Juridiska avdelningen Barbro Molander Reg.nr Protokoll fört vid tillsynsbesök hos Högskolan i Borås 5 6 oktober 1998

Juridiska avdelningen Barbro Molander 1998-12-15 Reg.nr 31-2112-98 Protokoll fört vid tillsynsbesök hos Högskolan i Borås 5 6 oktober 1998

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Besöks- och telefontider 4 Handläggningstider för examensbevis 4 Överklagandehänvisningar 5 Personnummer på tentamenslistor 5 Information till sökande till grundläggande högskoleutbildning 5 Riktlinjer för tillgodoräknande 5 Högskolans handläggning av ärenden om tillgodoräknande. 6 Registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. 6 Högskolans uppdragsutbildning 7 Besöks- och telefontider (Christian Sjöstrand) 8 Tillämpliga regler 8 Förarbeten 8 Uttalanden av Justitieombudsmannen 8 Högskoleverkets bedömning 9 Handläggningstider för examensbevis (Christian Sjöstrand) 10 Överklagandehänvisningar (Christian Sjöstrand) 10 Personnummer på tentamenslistor (Christian Sjöstrand) 11 Information till sökande till grundläggande högskoleutbildning (Christian Sjöstrand). 11 Frågor om tillgodoräknande (Teresa Edelman) 12 Tillämpliga regler 12 Förarbeten 13 Högskolans riktlinjer för tillgodoräknande m.m. 14 Exempel på högskolans handläggning av ärenden om tillgodoräknande 15 Information om registrering av tillgodoräknande i Ladok 17 Registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. ( Barbro Molander) 17 Gällande bestämmelser 17 Registrering av allmänna handlingar 17 Utlämnande av allmänna handlingar 18 Samtal med registrator, administrativa chefen och personalchefen vid högskolan. 19 Information till de anställda 20 Högskoleverkets synpunkter. 21 Uppdragsutbildning (Barbro Molander) 21 Gällande bestämmelser 21 Högskolans handläggning. 22 Högskoleverkets synpunkter 22

Förord Högskoleverkets tillsyn av högskolorna har pågått sedan verket började sin verksamhet 1995. Hittills har verksamheten bestått i dels handläggning av ärenden som initierats av enskild, dels egeninitierad verksamhet. I det sistnämnda fallet har ett antal eller samtliga högskolor anmodats att besvara vissa ställda frågor, varefter verket med utgångspunkt i det insamlade materialet gjort en bedömning och i förekommande fall dragit generella slutsatser. Gemensamt för alla slags tillsynsärenden har varit att det varit fråga om en skriftlig handläggning. Något tillsynsbesök på ett lärosäte har inte ägt rum förrän i oktober 1998. Som ett led i utvecklingen av tillsynen har Högskoleverket nu påbörjat en verksamhet där ett antal lärosäten skall granskas från förvaltningsrättslig synpunkt. Ambitionen har varit att belysa sådana företeelser i verksamheten som vi bedömer vara av särskilt intresse för studenter, blivande studenter eller för medborgarna i allmänhet. Första lärosätet som har granskats är Högskolan i Borås. Tillsynsbesök på högskolan ägde rum den 5-6 oktober 1998 under ledning av undertecknad chefsjurist. Granskningsarbetet utfördes av verksjuristerna Teresa Edelman, Barbro Molander och Christian Sjöstrand. Innan besöket ägde rum hade vissa handlingar infordrats från högskolan. Våra iakttagelser från besöket har utmynnat i denna promemoria. Våra intryck är att Högskolan i Borås fungerar väl från förvaltningsrättslig synpunkt och att servicen till studenterna och allmänheten är god. Vi konstaterar vidare att högskolan fortlöpande arbetar med sin förvaltningsrättsliga standard. Trots detta har vi funnit anledning att göra vissa påpekanden. Dessa bör ses i ljuset av den sammantaget positiva bedömning som vi har gjort. Promemorian inleds med en sammanfattning av våra iakttagelser och vilka brister vi funnit. För den som snabbt vill skaffa sig en översiktlig bild över vad vi påpekat kan det räcka med att läsa sammanfattningen. En närmare redogörelse för de olika avsnitten samt redovisning av gällande rätt finns i de följande delavsnitten. För varje delavsnitt har namnet på ansvarig handläggare angivits i rubriken. Den som har frågor eller synpunkter med anledning av verkets bedömningar kan ta direktkontakt med respektive handläggare. Högskoleverket avser att - sedan ett antal högskolor granskats -lämna sina generella iakttagelser i en samlad rapport. Frank Nordberg chefsjurist 3

Sammanfattning Högskoleverket har under ett besök vid Högskolan i Borås den 5-6 oktober 1998 granskat hur högskolan tillämpat vissa förvaltningsrättsliga regler. Verkets intryck är att högskolan fungerar väl från förvaltningsrättslig synpunkt och att servicen till studenterna och allmänheten är god. Verket konstaterar vidare att högskolan fortlöpande bedriver ett arbete med att förbättra sin förvaltningsrättsliga standard. Trots detta har verket funnit anledning att göra vissa påpekanden. Dessa bör dock ses i ljuset av en sammantaget positiv bedömning. Verkets påpekanden redovisas i föreliggande promemoria. Det är verkets förhoppning att den skall kunna utgöra ett underlag i högskolans fortsatta verksamhetsutveckling. Verket avser att följa upp de åtgärder som högskolan vidtar med anledning av de påpekanden som framförs i promemorian. Besöks- och telefontider Besöks- och telefontiderna varierar kraftigt mellan institutionerna vid högskolan. Det kan ifrågasättas om det är motiverat med hänsyn till institutionernas verksamhet. Vissa av de besöks- och telefontider som har bestämts är väl korta. Högskolan i Borås bör därför se över de besöks- och telefontider som finns och överväga om förändringar behövs. Om särskilda besöks- och telefontider är bestämda, skall allmänheten - enligt 5 förvaltningslagen - underrättas om dem på lämpligt sätt. De besöks- och telefontider som gäller för institutionerna vid Högskolan i Borås finns enligt uppgift endast anslagna på respektive institutions dörr. Telefontiderna bör anges i telefonkatalogen. Det är givetvis av värde om besöks- och telefontiderna även finns angivna på högskolans hemsida på Internet. Handläggningstider för examensbevis Några riktlinjer för handläggningen av examensbevis har inte beslutats vid högskolan. Enligt uppgift har de handläggare inom högskolan som arbetar med examensbevis enats om att fyra veckor är en rimlig handläggningstid från det att ärendet blev komplett. Högskoleverket anser att en sådan handläggningstid normalt kan anses acceptabel. Granskningen vid Textilhögskolan visar dock att handläggningstiderna i många fall varit betydligt längre än fyra veckor. Att sommarsemestrarna infallit under handläggningen har givetvis påverkat tidsåtgången. Högskolan bör vidta de åtgärder som behövs för att få ned handläggningstiderna. Rektor har uppgivit att en utredning för närvarande pågår vid högskolan i syfte att undersöka om examensbevisen bör handläggas centralt inom högskolan. Vid denna bedömning bör vägas in ett behov av snabbare handläggning av examensbevisärenden. 4

Överklagandehänvisningar I en version rubricerad Hur man överklagar, anges att Högskolan måste ha Ditt brev inom tre veckor från den dag Du fick beslutet i Din hand, annars kan Ditt överklagande inte tas upp. Detta skall jämföras med förvaltningslagens uttryck inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den formulering som högskolan valt har bedömts av JO (Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1989/90 s. 163), som ansåg att formuleringen inte bara är olämplig utan även felaktig. JO ansåg att lagens ordalydelse i ett sammanhang som detta inte skall undanhållas underrättelsernas mottagare. Detta hindrar naturligtvis inte, att kompletterande upplysningar kan lämnas för att förklara vad som i olika situationer avses med uttrycket få del av. Högskolan har vid besöket uppgivit att formuleringen kommer att ändras. När överklagandehänvisning lämnas på antagningsbesked används följande avslutande formulering Räkna med att handläggningen av ärendet tar lång tid, dels vid högskolan, dels vid överklagandenämnden. En skrivelse med överklagande av ett beslut vid högskolan skall inte ta lång tid att handlägga vid högskolan. Det ankommer inte på högskolan att i en överklagandehänvisning uttala sig om handläggningstiden vid Överklagandenämnden för högskolan. Formuleringen är olämplig. Högskolan har utfäst sig att ta bort den. Personnummer på tentamenslistor En skrivelse från Datainspektionen till samtliga universitet och högskolor daterad den 3 november 1994 angående utskrift av personnummer på tentamenslistor, har delats ut till prefekterna vid högskolan. Högskoleverket utgår därför ifrån att det är känt bland lärarna vid högskolan att personnummer inte får användas på tentamenslistor och att det inte förekommer. Information till sökande till grundläggande högskoleutbildning Om högskolan skall återge en nationell regel, vilket är lämpligt att göra när högskolan upplyser om förutsättningarna för att antas på särskilda skäl, skall denna regel självfallet återges i sin helhet. Högskolan har uppgivit att detta kommer att åtgärdas när nästa kurskatalog utarbetas. Riktlinjer för tillgodoräknande Högskolan har genom rektorsbeslut antagit riktlinjer för tillgodoräknande som gäller för hela högskolan samt fastställt blanketter för tillgodoräknande. Högskoleverket delar högskolans uppfattning att det är lämpligt att ha riktlinjer och blanketter för tillgodoräknande som beslutas inom högskolans centrala förvaltning. 5

Riktlinjerna och blanketterna innehåller ingen information om rätten att överklaga ett beslut som går studenten emot. Högskolan har uppmärksammat detta och arbetar med att formalisera informationen till studenterna om möjligheten att till Överklagandenämnden för högskolan överklaga beslut om tillgodoräknande. I riktlinjerna anges som en av förutsättningarna för tillgodoräknande av studier utomlands att studenten före utlandsvistelsen har fullgjort minst 40 poängs studier vid högskolan. Bestämmelserna i högskoleförordningen om tillgodoräknande ger inte utrymme för högskolorna att begränsa studenternas möjlighet till tillgodoräknande av annan utbildning på sätt högskolan har angivits i riktlinjerna. Rätten till tillgodoräknande kan inte heller begränsas genom utbytesavtal i strid med förordningsbestämmelserna. Verket anser därför att Högskolan i Borås bör se över sina riktlinjer vad avser tillgodoräknande av utbytesstudier. Högskolans handläggning av ärenden om tillgodoräknande. Eftersom beslut om tillgodoräknande hör till de få beslut av högskolan som får överklagas måste överklagandehänvisning alltid ges så fort högskolan har fattat ett slutligt beslut som till någon del går studenten emot. Det är vidare lämpligt att tvistigt ärende om tillgodoräknande lyfts upp till högre nivå inom högskoleförvaltningen. För att minska risker för att högskolans preliminära besked om tillgodoräknande, som görs inom ramen för högskolans informationsskyldighet, missuppfattas av studenter bör det klargöras att beskeden är just preliminära och beroende av vissa villkor. Villkoren bör anges klart. Högskolan själv har kommit fram till att även vid förhandsprövningen av ärenden om tillgodoräknande bör minnesanteckningar föras och sparas en tid för att underlätta eventuell fortsatt handläggning. Högskoleverket har inget att erinra mot en sådan rutin. Verket har inget att erinra mot högskolans registreringsrutiner i samband med tillgodoräknande. Registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. Vad gäller högskolans system för posthantering och registrering av allmänna handlingar finns det inget att anmärka på. Även högskolans policy att en allmän handling som inte är sekretessbelagd skall utlämnas genast stämmer väl överens med gällande bestämmelser. Högskolan bör däremot förbättra sin information till de anställda om posthantering, registrering och utlämnande av allmänna handlingar. Det har framkommit att alla nyanställda genom en introduktionsutbildning får information i dessa frågor. Registrator informerar om diarieföring och 6

posthantering i en handling från oktober 1998. Det finns dock ingen central skriftlig information om hur en anställd skall förfara med sin vanliga post och sin e-post under t.ex. en längre tids bortovaro. Vid stickprovsvisa samtal med tre olika anställda framkom osäkerhet om hur de skulle göra med bevakningen av sina postlådor. Det har heller inte framkommit någon skriftlig central information, utöver nyanställdas introduktionsutbildning, hur en handläggare skall förfara vid en begäran om utlämnande av allmän handling. Högskolans uppdragsutbildning Det framkommer att högskolan har åtminstone en uppdragsutbildning överstigande 40 studieveckor som inte skriftligen anmälts till Högskoleverket. Vidare har prefekten och inte rektor beslutat om avtalet trots att det översteg 200 000 kr och alltså var rektors ansvar enligt högskolans delegationsordning. Högskoleverket förutsätter att högskolan ser över sina rutiner med anledning av vad som framkommit. Högskoleverket har i ett regeringsbeslut fått i uppdrag att kartlägga ev. förändringar i omfattning och i inriktning på uppdragsutbildningen i anledning av den nya förordningens införande. Särskild uppmärksamhet skall ägnas eventuella negativa konsekvenser av uppdragsutbildningen för den ordinarie undervisningen - vad t.ex. avser tillgången till kvalificerade lärare och lokaler. Högskoleverket kommer att följa upp högskolans hantering av sin uppdragsutbildning i samband med utförandet av uppdraget. 7

Besöks- och telefontider (Christian Sjöstrand) Universitet och högskolor skall - liksom alla myndigheter - vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Alltför korta besöks- och telefontider utgör en begränsning av tillgängligheten. Av betydelse är inte bara serviceskyldigheten utan även den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar. Vid besöket hos Högskolan i Borås redogjordes för besöks- och telefontiderna vid högskolan, se bilaga.. Tillämpliga regler Enligt 4 förvaltningslagen (1986:223) skall varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Enligt 5 samma lag skall myndigheterna ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Förarbeten Förvaltningsrättsutredningen (SOU 1983:73 s. 17 och 59) föreslog att myndigheterna skulle ha bestämda besöks- och telefontider. I propositionen (1985/86:80 s.21) framhöll departementschefen att det från allmänhetens synpunkt givetvis är en fördel, om en myndighet har möjlighet att ta emot besök och telefonsamtal under kontorstid utan begränsning till särskilda tider på dagen. Ett krav på besöks- och telefontider bör inte uttryckas så att det kan ge underlag för uppfattningen att begränsad tillgänglighet bör vara det normala. Departementschefen anförde att självfallet borde myndigheterna - med beaktande av tillgängliga resurser och de serviceanspråk som följer av verksamhetens art - vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. För att detta skulle framgå tydligare föreslog departementschefen en annan formulering än den utredningen hade föreslagit. Som exempel på ett begränsande av öppethållandet nämns i propositionen (s. 61) att en myndighet kan begränsa sin telefonservice till vissa timmar på dagen, när det är nödvändigt. Uttalanden av Justitieombudsmannen Justitieombudsmannen (JO) har i ett beslut den 20 augusti 1985 (dnr 123-1985) kritiserat tre löntagarfondsstyrelser för att fondkanslierna höll öppet endast två timmar en dag i veckan. JO ansåg att detta öppethållande inte kunde tillgodose det intresse som ligger bakom tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten till insyn i allmänna handlingar och rekommenderade styrelserna att hålla öppet åtminstone några timmar varje dag. 8

Högskoleverkets bedömning Institutioner vid universitet och högskolor måste vara tillgängliga för allmänheten och studenterna. Om det bedöms vara nödvändigt att ha särskilda besöks- och telefontider, bör tiderna bestämmas främst utifrån den verksamhet som bedrivs vid respektive institution. Enligt Högskoleverkets mening bör institutionerna normalt ta emot besök och telefonsamtal några timmar per dag. Vad gäller de besöks- och telefontider som gäller vid Högskolan i Borås kan följande anföras. Institutionen Textilhögskolan (THS) saknar särskilda telefontider och har besökstid mellan 7.30-9.45 och 11.30-12.00 måndag - fredag samt dessutom mellan 14.00-14.45 måndag - torsdag. Eftersom lektionerna på Textilhögskolan enligt uppgift ofta startar kl. 8.00 är det god service att expeditionen öppnar redan 7.30. Även i övrigt får institutionens tider anses vara acceptabla. Institutionen Bibliotekshögskolan (BHS) har telefontid 1,5 timme fyra dagar i veckan och besökstid 1 timme tre dagar och 1,5 timme en dag i veckan. Särskilt besökstiderna får anses vara i knappaste laget. De kan jämföras med Institutionen för pedagogik (PED) som inte har särskilda besöks- och telefontider och Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) som har öppet mellan 8.00-9.30 och 10.00-11.45 måndag - fredag, dvs. 3 timmar och 15 minuter per dag. Besöks- och telefontiderna varierar således kraftigt mellan institutionerna. Detta torde knappast vara motiverat med hänsyn till institutionernas verksamhet. Vissa av de besöks- och telefontider som har bestämts är väl korta. Högskolan i Borås bör därför se över de besöks- och telefontider som finns och överväga om förändringar behövs. Högskoleverket avser att följa upp vilka åtgärder som vidtas vid högskolan. Om särskilda besöks- och telefontider är bestämda, skall allmänheten - enligt 5 förvaltningslagen - underrättas om dem på lämpligt sätt. De besöks- och telefontider som gäller för institutionerna vid Högskolan i Borås finns enligt uppgift endast anslagna på respektive institutions dörr. Telefontiderna bör anges i telefonkatalogen. Det är givetvis av värde om besöks- och telefontiderna även finns angivna på högskolans hemsida på Internet. Högskoleverket avser att följa upp hur högskolan kommer att hantera detta i fortsättningen. 9

Handläggningstider för examensbevis (Christian Sjöstrand) Enligt 7 förvaltningslagen skall varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid besöket vid Högskolan i Borås har Högskoleverket undersökt handläggningstiderna för examensbevis vid en institution, Textilhögskolan. Granskningen har gått till så att av de 50 ansökningar om examensbevis som kom in till institutionen i samband med och efter vårterminsslutet 1998, har 15 valts ut stickprovsvis. Granskningen visar att i fem fall har handläggningstiden varit längre än 12 veckor, i fyra fall längre än 7 veckor, i fem fall längre än 4 veckor och i ett fall drygt 2 veckor. Några riktlinjer för handläggningen av examensbevis har inte beslutats vid Högskolan i Borås. Enligt uppgift har de handläggare inom högskolan som arbetar med examensbevis enats om att fyra veckor är en rimlig handläggningstid från det att ärendet blev komplett. Högskoleverket anser att en sådan handläggningstid normalt kan anses acceptabel. Granskningen vid Textilhögskolan visar dock att handläggningstiderna i många fall varit betydligt längre än fyra veckor. Att sommarsemestrarna infallit under handläggningen har givetvis påverkat tidsåtgången. Åtgärder bör dock vidtas för att få ned handläggningstiderna. Rektor har uppgivit att en utredning för närvarande pågår vid högskolan i syfte att undersöka om examensbevisen bör handläggas centralt inom högskolan. Vid denna bedömning bör vägas in ett behov av snabbare handläggning av examensbevisärenden. Högskoleverket kommer att följa upp vilka åtgärder högskolan vidtar. Överklagandehänvisningar (Christian Sjöstrand) Enligt 21 andra stycket första meningen förvaltningslagen skall en part underrättas om hur han kan överklaga ett beslut som har gått honom emot och kan överklagas. Enligt 23 första stycket samma lag skall ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Enligt andra stycket samma paragraf skall skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Vid besöket vid Högskolan i Borås har tre olika versioner av överklagandehänvisningar granskats. I en version rubricerad Hur man överklagar, anges att Högskolan måste ha Ditt brev inom tre veckor från den dag Du fick beslutet i Din hand, annars kan Ditt överklagande inte tas upp. Detta skall jämföras med förvaltningslagens uttryck inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den formulering som högskolan valt har bedömts av JO 10

(Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1989/90 s. 163), som ansåg att formuleringen inte bara är olämplig utan även felaktig. JO ansåg att lagens ordalydelse i ett sammanhang som detta inte skall undanhållas underrättelsernas mottagare. Detta hindrar naturligtvis inte, att kompletterande upplysningar kan lämnas för att förklara vad som i olika situationer avses med uttrycket få del av. Högskolan har vid besöket uppgivit att formuleringen kommer att ändras. När överklagandehänvisning lämnas på antagningsbesked används följande avslutande formulering Räkna med att handläggningen av ärendet tar lång tid, dels vid högskolan, dels vid överklagandenämnden. En skrivelse med överklagande av ett beslut vid högskolan skall inte ta lång tid att handlägga vid högskolan. Det ankommer inte på högskolan att i en överklagandehänvisning uttala sig om handläggningstiden vid Överklagandenämnden för högskolan. Formuleringen är olämplig. Högskolan har utfäst sig att ta bort den. Personnummer på tentamenslistor (Christian Sjöstrand) Enligt 7 andra stycket datalagen (1973:289) får personnummer anges på datautskrifter endast när det finns särskilda skäl. Enligt 22 personuppgiftslagen (1998:204), som ersätter datalagen den 24 oktober 1998, får uppgifter om personnummer behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat med hänsyn till a) ändamålet med behandlingen, b) vikten av en säker identifiering, eller c) något annat beaktansvärt skäl. Detta torde innebära att personnummer inte får förekomma på tentamenslistor. Enligt vad Högskolan i Borås har uppgivit förekommer inte heller detta vid högskolan. En skrivelse från Datainspektionen till samtliga universitet och högskolor daterad den 3 november 1994 angående utskrift av personnummer på tentamenslistor, har delats ut till prefekterna vid högskolan. Högskoleverket utgår därför ifrån att det är känt bland lärarna vid högskolan att personnummer inte får användas på tentamenslistor och att det inte förekommer. Information till sökande till grundläggande högskoleutbildning (Christian Sjöstrand). Högskoleverket har granskat högskolans kurskatalog för våren 1999 och därvid uppmärksammat att högskolan återger en bestämmelse i Högskoleverkets föreskrifter på ett felaktigt sätt. I kurskatalogen anges följande under rubriken Särskilda skäl (som urvalsgrund). I enstaka fall kan särskilda skäl användas som urvalsgrund. Dessa prövas från fall till 11

fall och det finns därför inga generella regler. Särskilda skäl som urvalsgrund kan avse t ex funktionshinder eller annan synnerlig omständighet eller att den sökande har kunskaper eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. I Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22) om grundläggande behörighet samt urval anges följande i 10. Särskilda skäl som urvalsgrund kan avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig omständighet eller att den sökande har kunskaper eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och/eller är särskilt värdefulla för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskoleverkets föreskrifter innehåller bestämmelser som är generella och bindande för universitet och högskolor. Det är visserligen korrekt att skälen prövas från fall till fall, men det är fel att uppge att det inte finns några generella regler. Meningen som följer därefter i kurskatalogen är ett ordagrant återgivande av 10 i Högskoleverkets föreskrifter men högskolan har utelämnat är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och/eller. Om högskolan skall återge en nationell regel, vilket är lämpligt att göra när högskolan upplyser om förutsättningarna för att antas på särskilda skäl, skall denna regel självfallet återges i sin helhet. Högskolan har uppgivit att detta kommer att åtgärdas när nästa kurskatalog utarbetas. Frågor om tillgodoräknande (Teresa Edelman) Tillämpliga regler I 7 kap. 12 högskoleförordningen anges: Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid någon annan högskola. Detsamma gäller studenter, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med godkänt resultat. I 13 i samma kapitel anges: Student har rätt att tillgodogöra sig annan utbildning än den som avses i 12, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. I 7 kap. 14 högskoleförordningen stadgas vidare att högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Av bestämmelsen framgår att endast den som är student, dvs är antagen till och bedriver högskoleutbildning och den som gått igenom viss uppdragsutbildning kan komma i fråga för tillgodoräknande. 12

Av 13 kap. 2 högskoleförordningen framgår att beslut om tillgodoräknande av kurs får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. I 4 i förvaltningslagen (1986:223) anges följande: Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Beträffande beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild anges bl.a. följande i förvaltningslagen. Ett beslut ( ) skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis ( ) om beslutet inte går någon part emot eller ( ) om beslutet rör ( ) betygssättning. ( ) Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand (20 ). En ( ) part skall underrättas om innehållet i beslutet. ( ) Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. ( ) Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det (21 ). I 4 förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. anges följande. Vid ansökan om antagning till utbildning skall högskolan informera den sökande om att lämnade uppgifter liksom uppgifter om studier kommer att registreras. Informationen skall innehålla upplysning om att bestämmelser om registren finns i denna förordning samt om rätten enligt datalagen (1973:289) att få registerutdrag. Av 3 samma förordning framgår att i studieregistret skall för varje student dokumenteras uppgifter om bl.a. tillgodoräknad utbildning. Förarbeten I regeringens proposition 1993/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet, s 36, anges bl.a. följande. Det är avgörande för universitetens och högskolornas fortsatta utveckling att studenternas möjligheter att röra sig över gränser och mellan universitet och högskolor inom landet förbättras. Den ökade variationen i utbildningsutbudet får inte innebära ökade hinder för en sådan rörlighet. ( ) bestämmelserna (.) om studentens rätt till tillgodoräknande av kunskaper och färdigheter bör därför ( ) behållas. Det blir också viktigt att universiteten och högskolorna i sin tillämpning av dessa bestämmelser inte agerar alltför restriktivt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas denna fråga i den fortsatta uppföljningen av universitetens och högskolornas verksamhet. Det gäller inte minst tillgodoräknande av 13

studieperioder i andra länder. Erfarenheterna inom EG visar att det idag - trots de omfattande utbytesprogram som etablerats - är svårt att förstå varandras utbildningssystem och att utlandsstudier oftast inte får tillgodoräknas fullt ut. I Utbildningsutskottets betänkande (1992/93:UbU3, s 28) understryker utskottet vikten av att den lokala friheten att organisera studierna och bestämma om innehållet inte leder till minskade möjligheter för studerande att flytta mellan läroanstalter. Detta är enligt utskottets mening viktigt också när det gäller internationalisering. Bestämmelserna om tillgodoräknande måste alltså - enligt utskottet - av högskolorna tillämpas generöst. Högskolans riktlinjer för tillgodoräknande m.m. Högskolan har antagit riktlinjer för tillgodoräknande enligt beslut av rektor den 13 maj 1997. Vidare har högskolan fastställt blanketter för planering av utlandsstudier, för tillgodoräknande och överföring till LADOK av utlandsstudier, för ändring av planerad studieplan samt för studiedokumentation enligt ECTS. I punkten 2.1.a i riktlinjerna anges som en av förutsättningarna för tillgodoräknande av studier utomlands att studenten före utlandsvistelsen har fullgjort minst 40 poängs studier vid högskolan. På förfrågan har högskolans representanter förklarat att detta avser enbart utbytesstudenter. I riktlinjerna finns inga regler om handläggning vid avslag av studentens ansökan om tillgodoräknande. Det finns inte heller någon information om möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Sådan information framgår inte heller av högskolans blanketter. Högskolan har meddelat att det pågår ett arbete med att få fram en handledning för tillgodoräknande och en ny blankett för ansökan om tillgodoräknande och för beslut. I den nya blanketten skall möjligheten att överklaga ett avslagsbeslut anges. Högskoleverkets synpunkter Högskoleverket har gått igenom riktlinjerna och blanketterna. Vid besöket har vissa punkter i riktlinjerna diskuterats och kommenterats. Eftersom beslut om tillgodoräknande av kurs m.m. utgör myndighetsutövning mot enskild och kan överklagas är det av vikt från rättssäkerhetssynpunkt att det finns en enhetlig praxis inom högskolan. Med hänsyn till bestämmelsernas syfte att underlätta studenternas rörlighet mellan universitet/högskolor inom och utom landet är det också viktigt att studenterna informeras om sina rättigheter och att man inte i lokala regler eller i praktisk tillämpning begränsar denna rörlighet i strid med bestämmelserna i högskoleförordningen. 14

Högskoleverket delar därför högskolans uppfattning att det är lämpligt att ha riktlinjer och blanketter för tillgodoräknande som beslutas inom högskolans centrala förvaltning. Verket har inget att anmärka mot riktlinjerna för handläggning eller mot högskolans policy att hantera tillgodoräknande av utländsk utbildning i två respektive tre steg; genom planering för utlandsstudier, eventuell ändring av studieplan och kontroll av studiedokumentation. De blanketter i olika färg som utarbetats för dessa ändamål synes klara och informativa. Riktlinjerna och blanketterna saknar dock information om möjlighet att överklaga beslut som går studenten emot. Högskolan har uppmärksammat detta och arbetar med att formalisera informationen till studenterna om möjligheten att till Överklagandenämnden för högskolan överklaga beslut om tillgodoräknande. Högskoleverket avser att följa upp högskolans arbete i detta avseende. Beträffande det i högskolans riktlinjer angivna krav på fullgörande av minst 40 poängs studier vid högskolan för tillgodoräknande av studier utomlands gör verket följande bedömning. Bestämmelserna i högskoleförordningen om tillgodoräknande ger inte utrymme för högskolorna att begränsa studenternas möjlighet till tillgodoräknande av annan utbildning på sätt högskolan har angett i riktlinjerna beträffande sina utbytesstudenter. Rätten till tillgodoräknande kan inte heller begränsas genom utbytesavtal i strid mot förordningsbestämmelserna. Av Europeiska Kommissionens ansökningshandledning 1997 framgår att för att betraktas som ERASMUS-student måste studenten bl.a. ha fullgjort sitt första år av universitets-/högskolestudier. Detta innebär att högskolan kan göra den typen av bedömningar vid val av kandidater för deltagande i detta utbytesprogram men däremot inte vid bedömning av tillgodoräknande. Detta bör framgå av högskolans riktlinjer eller av annan information till studenterna. Verket anser därför att Högskolan i Borås även i detta sammanhang bör se över sina riktlinjer för tillgodoräknande. Exempel på högskolans handläggning av ärenden om tillgodoräknande Högskoleverket har tillsammans med högskolans personal analyserat två ärenden hos högskolan som Högskoleverket kommit i kontakt med. I det ena ärendet har en person som har genomgått en viss utbildning utomlands ansökt, efter en viss av högskolan gjord förhandsprövning, om att få avlägga sitt examensarbete vid högskolan. Efter att ha blivit antagen och gjort vissa överenskomna kompletteringar har studenten och högskolan blivit oense om behov av ytterligare kompletteringar. Studenten har begärt 15

skadestånd. JK har avböjt att reglera skadeståndsanspråket men slagit fast att den information studenten har fått av högskolan i samband med förhandsprövningen får anses lämnad vid myndighetsutövning. Det andra ärendet gällde tillgodoräknande av äldre utbildning. Högskoleverkets synpunkter Högskolans ansvar för felaktig information I det första ärendet uppkom bl.a. fråga om högskolans information till studenten hade varit felaktig och om den skett vid myndighetsutövning. För att minska riskerna för att högskolans preliminära besked missuppfattas av studenter bör det klargöras att beskeden är just preliminära och beroende av vissa villkor. Villkoren bör anges klart. Högskolan själv har dragit den slutsatsen att även vid förhandsprövningen av ärenden om tillgodoräknande som görs inom ramen för högskolans informationsskyldighet bör minnesanteckningar föras och sparas en tid för att underlätta eventuell fortsatt handläggning. Högskoleverket har inget att erinra mot en sådan rutin. Den 1 januari 1999 träder en ändring i skadeståndslagen (1972:207) i kraft genom att i 3 kap. införs en ny paragraf (3 ) om skadeståndsansvar för stat eller kommun för felaktiga upplysningar eller råd om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl (1998:715). För att skadeståndsansvar skall kunna komma i fråga för felaktig eller missvisande information krävs det inte längre att informationen har lämnats vid myndighetsutövning. Som en av förutsättningarna för skadeståndsansvar anges att det finns särskilda skäl. Beslutsnivå, skäl för beslut och överklagandehänvisning Det förstnämnda ärendet har avgjorts på institutionsnivå. Studenten har inte fått någon överklagandehänvisning. Skälen till det uppges ha varit att institutionen inte har uppfattat att beslutet har gått studenten emot i och med att studenten fått tillgodoräkna allt som varit dokumenterat. I yttrandet till Högskoleverket har enbart institutionens personal medverkat. Eftersom beslut om tillgodoräknande hör till de få beslut av högskolan som får överklagas måste överklagandehänvisning alltid ges så fort högskolan har fattat ett slutligt beslut som till någon del går studenten emot. För övrigt kan även fråga om vad som utgör en tillräcklig dokumentation bli föremål för tvist varför det är viktigt att högskolan anger skäl för sitt ställningstagande. Det är vidare lämpligt att tvistigt ärende om tillgodoräknande lyfts upp till högre nivå inom högskoleförvaltningen. I det andra ärendet har avslag meddelats av rektor efter föredragning av en institutionsföreträdare och i närvaro av studievägledare. Beslutet har motiverats och försetts med överklagandehänvisning. Därefter har 16

omprövning skett meddelad av rektor. Ansökan om tillgodoräknande har vid den förnyade behandlingen bifallits. Enligt Högskoleverkets mening överensstämmer den senare handläggningen bättre med förvaltningslagens bestämmelser och kan sägas uppfylla krav på rättssäkerhet. Till denna godtagbara förvaltningsrättsliga standard kan ha bidragit att ärendet har handlagts inom den centrala förvaltningen på högskolan i samråd med institutionen. Det senare exemplet visar möjligen också att högskolan stramat upp sina rutiner vid handläggning av vissa typer av ärenden. Högskolan bör även i fortsättningen se över de rutiner som finns beträffande handläggningsnivån i vissa ärendetyper och överväga om förändringar eller förtydliganden behövs. Högskoleverket avser att följa upp hur högskolan kommer att hantera detta i fortsättningen. Information om registrering av tillgodoräknande i Ladok Informationen om registrering av lämnade personuppgifter och uppgifter om studier samt upplysning om att bestämmelser om registrering finns i en särskild förordning, finns i högskolans utbildningskatalog. Verket har inget att erinra mot högskolans registreringsrutiner i samband med tillgodoräknande. Registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. ( Barbro Molander) Gällande bestämmelser Allmän handling Bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2 kap. 3 TF förstås med handling framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. Registrering av allmänna handlingar I 15 kap. 1 sekretesslagen (1980:100) finns den grundläggande bestämmelsen om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Närmare regler om vad register skall innehålla lämnas i 2. Bestämmelsernas syfte är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. För att offentlighetsprincipen praktiskt sett skall kunna fungera på det sätt som är avsett i TF har det ansetts nödvändigt att myndigheterna håller sina allmänna handlingar registrerade eller i vart fall så ordande att det går att konstatera vilka allmänna handlingar som finns (jfr. prop. 1978/80:2 del A s. 355). 17

Enligt 15 kap. 1 sekretesslagen skall en allmän handling registreras utan dröjsmål när den kommit in till eller upprättas hos en myndighet, om det inte är uppenbart att handlingen är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. I fråga om allmänna handlingar, för vilka sekretess inte gäller, får dock registrering underlåtas om handlingarna hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats. Bestämmelsen ger myndigheten en betydande frihet att ordna registreringen efter vad som är lämpligast för den enskilda myndigheten. Den innebär inget krav på central registrering utan ingenting hindrar myndigheten från att ha speciella register för vissa delar av verksamheten. Bestämmelsen innehåller således i formellt hänseende inte några krav på registrering och för det fall handlingarna är offentliga kan registrering underlåtas under förutsättning att handlingarna hålls ordnade på ett lättillgängligt sätt. Handlingarna kan t.ex. läggas in i akten i kronologisk ordning eller ordnas på något annat sätt som gör det lätt för utomstående att skaffa sig en överblick över vilka handlingar som finns (jfr. ovan nämnda prop. s. 356 samt Corell m.fl. Sekretesslagen, 3 uppl., s. 432 f.). 15 kap. 2 sekretesslagen innehåller regler om vilka minimikrav som gäller i fråga om vad som skall antecknas i ett register. I första stycket föreskrivs att det beträffande handling som registreras enligt 1 av registret skall framgå 1. datum, då handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen, 3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats, 4. i korthet vad handlingen rör. Vid registrering skall dock uppgift enligt första stycket 3 eller 4 utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall kunna företes för allmänheten. Det skall påpekas att skyldigheten att anteckna diarienummer eller annan beteckning endast gäller ifall myndigheten har åsatt handlingen sådant nummer eller liknande beteckning. Man behöver alltså inte tillskapa ett system med diarienumrering bara för att tillgodose denna bestämmelse (se Corell mfl. s. 396). Utlämnande av allmänna handlingar Enligt 2 kap. 12 TF skall allmän handling som får lämnas ut på begäran genast eller så snart som möjligt på stället tillhandahållas den som önskar ta del därav. Den som önskar ta del av allmän handling har även rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. Även en sådan begäran skall behandlas skyndsamt, se 2 kap. 13 TF. En framställning om att få ta del av en handling skall enligt 15 kap. 6 sekretesslagen (1980:100) i första hand prövas av den som ansvarar för handlingen. Vägrar handläggaren att lämna ut handlingen skall handläggaren om sökanden begär det hänskjuta frågan till myndigheten. 18

Vidare skall sökanden underrättas om att han kan begära detta och att beslut av myndigheten krävs för att ett överklagande skall kunna prövas. JO (dnr 943-1983) har bl.a. uttalat följande. Prövning om en handling får lämnas ut skall alltså ske skyndsamt. När fråga är om handling som inte är sekretessbelagd kan ställningstagandet som regel ske omedelbart. I vissa fall kan dock tveksamhet uppstå. Skäligt rådrum måste då finnas för genomläsning av handlingen och prövning av sekretessfrågan. Tillfälligt hinder kan också föreligga om handlingen behövs för myndighetens handläggning av ärendet. Även om ett visst dröjsmål ibland är ofrånkomligt, får det inte bli fråga om ett obehörigt dröjsmål. Den enskilde har en på TF grundad rätt till snabb prövning av utlämnandefrågan, oavsett om handlingen begärs utlämnad på stället eller i form av en avskrift eller en kopia. Självfallet måste myndigheten härvid hålla i minnet att en sen offentlighet kan bli utan direkt värde för vederbörande (se Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 5:e uppl. S.116). Samtal med registrator, administrativa chefen och personalchefen vid högskolan. Registratur Registrator tar emot högskolans inkommande post. Hon tar då ställning till vilka handlingar som skall diarieföras. Högskolan för ett centralt register (ärendediarium). Sedan 1989 är registraturet datoriserat och kan i vissa delar nås av alla datorer i högskolans nät. Det som i dagligt tal benämns diarium består egentligen av två delar. Det är dels ett registerprogram i datorn där uppgifter matas in, dels de fysiska handlingarna. Båda delarna hänger ihop. Man söker efter ärenden i datasystemet, genom olika sökbegrepp. När man har fått träff hänvisar dataskärmen till de handlingar som finns i ärendet och till de beslut som fattas i högskolans organ. Med hjälp av det diarienummer man då får fram hittas de fysiska handlingarna. A/ I datasystemet 1. En nyregistrering initieras. 2. Löpnummer och år kommer automatiskt upp på skärmen. 3. Dossiernummer anges. Högskolan följer en fastställd dossierplan. 4. Diarienummer består av tre delar; löpnummer-år-dossiernummer. 5. Ankomstdatum anges. 6. Avsändare anges 7. Heltäckande ärendemening anges 8. Handläggare utses och anges. B/ Den fysiska originalhandlingen Påförs anteckning om diarienummer och handläggare. Kopieras och distribueras till handläggare och ev. övriga berörda. 19

Förvaras i registrators skåp. Med detta övergår allt ansvar och själva ärendehanteringen till handläggaren. Allt som händer i samma ärende (skriftväxling, remisser, beslut m.m.) ska skickas till registrator för kontinuerligt införande i diariet under samma diarienummer. Handläggaren har även ansvar för att egeninitierade ärenden diarieförs och för bevakningen av E-post och annan personadresserad post. Om denna post innehåller något som skall diarieföras är det handläggarens skyldighet att omgående anmäla detta till registrator. LADOK Studenterna och deras prestationer registreras i LADOK/LANTsystemet. Detta sker genom decentral (institutionsvis) rapportering till LADOK. Utlämnande av allmän handling Högskolan har en policy att en allmän handling skall lämnas ut genast. Någon skriftlig information om vad som gäller vid utlämnande av en allmän handling finns inte. Utlämnande sker i de flesta fall av registrator. Högskolan har inte hört talas om något fall på högskolan där det varit krångel med att få ut allmänna handlingar. E-post Alla anställda har tillgång till datorer och datanät i sina tjänsterum. Samtliga anställda har egen E-postadress. Samtliga organ inom högskolan har E- postadresser. Information till de anställda Vad som är en allmän handling och vilka handlingar som skall diarieföras. Vid fråga till registrator och administrativ chef om handläggarna har klart för sig vad som åligger dem framkommer viss osäkerhet. Man vet inte om handläggarna låter bevaka sina postlådor och E-postlådor vid längre tids bortovaro. Vid samtal med tre slumpvis utvalda anställda vid högskolan framkommer osäkerhet om hur de skall göra med sina postlådor under semestrar och dylikt. Alla nyanställda genomgår en introduktionsutbildning där dessa frågor behandlas. I högskolans arbetsordning och ärendeberedning i beslutsfrågor anges vad som är en allmän handling. Registrator har själv upprättat en handling med information om vad som skall diarieföras och hur diarieföringen går till. I denna handling finns också påminnelser om tömning av postfack och om personadresserad post. Av högskolans IT-program och riktlinjer för IT-tillämpningar, fastställt av högskolestyrelsen den 24 april 1997 framkommer följande. Högskolan har beslutat att E-post och elektroniska dokument har samma status som vanliga 20

pappersbaserade dokument, fax och telefonsamtal. Personligt adresserad E- post har samma integritetskydd som personligt adresserad post. Icke personligt adresserad post måste behandlas som vanlig post, vilket innebär att en utskrift måste göras, som handläggs och registreras i registraturet som om den var vanlig papperbaserad post. Utlämnande av allmän handling. De nyanställda får vid en introduktionskurs vid högskolan information om vad som gäller. Ingen skriftlig information finns. Högskoleverkets synpunkter. Vad gäller högskolans system för posthantering och registrering av allmänna handlingar finns det inget att anmärka på. Även högskolans policy att en allmän handling som inte är sekretessbelagd skall utlämnas genast överensstämmer väl med gällande regler. Högskolan bör däremot förbättra sin information till de anställda om posthantering, registrering och utlämnande av allmänna handlingar. Det har framkommit att alla nyanställda genom en introduktionsutbildning får information i dessa frågor. Registrator informerar om diarieföring och posthantering i en handling från oktober 1998. Det finns dock ingen central skriftlig information om hur en anställd skall förfara med sin vanliga post och sin e-post under t.ex. en längre tids bortovaro. Vid stickprovsvisa samtal med tre olika anställda framkom osäkerhet om hur de skulle bevaka sina postlådor. Det har heller inte framkommit någon skriftlig central information, utöver nyanställdas introduktionsutbildning, hur en handläggare skall förfara vid en begäran om utlämnande av allmän handling. Högskoleverket avser att följa upp högskolans åtgärder. Uppdragsutbildning (Barbro Molander) Gällande bestämmelser Sedan den 1 januari 1998 gäller förordningen (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Uppdragsutbildning inte får bedrivas på sådant sätt eller i sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den grundläggande högskoleutbildning som universitetet eller högskolan skall bedriva (3 ). Vidare gäller att uppdragsutbildning till andra än stat, kommun eller landsting endast får avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren (4 ). Om högskolan anordnar uppdragsutbildning som omfattar med är 40 studieveckor, skall Högskoleverket underrättas skriftligen om detta (6 ). 21

Högskolans handläggning. Rektor beslutar om avtal om uppdragsverksamhet överstigande 200 000 kr. Enhetschef beslutar enligt delegation om uppdragsverksamhet upp t.o.m. 200 000 kr. Det framkommer att Högskolan i Borås, Institutionen för Textilhögskolan har träffat avtal om uppdragsutbildning med Göteborgs statsteater. Utbildningen avser 60 poängs yrkesteknisk högskoleutbildning i textil- och konfektionsproduktion. Kostnad för utbildningen är 210 000 kr exkl. moms. Prefekten har undertecknat avtalet. Denna utbildning har inte anmälts till verket. Högskolan har inte utarbetat några riktlinjer eller råd för högskolans uppdragsutbildningar men planeringsdirektören uppger att ett sådant dokument kommer att utarbetas. Högskoleverkets synpunkter Den utbildning som nämnts ovan har inte skriftligen anmälts till Högskoleverket. Vidare har prefekten beslutat om utbildningen trots att avtalet översteg 200 000 kr. Prefekten hade alltså inte haft delegation att träffa avtalet. Högskoleverket förutsätter att högskolan ser över sina rutiner med anledning av vad som framkommit. Högskoleverket har i ett regeringsbeslut fått i uppdrag att kartlägga ev. förändringar i omfattning och i inriktning på uppdragsutbildningen i anledning av den nya förordningens införande. Särskild uppmärksamhet skall ägnas eventuella negativa konsekvenser av uppdragsutbildningen för den ordinarie undervisningen - vad t.ex. avser tillgången till kvalificerade lärare och lokaler. Högskoleverket kommer att följa upp högskolans hantering av sin uppdragsutbildning i samband med utförandet av uppdraget. 22