2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser Sammanfattning Finansinspektionen är i huvudsak positiva till förslaget om att ta fram en standard för pensionsprognoser, men har tre invändningar mot den föreslagna standarden och anser att standarden måste kompletteras och utvecklas för att inte få missledande effekt. Finansinspektionen föreslår också att termen pensionsprognos byts mot termen pensionsillustration och benämner därför i det följande prognos med illustration. Standarden bör förutom förslaget innehålla två kompletterande pensionsillustrationer med andra antaganden om framtida avkastning. Detta behövs för att tydliggöra osäkerheten i antagandet. Finansinspektionen anser att i annat fall måste illustrationen förses med tydliga reservationer, särskilt när det gäller antaganden om avkastning under lång tid och den tillgångsallokering som ligger bakom dessa antaganden. Antagandena om tillgångsallokering i standarden är enligt Finansinspektionens mening alltför förenklade. Valet av en tillgångsfördelning på 75 procent aktier och 25 procent räntebärande tillgångar framstår som olämplig när kort tid återstår till den dag då pensionen ska börja utbetalas. För kortare pensionsillustrationer på upp till tio år bör därför andra antaganden om tillgångsallokeringen göras. I förslaget anges att det inte finns utrymme i standarden för att ge information om risknivån i den tänkta placeringsprofilen. Finansinspektionen bedömer att sådan riskinformation är nödvändig och bör ingå i en standard, särskilt om den föreslagna placeringsprofilen innehåller en hög andel aktier. Finansinspektionens detaljerade synpunkter Remissen omfattar dokumenten: Standard för pensionsprognoser, 1(5)
Underlag till Standard för pensionsprognoser samt Bilagor 1 och 2 Finansinspektionen begränsar sig till att lämna kommentarer till Underlag till Standard för pensionsprognoser och lämnar därför inga kommentarer till promemorian eller bilagorna. Rubriksättningen nedan följer i huvudsak remissdokumentets uppställning. 1. Varför en prognosstandard Två utgångspunkter har varit styrande för förslaget till prognosstandard - prognosen ska vara lätt att förstå och kommunicera samtidigt som den ska vara så korrekt beräknad som möjligt. Dessa utgångspunkter är svåra att uppfylla samtidigt. Utgångspunkten att prognosen ska vara lätt att förstå har vissa svaga punkter. En prognos kan vara lätt att kommunicera och lätt att ta till sig genom att den bara visar en enda skattning av den framtida utvecklingen och att den är uttryckt i fast penningvärde, dvs. i dagens köpkraft. Men det hindrar inte att en sådan prognos kan misstolkas eller vara svår att tolka, även om den förses med varningar. Detta motiverar att ordet prognos inte bör användas och att det bör ersättas med ordet illustration. I grunden bör syftet med pensionsillustrationer vara att bidra till rationella beslut som är gynnsamma både för individen och samhället i ett tillräckligt långt perspektiv. Det kan då vara praktiskt att se på korta och långa pensionsillustrationer var för sig. 1.1 Kortare pensionsillustrationer En kort pensionsillustration, upp till fem eller möjligen tio år, har de bästa förutsättningarna för att vara något så när rättvisande och vägledande ( korrekt beräknad enligt förslaget). Ju kortare illustrationsperioden är, desto mindre blir osäkerheten om illustrationens värden mot periodens slut. Det hindrar ändå inte att det faktiska utfallet skulle kunna avvika betydligt från illustrationen. Den föreslagna stora andelen aktier i de tänkta placeringarna gör illustrationen känslig både för volatiliteten inom modellen och för risken att modellen i sig inte är lämplig. Om illustrationsperioden är kort, riskerar den föreslagna modellen att införa en onödig felkälla genom att räkna med långsiktiga antaganden, utan överbryggning från aktuellt läge. I dagsläget är den risken uppenbar när det gäller föreslaget avkastningsantagande. Särskilt när kort tid återstår till pensionsåldern framstår den antagna tillgångsallokeringen om 75 procent aktier och 25 procent räntebärande som direkt olämplig ur ett riskperspektiv. Pensionsillustrationen skulle sannolikt inte bli svårare att förstå eller kommunicera om den gjordes mer realistisk för kortare illustrationer t ex genom mer detaljerade årsvisa antaganden om framtida allokering. 2
Att få mottagaren att förstå osäkerheten i illustrationen är en väsentlig del när framtida pension ska illustreras och visas. Det är också nödvändigt att beakta vad osäkerhet eller avvikelse i en illustration kan innebära för mottagarens agerande och beslut. Sannolikt kan individens intressen skadas mer om beslut fattas utgående från en överskattande illustration som målar en överdrivet ljus bild av pensionen än om beslutet utgår från en underskattande illustration. Effekterna av ett beslut om att avstå från sparande nu, kan vara svårt att reparera i framtiden. Ett sätt att hantera osäkerhet eller risk för avvikelse är att göra alternativa illustrationer som utgår från antaganden som antingen är mer optimistiska eller mer försiktiga än en central illustration. I återbäringsillustrationer för livförsäkringar av sparandetyp, inkl. pensionsförsäkringar, har detta varit den gängse metoden i Sverige, dock utan någon reglering i lag eller föreskrifter. Vanligen har endast antagandet om avkastning varierats. Solvens 2-direktivet ställer ett sådant krav på de livförsäkringsföretag som väljer att använda avkastningsillustrationer i förköpsinformation. En sådan illustration måste enligt direktivet redovisa minst tre olika antaganden om avkastning. Illustrationen måste dessutom följas upp i framtida årsbesked och liknande, så långt illustrationsperioden sträcker sig. Nyligen (januari 2013) har EU-kommissionen bett European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) om synpunkter på ett förslag till standard för information om tjänstepension. EIOPA föreslår att s.k. pensionsprojektioner ska göras för tre avkastningsscenarier som en del av den obligatoriska informationen. Det är inte i sig svårt att kommunicera en prognos eller illustration med tre olika utfall. Snarare är det så att en enda prognos eller illustration som inte ger någon uppfattning om graden av osäkerhet, innebär en stor risk för att mottagaren fattar ett olämpligt beslut. Under alla omständigheter bör en pensionsillustration alltid lämnas tillsammans med information som belyser osäkerheten i illustrationen. Den som har möjlighet att genom simuleringsverktyg variera en illustration när det gäller avkastningsantagande och kanske även andra faktorer, bör uppmanas att göra så. Mottagaren kan då bättre välja att agera utifrån sin uppfattning om vilka risker eller utfall som bör undvikas. 1.2 Längre pensionsillustrationer När det gäller långa pensionsillustrationer, sådana som sträcker sig mer än femton år framåt, är det uppenbart att illustrationsstandarden väsentligen är en standard för framskrivning av osäkra antaganden om framtida utveckling av viktiga faktorer, inte minst avkastningen. I sådana fall av långa illustrationer kan det vara bättre att ge mer allmän information om förväntad relation mellan pension och slutlön, och allmänt uppmuntra den som har lång tid kvar till pension att spara för framtiden på lämpligt sätt. Den som tillhandahåller 3
simuleringsverktyg för pensionsillustrationer bör alltid ge tydlig information som gör användaren uppmärksam på risk och osäkerhet i simuleringarna. 2. Omfattning I förslaget sägs att standarden ska ses som ett komplement till Finansinspektionens föreskrifter om information som gäller försäkring och tjänstepension. Finansinspektionen anser dock inte att detta är en lämplig utgångspunkt då det kan skapa otydlighet om ansvaret för upprätthållandet av standarden och dess efterlevnad. Förslaget är en standard, inte en reglering. 3. Avgränsningar I förslaget dras en gräns vid s.k. simuleringar, där en kund på egen hand eller tillsammans med en rådgivare illustrerar olika uppsättningar av antaganden, inberäknat löneutveckling och pensioneringstidpunkt. Det är en rimlig gränsdragning, men det bör finnas utrymme för vissa rekommendationer från försäkringsbranschen om vad som bör iakttas vid sådana pensionssimuleringar. Det nämns att det inte finns utrymme i standarden för att ge information om risknivån i den tänkta placeringsprofilen. Finansinspektionen bedömer dock att sådan riskinformation är nödvändig och borde ingå i standarden, särskilt som den föreslagna placeringsprofilen innehåller en hög andel aktier. 4. Faktorer som styr beräkningarna 4.1 Inflation och ekonomisk tillväxt När det gäller inflation och ekonomisk tillväxt leder förslagets resonemang till att pensionsillustrationen ska vara uttryckt i fast penningvärde. Det innebär att framtida pensionsbelopp ska vara rensade från inflation och uttryckta så att de i princip skulle kunna jämföras exempelvis med aktuell lön. En sådan presentation av resultatet borde vara användbart. Enligt förslaget ska ett sådant resultat åstadkommas genom att räkna med implicita reala antaganden. Ett alternativ som man enligt förslaget kan återkomma till är att mer explicit beräkna ett primärt resultat i löpande penningvärde för att slutligen rensa det resultatet för inflation. Den implicita reala beräkningen fungerar inte på alla slags pensionsförmåner och kan rent allmänt vara svår att förklara. Den explicita beräkningen kräver att man tar ställning till fler faktorer, som inflationstakt och tillväxttakt, men de kan vara lättare att förklara och fungerar mer generellt. Implicita antaganden om inflation och tillväxt kan inte heller sägas bidra till öppenhet om illustrationsmodellen. Finansinspektionen vill därför förorda explicita beräkningar. 4.2 Kapitalavkastning under spartid Finansinspektionen har redan nämnt att det är nödvändigt att standarden medger mer än ett antagande om kapitalavkastning. Om ett enda generellt antagande om avkastning måste användas, bör standarden lämna information om risknivån när den är betydande. Detta är enligt Finansinspektionens mening fallet i förslaget, med en antagen fördelning på tillgångsslag med 75 procent aktier och 25 procent räntebärande tillgångar. 4
Förslagets antaganden om tillgångsallokering baseras på hur de premier som idag betalas in i nya produkter inom tjänstepensionen fördelas. I förslaget medges dock att en stor del av kapitalet idag inte är placerat enligt dessa antaganden. Med denna utgångspunkt framstår föreslaget val av tillgångsallokering som tveksamt och motiveringen är enligt Finansinspektionens mening alltför förenklad. Förutom att tillgångsallokeringen inte överensstämmer med verklig allokering i det samlade pensionskapitalet i dag så framstår också fördelningen 75 procent aktier och 25 procent räntebärande tillgångar som mindre lämplig. Detta är också anledningen till de successiva förändringar av tillgångsallokeringen till en lägre risknivå som bland annat görs i s.k. generationsfonder och i sjunde AP-fonden. Att tillämpa förslaget till standard med dess avkastningsantaganden skulle därför kunna medföra en överskattning av pensionen i illustrationen. Särskilt för kortare pensionsillustrationer på upp till tio år bör därför andra antaganden om tillgångsallokeringen göras, exempelvis i form av en successiv omfördelning från aktier till räntebärande tillgångar i linje med nuvarande produkter på marknaden. 5. Presentation Det är lämpligt att illustrationen presenteras i första hand som ett månadsbelopp i kronor, i fast penningvärde. Det borde inte hindra att standarden medger att beloppet presenteras i procent av aktuell lön där så är möjligt. För illustrationer som sträcker sig långt fram i tiden, förslagsvis mer än 15 år, anser Finansinspektionen att en procentuppgift är att föredra. 6. Produktspecifika faktorer Det är lämpligt att försöka hålla produktspecifika faktorer rimligt enkla. I den utsträckning standarden innehåller schabloner för sådana faktorer, är det viktigt att tänka på att antaganden ska kunna beskrivas och redovisas öppet. FINANSINSPEKTIONEN Martin Noréus Verksamhetsområdeschef Försäkring och fond Finansinspektionen 5