Fossil åkermark och husgrund i Kästa

Relevanta dokument
Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

En stensättning i Skäggesta

uv mitt, rapport 2009:5 arkeologisk förundersökning Motormannen Uppland, Norrtälje, Motormannen 1 och Tälje 4:45, RAÄ 24 Katarina Appelgren

Ett gravfält vid Älgviken

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

uv MITT, rapport 2010:36 Gravfält i Odlaren Södermanland; Eskilstuna socken; Odlaren 1:13; Eskilstuna 629 Katarina Appelgren

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren

Bronsålder i Hallinge

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Fallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Stensträngar i Krogsta

Ledningsarbeten i Svista

Agrara lämningar och en stensträng vid Kunterbacka gård

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

Ny transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning

Kraftledning vid Södersättra

Schaktningsövervakning vid S:t Nikolai kyrka

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Utkanten av en mesolitisk boplats

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Höör väster, Område A och del av B

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Gravar och keramik i Västerhaninge

Agrara lämningar i Görla

uv mitt, rapport 2009:7 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Skenda Södermanland, Björnlunda socken, Skenda 1:2 och 4:4 Karin Neander

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

En planerad utbyggnad av Ottekils gård

Boplatser vid Eriksberg

Spår av romersk järnålder i Vannesta

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Rester av ladugård i Reutersberg

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Sökschakt mellan Strandvägen och Dynudden

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Under golvet i Värö kyrka

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Svallade avslag från Buastrand

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317

Lämningar på Trollåsen

Mesta Östergård. Tyra Ericson. Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 UV MITT, RAPPORT 2006:2

Boplats och åker intill Toketorp

Stora Mellösa kyrka. Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Stora Sjögestad 20:1

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Myttinge helikopterbas

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

UV VÄST RAPPORT 2004:24 ARKEOLOGISK UTREDNING. I Sätila församling. Utredning i stenåldersbygd Västergötland, Sätila socken, Sätila 5:15.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Tägneby i Rystads socken

Detaljplaneområde Fredsborg

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Hedlandet och Södra Skogen

Ett gravröse i Vallentuna

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Gruvhål i Glanshammar

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt vid Rudbeckianska skolan

UV RAPPORT 2013:85 ARKEOLOGISK UTREDNING. Vidja i Huddinge

Arkeologisk förundersökning, Sittesta

Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Herstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Planerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Transkript:

uv rapport 2012:59 arkeologisk förundersökning Fossil åkermark och husgrund i Kästa Södermanland; Huddinge socken; Glömsta 2:60; Huddinge 27:1 och 247:1 Katarina Appelgren

uv rapport 2012:59 arkeologisk förundersökning Fossil åkermark och husgrund i Kästa Södermanland; Huddinge socken; Glömsta 2:60; Huddinge 27:1 och 247:1 Dnr 422-3837-2010 Katarina Appelgren

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Tel.: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47 e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:59 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-03-14. Dnr 601-2012/1426. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Henrik Pihl Tryck/utskrift EO Grafiska, Stockholm 2012

Innehåll Inledning 6 Kästa 6 Syfte och metod 7 Resultat 7 Sammanfattning 8 Referenser 8 Muntliga uppgifter 9 Lantmäteriet 9 Administrativa uppgifter 9 Bilagor 1. Schakttabell 10 2. Anläggningstabell 10 Figurer 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan.Skala 1:50 000....11 2. Plan över samtliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan och uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:2 000...12 3. Plan över samtliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, uppdragsgivarens grundkarta och 1709 års karta. Skala 1:2 000...13 4. Plan över samliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:750....14

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har utfört en arkeologisk förundersökning av Huddinge 27:1 och 247:1 i juni och oktober 2011. Den som stensättning registrerade Huddinge 27:1 visade sig vara uppkastad odlingssten. Inom Huddinge 247:1 fanns både fossil åkermark, odlingsrösen och en husgrund. Den husgrund som karterats är emellertid relativt sentida, medan de båda områdena med fossil åkermark och odlingsrösen dock gav ett något äldre intr yck och närmast kan karaktäriseras som en mindre utmarksodling vilket stämmer överens med 1709 års karta. Inledning Under tiden 20 23 juni och 20 oktober har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt utfört en arkeologisk förundersökning av Glömsta 27:1 och 247:1, Huddinge socken i Södermanland. Anledningen till förundersökningen var att Huddinge kommun planerar att bygga en förskola inom Glömsta 2:60. Inom planområdet finns en stensättningsliknande lämning (RAÄ 27:1) och en husgrund samt några röjda ytor och röjningsrösen (RAÄ 247:1) registrerade (fig. 1). Ansvarig för förundersökningen var Katarina Appelgren som också utarbetat rapporten. Kästa Kästa finns skriftligt belagt från år 1507 (Kädhelsta). Namnet skulle kunna betyda Kättils ställe (Strid 1981:33). På 1500-talet bestod Kästa av en skattegård, en frälsegård och två utjordar. Av arealavmätningen från år 1709 framgår att Kästa då består av tre gårdar, varav en sätesgård, Keesta Damhof. Dessa hade strax innan karteringen fått säterirättigheter men de gick förlorade redan samma år. De två andra är en skattegård (senare Uppkästa) och en frälsegård (senare Postkästa). När sätesrättigheten upphört återgick Kästa till ett bondestadium. De båda gårdarna är särskiftade, utan ägoinblandning och därmed inte en by i egentlig mening. Sporrong menar att detta var vanligt och visar förmodligen hur traktens bebyggelseenheter vuxit fram (Sporrong 1987:71). Den byggnad som finns markerad på 1709 års karta som kronogård, förutsatt att den är rätt placerad, återfinns i den del av inägomarken som åtminstone sedan häradskartan är uppodlad. Gården finns angiven i husförhörslängden från år 1689. På 1830-talet övergår jorden till Glömsta och huset blev då bostad för de anställda (Ström 1990:158). Stensättningen (Huddinge 27:1) består, enligt FMIS, av en stensättningsliknande lämning, närmast rund och 5 6 meter i diameter. Den var övertorvad i södra kanten, fylld och cirka 0,4 meter hög. Huddinge 247:1 beskrivs i FMIS som en cirka 30 30 meter stor bebyggelselämning som består av en oklar husgrund, cirka fem röjningsrösen (?) och en röjd yta. Husgrunden med oklar begränsning, framträder främst i form av ett cirka 3 meter i diameter stort och 0,2 meter högt spisröse som vid provstick visade sig innehålla en del tegelskärvor och tegelflis. De cirka fem röjningsrösena med oklara begränsningar var 2 4 meter i diameter stora, 0,1 0,25 meter höga och svagt övermossade och övertorvade. Mellan rösena verkade ytan stenröjd. Enligt beskrivningen i FMIS finns ytterligare en husgrund med spisröse cirka 50 60 meter öster om röjningsröseområdet. Dessutom påträffades cirka 40 50 meter norr om denne ytterligare vaga husgrunder i buskagen. 6 Fossil åkermark och husgrund i Kästa

Syfte och metod Syftet med förundersökningen var att bestämma status för RAÄ 27:1, d.v.s. fastställa om det var en stensättning. För RAÄ 247:1 gällde att de objekt som redovisats i FMIS skulle identifieras och karteras. Dessutom skulle bebyggelselämningarna och eventuella kulturlager avgränsas genom sökschaktsgrävning. Fältarbetet innebar att sammanlagt 17 schakt motsvarande nära 275 m 2 togs upp med grävmaskin inom planområdet (fig. 2). Schakten rensades för hand för att eftersöka både strukturer och föremål. Schaktbeskrivningar återfinns i bilaga 1. Synliga konstruktioner ovan mark karterades. Anläggningsbeskrivningar återfinns i bilaga 2. Resultat Förundersökningen visade att den stensättningsliknade lämningen, Huddinge 27:1, inte var någon stensättning. Den bestod endast av ett antal stenar, troligen odlingssten, upplagda på berg i dagen. Inom Huddinge 247:1 karterades inledningsvis sammanlagt sex odlingsrösen och tre möjliga husgrunder (fig. 3 och 4). Av 1709 års karta och framåt framgår att Huddinge 247:1 ligger på gränsen till utmarken. De nu karterade odlingsrösena kan därför tolkas som en tillfällig utmarksodling. Det finner även stöd av den kommentar till 1709 års karta om att gärdesgårdar är förfallen, samt lagda till utmarken igen (akt 01-Hud-9, arealavmätning 1709). Den fossila åkermarken med röjningsrösen och stenröjda ytor gav ett något äldre intryck. Dateringen av dem var svår att avgöra, i ett av dem fanns rikligt med tegel. Norr om planområdet påträffades ytterligare ett område med fossil åkermark och några enstaka odlingsrösen. Det är möjligt att det är dessa odlingsrösen som i FMIS tidigare har bedömts som ett spisröse. Husgrunden (A3123) i den västra delen togs fram i sin helhet. Vid rensning påträffades fönsterglas och del av en gryta/stekpanna. Här saknades spår av spisröse helt, varför den skulle kunna tolkas som någon form av uthus. I den nuvarande hästhagen karterades ytterligare två möjliga husgrunder (A3015 och A3053), en del av en stensatt väg (?) (A3026 och A3034) samt mindre ansamlingar av sten. Schaktningen kunde dock visa att den förmodade husgrunden (A3053) var någon form av utfyllnadskonstruktion. Den bedömdes som en utfyllnad eller ett område med utjämnande stenar i en mindre sänka. Samtliga dessa strukturer bedömdes som recenta. A3015 var en mindre ansamling av löst liggande stenar. Den byggnad som återfinns på 1709 års karta förefaller vara lokaliserad till höjdläget i den förundersökta hästhagen. I de upptagna schakten, vid det förmodade bebyggelseläget, fanns inga spår av bebyggelse. Schakten visade ett lager med påfört grus vilket delvis överlagrade rörledningar och betongblock. Under lagret påträffades också kakel och krossat sanitetsporslin. I ett par av schakten fanns enstaka fynd av yngre rödgods, en skärva stengods och kakelugnsfragment från perioden 1700 1850 (Bäck, muntlig uppgift). På höjdlägets norra sida framkom ett, mer än en meter tjockt lager med matjord. Fossil åkermark och husgrund i Kästa 7

Även i detta fanns recent avfall samt slakteriavfall (obrända ben). Intill denna plats låg en större sopgrop med järnskrot. Inga av de konstruktioner som nu karterats har återfunnits i det äldre kartmaterialet. Den fossila åkermarken, både i väster och i norr, bedöms dock som äldre än den husgrund (A3123) som påträffats. Gemensamt för dem är deras karaktär av utmarksodling av mer tillfällig karaktär, vilket i sig kan antyda en datering till 1700-tal och framåt. Samtliga schakt och anläggningar har mätts in med totalstation. På grund av den rikliga skog- och växtligheten är dock inmätningarna av framför allt röjningsrösena, men även den fossila åkermarken norr om planområdet inte exakta. Samtliga schakt har lagts igen. Sammanfattning Förundersökningen visade att den stensättningsliknande lämningen (Huddinge 27:1) endast bestod av enstaka odlingsstenar och därmed utgår som fornlämning. Bebyggelselämningen (Huddinge 247:1) bestod enligt FMIS av ca fem röjningsrösen och minst två husgrunder. Förundersökningen visade att här finns sex röjningsrösen inom en stenröjd yta. Den tidigare uppgiften om en eventuell husgrund här har inte kunnat verifieras. Antagandet om att en husgrund finns här baseras på förekomst av tegelflis vid provstick i ett röse vilket tolkats som att det rör sig om ett spisröse. Vid förundersökningen påträffades också tegel i ett av röjningsrösena. Inom den stenröjda ytan finns sex röjningsrösen. Röjningsrösena har bedömts som yngre, men äldre än den husgrund (A3123) som finns längre åt öster. Att det finns utmarksodling framgår av kartan från år 1709. Uppgiften från FMIS om en husgrund med spisröse cirka 50 60 meter öster om röjningsrösena har inte kunnat bekräftas. Däremot finns den ovan nämnda husgrunden (A3123) cirka 30 meter öster om röjningsrösena. Den husgrunden saknade dock spisröse helt. Förekomst av relativt recenta fynd antyder en senare datering, troligen till sent 1800-tal. Uppgiften om ytterligare husgrunder cirka 40 50 meter åt norr skulle kunna motsvara det område som nu markerats på figur 3 som ett område med fossil åkermark med både röjningsrösen och dikade åkrar. Möjligen är det dessa röjningsrösen som bedömts som ytterligare vaga husgrunder i buskagen. Referenser Sporrong, U. 1987. Kulturlandskap i Huddinge. Huddinge historia 7. Huddinge kommun. Strid, J. P. 1981. Ortnamnen i Huddinge. Huddinge historia. Ström, E. 1990. (red.) Torp och gårdar i Huddinge. Huddinge hembygdsförening. 8 Fossil åkermark och husgrund i Kästa

Muntliga uppgifter Mathias Bäck. Arkeolog, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Lantmäteriet Akt 01-Hud-9. Arealavmätning 1709. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3837-2010. Länsstyrelsens dnr: 431-2010-7908. Riksantikvarieämbetets projektnr: 11832. Intrasisprojekt: UV2010:250. Undersökningstid: 20 23 juni 2010. Projektgrupp: Katarina Appelgren och Mats Nelson. Underkonsulter: Trimtec, Mälardalens Gräv & Frakt AB. Exploateringsyta: 200 210 meter. Undersökt yta: 117,25 m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 10 I 4e, x 6570288 y 1621512. Koordinatsystem: RT 90 2,5 Gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6570290,85 y 1621449,92. Höjdsystem: RH00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - Fynd: Inga fynd. Fossil åkermark och husgrund i Kästa 9

Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Snr Beskrivning 204 Schaktet var 10 1,4 m stort och 0,3 0,4 m djupt. Under ett 0,2 0,3 m tjockt påfört gruslager bestod botten av ljus silt. I fyllningsmassorna fanns relativt rikligt med tegel, glas, järnskrot som bedömdes som recent samt ett fragment av en kakelugn. Stört av ledning av plast. 208 Schaktet var 8 1,3 m stort och togs upp i den tidigare, inmätta förmodade husgrunden. Under torven fanns ett 0,05 0,1 m tjockt lager av påfört grus och därunder, i den östra delen ett skikt av 0,3 0,5 m stort stenar. Under lagret med sten bestod botten av ljus silt. Fynd av tegel och enstaka fragment av järnskrot. 212 Schaktet var 13,5 1,5 m stort och 0,2 0,4 m djupt. Under 0,1 0,2 m tjockt lager av påfört grus bestod botten av ljus silt. I fyllningen fanns fragment av tegel, s k bondtegel och yngre rödgods, F277. 233 Schaktet var 6,3 1,5 m stort och 0,3 0,6 m djupt. Under 0,1 0,2 m tjockt påfört lager av grus bestod botten av lerblandad morän. I schaktet fanns ett intill 0,5 m tjockt lager, framför allt i den västra delen med järnrör, mopeddelar, tegel. 237 Schaktet var 9 1,80 m stort och 0,6 m djupt. I samma sopgropslager bestod botten av ljus silt. I soplagret fanns tegel, porslin, askraka, recent kakel fanns även den del av en kritpipa. 241 Schaktet var 6,80 2 m stort och 0,4 m djupt. Under torven fanns ett möjligen påfört luckert matjordslager med inslag av tegel. Botten bestod av ljus silt. Här mättes två sotfärgade fläckar in som visade sig bestå av någon form av spill från något bekämpningsmedel. 257 Schaktet var 5,2 4,6 m stort och 0,3 m djupt. Under matjordslagret bestod botten av lerblandad silt med inslag av större 0,2 0,4 m stora stenar samt tegel. 261 Schaktet var 11,7 3,1 m stort och 0,3 0,5 m djupt. Under matjordslagret bestod botten av lerblandad grusig morän med inslag av enstaka 0,3 0,5 m stora stenar. I norra delen fanns berg i dagen. I matjorden fanns champagneglas, tegel och ett kakelugnsfragment (F276). 266 Schaktet var 2,6 0,9 m stort och 0,3 m djupt. Under torven bestod botten av ljus silt och enstaka 0,5 0,7 m stora stenar. 270 Schaktet var 7,2 1,2 m stort 0,2 m djupt. Under torven bestod botten av sandblandad silt. 3092 Schakt 3092 var 7,5 2,8 m stort och 0,3 m djupt. Under 0,1 0,2 m tjock torv bestod botten av ljus silt med inslag av 0,1 0,4 m stora stenar. Inget av antikvariskt intresse påträffades. 3096 Schakt 3096 var 4,1 2,6 m stort och 0,2 0,3 m djupt. Under 0,05 m tjock torv bestod botten av ljus silt med inslag av 0,3 0,5 m och någon enstaka 0,7 m stora stenar. Inget av antikvariskt intresse påträffades. 3100 Schakt 3100 var L-format, 7 6,3 m stort och 0,1 0,2 m stort. Under 0,1 m tjock torv bestod botten av ljus silt med inslag av enstaka 0,3 m stora stenar. Centralt påträffades en stensamling (A3110). 3111 Schakt 3111 var 2,7 2,5 m stort och 0,3 m djupt. Under 0,01 0,05 m tjock torv bestod botten av ljus silt med rikligt av 0,1 0,5 m stora, men även någon större 0,8 m stor sten. Schaktet togs upp i anslutning till ett odlingsröse. 3115 Schakt 3115 var 6,3 1,7 m stort och 0,2 m djupt. Under 0,1 m tjock torv bestod boten av grusig morän med inslag av 0,3 m stora stenar. Inget av antikvariskt intresse påträffades. 3119 Schakt 3119 var 5,1 1,6 m stort och 0,2 m djupt. Under 0,1 m tjock torv bestod botten av ljus silt och tre 0,5 0,7 m stora stenar. Inget av antikvariskt intresse påträffades. 3129 Schakt 3129 togs upp omedelbart utanför och runt husgrunden A31213. Schaktet togs längs med husgrundens norra, östra och södra sidor. I den västra delen var det bevuxet med tät skog och sly. Schakten var 4,4. 5,1 resp. 6,5 m långa och ca 1 m breda. Under 0,1 m tjock torv bestod botten av ljus silt. I schaktet påträffades fönsterglas och del av en järngryta/stekpanna? Bilaga 2. Anläggningstabell Anl. nr Anl. typ Beskrivning 3015 Stensamling A3015 var 1,7 1,8 m stor och var som en samling stenar. 3026 Stenrad A3026 var en 2,3 m lång rad av stenar med nv sö riktning. Den löper parallellt med A3034. Väl synlig i betad hage. 3034 Stenrad A3034 var en 3,7 m lång stenrad som löper parallellt med A3026. Väl synlig i betad hage. 3046 Röjningsröse A3046 var en 1,8 1,15 m stor ansamling av sten/röse, något oregelbundet. Väl synligt i betad hage. 3053 Stenpackning A3053 var en 5,75 m lång stenrad med nv sö riktning. Väl synlig i hage. Den bedömdes till en början som en möjlig husgrund. Det visade sig dock att det snarare rörde sig en utfyllnad av sten, som låg direkt under påfört grus och direkt på den naturliga silten. 3110 Röjningsröse Röjningsröse A3110 var ej synligt före avtorvning. Det var flackt 2,2 2,7 m stort och ca 0,3 m djupt och innehöll ett blandat stenmaterial av i huvudsak 0,1 0,2 m stora stenar. I botten fanns tegel. 3123 Husgrund Husgrund 3123 var 3,65 4,2 m stor. Den var synlig före avtorvning. Grunden var uppförd av 0,3 0,5 m stora stenar. I det sydöstra hörnet fanns dock en större 0,8 m stor hörnsten. 3144 Röjningsröse A3144 var 4,55 5,15 m stort och 0,3 0,4 m högt. Det var väl synligt i markytan. 3145 Röjningsröse A3145 var 3,3 3,1 m stort och 0,3 0,4 m högt. Röjningsröset var synligt i markytan. 3146 Röjningsröse A3146 var 3,2 2,7 m stort och 0,3 m högt. Det var väl synligt i markytan. 3147 Röjningsröse A3147 var 3,25 2,15 m stort och 0,3 m högt. Röset var väl synligt i markytan. 3148 Röjningsröse A3148 var 4,3 3,3 m stort och 0,3 0,4 m högt. Röset var väl synligt i markytan. 10 Fossil åkermark och husgrund i Kästa

Figur 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartans blad 606 Södra Stockholm. Skala 1:50 000. Fossil åkermark och husgrund i Kästa 11

3:23 2:57 33,7 31,7 Bergavägen 40,1 3:24 Område med fossil åkermark, odlingsrösen och diken 39,8 39,8 2:58 32,8 3:31 3:32 40,2 37 3:33 3:34 X 6570450 36,5 33,8 Y 1621700 34,4 34,7 Huddinge 247:1 S3092 A3123 A3083 A3066 2:59 33,9 S3100 A3110 A3144 A3146 A3148 A3147 S3096 S3111 A3145 S3115 S3129 S3119 S266 S270 S233 S237 S204 S241 S257 A3015 A3046 S208 A3053 S212 A3034 A3026 S261 Enliden Berga 33,8 33,1 33,3 34,6 2:60 Huddinge 27:1 35,3 Bergavägen 35,4 POSTHEMMANET 32,8 1 4 ga:2 34,4 32,4 2:61 3 32 ga:3 31,5 5 2 34,2 1 Y 1621400 X 6570050 2 30,8 Kästavägen 30,3 0 50 m 30 3 4 29,8 6 29,7 29,8 7 30,7 Figur 2. Plan över samtliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10 I4e och uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:2 000. 30 30,3 29,8 31,8 30,8 31,3 Förundersökningsområde Schakt Husgrund Odlingsröse Stenrad Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS 29,7 12 Fossil åkermark och husgrund i Kästa 29,9 1 8 Kästavägen 2 29,9 Brevduvebacke 3 33,7

!!! P P P X 6570450 Y 1621700 P P P P P P P P P P P Berga Enliden Y 1621400 X 6570150 0 50 m!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Förundersökningsområde Schakt!!!!!!! Figur 3. Plan över samtliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10 I4, uppdragsgivarens grundkarta och 1709 års karta. Skala 1:2 000.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Fossil åkermark och husgrund i Kästa 13

Y 1621600 A3083 S3096 A3123 Huddinge 247:1 S3129 S3119 S266 S270 S233 S237 S241 Huddinge 27:1 A3066 S204 A3015 S257 A3046 A3034 S261 S208 A3053 S212 A3026 Enliden 0 20 m X 6570350 14 Fossil åkermark och husgrund i Kästa S3100 A3110 S3092 A3144 A3145 A3146 S3111 A3148 A3147 S3115 Y 1621450 Förundersökningsområde Schakt Husgrund Odlingsröse Stenrad Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS X 6570250 Figur 4. Plan över samliga schakt och karterade lämningar markerade på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:750.