Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Transkript

1 Karolinska institutet Rektor STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: hsv@hsv.se, Mikael Herjevik mikael.herjevik@hsv.se BESLUT Reg.nr Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Anmälan NN har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt om en uppdragsutbildning som Karolinska institutet tillhandahållit är förenlig med gällande lagstiftning. NN har även begärt att verket ska ta ställning till om upphandlingen av uppdragsutbildningen har skett i enlighet med lagen om offentlig upphandling. NN har anfört bl.a. följande. Ärendet handlar om i vilken utsträckning uppdragsutbildning kan upphandlas och avtalas för en ingift person i den kungliga familjen. Prins XX har enligt avtal mellan Karolinska institutet och Kungl. Hovstaterna fått upphandlat en kurs i fysiologi, 7,5 högskolepoäng, för kronor. Prins XX är enligt riksmarskalken YY inte anställd av Kungl. Hovstaterna. Yttrande från Karolinska institutet Högskoleverket har anmodat Karolinska institutet att ange vilket rättsligt stöd lärosätet har för att bedriva den aktuella uppdragsutbildningen. Karolinska institutet har i sitt yttrande anfört bl.a. följande: Prins XX är medlem av kungahuset. Kungliga Hovstaterna är den organisation som bistår Sveriges statschef och kungahus i deras officiella plikter. Kungahuset har en särskild konstitutionell status och en rättslig ställning sui generis. Reglerna för bedrivande av uppdragsutbildning finns i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. I detta sammanhang är särskilt två förutsättningar i förordningen av betydelse. Uppdragsutbildning får anordnas mot betalning från annan än en fysisk person. Kungahuset har en rättslig ställning som innebär att det inte kan hänföras till kategorin "fysisk person". Att anordna utbildning mot avgift från kungahuset genom Kungliga Hovstaterna strider därför inte mot förordningens bestämmelser i denna del.

2 Utöver detta krav gäller - såvitt nu är aktuellt - att uppdraget skall avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Alldeles oavsett om medlemmarna av kungahuset skulle kunna anses vara anställda, är det klart att utbildningen är avsedd att ha betydelse för prinsens arbete med de uppgifter som åligger honom i hans egenskap av medlem av kungahuset som uppdragsgivare. Skulle man tolka in ett krav om anställningsförhållande i uttrycket "personalutbildning". föranleder kungahusets särpräglade rättsliga status en analogitolkning av bestämmelsen, Därvid torde rollen som medlem av kungahuset med dess omfattande uppgifter och offentliga finansiering snarare kunna jämställas med rollen som anställd än med rollen som privatperson med ett utbildningsintresse utan koppling till uppdragsgivaren. Det föreligger därför inte något hinder mot att anordna den nu ifrågavarande utbildningen som uppdragsutbildning med kungahuset som uppdragsgivare. NN har beretts möjlighet att lämna synpunkter på yttrandet och har anfört bl.a. följande. Kungl. Hovstaterna är att betrakta som en fysisk person. Anses utbildningen vara kompetensförsörjning av en anställd så bör anställningsbevis kunna redovisas. Det är mycket positivt att alla kungliga medlemmar både utbildar sig och kontinuerligt fortbildar sig inom det som i pedagogiken kallas det livslånga lärandet. Tillämpliga bestämmelser Universitet och högskolor får bedriva uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, härefter kallad uppdragsutbildningsförordningen. Av 2 denna förordning framgår att med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. Enligt 3 första stycket uppdragsutbildningsförordningen får ett universitet eller en högskola bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Av 3 andra stycket samma förordning framgår att om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, ett svenskt landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller utöver första stycket att uppdraget ska avse 1. personalutbildning, eller 2. utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. 2

3 13 tredje stycket anges följande. Trots det som anges i andra stycket 1 får uppdraget avse utbildning av personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren, om utbildningen enligt beslut av regeringen ska ges på uppdrag av svenska staten för en bestämd kategori av personer. Vidare anges följande i fjärde stycket, samma paragraf. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare gäller i stället utöver första stycket att uppdraget ska avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Högskoleverkets bedömning Högskoleverket har till uppgift att utöva tillsyn inom sitt verksamhetsområde. Det innebär bl.a. att verket förvissar sig om att universitet och högskolor följer tillämpliga lagar och förordningar. Verket uttalar sig dock inte i frågor som kan prövas av andra instanser, t.ex. domsrolar eller andra tillsynsmyndigheter. NN har begärt att Högskoleverket ska ta ställning till om upphandlingen av den aktuella uppdragsutbildningen skett i enlighet med lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling. Det är dock Konkurrensverket som utövar tillsyn över tillämpningen av lagen om offentlig upphandling. Högskoleverket kan därför inte uttala sig i denna fråga inom ramen för sitt tillsynsansvar. Högskoleverkers tillsyn utövas bl.a. i syfte att trygga rättssäkerheten för enskilda individer. Det nu aktuella ärendet gäller dock inte frågan om rättssäkerhet för en enskild individ eller frågan om ett betungande beslut för en student. I stället gäller ärendet huruvida Karolinska institutet har följt uppdragsutbildningsförordningen eller inte. Denna förordning innehåller förvaltningsrättsliga bestämmelser av delvis ekonomiadministrativ karaktär. Vid tillämpningen av dessa författningsbestämmelser får en myndighet anses ha vissa möjligheter att göra analogitolkningar. En analogisk lagtillämpning innebär att ett fall avgörs i överensstämmelse med en bestämmelse, trots att fallet inte omfattas av bestämmelsen enligt dess ordalydelse. Här finns en skillnad mot straffrätten. På det straffrättsliga området - vilket det inte är fråga om i detta ärende - är analogisk lagtillämpning till den tilltalades nackdel inte tillåten. På detta område kräver den s.k. legalitetsprincipen att det tydligt ska framgå av lag om en straffbestämmelse ska kunna tillämpas (jfr Sterzel, Författning i utveckling - tjugo studier kring Sveriges författning, 2009, s ; jfr även beslut av Åklagarmyndigheten, Riksenheten mot korruption, , ärende AM ). Statsmakterna har genom åren sett positivt på universitetens och högskolornas uppdragsutbildning. Regeringen har ansett att uppdragsutbildning bör vara ett instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och att lärosätena bör bli mer aktiva i sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning (prop. 2001/02:15). 3

4 Budgetåret 2010 uppgick de samlade intäkterna från lärosätenas uppdragsutbildningar till drygt en miljard kronor. Den nu aktuella uppdragsutbildningen är avsedd för prins XX. Högskoleverket har inhämtat det aktuella avtalet om uppdragsutbildning mellan Karolinska institutet och Kungl. Hovstaterna. I avtalet anges bl.a. att Karolinska institutet ska erbjuda två del kurser som uppdragsutbildning; Grundkurs i människans fysiologi, 3 högskolepoäng, och Hälsopromotion med fokus på fysisk aktivitet och hälsa, 4,5 högskolepoäng. Enligt avtalet ska Kungl. Hovstaterna erlägga en särskild angiven kursavgift för utbildningen. Den aktuella uppdragsutbildningen anordnas således mot avgift från annan än en fysisk person. Högskoleverket konstaterar dock att den aktuella uppdragsutbildningen inte kan anses anordnad med stöd av 3 andra stycket 2 ovan nämnda förordning. Den återstående grunden för att kunna tillhandahålla uppdragsutbildningen är därmed personalutbildning (jfr förordningens 3 andra och fjärde styckena). Med "personalutbildning" avses utbildning av anställda. Karolinska institutet har i det aktuella fallet slutit avtalet om uppdragsutbildning med Kungl. Hovstaterna. Detta är den officiella beteckningen på den organisation (i dagligt tal kallad hovet) som har till uppgift att bistå statschefen och kungafamiljen i deras officiella plikter. Riksmarskalken leder Hovstaterna och är inför kungen ansvarig för hela organisationens verksamhet. I budgetsammanhang delas Kungl. Hovstaterna in i Kungliga hovstaten och Kungliga slottsstaten. För 2011 har Kungliga hov- och slottsstaten tilldelats ett anslag över statsbudgeten på drygt 122 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för statschefens officiella funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjen (prop. 2010/11: l, utg. omr. 1, bet 2010/11:KU1, rskr. 2010/11:84). Prins XX är genom sitt äktenskap med kronprinsessan AA en del av kungafamiljen. Det föreligger inte något anställningsförhållande mellan prins XX och Kungl. Hovstaterna. Den nu aktuella situationen hade knappast förutsetts då uppdragsutbildningsförordningen utformades. Samtidigt följer av dagens högskolesystem att varje universitet och högskola på eget ansvar ska tolka de nationella regler som gäller för uppdragsutbildning. Karolinska institutet har med hänvisning till kungahusets särpräglade rättsliga status gjort en analogitolkning och anfört bl.a. att den aktuella utbildningen är avsedd att ha betydelse för prinsens arbete med de uppgifter som åligger honom i hans egenskap av medlem av kungahuset som uppdragsgivare och att rollen som medlem av kungahuset, med dess omfattande uppgifter och offentliga finansiering, snarare kan jämställas med rollen som anställd än med rollen som privatperson. Mot bakgrund av vad Högskoleverket har anfört ovan får Karolinska institutet anses ha en möjlighet enligt svensk rätt att göra en sådan analogisk tillämpning av bestämmelserna. 4

5 Karolinska institutets bedömning i detta fall är godtagbar och lärosätet har därmed inte gjort fel när det tillhandahöll den aktuella uppdragsutbildningen. Högskoleverket finner sammanfattningsvis inte skäl att kritisera Karolinska institutet för att det tillhandahöll uppdragsutbildningen. Med dessa besked avslutas ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av verksjuristen Mikael Herjevik i närvaro av stabschefen Lennart Ståhle och chefsjuristen Christian Sjöstrand. 5