Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

Innehåll 1 Det här är Tricorona 2 VD:s kommentar 3 Från Kyoto till Köpenhamn 6 Marknaden för utsläppsrätter 9 Tricoronas erbjudande 10 Tricorona Technology Transfer 14 Tricorona Climate Partner 17 Svensk Kraftmäkling 18 Ägarstruktur och aktien 20 Styrelse 21 Koncernledning och övriga ledande befattningshavare 22 Hållbarhetsredovisning, socialt ansvar och medarbetare 24 Ordlista

1 Det här är Tricorona TRICORONA UTSLÄPPS- HANDEL KLIMAT- NEUTRALISERING MÄKLING ÖVRIG VERKSAMHET -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Affärsidé Tricoronas affärsidé är att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. Huvuddelen av investeringarna och handeln sker med projektrelaterade utsläppsrätter, så kallade Certified Emissions Reductions, CER:s, inom ramen för Kyotoavtalet. Verksamheten har under det senaste året alltmer kommit att fokuseras på affärsverksamhet med miljörelaterade TRICORONA marknadsinstrument och bedrivs idag huvudsakligen inom områdena: l Utsläppshandel (CAM, CAS, CCM) l UTSLÄPPS- Mäkling (SKM) KLIMAT- ÖVRIG MÄKLING HANDEL NEUTRALISERING VERKSAMHET l Klimatneutralisering (TCP) -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Finansiell översikt Organisation 2008 2007 2006 2005 2004 Nettoomsättning, mkr 698,3 216,8 85,7 165,1 39,0 Rörelseresultat, mkr 218,0 43,2 1,7 9,0 2,2 Resultat efter skatt, mkr 194,9 53,4 2,3 7,5 1,6 Balansomslutning, mkr 765,3 372,0 464,7 215,3 112,4 Eget kapital, mkr 515,2 318,0 357,7 114,0 51,3 Resultat per aktie, kr 1,41 0,27 0,02 0,15 0,06 Resultat per aktie efter utspädning, kr 1,38 0,27 0,02 0,14 0,06 Antal anställda vid årets slut 72 53 47 32 24 Börskurs vid årets slut, kr 7,25 11,00 4,98 3,06 3,22 Börsvärde vid årets slut, mkr 1 040 1 577 686 189 86 -Sverige -Tyskland -Ryssland -Kina -Japan -Singapore Utsläppshandel Klimatneutralisering TCP Tricorona Climate Partner TRICORONA Mäkling SKM Svensk Kraftmäkling Övrig verksamhet För 2004 2005 ingår avvecklad verksamhet i nyckeltalen. Portföljen per 2008-12-31 Utsläppsrätter i miljontal* Kontrakterad volym, 2009 Kontrakterad volym, 2010 Portfölj 2009 2012 Portfölj 2013 2020 Portfölj 2021 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 -varav driftsatta projekt 7,7 9,8 41,3 38,0 28,1 CDM-status -Projektplan (PDD) under utveckling 2,1 11,8 15,0 9,2 -Under validering 0,6 5,1 20,6 27,9 20,4 -Ansökt om registrering 0,6 1,7 6,5 7,5 3,2 -Registrerat 6,8 5,5 25,3 17,9 13,7 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 Såld volym 2,4 1,8 7,0 Nettoposition** 5,6 12,6 57,2 68,4 46,5 *Kontrakterad volym avser tecknade avtal om köp av utsläppsrätter för framtida leverans. Angiven kontrakterad volym är ej garanterad utan beräknad med utgångspunkt från vad varje enskilt projekt förväntas generera. Faktisk levererad volym från ett enskilt projekt kan komma att väsentligen avvika från kontrakterad volym. Försåld volym avser tecknade avtal om försäljning av utsläppsrätter för framtida leverans. ** Nettopositionen kan komma att ändras beroende av genomförda verifieringar och volym utfärdade CER:s under året.

2 VD:s kommentar Under 1997 enades majoriteten av världens industriländer, genom Kyotoprotokollet, att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden 2008-2012. För att nå målet skapades bl a ett system för global utsläppshandel. Tricoronas affärsidé är att spela en väsentlig roll inom denna världsomspännande handel, genom att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. På bara några få år har Tricorona utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin. Efter Kyotoprotokollet har en rad viktiga överläggningar genomförts, bl a på Bali och i polska Poznan, i syfte att stärka dess innehåll och säkerställa att nya klimatmål kan ställas för framtiden. Med en växande insikt om klimatproblemets art har viljan att agera vuxit successivt och snart är det dags igen för ett klimattoppmöte, i december 2009 i Köpenhamn. Här väntar uppgiften för världens beslutsfattare att nå en ny internationell överenskommelse för ett globalt klimatavtal, som kan föra stafettpinnen vidare efter Kyoto.. Säkerställ att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör som störst nytta Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större. Det finns också en stark tilltro hos experter och klimatforskare att handeln med utsläppsrätter är ett mycket effektivt medel för att reducera utsläppen. Det mest kostnadseffektiva sättet att skapa utsläppsreduktioner är att säkerställa att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör störst nytta. Via Kyotoprotokollets utsläppshandel kan dyrbara miljöinvesteringar i industriländerna flyttas till delar av världen där satsningar på utsläppsminskningar ger många gånger större avkastning. Tanken är sund, eftersom de utsläpp som påverkar miljön i negativ riktning inte känner av några nationella gränser. Prioritering av CDM-projekt Tricorona har på bara några år utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin och har bl a sedan 2007 rankats som tvåa i världen av FN:s organ UNEP (United Nations Environment Programme). Tricoronas strategiska inriktning är att prioritera tillväxten av CDM-projekt (Clean Development Mechanism), dvs projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. Genom att garantera projektägare i utvecklingsländerna ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna bli verklighet. För att driva på utvecklingen har Tricorona också inlett ett samarbete med olika teknikleverantörer för att påskynda tekniköverföring till utvecklingsländer. Steg för steg resulterar samarbetet i flera konkreta projekt och de första utsläppsreduktionerna beräknas nå marknaden under 2010. I syfte att nå den frivilliga marknaden bildades även dotterbolaget Tricorona Climate Partner (TCP) under 2007. Marknaden för frivillig klimatneutralisering är dock fortfarande i sin linda, men utvecklingspotentialen bedöms som mycket god. Framtiden Det är Tricoronas övertygelse att den internationella handeln med utsläppsreduktioner kommer att definieras som ett av flera medel i det nya klimatavtal som förväntas bli verklighet i Köpenhamn. Tricorona är väl rustade för att kunna tillvarata de affärsmöjligheter som detta kommer att innebära. Utmaningarna för framtiden är i synnerhet att kunna fortsätta växa på en dynamisk marknad där en väsentlig del i framgången ligger i att kunna motivera såväl nuvarande som framtida medarbetare i arbetet att utveckla företaget med det engagemang som så tydligt kommit att känneteckna Tricorona. Niels von Zweigbergk Verkställande direktör och koncernchef

VD-ORD Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större.

4 I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med 1990. Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. 4 Tricorona årsöversikt 2008

5 Från Kyoto till Köpenhamn Klimatåret 2008 präglades av de allt intensivare förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal som skall ersätta Kyotoprotokollet efter 2012. Med siktet inställt på toppmötet i Köpenhamn i december 2009, inleddes förhandlingarna på Bali i december 2007. Och med den färdplan för förhandlingarna, Bali Action Plan, som världens länder då kom överens om, har överläggningar skett i Bangkok, Bonn och Accra under året. I december 2008 halvvägs till Köpenhamn samlades delegater från 190 länder i polska Poznan med förhoppningen om att ta nästa viktiga steg. Under 2008 presenterades en rad nya forskningsrön som tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad FN:s klimatpanel, IPCC, visade i de fyra rapporter som under 2007 bidrog till att panelen fick Nobels fredspris. Både FN:s klimatsekretariat och det internationella energisamarbetet IEA rapporterade att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i alarmerande takt. Och under hösten inleddes en global finanskris som riskerar att leda till en långvarig och djup ekonomisk kris. Det är mot denna bakgrund som världens ledare skall komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Och det är bråttom. För att det nya avtalet skall kunna ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012, krävs en överenskommelse vid mötet i Köpenhamn i december 2009. Det står klart att det nya avtalet måste innebära betydligt mer långtgående åtaganden än Kyotoprotokollet och att alla världens stora utsläppsländer måste vara med. Kyotoprotokollet I Kyotoprotokollet, som skrevs 1997, enades industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden 2008-2012, jämfört med 1990. De länder som omfattas av Kyotoprotokollet har alla olika åtaganden att begränsa sina utsläpp. Kanada och Japan skall till exempel minska sina utsläpp med sex procent, medan Australien tillåts öka sina utsläpp med åtta procent. USA är det enda industriland som släpper ut stora mängder växthusgaser som ställt sig utanför Kyotoprotokollet. EU har ett gemensamt åtagande under protokollet att minska sina utsläpp med åtta procent. Genom en så kallad bördefördelning har medlemsländerna kommit överens om hur mycket varje land skall bidra med. Enligt denna skall exempelvis Danmark och Tyskland minska sina utsläpp med 21 procent, medan Sverige får öka med fyra procent. Sverige har dock antagit ett nationellt mål som innebär att utsläppen istället skall minska med fyra procent. Även Storbritannien har lovat att minska mer än de måste, 21 procent istället för ålagda 12,5 procent. I november 2008 presenterade FN:s klimatsekretariat utsläppsdata för 2006 som visar att de samlade utsläppen från Kyotoländerna var omkring 17 procent lägre än 1990. Sedan år 2000 har emellertid utsläppen ökat igen och spridningen är stor mellan länderna. Färre än hälften av länderna däribland Sverige är på väg att klara sina mål. Ett nytt klimatavtal Den stora utmaningen för ett nytt klimatavtal handlar om hur ansvaret för att minska utsläppen skall fördelas mellan olika länder. Det krävs en överenskommelse som kan accepteras av både USA och utvecklingsländerna, och som dessutom minskar utsläppen i tillräckligt stor omfattning. Stort hopp ställs till USA:s nya president Barack Obama som tydligt deklarerat att USA återigen skall hjälpa till att leda världen till en ny era av globalt samarbete i klimatfrågan. Enligt Bali Action Plan skall industriländernas åtagande innehålla kvantifierade begränsnings- och minskningsmål, medan utvecklingsländerna skall minska sina utsläpp inom ramen för hållbar utveckling. Industriländerna skall stödja utvecklingsländerna i arbetet. Det innebär bland annat att rika länder som stått för den absoluta huvuddelen av utsläppen hittills skall hjälpa de fattiga länderna, som är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, att anpassa sig till ett förändrat klimat. Åtgärder för att bromsa avskogningen, som är många av de tropiska ländernas huvudsakliga bidrag till klimatförändringen, skall ges ökad prioritet, men frågan som ställs är hur det skall hanteras i ett avtal. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. Under 2008 har intensiva förhandlingar pågått med möten i Bangkok i april, i Bonn i juni och i Accra i augusti. Förhandlingarna avslutades för 2008 med toppmötet i Poznan i Polen. Många menade att mötet var en besvikelse, medan andra menade att grunden lades för att lyckas nå ett nytt avtal i Köpenhamn. Till de konkreta framgångarna hörde bland annat ett klargörande om hur de fattigaste utvecklingsländerna skall få pengar till att anpassa sig till klimatförändringen och stöd för ett strategiskt program för tekniköverföring. Förhandlingarna kommer under 2009 att fortsätta i ett allt mer intensivt tempo och under det andra halvåret blir Sveriges roll, som ordförande för EU, särskilt viktig. EU:s energi- och klimatpaket I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med 1990. Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. Minskningen skall nås dels inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, dels genom åtgärder i andra sektorer. Handelssystemet kommer att utvidgas och antalet utsläppsrätter kommer att minskas efter hand så att de utsläpp som täcks av systemet minskar med 21 procent jämfört med 2005 års nivåer. Inom de sektorer som inte omfattas av handelssystemet, skall utsläppen i genomsnitt minska med tio procent jämfört med 2005. Enligt förslaget till bördefördelning mellan EU-länderna skall Sverige minska dessa utsläpp med 17 procent. I förhandlingarna under hösten fick Sverige gehör för att en större andel av utsläppsminskningarna skall kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder (CDM och JI). Utöver den andel på tre procent som EU-kommissionen ursprungligen föreslog, ges länder med höga marginalkostnader möjlighet till ytterligare investeringar i de minst utvecklade länderna och ö-nationerna.

6 Marknaden för utsläppsrätter Länder som omfattas av Kyotoprotokollet tilldelas utsläppsrätter av FN, så kallade Assigned Amount Units (AAU), som motsvarar de maximala utsläpp landet får göra under åtagandeperioden. Varje utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid. För att underlätta för länderna att klara sina åtaganden, och för att möjliggöra utsläppsminskningar så kostnadseffektivt som möjligt, inkluderades tre så kallade flexibla mekanismer: l Internationell handel med utsläppsrätter handel med landets tilldelade utsläppsrätter. l Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) investeringar i projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. l Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) investeringar i projekt som minskar utsläppen i ett annat industriland. Tanken bakom mekanismerna är att utsläppsminskningarna skall kunna ske där kostnaderna för reduktioner är lägst. Ur klimatsynpunkt har det nämligen ingen betydelse var utsläpp eller utsläppsminskningar sker. Gemensamt för de tre mekanismerna är att ett land kan tillgodoräkna sig en utsläppsminskning som har skett i ett annat land. De två sistnämnda, CDM och JI, brukar kallas projektbaserade mekanismer, eftersom de är kopplade till specifika utsläppsminskande projekt. Utsläppsminskningar från de olika mekanismerna har olika benämningar, men de motsvarar alla ett ton koldioxid och kan handlas med på marknaden för utsläppsrätter. Handel med utsläppsrätter Internationell handel med utsläppsrätter innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp kan handla med de utsläppsrätter som tilldelats i form av AAU. Denna handel sker mellan länder under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008 2012 och skall inte förväxlas med det system för handel med utsläppsrätter som inrättats inom EU (EU Emission Trading Scheme, EU ETS). EU:s handelssystem inleddes med en försöksperiod 2005 2007 och fortsätter nu med en ny handelsperiod under 2008 2012. EU:s handelssystem innebär att anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri tilldelas ett visst antal utsläppsrätter (EU Allowance, EUA), som vardera motsvarar ett ton koldioxid, för varje år under handelsperioden. Anläggningar som släpper ut mindre koldioxid än antalet tilldelade utsläppsrätter, kan sälja dessa till anläggningar som har underskott av utsläppsrätter. I Sverige omfattas drygt 730 anläggningar och totalt inom EU berörs cirka 13 000 anläggningar, motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom EU. Under den första handelsperioden var det endast utsläpp av koldioxid som omfattades av handelssystemet. Från och med 2008 inkluderades lustgas i några medlemsländer. Enligt kommissionens förslag skall fler gaser och verksamheter inkluderas från och med 2012. I oktober 2008 beslutades att alla flyg som startar eller landar på en flygplats i EU skall ingå i systemet från och med 1 januari 2012. Utsläppen från flyget skall 2012 motsvara 97 procent av de genomsnittliga utsläppen under åren 2004-2006 och från 2013 skall de ner till 95 procent. I Sverige fördelades för 2005 2007 utsläppsrätter motsvarande omkring 23,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar cirka 40 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För perioden 2008-2012 minskades mängden till 22,5 miljoner utsläppsrätter per år. Inom hela EU fördelades utsläppsrätter motsvarande cirka 2,1 miljarder ton per år. Praktiskt sköts administrationen via ett elektroniskt system som i Sverige förvaltas av Energimyndigheten. Vem som helst kan öppna ett konto hos myndigheten och köpa utsläppsrätter. Privatpersoner eller företag som inte omfattas av utsläppshandeln, kan genom att köpa upp utsläppsrätter ta bort motsvarande mängd koldioxid från handelssystemet och därmed förhindra att motsvarande utsläpp sker. CDM CDM innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp (industriländer) genom investeringar i projekt som minskar utsläppen i länder som inte har åtaganden (i huvudsak utvecklingsländer) får tillgodoräkna sig dessa utsläppsminskningar. Projekt inom ramen för CDM syftar inte bara till att minska eller undvika utsläpp av växthusgaser, utan även till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad samt en hållbar utveckling i det land där investeringen sker. Dessutom måste projekten uppfylla kravet på additionalitet, vilket innebär att utsläppsreduktionerna sker tack vare CDM-projektet och är större än vad som hade skett utan projektet. Värdlandet skall tillstyrka att projektet bidrar till hållbar utveckling innan projektet kan godkännas och registreras som CDM-projekt. För att säkerställa att angivna utsläppsreduktioner verkligen uppnås omges CDM av ett omfattande regelverk och en administrativ process. Projekten måste registreras och godkännas av CDM-styrelsen, som tillsatts av FN:s klimatkonvention. Innan utsläppsrätterna utfärdas måste en oberoende tredje part verifiera utsläppsminskningen. De utsläppsrätter som genereras av CDM-projekt benämns certifierade utsläppsminskningar (Certified Emission Reduction, CER:s). CER:s kan köpas både av länder för att uppfylla landets åtagande enligt Kyotoprotokollet och av företag för att uppfylla åtagande i det europeiska handelssystemet. JI JI bygger på samma principer som CDM, men innebär att projekten genomförs i ett land som har ett åtagande enligt Kyotoprotokollet, det vill säga ett industriland. En viktig skillnad mellan JI och CDM är att inga nya utsläppsrätter skapas, utan istället omvandlas ett

7 antal av värdlandets AAU:s till utsläppsrätter som då benämns utsläppsreduktionsenheter (Emission Reduction Unit, ERU:s). JI kan ske på två sätt, enligt spår-1 eller spår-2 Under spår-1 godkänns projekt och utsläppsrätter överförs mellan länderna utan granskning av FN. Detta är möjligt eftersom båda länder har åtagande att begränsa sina utsläpp och att det därför blir ett nollsummespel. Spår-1 förutsätter dock att båda länder uppfyller vissa kriterier avseende inventering och rapportering av växthusgaser. Om kriterierna inte är uppfyllda sker genomförande och övervakning enligt ett regelverk liknande det som gäller för CDM. Begränsad användning av CDM och JI Enligt Kyotoprotokollet skall handel med utsläppsrätter och användandet av de projektbaserade mekanismerna (JI och CDM) vara supplementär, dvs ett komplement, till de nationella åtgärder som genomförs för att minska utsläppen. Mekanismerna får bara utgöra en begränsad del av landets ansträngningar för att fullgöra sitt åtagande. I EU:s handelssystem hanteras den så kallade supplementaritetsprincipen genom att EU-kommissionen anger hur många CER:s och ERU:s medlemsstaternas anläggningar skall få använda. För Sverige sattes gränsen för användande av CER:s och ERU:s under perioden 2008 2012 till 10 procent av den tilldelade mängden europeiska utsläppsrätter. Begränsningen varierar dock på anläggningsnivå. Inom ramen för EU:s energi och klimatpaket beslutades även att användningen av CDM och JI får öka under den tredje handelsperioden, 2013 2020. Den övre gränsen sattes till 50 procent av EU:s samlade utsläppsminskning mellan 2008 och 2020. Andelen kan öka ytterligare om EU:s utsläppsmål skärps till följd av en internationell överenskommelse. En växande marknad En utsläppsrätt eller utsläppskredit motsvarar alltid ett ton koldioxid, oavsett om den kommer från EU:s utsläppshandelssystem eller Kyotoprotokollets mekanismer. Alla typer av utsläppsrätter kan köpas och säljas på den internationella marknaden för utsläppsrätter. Efterfrågan på utsläppsrätter skapas av länder som skall uppfylla sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, av företag som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och av exempelvis japanska företag som ingått frivilliga avtal om utsläppsminskningar med japanska staten. Nya utsläppsmarknader initieras successivt på olika håll i världen. I september 2008 fattade Nya Zeeland beslut om ett handelssystem med start 2009 och i Australien planeras ett handelssystem med start 2010. I september 2008 genomfördes också den första auktionen av utsläppsrätter i USA, trots att landet har ställt sig utanför Kyotoprotokollet. USA:s första handelssystem, som omfattar tio delstater i nordöstra USA, startade den 1 januari 2009. Sju stater i västra USA har också kommit överens med tre provinser i Kanada om formerna för ett handelssystem med start 2012. Efter tillträdet av Barack Obama som president är det mycket sannolikt att det införs ett federalt system för handel med utsläppsrätter i USA. Även när det gäller utsläppskrediter från CDM-projekt går utvecklingen fort. I december 2007 fanns det knappt 2 800 projekt i pipeline och vid årskiftet 2008/09 hade antalet ökat till över 4 200 projekt. Av dessa var 1 363 registrerade av FN medan resterande kommit olika långt i processen för validering och registrering. Vid årsskiftet hade över 250 miljoner CER:s utfärdats av CDM-styrelsen. Till och med utgången av 2012 förväntas minst 2,9 miljarder CER:s utfärdas. Global handel en verklighet Den globala utsläppshandeln blev verklighet i oktober 2008. Alla parter med ett kvantitativt åtagande under Kyotoprotokollet har sedan tidigare upprättat ett nationellt elektroniskt register där utsläppsrätter bokförs. EU-ländernas nationella register har tidigare varit sammankopplade med varandra genom en EU-kontrollerad transaktionslogg inom det europeiska handelssystemet. För att möjliggöra en global handel med utsläppsrätter måste dock alla transaktioner kontrolleras på en internationell nivå. I oktober 2008 kopplades de nationella registren upp mot en transaktionslogg som kontrolleras av FN (International Transaction Log, ITL). ITL fungerar som ett centralt nav där alla utsläppskrediter från Kyotomekanismerna verifieras för att garantera att ingen dubbelräkning sker. Uppkopplingen gör det möjligt för stater, företag, organisationer med flera att fysiskt överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Genom de nationella registren och FN:s transaktionslogg kontrolleras också hur länderna lever upp till sina utsläppsåtaganden.

8 Förekommande mekanismer och utsläppsrätter Mekanism Utsläppsrätt Förkortning Internationell handel med utsläppsrätter EU:s handel med utsläppsrätter CDM JI Tilldelad utsläppsmängd, Assigned Amount Unit Europeisk utsläppsrätt (EU Allowance) Certifierad utsläppsminskning (Certified Emission Reduction) Utsläppsminskningsenhet (Emission Reduction Unit) AAU EUA CER ERU CDM-projekt i världen, mars 2009 Antal CDM-projekt Antal CER:s per år, miljoner Förväntat antal CER:s t o m 2012, miljoner Under validering 2 815 301 1 214 Under registrering 302 48 198 Registrerade 1 424 264 1 497

9 Tricoronas erbjudande Tricoronas affärsidé är att bygga upp en portfölj med ett stort antal högkvalitativa CDM- och JI-projekt och därefter sälja de genererade utsläppskrediterna till främst europeisk industri. Mervärdet i affären skapas bland annat genom att Tricorona identifierar projekt i ett tidigt stadium och administrerar dem fram till dess att FN utfärdar CER:s eller ERU:s. Genom att garantera projektägaren ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna förverkligas. Dessutom skapas ytterligare värde för projektägaren genom att Tricorona tar volymrisken i de enskilda projekten. Detta betyder att projektägaren har skyldighet att leverera de utsläppsreduktioner som projektet levererar men ingen skyldighet att leverera om projektet av oförutsedda skäl medför lägre utsläppsreduktioner än beräknat. På samma sätt kan Tricoronas kunder köpa en garanterad volym och slipper därmed de risker som enskilda projekt medför. Tricorona har ett nära samarbete med projektutvecklare runt om i världen och genomför en omfattande teknisk granskning av varje enskilt projekt. Genom en diversifierad sammansättning av projekt skyddas Tricoronas portfölj från enskilda projektrisker. Majoriteten av projekten i portföljen är kontrakterade att leverera alla utsläppsminskningar som genereras under projektens så kallade krediteringsperiod. Enligt FN:s regelverk kan krediteringsperioden för ett CDM-projekt vara antingen sju eller tio år. En sjuårig krediteringsperiod kan omregistreras två gånger, vilket ger en total krediteringsperiod på maximalt 21 år. Tricorona har i flertalet inköpskontrakt antingen förbundit sig att köpa, eller har en option på att köpa, CER:s även då projektet omregistrerats. Tricorona förvärvar utsläppsrätter genom avtal med projektägare där priset bestäms idag, men där betalning och leverans sker vid ett senare datum. Som exklusiv köpare av CER:s från ett enskilt projekt får Tricorona ett ökat inflytande över projektet och kan på ett bättre sätt hantera olika projektrelaterade risker. Tricornas kunder kan välja såväl garanterade leveranser som leveranser från specifika projekt med varierande risknivå. Erbjudandet inkluderar derivat som optioner, strukturerade produkter och Gold Standard-krediter. Projekt av olika mognadsgrad Tricoronas portfölj per 31 december 2008 innehöll 154 CDM-projekt, en minskning med nio stycken jämfört med föregående år. I huvudsak är de inriktade på förnyelsebar energi och energieffektivisering. Varje projekt genomgår en noggrann intern granskningsprocess innan de redovisas i portföljen. Projekten i portföljen är av olika mognadsgrad, dvs att de befinner sig på olika stadier i CDM-processen. Portföljen innehåller idag till största del projekt från Kina och Indien, men Tricorona söker aktivt att expandera närvaron på nya geografiska marknader. I portföljen finns projekt av varierande storlek, allt från mindre engångsleveranser till projekt som förväntas generera stora årliga utsläppsreduktioner i upp till 21 år. Projekten är av storleksordningen 10 000 till 800 000 CER:s per år. Cirka 70 procent av dem ligger i intervallet 30 000-150 000 CER:s per år. Tricoronas erbjudande kopplas till CDM:s projektcykel och gällande regelverk PROJEKTÄGAREN KYOTOPROTOKOLLET TRICORONAS KUNSKAP Identifikation och utvärdering av utsläppsreduktioner Genom partnerskap med teknikleverantörer kan Tricorona erbjuda modern teknologiöverföring. Teknikval Projektgodkännande Byggnation Projektidé Koncept Design Dokumentering Utveckling Tricorona stöder projektidén, konceptet, designdokumentationen och metodikutvecklingen och är en samarbetspartner i projektgodkännandet. Tricorona kan även finansiera dessa kostnader. Drift Uppkomst av utsläppsrätter Validering Fastställande Registrering Verifikation och utfärdande Genom Tricoronas goda relationer med beslutande myndigheter erbjuds assistans i arbetet med validering, registrering, kontroller och utfärdande. Även här kan Tricorona finansiera kostnaderna. Kreditunderlag Tricorona omvandlar projektkrediterna till skräddarsydda produkter och tar speciell hänsyn till slutkundens önskemål om leveranser, riskhantering och betalningssätt.

10 Tricoronas Gold Standard Fund Gold Standard är en frivillig kvalitetsmärkning av projekt som innebär att det ställs extra höga krav på bland annat projektens bidrag till hållbar utveckling i värdlandet. Standarden initierades av bland annat Världsnaturfonden och stöds idag av ett 50-tal internationella organisationer. Efterfrågan på CDM-projekt som klarar kraven för Gold Standard är stor, medan tillgången på projekt hittills varit begränsad. Därför har Tricorona lanserat en särskild Gold Standard Fund, som erbjuder extra stöd till projekt inom förnybar energi och energieffektivisering. Fonden erbjuder tilläggsfinansiering för att registrera projekt i enlighet med kriterier fastställda av The Gold Standard Foundation. Två marknader Som beskrivits ovan skapas efterfrågan på utsläppsrätter av det regelverk som vuxit fram som en följd av Kyotoprokollet. Parallellt har det också uppstått en frivillig marknad. Idag finns ett stort antal aktörer på marknaden, som i stort sett kan delas in i två grupper; Compliance - de som köper utsläppskrediter för att möta bindande åtagande l Länder som omfattas av Kyotoprotokollet l Energibolag och industri som omfattas av EU:s handelssystem l Deltagare i vissa frivilliga handelssystem Non-compliance - de som köper utsläppskrediter av andra skäl l Finansiella aktörer l Företag, organisationer eller privatpersoner som vill neutralisera sina utsläpp De finansiella aktörerna agerar i vinstsyfte genom att handla utsläppsrätter för sina kunders räkning och genom att själva spekulera i framtida priser. Dessa finansiella aktörer bidrar till ökad likviditet och därmed en bättre fungerande marknad. Tricorona har etablerat sig som en betydande aktör på denna marknad. De senaste två åren har Tricorona varit världens näst största köpare av utsläppsreduktioner från CDM-projekt enligt UNEP. För mer information, se www.cdmpipeline.org/cers.htm. De 20 största köparna av utsläppskrediter från CDM-projekt, 31 december 2008 Köpare Land Antal projekt EcoSecurities Irland 301 Tricorona Sverige 134 AgCert Irland 97 EDF Trading Storbritannien 88 IBRD Världsbanken 82 RWE Tyskland 82 Cargill International USA 78 Mitsubishi Japan 76 Trading Emissions Storbritannien 68 ENEL Italien 66 Vitol Schweiz 65 MGM Carbon Portfolio USA 60 Carbon Resource Management Storbritannien 60 Agrinergy Storbritannien 58 CAMCO Storbritannien 56 Marubeni Japan 55 Kommunalkredit Österrike 54 Essent Energy Trading Nederländerna 51 Climate Change Capital Storbritannien 45 Energy Systems International Storbritannien 45 (Källa: UNEP Risoe CDM/JI Pipeline)