Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse Sammanfattning För att nå den vision som elevkårerna i Sverige har ställt sig bakom behöver elevrörelsen en starkare ekonomi. För Sveriges Elevkårers del handlar det om ökade intäkter och minskat bidragsberoende. För elevkårernas del handlar det liksom Sveriges Elevkårer om ökade intäkter, men också en mer långsiktig ekonomi. I denna proposition redogör styrelsen för sin analys av situationen och vilka insatser som krävs för att utveckla elevrörelsens ekonomi. I korthet innebär det att styrelsen föreslår att en sparfond ska inrättas och att möjligheten att starta en insamlingsstiftelse ska utredas. Sveriges Elevkårers ekonomiska historia Under 2010 och 2011 genomgick Sveriges Elevkårer en kris vilket innebar ett ekonomiskt resultat på 2,2 respektive -2,7 miljoner kronor. Denna kris berodde i grund och botten på två stora faktorer. Dels handlade det om bristande interna strukturer som gjorde att organisationen hade otillräcklig koll på ekonomin. Dels handlade det om att ett stort nationellt bidrag från Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) sjönk samtidigt som Sveriges Elevkårers kostnader ökade. Under de senaste fem åren har styrelsen därför arbetat aktivt för att strukturera och stabilisera organisationen. Många stora förändringar har genomförts på alla nivåer. En tydlig vision och strategi har kommit till som vägleder arbetet. Visionen och strategin följs upp flera gånger per år för att styrelsen ska kunna säkerställa att vi är på rätt väg. När det gäller ekonomin har styrelsen tagit fram en ordentlig struktur som gör att organisationens ekonomi ständigt följs upp och kontrolleras. Medlemmarna får ekonomiska rapporter på årsmöte och kongress men kan även följa den ekonomiska situationen i de kvartalsrapporter som styrelsen ger ut fyra gånger per år. 1
Nulägesanalys av Sveriges Elevkårers ekonomi Sveriges Elevkårers ekonomiska situation kan numera beskrivas som stabil utifrån förutsättningarna som finns. Det finns en väletablerad struktur på plats som gör att styrelsen kan göra relativt goda prognoser över våra intäkter och planera kostnaderna därefter. Vi har dock inte kontroll över våra intäkter eftersom vi i hög utsträckning är beroende av bidrag. I dagsläget kommer 86 % av organisationens intäkter från nationella, regionala och kommunala bidragsgivare. Det betyder att vi enbart kan direkt påverka 14 % av våra intäkter resten ligger i händerna på beslutsfattare. Dessutom står våra två största bidragskällor (MUCF och Skolverket) för totalt 60 % av våra intäkter. Det finns risker kopplade till att vara beroende av bidrag i allmänhet, men att vara det gentemot få bidragskällor är särskilt riskfyllt. Om det uppstår en situation där makthavare beslutar om att sänka bidragsnivåerna, exempelvis i en lågkonjunktur, kan det få stora konsekvenser för Sveriges Elevkårers verksamhet. Om vi i en sådan situation inte lyckas kompensera för de minskade bidragen på något sätt kommer vi i praktiken behöva skära ned i vår support till elevkårerna, nationellt påverkansarbete och mötesplatser eftersom vi inte kommer ha råd. Sammantaget begränsar sådana nedskärningar elevkårernas möjlighet att skapa en mer givande skoltid. Svagheter och styrkor i Sveriges Elevkårers ekonomi Styrkor: -Stabil ekonomi med kontroll över kostnader Svagheter: -Stort bidragsberoende vilket medför risker -Särskilt stora risker kopplade till två stora bidragskällor (MUCF och Skolverket) 2
Nulägesanalys av elevkårernas ekonomi Elevkårerna i Sverige genomför årligen tusentals aktiviteter för sina medlemmar. Detta är aktiviteter som tillgodoser elevernas intressen och ger dem en mer givande skoltid. Att arrangera dessa aktiviteter kräver, precis som andra verksamheter, resurser. En fördel som elevkårerna dock har är att många resurser finns tillgängliga eftersom de verkar på skolan och har ideellt engagerade. Elevkårer behöver sällan betala för personal eller lokaler, förutom i de fall då aktiviteter ska arrangeras utanför skolans område. Dessutom kan många elevkårer nyttja skolans befintliga resurser såsom ljudsystem, kopiatorer och kommunikationskanaler. Det finns dock mycket av elevkårens verksamhet som kostar pengar. För att alla elevkårer ska kunna bli framgångsrika genom en bred och balanserad verksamhet krävs därför att de har en ekonomi som skapar förutsättningar för just det. Enligt styrelsens mening finns det flera utmaningar kopplade till elevkårernas ekonomi i dagsläget. Det första handlar om att elevkårerna behöver ökade intäkter för att kunna få sin verksamhet att växa. I dagsläget finns det många elevkårer som tvingas avstå från att köpa in klädkollektioner eller arrangera en fest. Anledningen är att det inte finns pengar att investera i en kollektion eller att den ekonomiska risken kopplat till att arrangera en skolfest är för hög. Detta blir särskilt svårt för de elevkårer som verkar på små skolor där målgruppen för verksamheten är mindre. Dessutom är elevkårernas medlemmar, eleverna, en målgrupp med en svag privatekonomi. Det innebär att elevkåren begränsas i sitt arbete då de helt enkelt inte kan arrangera för mycket aktiviteter som urholkar elevernas privatekonomi. Det ligger snarare i elevkårens syfte att tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen. Ytterligare utmaning för elevkårernas ekonomi är svårigheten att få till en långsiktig och stabil ekonomi. Eftersom människor byts ut och verksamhetsplaner ändras är det naturligt svårt att få en kontinuitet i såväl verksamheten som ekonomin. I dagsläget hanterar många elevkårer detta genom att skapa ett eget kapital och se till att överlämningarna mellan förtroendevalda är gedigna. Utöver att finansiera verksamheten på egen hand, genom avgifter och försäljning, får många elevkårer stöd från andra aktörer. Det handlar om att enskilda skolor, kommunen som elevkåren verkar i eller Sveriges Elevkårer ger ekonomiskt stöd. Detta skapar en grundfinansiering som är bra för elevkåren att utgå ifrån. Det ger också en spridning av intäktskällor och därmed minskar risken i att vara för beroende av enskilda intäktskällor. 3
Svagheter och styrkor i elevkårernas ekonomi Styrkor: -Resurser kan användas gratis genom skolan -Elevkårer får en grundfinansiering av externa aktörer såsom kommunen eller Sveriges Elevkårer Svagheter: -Målgruppen, eleverna, har en svag privatekonomi -Det är naturligt svårt att få en långsiktig verksamhet och ekonomi -Elevkårer på små skolor har extra svårt att få intäkter som är stora nog att skapa aktiviteter som kräver mycket pengar Hur ska Sveriges Elevkårers ekonomi förbättras? Sveriges Elevkårer har en vision om att det ska finnas en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. I dagsläget finns det elevkårer på var tredje gymnasieskola elevrörelsen har alltså en lång bit kvar. Om Sveriges Elevkårer ska kunna utveckla och stötta elevkårer på alla skolor så innebär det att organisationen kommer behöva en stabil och stark ekonomi eftersom en bra medlemsservice kostar pengar. Styrelsens analys av hur den ekonomiska situationen ska utvecklas är tvådelad. Dels handlar det om ökade intäkter och dels om att minska riskerna. Ökade intäkter är avgörande för elevrörelsens framtid. Om Sveriges Elevkårer i framtiden ska kunna stötta elevkårer på tre gånger så många gymnasieskolor jämfört med idag och hålla hög kvalitet på vår medlemsservice kommer det krävas ökade intäkter. De rådande bidragskällorna kommer inte kunna täcka det behovet och därför kommer att det krävas fler intäktskällor. För att minska riskerna i Sveriges Elevkårers ekonomi så ser styrelsen behovet att bredda antalet intäktskällor istället för att vara beroende ett fåtal. Dessutom behövs det en buffert vilka ska gå att ta från i stunder då intäktskällor kan komma att falla bort. På så sätt undviks risken att behöva skära ned på medlemsservicen. 4
En sparfond för ökade intäkter och minskade risker Styrelsen anser att Sveriges Elevkårer behöver arbeta för att öka intäkterna på sikt och att minska riskerna kopplade till bidragsintäkter. Detta kräver flera olika lösningar och det vi föreslår i denna proposition är att inrätta ett systematiskt och långsiktig sparande genom en sparfond. Varför en sparfond? Genom en sparfond får organisationen en buffert som blir allt större i takt med att organisationen växer. Bufferten som byggs upp kan dels användas i tider då bidragen går ned eller intäktskällor faller bort. Dels kan den användas då Sveriges Elevkårer i framtiden behöver göra större investeringar exempelvis i att kraftigt expandera verksamheten eller upphandla kontorslokaler. Dessutom innebär sparfonden att pengar kan avsättas på ett konto med sparränta. Detta gör att Sveriges Elevkårer kan tjäna pengar på att spara pengar. På så sätt genereras ökade intäkter som kan användas i den ordinarie verksamheten utan att behöva ta från det sparade kapitalet. Nivån på sparandet Styrelsens förslag är Sveriges Elevkårer varje år ska avsätta 20% av försäljningsintäkterna från utbildningar och arrangemang till sparfonden. Detta förutsätter dock att resultatet för det räkenskapsåret täcker den procentsatsen. Om 20% av försäljningsintäkterna skulle visa sig vara mer än räkenskapsårets resultat ska istället 50% av resultatet avsättas till sparfonden. Om resultatet är negativt ska inget avsättas till sparfonden det året. På så sätt undviker vi en situation där avsättningen för året är högre än resultatet. Styrelsen har landat i att 20% är en rimlig nivå. Den nivån är tillräckligt hög för att på sikt bygga upp ett kapital men tillräckligt låg för att inte all Sveriges Elevkårers vinst ska sparas utan istället återinvesteras i verksamheten. Den föreslagna procentsatsen är knuten till försäljningsintäkter på grund av att våra bidragsgivare inte ska protestera mot att vi sparar bidragen istället för att använda dem. På detta sätt sparas enbart pengar som organisationen tjänat på egen hand. 5
Styrelsens ansvarar för förvaltandet Kapitalet som byggs upp i sparfonden ska förvaltas av styrelsen. Detta ansvar bör, enligt styrelsen, därför regleras i stadgan under 6 mom 5 Styrelsens ansvar. I förvaltandet ska styrelsen beakta att investeringar sker i sparandeformer som innebär låg risk. Med låg risk menas sparformer som exempelvis ett bankkonto med sparränta. Hur mycket skulle en sparfond kunna ge? Ett enkelt räkneexempel enligt nedan visar på hur mycket pengar som sparandet skulle kunna generera. -Idag är Sveriges Elevkårers försäljningsintäkter från utbildningar och arrangemang cirka 1.850.000 kronor per 1 år. -Dessa intäkter har i genomsnitt växt med 25 % per år under de senaste åren. Styrelsen räknar med att de kommer kunna fortsätta växa med ungefär 10% årligen. -Enligt förslaget från styrelsen ska 20% av dessa intäkter avsättas till sparfonden. -Sparräntan på ett långsiktigt sparande kan uppskattningsvis ligga på 1%. -Detta innebär att sparfonden år 2030 kommer ge avkastning om 140.000 kronor per år -Detta innebär också att Sveriges Elevkårer år 2030 kommer att ha 13.600.000 kronor i sparfonden att använda vid investeringar och nedgångar i bidragen. Summan är beräknad utifrån antagandet att styrelsen väljer att plocka ut avkastningen från sparfonden varje år och inte återinvestera den. 1 Se årsbokslut för 2015 6
Reglering av sparfond Styrelsen föreslår att sparfonden ska regleras i stadgan i syfte att skapa ett långsiktigt sparande som inte kan användas kortsiktigt. Genom att reglera i stadgan att medlemmarna måste godkänna ett uttag ur fonden så kan inte styrelsen bara ta ut pengar ur fonden efter behag utan att medlemmarna först godkänt uttaget. För att öka transparensen föreslår även styrelsen att sparfonden ska särredovisas till varje årsmöte och kongress. Detta görs genom att styrelsen i samband med varje årsboksluts upprättande flyttar 20% av försäljningsintäkterna till sparfonden. Detta ska göras senast den 30 juni efter utgående räkenskapsår vilket är den sista dagen då Sveriges Elevkårers årsredovisning ska vara upprättad. Initierat sparande För att påbörja sparandet och säkerställa att sparfonden får en bra start föreslår 2 styrelsen att hälften av det egna kapitalet, vid datumet 20161231, ska avsättas till sparfonden. Med 2016 års budgetprognos kommer det egna kapitalet vara ungefär 3.800.000 kronor vilket innebär att ungefär 1.900.000 ska avsättas till sparfonden. 2 Eget kapital är skillnaden mellan organisationens tillgångar och skulder. Det är således det kapital som utgör organisations egna medel. 7
Hur bör elevkårernas ekonomi utvecklas? Sveriges Elevkårer arbetar i dagsläget på flera sätt för att försöka stärka elevkårernas ekonomi. En utav Sveriges Elevkårers fem medlemsförmåner är ekonomiskt stöd som innebär att varje elevkår, som kvalificerar sig för det enligt styrelsens beslutade servicemodell, får ett ekonomiskt bidrag. Det fungerar som en grundläggande finansiering av elevkårens verksamhet och totalt betalas cirka 1.400.000 kronor ut per år. Styrelsens analys är att detta bidrag är viktigt att värna och fortsätta med. Sveriges Elevkårer äger också företaget Elevera som säljer produkter till gymnasieelever, bland annat studentmössor. Syftet med Elevera är att leverera produkter som elever redan köper, till ett bra pris samtidigt som elevkåren får provision på köpet. På så sätt kan Elevera hjälpa till att stärka elevkårernas ekonomi. Styrelsen ser därför fortsatt bolaget som en viktig satsning. För att på lång sikt kunna utveckla sin verksamhet behöver elevkårernas ekonomi dock utvecklas ytterligare. Styrelsens analys är att de viktigaste utmaningarna är 2 ökade intäkter och en mer långsiktig ekonomi. En särskilt utmanande förutsättning för elevkårernas ekonomi är faktumet att målgruppen, gymnasieelever, har en svag privatekonomi och är köpsvaga. Insamlingsstiftelse För att möta behovet om ökade intäkter och en mer långsiktig ekonomi samt utmaningen kring att elever är köpsvaga vill styrelsen utreda möjligheten att starta en insamlingsstiftelse. En sådan stiftelse skulle i så fall ha i uppdrag att samla in medel i syfte att förvalta dem och förmedla dem till elevkårerna. Genom den stiftelsen skulle såväl privatpersoner som organisationer kunna ge ett eget bidrag till elevrörelsen. 8
Stiftelse ger långsiktighet En stiftelse är en typ av juridisk person som saknar ägare. Istället äger stiftelsen sig själv och regleras genom det så kallade stiftelseurkunden vilken kan ses som stiftelsens stadga. När en stiftelse väl skapats kan den inte upplösas vilket säkerställer att den kommer att leva vidare på lång sikt. Styrelsen ser en vinning i just detta eftersom det skulle kunna generera en långsiktig stabil avkastning till elevkårerna. Stiftelse ger fler intäktskällor Genom en stiftelse skulle privatpersoner och organisationer kunna ge ett eget bidrag till elevkårerna i Sverige. Eftersom stiftelser granskas av länsstyrelserna i Sverige så stärker det också trovärdigheten i verksamheten vilket gör att donatorer kan känna sig trygga i att deras bidrag går till det avsedda ändamålet. På detta sätt kan elevkårernas intäktskällor breddas och intäkterna öka vilket möter utmaningen kopplat kring att elever är köpsvaga. 2 En utredning Styrelsen ser potential i att starta en insamlingsstiftelse som kan samla in pengar för att sedan förvalta dem och förmedla dem till elevkårerna. Att starta en stiftelse är dock en juridiskt komplicerad process och något som Sveriges Elevkårer saknar erfarenhet av. Därför söker styrelsen era medlemmars godkännande till att utreda möjligheten för att starta en insamlingsstiftelse, och återkomma till Årsmöte17 med ett besked. Styrelsen ser vikten av att först fatta ett inriktningsbeslut om att utreda frågan vidare för att ni medlemmar sedan ska kunna ta ställning till ett skarpt förslag. 9
Styrelsens förslag om att initiera en sparfond Kongressen förslås besluta att inrätta 11 Sparfond i stadgan och konsekvensjustera ordningen på rådande 11 Uteslutning och efterföljande paragrafer att under 11 Sparfond inrätta följande moment: mom 1 Vid varje årsboksluts upprättande ska Sveriges Elevkårer avsätta 20% av 3 föregående räkenskapsårs försäljningsintäkter från utbildningar och evenemang i en separat sparfond förutsatt att beloppet ryms inom årets resultat. Ryms inte beloppet inom årets resultat ska istället 50% av resultatet avsättas. Om resultatet är negativt ska inget belopp avsättas till sparfonden vid aktuellt årsbokslut. mom 2 Styrelsen ansvarar för att kapitalet i fonden förvaltas på ett betryggande sätt och ska särskilt beakta att sparandeformerna innebär låg risk. mom 3 Avkastning på kapital från sparfonden får nyttjas till den löpande verksamheten. Om styrelsen vill ta sådan avkastning i anspråk ska detta ske i samband med upprättandet av årsbokslutet. mom 4 Kapital som förvaltas i sparfonden får inte nyttjas till den löpande verksamheten annat än när så beslutas i enlighet med denna paragraf. mom 5 Ianspråktagande av kapital från sparfonden måste i förhand beslutas av ordinarie kongress eller årsmöte med minst två tredjedelars majoritet. mom 6 Sparfondens storlek och utvecklingen ska redovisas separat på varje ordinarie kongress och årsmöte. att under 6 Styrelsen för Sveriges Elevkårer mom 5 lägga till en punkt med lydelsen upprätta riktlinjer så att kapitalet som avsätts till en sparfond enligt 11 i denna stadga förvaltas på ett betryggande sätt att hälften av det egna kapital som Sveriges Elevkårer har per 20161231, enligt det årsbokslut som upprättas för 2016, ska avsättas till sparfonden. Avsättningen ska ske senast 20170630. 3 Se not 1 Verksamhetsintäkter i Sveriges Elevkårers årsredovisning. 10
Styrelsens förslag om att utreda en insamlingsstiftelse Kongressen förslås besluta att ge styrelsen i uppdrag att till Årsmöte17 undersöka möjligheten att starta en insamlingsstiftelse i syfte att stärka Sveriges Elevkårers medlemmars ekonomi 11