Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 21 Uppdaterad efter styrelsen synpunkter 220522 Jenny Arnell
Innehållsförteckning Inledning... 3 Bolaget IVL... 3 Momsfrågan... 4 Samfinansierad forskning 21... 4 Forskningsbudget och fördelning på Temaområden... 5 EU-projekt... 6 Fördelning på miljömål... 6 Jämnställdhet... 7 IVLs temakommittéer... 7 7 % -fonden... 8 Exempel på forskningsinsatser 21... 8 Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee... 10 Klimat och Energi 21... 10 Luft och transporter 21... 12 Vatten 21 (och mark from 22)... 16 Resurseffektiva produkter och avfall 21... 19 Hållbart Samhällsbyggande 21... 22 Hållbar produktion 21... 24 Bilaga 1. Styrelsens sammansättning 21... 26 Bilaga 2. Sammanställning av samtliga samfinansierade projekt under 21... 27 Bilaga 3. Temakommittéer - bemanning december 21... 34 2
Inledning Forskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljöoch hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1. Under 21 har en intern översyn av den samfinansierade forskningens innehåll och organisation genomförts vilket lett vissa förändringar i innehåll och arbetsformer som kommer att införas under 22. Bolaget IVL Stiftelsens helägda bolag, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har under de senaste åren utvecklats på ett positivt sätt. Det senaste året ökade omsättningen från 194 (20) till 240 (21) MSEK och antalet årsanställda ökade från 176 till 184 under samma period. Verksamheten i bolaget som helhet är inriktad på frågor som är aktuella i både nationellt och globalt perspektiv. De stora utmaningarna under den närmaste framtiden är att i en skakig och bromsande ekonomi i Europa, med stigande oljepriser som kan hota bromsa hela världsekonomin, uppnå långsiktigt hållbara energi- och resurslösningar. IVL är i det sammanhanget väl positionerat med sitt starka fokus på resurseffektivisering och med utgångspunkt i tvärvetenskap och systemanalys. IVL arbetar bl.a. med klimatfrågan i de två Mistrafinansierade forskningsprogrammen Indigo och Entwined. Miljö, miljöteknik och energi är prioriterade områden inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling och här har IVL lyckats väl. IVL leder även sedan ett par år tillbaka fyra större forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. Dessa är SCARP Frisk luft i Sverige, Chemitecs - Emissioner från varor, Hållbar avfallshantering samt programmet CLEO Climate Change and Environmental Objectives som ska undersöka hur framtidens klimatförändringar kommer att påverka möjligheterna att uppnå de svenska miljömålen. AFA Försäkring finansierar ett flertal forskningsprojekt inom IVL som rör arbetsmiljöfrågor. Under 21 beviljades medel till bland annat ett projekt som handlar om att utveckla nya metoder för att hantera arbetsmiljöarbetet i bemanningsföretag. IVL har EU som hemmamarknad medan den internationella verksamheten koncentreras till Kina, där IVL har ett eget kontor, och till Indien samt till viss del Ryssland och EECCAländerna, det vill säga Östeuropa, Kaukasus och Centralasien. 3
Kommunikation har blivit en allt viktigare komponent inom såväl forskningsprogram som allmänt för att öka kännedomen om IVL:s verksamhet. Här spelar kurs och seminarieverksamheten en väsentlig roll, inte minst för att befästa IVL:s roll som arena för möten mellan forskning, näringsliv, myndigheter och politiker. Under 21 gjordes en stor satsning för att ytterligare befästa framför allt konferenserna Tillståndet i miljön och Hållbara transporter som viktiga mötestorg för Miljösverige. Tillståndet i miljön drog över 300 deltagare och Hållbara transporter cirka 250 deltagare. I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. Som ett led i detta har IVL även formaliserade samarbeten med till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska Högskola. Momsfrågan IVL har sedan 2004 fört en process med Skatteverket i en mervärdesskattefråga. IVL har hela tiden hävdat att den bidragsfinansierade verksamheten inte kan betraktas som fristående utan tvärtom är en fullständigt integrerad del av företagets verksamhet och att bolaget därför bör medges avdrag för ingående skatt på kostnader som kan hänföras till den bidragsfinansierade verksamheten. Regeringsrätten meddelade dock en dom i december 20 som gick på Skatteverkets linje att IVL inte ska medges avdrag för ingående skatt på ovan nämnda kostnader. Skatteverkets beslut har den 8 juni 21 överklagats till Förvaltningsdomstolen i Stockholm. Samfinansierad forskning 21 Systemet med statliga medel till samfinansierad forskning från såväl Formas som Naturvårdsverket har utvecklats väl. Via Formas öppnas intresse och möjligheter att stärka den vetenskapliga kvaliteten och inriktningen av verksamheten och via Naturvårdsverket skapas möjligheter till dialog med näringslivet kring forskningens relevans och möjligheter till stöd i beslutsprocesser. För 21 disponerades 34 MSEK för samfinansierad forskning vid IVL. Tidigare beslut om riktad finansiering för vetenskaplig publicering då Formas under 2009 och 20 ställde två respektive en miljon till förfogande upphörde under 21. I stället har Formas öppnat för vetenskaplig fördjupning genom merfinansiering (>50%) av projekt inom områden av särskild strategisk betydelse för IVL. De ökade satsningarna på vetenskaplig publicering har bidragit till att IVL:s medarbetare under 21 medverkade i 30 artiklar. Forskningen har under 21 bedrivits inom de sex temaområdena: Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Verksamheten inom respektive temaområde beskrivs utförligt i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté. 4
Forskningsbudget och fördelning på Temaområden Totalt disponerades en statlig budget på 34 MSEK som genom samfinansiering med näringslivet och finansiering via EU-forskning resulterade i en total budget på 72.1 MSEK för 21. Fördelning på näringslivsprojekt och EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive Temaområde. Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivsrespektive EU-projekt (ksek) Beviljade näringslivsprojekt Beviljade EU-projekt Närings liv Statlig matchning Total utfall EUbidrag Statlig matchning Total EU utfall Totalt beviljad statlig matchning Total FOU/ forsknings utfall Temaområde 1. Klimat o Energi 3 610 3 727 7 337 5 750 1 251 4 477 8 588 2. Luft o transporter 2 115 2 155 4 270 3 325 1 434 4 759 3 589 9 029 3. Vatten 1 605 1 605 3 210 3 870 4 230 8 100 5 835 11 310 4. Resurseffektiva 4 543 4 293 8 836 3 555 2 258 5 813 6 551 14 649 produkter och avfall 5. Hållbar 2 220 2 370 4 590 1 580 955 2 535 3 325 7 125 samhällsbyggnad 6. Hållbar 7 002 7 003 14 005 4 174 3 220 7 394 10 223 21 399 produktion Summa 21 095 21 153 42 248 17 005 12 847 29 852 34 000 72 100 I Tabell 2 redovisas även fördelningen på antal projekt per Temaområde. Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden (ksek) Antal projekt Beslutad (Total) budget Klimat och Energi 11 8 588 Luft och Transporter 12 9 029 Vatten 9 11 310 Resurseffektiva produkter och 14 avfall 14 649 Hållbart samhällsbyggande 9 7 125 Hållbar produktion 16 21 399 Summa 71 72 100 5
EU-projekt EU:s forskningsanslag är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. I vissa av EU:s forskningsprogram finns också möjligheter för företag att delta i forskningen. Under 21 har IVL arbetat för att prioritera deltagande i EU-ansökningar där forskningsfrågorna har stor relevans för såväl svenska myndigheter som företag samt där företag aktivt deltar i forskningsprojekten. Av de 22 EU-projekt som erhöll samfinansiering under 21 deltar näringslivet i drygt hälften antingen som partner eller i referensgrupp. I ytterligare 2-4 är svenska företag tilltänkta avnämare och i övriga har resultaten mer relevans för myndigheternas miljöarbete. I de EU-utlysningar som kommer under 22 kommer IVL att förstärka insatserna för att i än högre utsträckning engagera svenska företag i EUforskningen. Av Tabell 1 framgår att den sammanlagda volymen för EU-forskningen under 21 uppgick till 29.9 (24,3) miljoner kronor, detta motsvarar en statlig matchning på 12.8 miljoner kr eller 37.8 % under 21 (cirka 41 % av den sammanlagda volymen samfinansierad forskning.) Av tabellen framgår också att EU-projekt numera finns inom samtliga temaområden. Den största volymen finns inom Vatten och Hållbar Produktion. Andelen EU projekt av den samfinansierade forskningen minskar fortsatt något (jämförelse med 2008 och 2009 då andelen av den totala forskningsbudgeten var 48 respektive 49 %). Detta är delvis en följd av ändrade EU finansiering från 50 % till 75 % i Sjunde Ramprogrammet vilket gör att matchningskraven minskar. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 3. Tabell 3. EU-projektens andel per temaområde (ksek) Antal projekt Total utfall Antal EU projekt Temaområde Total EU utfall 1. Klimat o Energi 11 7 337 1 1 251 2. Luft o transporter 12 4 270 5 4 759 3. Vatten 9 3 210 5 8 100 4. Resurseffektiva produkter 14 8 836 4 5 813 och avfall 5. Hållbar samhällsbyggnad 9 4 590 3 2 535 6. Hållbar produktion 16 14 005 5 7 394 Summa 71 42 248 23 29 852 Fördelning på miljömål IVLs samfinansierade forskning berör en rad av Sveriges miljömål. Fördelningen är relativt jämn över 6 7 miljömål med något större forskningsinsatser riktade mot Begränsad Klimatpåverkan, God Bebyggd Miljö och Giftfri Miljö, medan något mindre andelar riktar sig mot miljömål som berör luftkvalitet och vattenmiljö. Många av projekten berör dock flera miljömål varför fördelningen av forskningsmedel inte ska ses som exakt. 6
Tabell 4. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål Miljömål Total forskningsbudget (ksek) Procent av total forskningsbudget (%) 1. Begränsad klimatpåverkan 16 783 23% 2. Frisk luft 5 659 8% 3. Bara naturlig försurning 764 1% 4. Giftfri miljö 11 794 16% 7. Ingen övergödning 7 050 10% 8. Levande sjöar och vattendrag 5 124 7% 10. Hav i balans och levande kust och skärgård 5 806 8% 15. God bebyggd miljö 12 144 17% Övriga 6 976 10% Jämnställdhet IVL strävar efter en jämn könsfördelning bland projektledare, som en del av vårt jämställdhetsarbete. Av nedanstående tabell framgår att av 71 (66 för 20) beviljade projekt under 21 leds 23 (27) av kvinnor vilket motsvarar 32 % (41 %) av den totala projektvolymen. Tabell 5. Projektledning genusfördelning Antal projekt Temaområde Totalt Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Budget (ksek) Total Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Klimat och Energi 11 4 7 8 588 4 085 4 503 Luft och transporter 12 5 7 9 029 4 783 4 246 Vatten 9 3 6 11 310 3 855 7 455 Resurseffektiva produkter 14 2 12 146 049 2 682 11 967 och Avfall Hållbart samhällsbyggande 9 5 4 7 125 4 220 2 905 Hållbar produktion 16 4 12 21 399 3 200 18199 Summa 71 23 48 72 100 22 825 49 275 IVLs temakommittéer Sammansättning av stiftelsens temakommittéer framgår av Bilaga 3. Tema kommittéerna har bemannats för att få en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Under 21 har arbetet påbörjats med att se över bemanningen i respektive Tema kommittee och kontakter har tagits inför 22 års deltagande. Varje tema kommitté har genomför minst 4 möten under 21 (årlig cykel) samt ett gemensamt möte för alla tema kommittéer (nov 21). 7
Tabell 6. Temakommittéernas ordföranden 21 Temakommitté Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Ordförande Inge Horkeby, Volvo Urban Wästljung, Scania Bengt Mattsson, Pfizer Christina Lindbäck, NCC Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB Henrik Kloo, Volvo 7 % -fonden Under 21 har ca 3 200 ksek tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen och utvecklingsprojekt för ett sammanlagt belopp av 1 900 ksek har beviljats. Projekten redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Beviljade 7%-projekt 21 Titel Projektledare Beviljad budget (ksek) 1. Finansiering SIVL administration 2. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar mha Monte Carlo s 3. Nya kemikalier: Delta i NORMAN nätverket/arrangera expertmöte 4. Metodutveckling biologiska tester för kemiska effektstudier Kommentar John Munthe 750 Slutfört Erik Fridell 200 Pågående, slutförs våren 22 Eva Brorström- Lundén Karl Lilja 950 Samordnad satsning på kemikalier Delprojekt 3 genomfört, 4 pågående, 5 genomfört. Summa 5. Fotokatalytiska membranreaktorer för förbehandling av svårnedbrytbara industriavlopp Mats Almemark 1 900 Exempel på forskningsinsatser 21 IVLs samfinansierade forskning redovisas i mer detalj i bilagda verksamhetsberättelser från de sex temaområdena samt i projektlista. Nedan ges några exempel på forskningsområden och nya projekt som har rönt mycket uppmärksamhet under 21 och där : 8
Utveckling av tekniker för att möjliggöra återanvändning av renat avloppsvatten som görs tillsammans med Xylem (f.d. ITT Water & Wastewater) med en total budget på 45 MSEK. Projektet innefattar en stor satsning på FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk som är en nationell resurs för utveckling av vattenreningsteknik och ägs av IVL och KTH. Miljöpåverkan av transporter innefattande såväl utveckling av beräkningsverktyg och logistikfrågor som emissioner av partiklar från fartyg och vägfordon. Klimatarbetet och energiscenarier. IVL har i en rad projekt studerat biobränslens klimategenskaper, utvecklat energiscenarier för Sverige med olika mål och utrett vilka miljöfrågor som kommer att bli aktuella i framtiden. Hållbar utveckling hur går vi vidare mot målen? IVL inledde 21 ett samarbete med Svenskt Näringsliv som tar utgångspunkt i globala megatrender samt visioner och framtidsbilder om en globalt hållbar utveckling. Projektet fokuserar på hur svenska myndigheter och företag ska förhålla sig för att Sverige ska kunna bidra till en globalt hållbar utveckling och samtidigt behålla eller förbättra vår konkurrenskraft och vår välfärd. 9
Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee Klimat och Energi 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet har under 21 varit uppdelat i fyra prioriterade delprogram. I delprogram A. Policy, beslutsstöd och klimatstrategier ingår projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av emissionerna av växthusgaser. I delprogram B. Energisystem och åtgärder omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av olika energisystem där systemanalyser på bioenergiområdet utgör en central verksamhet. I delprogram C. Orsakssamband och effekter studeras interaktioner mellan ekosystem (skog, mark och ytvatten), luftföroreningar och klimat. I delprogram D. Förnybar energi spänner forskningen över frågor från hur mycket biomassa som kan tas ut från skog och jordbruk utan att skada ekosystemen, till hur biomassan effektivt kan utnyttjas för att minska växthusgasutsläppen. Delprogrammet har tillkommit under 21. Pågående och avslutade samfinansierade projekt Följande projekt har beviljats samfinansiering 21: Projekt beviljade samfinansiering 21 Matchad total budget kkr Varav beviljad statlig matchning kkr Energiscenario 2050 837 387 Energiscenario 2050 (tillägg) 60 30 VårVärld 2034 2200 1100 PRINCIP 1251 750 Biofuels and land use in Sweden An overview of land use change effects 100 50 Ursprungsmärkt el- 200 100 kvantitativa och kvalitativa effekter Växthusgaser från 806 403 avloppsvattenrening m.m. Industrial cluster formation 1100 550 Restvärme regionala förutsättningar och goda exempel 1120 500 Framtidens miljöfrågor för 614 307 energisektorn Tidsaspekten hos 300 300 biobränslen* * För publicering, endast matchning via FORMAS 10
Delprogram A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategier Inom delprogram A pågår bland annat forskningsprogrammet ENTWINED som behandlar samspelet mellan internationell miljöpolitik och det globala handelssystemet, med speciellt fokus på gränsöverskidande problem. Syftet är att utveckla stödjande verktyg rörande integration av miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programmet pågår 2007-23. Delprogram B: Energisystem och åtgärder Exempel på verksamhet inom delprogram B är forskningsprogrammet CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) som tar fram modeller över hur nationella miljömål påverkas av klimatförändringarna. Programmet pågår från 20 till 22. Delprogram C: Orsakssamband och effekter Delprogrammet omfattar bland annat projektet Biofuels and land use in Sweden an overview of land use change effects. Projektet som påbörjades under verksamhetsåret syftar till att ge en kunskapssammanställning över markanvändningseffekter från biodrivmedelsproduktion. Delprogram D: Förnybar energi Verksamheten inom klimatanpassning fortsätter att vara relativt begränsad inom temaområdet där forskningsfrågorna fortfarande håller på att formuleras. Ett exempel är projektet Emissionsfaktorer för biogas, bioolja och nordisk elmix där metoder och verktyg tagits fram för rapportering i Sverige enligt EU:s hållbarhetskriterier. Verksamhetsplanens genomförande Verksamhetsplanen för 21 har i stort sett genomförts såsom angivits. Utöver de ovan beskrivna projekten pågår även en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området. En arbetsgrupp på IVL har under 21 arbetat med en behovsanalys inom området energisystemmodeller där ambitionen är att utveckla detta område. En arbetsgrupp med fokus på bioenergi startades upp i början av året med syfte att samla de befintliga resurserna inom IVL på bioenergiområdet samt att förbereda för kommande utlysningar och samarbeten. Projektens relevans för näringsliv och övriga samhället Projekten bidrar bland annat till Ökad kunskap om olika energibärare och deras miljö- och klimatpåverkan En mer kostnadseffektiv klimat- och energipolitik Identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen Stöd för förändringsprocesser i företag i en ekonomi med ett förändrat klimat Bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser Temakommitté Klimat och Energi har under år 21 bestått av 11 ledamöter (7 näringslivsrepresentanter och 4 myndighetsrepresentanter). Temakommittén har sammanträtt tre gånger och ordförande har varit Inge Horkeby, Volvo. 11
Luft och transporter 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delprogram: A. Luftkvalitet. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitetsdirektiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna. B. Exponering och ekosystemeffekter. Detta delprogram är främst inriktat mot doseffektsamband och samverkan med andra faktorer som klimat och mark-användning. Aktuella föroreningar utgörs av försurande och gödande ämnen, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter. C. Luftvårdsstrategier. Delprogrammet är inriktat mot såväl lokala som storskaliga miljöoch hälsoproblem, och omfattar både utveckling av metoder att uppskatta icke-tekniska åtgärder, utvärdering av styrmedel samt utveckling av uppföljningsmetoder. Basen för forskningen är IVL:s medverkan i forskningsprogrammet SCARP och arbetet med att vidareutveckla GAINS-modellen. D. Emissioner från transporter. Här ligger fokus på harmonisering och tillförlitlighet i emissionsmodeller och emissionsdata för transportsektorn, samt konsekvenser från lokal till global skala av olika transport- och logistiklösningar avseende såväl påverkan på miljö och hälsa som samhällsekonomiska konsekvenser. Verksamhetsplanen för 21 lyfte fram bland annat inverkan på lokal och regional luftkvalitet av olika bränsleåtgärder inom väg- och sjöfartssektorn, global spridning och åtgärdsstrategier för kvicksilver, ekosystemeffekter av luftföroreningar i ett förändrat klimat, kvävenedfall och kväveläckage från skogsmark, kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, emissioner av partiklar från marina motorer och bussar, systemmodeller för analys av hållbarhet i företags försörjningskedjor, samt användarvänliga verktyg för att analysera gods- och persontransporters klimat- och miljöpåverkan. Projekt under 21 Avslutade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 21: Partikelemissioner från bussar med finansiering från Västtrafik. Particle and Gaseous Emissions from Individual Diesel and CNG Buses manuskript avsett för publicering i open access-tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics (delprogram D). Hantering av systemgränsdragningar och allokeringar i internationella beräkningsmetoder för gods- och persontransporters miljö- och klimatpåverkan med finansiering från NTM. Utkast till fem olika PCR Product Category Rules enligt EPD-systemt (Environmental Product Declaration www.environdec.com ): Road transport services of freight; Rail transport services of freight; Water transport services of freight; Air transport services of freight; Urban and suburban scheduled road transport services of passengers (delprogram D). 12
Termisk karaktärisering av nanopartiklar från marina motorer med finansiering från Sveriges Ingenjörer manuskript avsett för publicering i Environmental Science and Technology (delprogram A). Påbörjade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 21: Know-Me ett EU-projekt som syftar till att stärka den europeiska maritima näringen genom vidareutbildning och forskning. IVL ansvarar för hållbarhets- och miljöaspekter inom projektet löper till och med 24 (delprogram D). Svavelhalt i fartygsbränsle - inverkan på partikelemissioner med finansiering från Stena. Avslutas våren 22. ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems ett EU FP7-projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL bidrag är främst att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog löper till 23. Karaktärisering av partiklar från marina motorer med finansiering från ÅForsk löper till 23. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar med utnyttjande av Monte Carlosimulering ett SIVL 7%-fondprojekt löper till och med 22. Övriga pågående projekt Inom temaområdet pågår sedan tidigare följande samfinansierade projekt: Miljöanalysverktyg för godstransporter - med finansiering från NTM, enskilda medlemsföretag inom NTM, Trafikverket, Sjöfartsverket samt VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Klimat- och miljökalkylverktyg för personresor med finansiering från NTM och VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Northern Maritime University - ett projekt inom EU Interreg IVb North Sea Programme, - avslutas 22 (delprogram D). Impact of Climate Change on the Quality of Urban and Coastal Waters - Diffuse Pollution (dipol). EU Interreg-projekt avslutas 22 (delprogram B). Karaktärisering av nanopartiklar från marina dieselmotorer med finansiering från SIVL och samfinansiering med Sveriges Ingenjörer löper till och med 22 (delprogram B). Spridning av hästallergen med finansiering från ATG och Svensk Travsport avslutas under 22. TRANSPHORM ett EU FP7-projekt i vilket studeras hälsoeffekter kopplat till utsläpp från transporter i Europa löper till och med 24 (delprogram A). Sjöfartsrelaterade partikelemissioner med finansiering från Åforsk avslutas 23 (delprogram D). Logistikanalys av Geodis Wilson med finansiering från Geodis Wilson avslutas 22 (delprogram D). 13
GMOS, Global Mercury Observation System EU-projekt löper till och med 25 (delprogram B). EGIDA EU-projekt som syftar till att stödja GEOSS processen som går ut på att öka tillgänglighet av miljödata löper till och med 22 (delprogram A). Tillämpning och vidareutveckling av vägkantsbaserad avgasmätning för identifiering av högemitterande bussar med finansiering från Västtrafik genomförs under 21 och 22 (delprogram D). Dessutom pågår Naturvårdsverkets två forskningsprogram Swedish Clean Air Research Program SCARP (www.scarp.se), till och med 22 (delprogram C), och Climate Change and Environmental Objectives CLEO (www.cleoresearch.se), där fas I pågår fram till och med 22 (delprogram B), samt ett projekt inom CPM finansierat av VINNOVA till och med 22 Verktyg för beräkning av miljöpåverkan och effektivitet i transportsystem (delprogram D). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Flera projekt inom temaområdet är relevanta för internationellt policyarbete inte minst inom EU när det gäller minskad luftförorenings- och klimatpåverkan, och är därmed relevanta för såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter. Projekten genererar också nya data och ny kunskap för uppföljning av sektorsvisa och nationella miljömål, och är därmed relevanta för svenska myndigheter. En stor del av projekten sorterar under det prioriterade delområdet Emissioner från transporter, vilket understryker transportfrågornas stora betydelse för svenskt näringsliv (stor export, långa transportavstånd till viktiga marknader, stor miljöpåverkan). Dessa projekt har bäring på kritiska frågor när det gäller utformningen av framtidens fordon, transporter och transportsystem, som till exempel miljökonsekvenser av teknologi- och drivmedelsval och strategier för ökad intermodalitet, i syfte att få en ökad överföring av såväl gods- som persontransporter från väg till järnväg och/eller sjöfart. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Partikelemissioner från bussar I projektet har partikelemissioner från 28 dieseldrivna och 7 gasdrivna bussar karaktäriserats vid verklig utspädning. Den metod som användes baserades på användningen av CO 2 som spårämne för avgaserna. Provtagningen av partikelemissionerna skedde extraktivt och partiklarna analyserades genom att använda ett instrument EEPS med hög tidsupplösning (10 Hz). De bussar som studerades var dieseldrivna Euro III-V och gasdrivna (EEV) med olika efterbehandlingsystem, såsom selektiv katalytisk reduktion (SCR), avgasåterföring (EGR) och med eller utan dieselpartikelfilter (DPF). Det primära körmönstret som tillämpades i denna studie var acceleration från stillastående, men även körsättet konstant hastighet (~20 km h-1) studerades. De undersökta gasbussarna emitterade i genomsnitt fler partiklar men mindre massa jämfört med de dieseldrivna bussarna: Emissionsfaktorer för antal partiklar (EFPN) var för diesel med DPF = 8.0 ± 3.1 10 14, diesel utan DPF = 2.8 ± 1.6 10 15 och för EEV = 7.8 ± 5.7 10 15 (kg bränsle)-1. För det accelererande körsättet erhölls unimodala partikelantalsstorleksfördelningar med toppmaxdiameter på 70-90 nm (dieselbussar) och 10 nm (gasbussar). För körsättet med konstant hastighet erhölls bimodala genomsnittliga antalsstorleksfördelningar för dieselbussar med maxdiameter på omkring 10 nm och 60 nm. 14
Spridning av hästallergen Hästsporten är idag den näst största sporten i Sverige och anläggningar ligger ofta närmre tätortsnära miljöer och kan således bli problem vid tillämpning av såväl Plan- och bygglagen som Miljöbalken. Hästar ger upphov till olägenheter i form av lukt, flugor, damm/partiklar och allergen, vilka ska beaktas vid planläggning. Sen 1980-talet har vi haft ett skyddsavstånd i Sverige på 500m mellan bostadsbebyggelse och områden med hästhållning. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor. I denna studie har ett verktyg och metodik utvecklats som kan användas generellt för beräkning av spridning av hästallergen från stallverksamhet (häst både inne och ute) samt till viss del även lukt. Generell metodik för uppskattning av emission av hästallergen baserat på antalet hästar, och med stor tidsmässig och geografisk upplösning, har gjorts. Detta utgör indata vid spridningsmodellering. Förutom analys av rådande förhållanden, kan därmed även framtida förändringar av verksamheter beräknas samt effekter av reducerande åtgärder eller identifiera vilken källa i stallområdet, som orsakar de högsta bidragen av hästallergen. Metodiken kan användas för att ge vägledning åt kommunernas miljökontor. Spridningsberäkningarna har validerats mot oberoende uppmätta halter vid flera punkter runt stall och hagar med en noggrannhet på ca ±35%, vilket anses vara en bra överenstämmelse då det är korta tidsmedelvärden som jämförs. 15
Vatten 21 (och mark from 22) Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets verksamhetsplan 21 omfattade följande delområden: Delprogram A: Vattenförvaltning under utveckling, vilket fokuserade på analys av klimatförändringar på vattenekosystem, inklusive effekter på hydrologin, föroreningstransporter och effekter på ekosystem och samhälle, vilket kommer att bli allt viktigare framöver. Även framtagning av strategier för anpassning och åtgärder samt analys av deras konsekvenser är viktiga framtidsområden. IVL prioriterar forskning inriktad på ökad förståelse av processer som är avgörande för vattenkvantitet och vattenkvalitet med hänsyn tagen till ett framtida klimat. Detta innefattar utveckling av modeller och verktyg för bedömning av ekologisk status, effekter av åtgärdsprogram, exploatering och klimatförändringar. Delprogram B: Prioriterade ämnen och nya kemikalier, vilket fokuserade på att kartlägga emissioner, spridningsvägar samt halter av kemikalier i olika delar av ekosystemen, både genom mätningar och med hjälp av modeller. Screening utförs för att påvisa förekomst av nya kemikalier i miljön. IVL utför även riskbedömningar baserade på användning, kemikaliers egenskaper samt förekomst i miljön. Inom detta delområde bevakas hela kedjan från utveckling av kemikalier och läkemedel som produkter via dess konsumtion och metabolism, dess flöden i samhället främst via reningsverk, samt slutligen hur fördelning och effekter av resthalter ser ut i vattensystemet. Delprogram C: Östersjön och Västerhavet, vilket fokuserade på det faktum att svenska havsoch kustområden är drabbade av svårlösta miljöproblem i form av övergödning, påverkan av miljögifter, risk för oljeutsläpp och exploatering av kustzonen. Fortsatt utveckling av forskningsverksamhet kring Östersjön som syftar till att kvantifiera utsläppskällor och orsaker till övergödning och miljögifter är av hög prioritet, liksom forskning kring åtgärder. IVL analyserar möjliga åtgärder, både på land och i recipienten samt utvecklar metoder för att utreda åtgärders kostnadseffektivitet. Verksamhetsplanens utformning under 21 avspeglar såväl IVL:s traditionella styrkeområden liksom en ambition att utveckla områden där stora kunskapsbehov finns just nu och de närmaste åren framöver. Utveckling av beslutstödsverktyg, modeller och metoder för riskanalys är ett återkommande tema även inom andra delområden. Under året genomfördes en översyn av samtliga temaområden, vilket bland annat resulterade i att det aktuella temaområdet döptes om till Vatten och mark och att indelningen i delprogram gjordes om med början 22. Påbörjade och avslutade projekt under 21 Under 21 avslutades följande projekt: Fallstudier av effekter av avgiftssystem liknande NO x för utsläpp av N och P till vatten (delområde A), Simulering av restaureringsåtgärder i Östhammarsfjärden (delområde C) samt Dikesdammar och dikesfällor (delområde C). Under 21 påbörjades projektet Dikesfällor II inom delområde C, som en uppföljning till det avslutade projektet Dikesdammar och dikesfällor. 16
Flera projekt som diskuterats inom temakommittén har påbörjats men i slutänden placerats inom andra verksamhetsområden, exempelvis PHARMAS (Hållbart samhällsbyggande), ARCH (Hållbar produktion) samt Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning (Hållbar produktion). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Relevansen för svenskt näringsliv är framförallt att projekten ger möjlighet att utveckla verktyg för att stödja planering och omställning till de nya miljökrav som bland annat ställs i samband med genomförandet av REACH, ramdirektivet för vatten och marina direktivet. IVL bidrar till att industrin och dess branschorganisationer får ökad kunskap om hur de kan begränsa vattenanvändning samtidigt som utsläpp av kemikalier till miljön minimeras. De areella näringarna får stöd i det pågående åtgärdsarbetet. Relevansen för Sverige och svenska myndigheter är att många av projekten genererar nya data och kunskapsunderlag för uppföljning av såväl sektorsvisa som nationella miljömål, ofta utifrån ett EU-perspektiv. Projekten inom temaområde vatten omfattar verksamhet med inriktning mot flera nationella miljömål, framför allt Giftfri miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Hav i balans. Projekten är relevanta för EU:s och Sveriges policyarbete. Temaområde vatten bidrar i förlängningen till att öka möjligheterna för Sverige och Europa att bevara och förbättra den kemiska och ekologiska statusen av såväl inlandsvatten som kust och hav. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Delområde A: Projektet Åtgärder mot markförsurning är kopplat till IVL:s ansvar för effektuppföljningen i ask- och kalkbehandlade avrinningsområden i Nissadalen, södra Sverige. Syftet med projektet har varit att utveckla och demonstrera en metod som både motverkar försurningen och påskyndar återhämtningen i mark och vatten. Metoden bygger på en engångsbehandling av både fastmark och våtmark, det vill säga behandling av hela avrinningsområdet. Målet med projektet är tvåfalt. Dels att utvärdera om den metod som tillämpats i Nissadalen är ett långsiktigt behandlingsalternativ, och dels att kartlägga vilka mekanismer som kan leda till att uttag av skogsbiomassa försurar ytvattnen och värdera betydelsen av enskilda mekanismer och under vilka omständigheter dessa måste beaktas. Slutligen ska ytvattnens känslighet för försurning beskrivas med en dynamisk försurningsmodell (MAGIC). Delområde B: Projektet CADASTER (CAse studies on the Development and Application of in-silico Techniques for Environmental hazard and Risk assessment) syftar till att, inom ramen för REACH-regelverket, utveckla modeller för risk och farlighetsbedömning (bl a QSARmodeller). Projektet syftar även till att med REACH som utgångspunkt och med fyra olika typer av kemikalier som exempel (PBDE, PFAS, muskämnen samt triazoler/bensotriazoler), utveckla praktiskt användbara riktlinjer för hur in-silico baserad risk- och farlighetsbedömning av kemikalier bör utföras för att uppfylla de regulatoriska kraven inom REACH (t ex validering, osäkehetsuppskattning, transparens och spårbarhet). Delområde C: Projektet WEBAP (Wave Energized Baltic Aeration Pump) är ett pilotprojekt där man testar att genom syresättning av syrefattiga bottenvatten åtgärda problemet med döda bottnar och algblomning i Östersjön. Detta sker med hjälp av en pump som utnyttjar de naturliga resurserna syrerikt vatten och vågenergi. Tillsammans med åtgärder för att minska närsaltsläckage från fastlandet är tanken att syrepumpar ska kunna hjälpa till att återställa de naturliga självreningsprocesserna i Östersjön. Vattenlöslig oorganisk fosfor som gått i lösning på grund av syrebrist förväntas återigen bindas till bottensedimentet och därmed minska algblomningen. Den tidbegränsade åtgärd som ska demonstreras inom projektet förväntas få flera gynnsamma effekter på arter som är beroende av en balanserad syresituation under någon 17
fas av sin livscykel. På längre sikt ska det även ha positiva effekter på turism- och fiskenäringen. IVL Svenska Miljöinstitutet är koordinator i projektet. Övriga partner är KTH och Simrishamns kommun. 18
Resurseffektiva produkter och avfall 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets inriktning under 21 har varit: A. Resurseffektiva och miljöanpassade produkter och kommunikation om miljöprestanda, B. Hållbar avfallshantering Inom delområdena lyftes bland annat metodik för beräkning av miljöpåverkan (carbon footprint, water footprint, toxicitet m.m.), hållbar konsumtion och produktion, kommunikation kring miljöpåverkan och -förbättringar, farliga ämnen i produkter, systemanalys av avfallshantering, avfallsförebyggande och arbetsmiljö inom avfallshantering. Prioriterade avfallsströmmar var livsmedelsavfall, bygg- och rivningsavfall, textilavfall, kommunalt avfall och elektronikavfall. Påbörjade och avslutade projekt Påbörjade projekt under året ligger väl inom temaområdets verksamhetsplan för 21. Totalt 14 nya eller pågående samfinansierade projekt beviljades finansiering, varav 7 projekt tillhör Delområde A och 7 stycken Delområde B. Nya samfinansierade projekt under året var: EEPEx, Viktbaserad avfallstaxa - Vart tar avfallet vägen?, Reco Baltic 21 Tech, IRCOW, Water Reuse, Alternativa metoder för toxicitet i LCA, LCA inom EU och internationellt historik och kartläggning av metoder (Del 1) och IsoSoil. Under året avslutades Avfallsminimering genom ökad återvinning & återbruk. IVL har även arbetat med uppdrag och forskning finansierad forskning relaterat till temaområdet tillsammans med näringslivet, branschorganisationer och med forskningsanslag. Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Produkter och dess miljöpåverkan, vår konsumtion och livsstil samt metoder och krav för avfallshantering är viktiga för såväl näringslivets miljöarbete som för nationella och internationella miljömyndigheter. Under de senaste åren pågår olika aktiviteter på EU-nivå som i slutändan kan leda till gemensamma direktiv inom området. Området har betydelse för produktdesign, för utformning av produkter och produktionsprocesser, för morötter och styrmedel för konsumtion och livsstil samt också för hantering av kasserade material och produkter. Idag är systemanalyser ett väl etablerat internationellt forskningsområde, och många stora tillverkningsföretag arbetar i sin produktutveckling med koncept som bygger på samlade miljöbedömningar. Likaså är livscykelperspektivet en viktig bas för EU:s miljöpolicys relaterade till produkter och tjänster. Livscykelkonceptet behöver dock fortfarande vidareutvecklas och bör i ökad grad användas för miljöinnovationer, och beslutsstöd. Exempel på projekt inom prioriterade delprogram De två största projekten inom temaområdet 21 under respektive delområde beskrivs här i mer detalj. 19
Water Reuse (Delområde A) Internationellt medför exploateringen av t.ex. grundvatten i vissa fall irreversibla försämringar av dessa tillgångar. Utsläpp av stora mängder av föroreningar till ytvatten är en bidragande orsak till brist på vatten lämpliga för framställning av dricksvatten. De övergripande målen för detta projekt är att bygga innovativa reningssteg och -system med hjälp av existerande teknik och genom att öka vår processkunskap i samband med behandling av kommunalt avloppsvatten för rening av vatten för olika återanvändningsändamål i samhället. Utgångspunkten är att kombinera sekventiell satsvis rening (SBR, sequencing batch reactor) med olika tekniker som sedan optimeras ur ett helhetsperspektiv Projektet ska ta fram flera olika komponenter och system bestående av sekundära, tertiära och desinficerande behandlingssteg som kan kombineras till olika reningssystem efter reningsbehov och andra lokala eller regionala behov. Dessa system kommer att utvärderas med hjälp av livscykelanalys, kostnadsanalys, uthållighetsindex m.m. för att kunna möta nutidens och framtidens behov av återanvändningen av vatten för att uppnå ett uthålligt samhälle. Projektet motfinansieras av Xylem Water Solutions (före detta ITT Water and Wastewater) och beräknas pågå till juni 24. IRCOW (Delområde B) IRCOW är ett europeiskt forskningsprogram för innovativ återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall. Det syftar till att utveckla och validera teknologiska lösningar för en mer effektiv återanvändning och materialåtervinning av bygg och rivningsavfall ur ett livscykelperspektiv. Programmet ska ta fram nya ansatser och modeller för ökad återanvändning av byggmaterial samt utveckla förbättrande återvinningsmetoder för ökad kvalitet på återvunna produkter. De resultat som tas fram i IRCOW ska testas under verkliga förhållanden för att få fram faktisk prestanda och ge underlag till framtida europeiska styrmedel som syftar till en hög nivå av materialeffektivitet. IRCOW genomförs genom tre arbetspaket med utveckling av hanteringssystem, separationstekniker och produkter som krävs för att öka återanvändnings och återvinningsnivåerna av bygg och rivningsavfall i EU. Utöver detta genomförs fem fältstudier för att stärka framtagna resultat. Programmet genomförs av ett konsortium bestående av Tecnalia, IVL Svenska Miljöinstitutet samt elva ytterligare partners bestående av en mix av forskningsinstitut och små- och medelstora företag. IVL leder arbetspaketet kring återanvändning. Projektet motfinansieras av EU genom det sjunde ramprogrammet (FP7) och beräknas pågå till 24. 20