995 har det förekommit ett eller två fall vart eller vartannat år av Newcastlesjuka. Troligen smittas besättningarna via den vilda fågelpopulationen. Det bör därför ingå i beräkningarna att ytterligare utbrott kommer att ske under perioden Utbetalningar för drabbade djurägare under åren 2000 till 2009, undantaget utbrottet i 19

28 november 2009, har i snitt varit 4 mkr per år. Därtill kommer kostnader för veterinärt arbete och analyskostnader. Newcastlesjukan kan därför prognostiseras kosta staten 5-6 mkr per år under åren VTEC/EHEC: Under årens lopp har EHEC/VTEC fall hos människa kunnat kopplas till djurbesättningar och medel från anslagposten har tagits i bruk för provtagningar i sådana besättningar. Ett kontrollprogram för EHEC/VTEC planeras starta 1 oktober, Medel till detta program kommer dock att belasta 1:7, anslagspost 2. Det är dock sannolikt att kontrollprogrammet kommer att påvisa besättningar med Hallandsklonen av VTEC och en viss ökad kostnad för anslagspost 1. Belastningen på denna anslagspost beror på vilka sjukdomar som lyder under epizootilagen som introduceras till landet samt på hur många fall av salmonella som påvisas i djurbesättningar. Därför är och förblir belastningen på anslagsposten svårbedömd. I bästa fall kommer blåtungebekämpningen att vara färdig innan perioden och endast ett övervakningsarbete att kvarstå. Då det sker en strukturomvandling med färre och större besättningar som följd medför det ökade kostnader för veterinärt arbete, analyskostnader, bekämpnings- och saneringskostnader när en besättning drabbas. Därför prognostiseras att kostnaderna under denna anslagspost ökar. Anslagskrediten bör vara minst 10 % eftersom anslagsposten är svår att budgetera utifrån kommande smittsamma djursjukdomar som ersätts enligt epizooti- och zoonoslagen. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen samt en anslagskredit om 10 %. Jordbruksveket hemställer vidare att verket av hemställt belopp får ta tkr i anspråk för utredningar i besättningar med konstaterad VTEC smitta i kunskapshöjande syfte. Anslagspost 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Bekämpningsprogram för allvarliga djursjukdomar har pågått under lång tid. Programmen startas oftast med en frivillig anslutning och flera av programmen blir senare obligatoriska för att till slut efter friförklaring övergå till en övervakningsfas. Under fasen när djursjukdomen bekämpas och programmet är obligatoriskt är kostnaderna höga för att senare bli lägre då bekämpningsprogrammet övergår till en övervakningsfas. Sverige har för närvarande EUstatus som nationellt friförklarat land från leukos, IBR, Tuberkulos och Brucellos hos nötkreatur, Aujeszkys sjukdom hos svin och Brucellos hos får och get. BVD-programmet planeras att övergå i övervakningfas. Program som pågår är också paratuberkulos hos nötkreatur, Maedi-visna hos får och tuberkulosprogram på hägnad hjort, campylobacterprogram för slaktkyckling, frivilligt salmonella kontrollprogram för värphöns respektive slaktfågel, övervakning i fält avseende antibiotikaresistens samt smittskyddsberedskap på gårdsnivå kallat FRISKKO-smittskydd. Under 2007 har ett nytt provtagningssystem för sjukdomsövervakning driftsatts där provtagning sker vid slakt istället för ute i besättningarna. Detta system har bidragit till att sänka kostnaderna i övervakningsprogrammen både för djurägare och för staten. När det gäller EHEC (VTEC O 157:H7) planerar Jordbruksverket under hösten år 2010 införa ett kontrollprogram med syfte att minska förekomsten av bakterien genom att reglera vissa förflyttningar av nötkreatur. I besättningar där man hittar bakterien är tanken att djurägaren ska få speciell rådgivning angående sanering m.m. Målsättningen med programmet är att minska risken för att människor ska insjukna. EHEC ger ingen eller ringa sjukdom på djuren 20

29 och djurägaren får därför inga ekonomiska incitament för att delta i programmet. Kostnaden för programmet delas mellan näring och stat. Statens kostnader för programmet beräknas enligt bifogad bilaga Anslagsmedel för budgetåret 2010 samt budgetåren för kontrollprogram avseende VTEC/EHEC Jordbruksverket äskar därför ytterligare medel till anslagspost 2, efter att verket har omdisponerat tkr årligen av nuvarande ram, för 2011 med tkr, för 2012 med tkr och för år 2013 med tkr. Sverige kommer före 30 april 2010 att ansöka om medel från EU för kontrollprogrammet. I bästa fall kan medfinansiering erhållas för analyskostnader och provtagningsmaterial med upp till 50%. Detta kan då betyda att tkr kan erhållas i medfinansiering 2011 och tkr årligen under åren I avvaktan på beslut från EU har Jordbruksverket äskat anslagsmedel för hela kontrollprogrammet under anslagsposten 1:7.2. Beslut från EU tas under hösten Om medel från EU erhålles så bör medel kunna omfördelas från anslagsposten 1:7.2 till 1:11.4. Medel till bekämpningsprogram både i bekämpnings- och övervakningsfasen är viktiga för att undvika en ökning av antalet fall som är ersättningsberättigade enligt anslagspost 1. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning om tkr för år 2011, tkr för år 2012 och tkr för år 2013 samt en anslagskredit om 5 %. Anslagspost 3 Bidrag till obduktionsverksamhet Obduktionsverksamheten är mycket betydelsefull för landets smittskyddsberedskap. Jordbruksverkets målsättning har hittills varit att ca lantbruksdjur ska obduceras varje år. De totala kostnaderna för obduktionsverksamheten har varit högre än de tilldelade medlen på denna anslagspost. Från och med 2007 ingår även fjäderfä inom obduktionsverksamheten för att öka Sveriges förmåga i övervakningen av epizootiska sjukdomar inom fjäderfäpopulationen. Jordbruksverket har i oktober 2009 lämnat en rapport om obduktionsverksamheten där det framkommer hur viktigt det är att denna verksamhet bedrivs för att bland annat kunna påvisa smittor i landet. I december 2008 kunde till exempel mjältbrand påvisas till följd av obduktion och för att följa antibiotikaresistenssituationen. Av rapporten framkommer också att det är viktigt att vidmakthålla antalet obduktionsplatser och förbättra transportlogistiken av kadaver. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren , samt en anslagskredit om 3 %. Anslagspost 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Under anslagsposten disponerar Jordbruksverket medel för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för bl.a. de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier. Sjukdomskontroller som EU ställer krav på är t ex tuberkulos och brucellos hos nötkreatur, TSE sjukdomar hos nötkreatur (BSE- galna kosjukan) och får (scrapie) och fågelinfluensa hos fjäderfä och vilda fåglar har också utförts med dessa medel. Oavsett om Sveriges tilläggsgarantier kommer att kvarstå i nuvarande omfattning eller inte så kommer provtagningen och dokumentationen över vissa sjukdomar att vara nödvändig för att visa frihet. Dessa kontroller beräknas kosta ca tkr per år. TSE (BSE och Scrapie): I syfte att dokumentera Sveriges TSE-frihet (BSE och Scrapie) startade 1998 undersökningar av nötkreatur och får. Efter det att Sverige fick sitt första fall av BSE har prov tagits på alla slaktade nötkreatur över 30 månader vilket ökade den totala kostnaden för BSE-provtagningen markant. Den del som finansieras via denna anslagspost avser dels den provtagning som görs bland självdöda, avlivade och nödslaktade nötkreatur, får 21