Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv.
Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en av våra vanligaste och viktigaste läkemedelsgrupper, som räddat miljontals människors liv. Sjukdomar som förr ofta ledde till döden, t ex lunginflammation och blodförgifning kan idag botas. Men verkligheten håller på att förändras och det går snabbt. Allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika och det betyder att allt fler antibiotikapreparat inte har någon effekt. På sikt är det ett av de största problemen som vården står inför, eftersom modern sjukvård förutsätter att det finns effektiva antibiotika. Förklaringen till den dramatiska utvecklingen är att antibiotika skrivs ut på fel indikationer. Antibiotika är bara effektiva mot bakterier men har ingen effekt på virus, som bl a orsakar förkylning. Samtidigt måste vi alla som får en antibiotikakur verkligen genomföra den på rätt sätt. Annars är risken stor att vi måste påbörja en ny behandling med ett starkare preparat eftersom bakterierna blivit immuna mot det första. Många lättare bakterieinfektioner av bakterier går ofta över utan någon behandling alls, samtidigt som det egna immunförsvaret stärks. Alexander Fleming
Antimikrobiella medel antibiotika (anti= mot, bio =liv, alltså ett medel mot levande bakterier) Med antibiotika menas i allmänhet bakteriedödande eller bakteriehämmande medel. De flesta antibiotika som används som läkemedel har sitt ursprung i ämnen som utvunnits ur mikroorganismer som t ex mögelsvampar. Några antibiotika kommer till och med från bakterier, som ett av de första läkemedlen mot tuberkulos, streptomycin. Penicilliner är ett exempel på en grupp antibiotika. Två andra stora antibiotikagrupper är tetracykliner och makrolider. De olika grupperna klassificeras efter sin verkningsmekanism. Sulfa var det allra första antibakteriella medlet och började användas redan på 20-talet. Men till skillnad från penicillin är sulfa rent kemiskt. Användningen av sulfa gick ner drastiskt efter några fall med allvarliga biverkningar, som dock berodde på felanvändning. Sulfa är både ett utmärkt, och billigt preparat om det används på rätt sätt. Vad hjälper det mot? När antibiotika introducerades innebar det en revolution för behandling av svåra och farliga infektioner som blodförgiftning och lunginflammation. Men idag är det bara en mycket liten del av många miljoner behandlingar som gäller blodförgiftning, hjärnhinneinflammation, svår lunginflammation eller andra direkt livshotande infektioner. De flesta patienter som behandlas med antibiotika får det för lindriga infektioner som halsfluss, öroninflammation eller urinvägsinfektion. Så här fungerar antibiotika Antibiotika har bara effekt på infektionssjukdomar som orsakas av bakterier, inte av virus. Och olika sorters antibiotika fungerar på olika sätt mot bakterier. En del är direkt bakteriedödande. Andra hindrar bakterierna från att föröka sig och hjälper på så sätt kroppens eget immunförsvar att göra sig av med de främmande inkräktarna. Man brukar dela in antibiotika i två grupper utifrån hur de verkar: Antibiotika som gör att bakterien inte kan bygga upp sin cellvägg, så kallad betalaktamantibiotika, till exempel penicilliner (Kåvepenin, Amimox, Heracillin m fl) och cefalossporiner (Cefadroxil m fl). Antibiotika som förhindrar bakteriens produktion av de proteiner som den behöver är tetracykliner (Doxyferm m fl) och makrolider (Erymax m fl).
Penicilliner är den största gruppen Så kallade cellväggsantibiotika är den största av grupperna. Till den hör alla penicilliner. Penicilliner förhindrar bakterien att bygga upp sin egen cellvägg, vilket innebär att bakterierna helt enkelt spricker och dör. Människans egna celler påverkas inte eftersom bakteriens tillverkning av sin cellvägg skiljer sig från hur människocellen byggs upp. Eftersom substanserna inte skadar våra celler kan de användas som läkemedel. Penicillin kan alltså inte tränga in i vanliga kroppsceller. Därför kan det inte användas för att döda bakterier som lever inuti människoceller. Vid sådana infektioner används ofta preparat från andra antibiotikagrupper. Vanligast oftast bäst Den vanligaste penicillinsorten är Penicillin V (Kåvepenin m fl). Penicillin V har ett smalt spektrum, vilket innebär att det har effekt på några få bakteriesorter, och är det som används mest vid öroninflammation, bihåleinflammation, lunginflammation och halsfluss. Penicillin V är det bästa läkemedlet mot farliga pneumokocker, som orsakar vissa luftvägsinfektioner. Tetracyklin, som också används ofta, slår i och för sig bredare, men har betydlig sämre verkan eftersom det inte tar de bakterier som är allra farligast. Ytterligare en positiv egenskap hos Penicillin V är att det inte har så stor effekt på tarmfloran, en biverkan som tetracyklin kan ha.
Det är dock inte alltid som antibiotika behövs. Bakterieinfektioner läker många gånger av sig själv. Ibland görs ett diagnostiskt test för att se om till exempel halsflussen verkligen är orsakad av streptokockbakterier eller ett urinprov vid befarad urinvägsinfektion. Varför finns det så många olika antibiotikapreparat? Det finns ett mycket stort antal bakteriesorter. Med det finns inget antibiotika som dödar alla sorters bakterier. Dessutom har olika bakterier olika stor betydelse vid skilda typer av infektioner. Rätt antibiotika För att du ska ha nytta av en behandling med antibiotika måste dina symptom bero på en infektion som orsakas av bakterier, inte virus. Dessutom måste bakterierna vara känsliga för just det antibiotika du får. Det kan vara svårt att skilja mellan en virusinfektion och en bakterieinfektion. Men för det mesta kan läkaren utifrån patientens symptom avgöra om de orsakas av en bakterieinfektion och välja ett lämpligt antibiotikum. om medicinen inte har effekt? Det vanligaste skälet till att antibiotika inte verkar är att sjukdomen inte är orsakad av bakterier, utan att det är ett virus som är boven. Ett annat skäl kan vara att man valt fel antibiotika. Då provar man en annan sort. Man kan också ta reda på om bakterien är resistent genom en bakterieodling. Om så är fallet väljer man ett annat antibiotikum. Vissa preparat finns inte i tablettform utan ges endast intravenöst, alltså direkt i blodet för bättre verkan.
Beprövade doser Många av dagens antibiotika har funnits i årtionden. Hur de används, vilken dos de ges i och hur länge en kur varar bygger på lång erfarenhet. Vi vet till exempel att risken för återfall vid halsfluss är hög om man behandlar mindre än tio dagar. Behandlingstidens längd är olika för olika sjukdomar, och olika med olika antibiotika. Öroninflammation behandlas i fem dagar och bihåleinflammation i sju. Det har också betydelse hur många gånger om dagen ett läkemedel tas. Det är viktigt att hålla koncentrationen hög medan behandlingen pågår, annars kan bakterierna ta överhanden. Antibiotika ges oftast i tablettform eller som mixtur (flytande). Vissa antibiotika finns även som koncentrerade droppar. Med hjälp av en pipett droppas medicinen i ett glas juice eller saft. Vid allvarligare infektioner kan antibiotika ges intravenöst. Är det alltid rätt att använda antibiotika? I de allra flesta fall är kroppens eget immunförsvar mycket viktigare för att en infektion ska läka ut än något antibiotika. Det har blivit självklart för oss att använda antibiotika, men infektioner som orsakas av bakterier går ofta över av sig själva utan någon behandling alls. 10 11
Tänkvärt: Om man behandlar halsfluss eller bihåleinflammation med antibiotika blir man frisk endast en dag tidigare än utan någon behandling alls. Dessutom stärks det egna immunförsvaret om man undviker läkemedel och återfallen blir färre. Förloppet vid virusinfektioner, som förkylning eller influensa, påverkas inte alls av antibiotika. Avbryt inte behandlingen! Du ska absolut inte avbryta behandlingen bara för att du känner dig symptomfri. När du använder antibiotika känner du dig bättre redan efter några dagar eftersom bakterierna försvagas och blir färre. Men det behöver inte innebära att alla sjukdomsframkallande bakterier är besegrade. De kan finnas kvar i en mängd som visserligen inte ger några symptom, men som ändå är fullt tillräcklig för att infektionen ska blossa upp på nytt. Först efter ytterligare flera dagars behandling är bakterierna borta. Dos och KURENS LÄNGD Målet är att bota infektionen med en effektiv dos på kortast möjliga tid. Det finns två skäl till det. För det första försöker man undvika att störa kroppens normala, nyttiga bakterieflora. Och för det andra, inte minst viktiga, ju längre tid behandlingen pågår desto större är risken att det utvecklas bakterier som är motståndskraftiga (resistenta) mot det antibiotika man använder. 12 13
Resistens en allvarlig konsekvens Antibiotika verkar genom att störa livsviktiga funktioner hos bakterien. Bakterierna försvarar sig genom att utveckla motståndskraft mot antibiotika. Man säger att bakterierna blir resistenta. Resistens kan antingen uppkomma genom en spontan förändring i bakteriens arvsanlag eller genom att bakterien förvärvar andra bakteriers resistensanlag. Ett av de stora problemen inom sjukvården i dag är den snabba resistensutvecklingen bland bakterier, speciellt på sjukhus. Det har blivit en kapplöpning mot bakterier som förvärvar nya egenskaper för att komma runt antibiotikans verkan. En vanlig missuppfattning är att människor kan bli resistenta (immuna) mot antibiotika, men det är inte möjligt. Det är bakterierna som blir motståndskraftiga mot läkemedlet. Gör som doktorn säger för allas skull Vid varje antibiotikabehandling som inte dödar bakterierna till 100 % överlever de bakterier som har störst motståndskraft. Detta kan hända om behandlingen avbryts i förtid eller om dosen är för låg. Om du avbryter kuren för tidigt ökar bakterierna åter i antal, men nu kan de vara resistenta mot läkemedlet. Därför är det viktigt att du fullföljer en penicillin- eller annan antibiotikakur så att bakterierna verkligen dör. Antibiotikakurer som inte fullföljs kan alltså innebära en allvarlig risk för att resistenta bakterier utvecklas och börjar sprida sig. Vilket i sin tur gör att infektioner kan bli mycket svårbehandlade. Läkemedlet fungerar helt enkelt inte längre. En sådan utveckling har skett världen över under de senaste decennierna. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är detta ett mycket stort globalt problem. Ett exempel är de svårbehandlade resistenta stammar av tuberkelbakterien som spritt sig till stora delar av världen. 14 15
Antibiotika ska inte ges i onödan Mellan åren 1967 och 1995 mer än fördubblades användningen av antibiotika. Överförbrukning av antibiotika har lett till att bakterierna blivit mer och mer resistenta mot olika sorters antibiotika. En viktig åtgärd för att förebygga resistens är att minska den totala användningen av antibiotika. Om man låter infektionen självläka (t ex halsfluss) så finns det heller inget läkemedel som bakterierna kan bli resistenta mot. Kroppen läker själv Det finns ofta en övertro på vad antibiotika kan åstadkomma tillsammans med en underskattning av det egna immunförsvaret. Vänta med att söka läkarhjälp. Kroppen har ett försvar mot både virus och bakterier och kan läka ut en infektion själv. Ett talande exempel är att man inte längre skriver ut antibiotika rutinmässigt till barn, äldre än två år, med öroninflammation. De flesta barn med öroninflammation brukar bli bättre inom några dagar även utan antibiotika. Bara om barnet är yngre än två år, är allmänpåverkat eller om trumhinnan spruckit bör antibiotika sättas in direkt efter det att diagnosen ställts. 16 17
Ingen kan bota en förkylning Det lönar sig inte att gå till doktorn vid en vanlig förkylning, doktorn kan inte förkorta sjukdomsförloppet. Det finns ingen medicin som biter på förkylningsvirus. Antibiotika har bara effekt på bakterieinfektioner. Man får helt enkelt vänta tills förkylningen försvinner av sig själv. Biverkningar All användning av mediciner innebär en risk för biverkningar, antibiotika är inget undantag. Den vanligaste biverkningen är utslag. Men alla drabbas inte av biverkningar. Och ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Kroppen innehåller normalt ett mycket stort antal olika bakterier (hela två kilo!) främst i munhålan, i tarmen och på huden. Det är kroppens så kallade normalflora. När du använder antibiotika ändras normalfloran och antalet bakterier minskar, både de som orsakar sjukdom och de som är nyttiga. Det kan ge en ökad risk för nya infektioner. Vid behandling med antibiotika väger man alltid in risker med behandlingen mot möjliga fördelar. Det bästa är om Penicillin V (t ex Kåvepenin) kan användas. Penicillin V tar de farliga pneumockerna men har liten negativ effekt på tarmfloran. Antibiotikasorterna tetracykliner och makrolider förstör den normala floran i högre grad. I samband med infektioner är det vanligt att man får lindriga hudutslag, men det behöver inte alltid bero på läkemedlet. Utslag kan bero på att infektionen är orsakad av virus. Om du får bevärliga biverkningar som nässelutslag, stark klåda, feber, ansiktssvullnad eller svår diarré bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras, ett annat läkemedel prövas eller så kanske du ska ha en helt annan typ av behandling. 18 19
September 2007 Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 044-309 30 00. Fax 044-309 39 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se 20