Basindustrin finns i hela landet

Relevanta dokument
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2011

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Energiläget 2018 En översikt

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Elåret Diagram ur rapporten

Energiläget En översikt

Elåret Diagram ur rapporten

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Köparens krav på bränsleflis?

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Utbudskurva Norden (normalår)

Energiförbrukning 2010

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

framtider Energisystemet 2020

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Spanien. Storbritannien

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

El- och värmeproduktion 2010

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Energisituation idag. Produktion och användning

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret Diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Stålåret 2016 diagrambilaga

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Vecka aug - 18 aug år 2013, version: A

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar jobb

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Energiskaffning och -förbrukning

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Energihushållning. s i handboken

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Energiskaffning och -förbrukning

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiskaffning och -förbrukning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Vecka 3 14 jan - 20 jan år 2013, version: A

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Lars G Nordström Styrelseordförande

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

El- och värmeproduktion 2009

Transkript:

Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins investeringar 25 procent av landets elförbrukning

Elanvändningen ökar med ökad industriproduktion 140 130 120 Index 1990=100 110 100 90 Industriproduktionsindex Elanvändning 80 70 60 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 År Elanvändning och produktivitet inom industrisektorn Källa: STEM, Energiläget 2003 och SCB

Energin används alltmer effektivt men energi- och elanvändningen ökar med en ökad BNP-tillväxt 180 160 Index 1980=100 140 120 100 Elanvändning BNP Energitillförsel Energitillförsel / BNP 80 60 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 År Sveriges BNP och totala, årliga energitillförsel, Källa: Konjunkturinstitutet och STEM, Energiläget 2003

Korrelationen mellan produktionsvärdet och elanvändningen inom massa- och pappersindustrin 140,0 120,0 100,0 Index 1990=100 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 Källa: Energimyndigheten 2004 1986 År 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Index elanvändning Index produktionsvärde

Vi använder energin effektivt Ett exempel från stålindustrin Vi använder energin effektivt Ett exempel från stålindustrin GWh el 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 elanvändning råstålsproduktion kton råstål 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 0

Inom basindustrierna utgör energikostnaden en mycket stor andel av totala kostnaden 15% Energikostnad / total kostnad 10% 5% Järn-, stål- och metallverk Massa-, pappers- och grafiskindustri Baskemikalieindustri Tillverkningsindustri Verkstadsindustri 0% 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 År Andelen energikostnad ( köpt energi) av total kostnad inom industrisektorn Källa: Dataunderlag SCB 2004

Uppskattad elkostnadsökningar på årsbasis för 2002-2004 för 37 anläggningar (okt -04) 120% 100% 80% 60% 40% Median 20% 0% 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37

Uppskattad elkostnadsökningar på årsbasis för 2002-2005 för 34 anläggningar (okt -04) 140% 120% 100% 80% 60% 40% Median 20% 0% 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34

Konkurrensfördelen elimineras Exempel från ett pappersindustrin 600 Konkurrensfördelen elimineras Exempel från pappersindustrin Kr/MWh 500 400 300 200 Österrike Tyskland 100 0 Sverige(Nordpool) 1997 1998 1999 2000 20001 2002 2003

Källa: Svensk Energi Principiell bild av utbud och efterfrågan av el i Norden Rörlig produktions kostnad öre/kwh Gasturbiner Kondenskraft, olja 0 Vindkraft Vattenkraft, normalår 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Produktionsförmåga Kraftvärme industri Kärnkraft Kraftvärme fjärrvärme Elförbrukning totalt år Kondenskraft, kol

Nivån i vattenmagasinen har en avgörande betydelse för Nordens elsystem kan skilja 20 TWh i de svenska magasinen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Max - min, 1995 - Medel Innevarande period, Norden Föregående period, Norden 0 sep nov jan mar maj jul sep nov Total fyllnadsgrad i Nordens vattenmagasin i november 2004, 100 % =

Kärnkraften har en avgörande betydelse på koldioxidutsläppens utveckling

Sverige är koldioxideffektiv Vi har låga koldioxidutsläpp totalt per invånare och per BNP Kg CO2 per BNP (1995 USD) Jämförelse år 2001 i EU samt i OECD-länderna Ton CO2 per innevånare Källa: OECD in figures - 2003 edition, http://www.oecd.org

Industrin använder 150 TWh energi - 40 % av Sveriges totala - och industrin är störst användare av biobränsle 180 160 TWh 140 120 100 80 60 Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme El Naturgas och stadsgas Oljeprodukter 40 20 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 År Energianvändningen inom industrisektorn Källa: STEM, Energiläget 2003

Energiomvandlingssektorn kan trygga energiförsörjningen med minimala utsläpp Skapa internationellt harmoniserade och långsiktiga ramvillkor för svensk kraftproduktion, Hålla öppet för alla energislag så länge miljö- och säkerhetskrav är uppfyllda och specifikt beakta: Att de svenska kärnkraftverken ska få drivas och utvecklas så länge de är ekonomsikt lönsamma, Att det krävs en politisk acceptans av infrastruktursatsning för naturgas, Vidareutveckla den nordiska elmarknaden, Utforma handelssystemet med utsläppsrätter så att energisektorn hanteras på samma sätt inom hela Europa Avskaffa koldioxidskatten för den handlande sektorn Utveckla en effektiv tillsyn för samtliga monopolverksamheter

Industrisektorn kommer trots kontinuerliga effektiviseringar vara beroende av en stor mängd energi och främst i form av el Grundläggande krävs: Hög tillförlitlighet i elförsörjningen med god elkvalitet, Fungerande inre marknad för el och gas med konkurrenskraftiga priser, Effektiviseringar: Uppmuntra till frivilliga åtgärder, t ex utvidga Programmet för energieffektivisering Tekniska lösningar: Stimulera till teknikförnyelse och effektiviseringar av befintliga processer, Fortsatt utveckling av effektiva produkter, Använd miljökvalitetsmål som ger industrin utrymme att hitta lösningar Styrmedel: Utforma handelssystemet med utsläppsrätter för en växande industri, Ta bort koldioxidskatten för den handlande sektorn, Utnyttja möjligheterna maximalt till nedsättning i energiskattedirektivet, Harmonisera i övrigt energiskatterna med i första hand EU

Vår industri hotas av de höjda elpriserna Vår industri hotas av höjda elpriser Starkt oligopol i producentledet Kärnkraftsavvecklingen Omöjligt bygga ut konkurrenskraftig el Leder till säljarens marknad och högt pris En höjning av elpriserna med 20% innebär en årlig vinstökning för kraftindustrin med över 1,2 miljarder på basindustrins bekostnad

Sverige närmar sig övriga Europa Produkterna även från basindustrin får ett allt högre förädlingsvärde och energin används effektivt 8 kwh/euro 6 4 2 Finland Sverige England Frankrike Europa Tyskland 0 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 Använd kwh per Euro förädlingsvärde inom teknikindustrin i utvalda länder i Europa År

Teknikindustrin i Sverige lika effektiv som övriga Europa och anläggningarna är designade för el 2 England kwh/euro 1 Frankrike Sverige Europa Tyskland 0 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 År Använd kwh per Euro förädlingsvärdet i utvalda länder i Europa Källa: ENERDATA s,a World Energy Database

Fjärrvärme använder främst biobränsle och andelen olja är under 10 procent 60 50 TWh 40 30 20 Spillvärme m m Värmepumpar Elpannor Biobränslen, torv m m Energikol inkl hyttgas Naturgas inkl gasol Olja 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 År Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare 1970 2002, TWh

27 % är basindustrins andel av varuexporten Vi exporterar för 220 MDR (av Sveriges 819) 2003 27 % är basindustrins andel av varuexporten Vi exporterar för 220 MDR (av Sveriges 819) 2003 Skogen Kemin Gruvorna Stålet 0 20 40 60 80 100 120 Export 2003 Mrd SEK

375 000 sysselsatta Därav 125 000 anställda 375 000 sysselsatta Därav 125 000 anställda Skogen Kemin Gruvorna Stålet 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Antal anställda i basindustrin