Foto: Shutterstock Analysgruppens underlag Underlag inför remissen om Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region till 2030 Bedömningen har gjorts av Birgitta Nilsson och Tomas Österlund på miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen, Birgit Nielsen, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Filip Jonsson, Chalmers.
2 Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region till 2030 Sammanfattning Kan Västra Götaland bli fossiloberoende 2030 och hur ska det gå till? Under våren och hösten 2015 har ett stort antal aktörer slitit med frågan och svaret blev att det går. Det förutsätter dock att vi ökar tempot och genomför ett kraftfullt och koordinerat omställningsarbete. I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål att vara fossiloberoende till år 2030. Vi har också en övergripande vision Det goda livet. Visionen om det goda livet beskriver vad ett gott liv innebär för invånarna i Västra Götaland. Vägen dit förutsätter en hållbar utveckling i tre dimensioner den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Under 2015 har det bedrivits ett intensivt arbete med en bred uppslutning av många olika personer och organisationer. I arbetet har en mängd synpunkter och tankar kommit fram om vilka kriterier som definierar en önskvärd framtid, vilket ger en grund för att ta fram regionala prioriteringar för hur vi ska nå ett gott liv i en fossiloberoende region till 2030. Här presenteras nu ett förslag på hur vi kan fylla gapet mellan dagens situation och det regionala klimatmålet. Förslaget är att många aktörer i Västra Götaland, i samverkan och med ett starkt regionalt ledarskap, prioriterar fyra arbetssättsätt med 11 olika satsningar för att nå klimatmålen. Utmaningen gäller alla aktörer som finns i Västra Götaland: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunerna och kommunalförbunden, universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, ideella organisationer och även den enskilde invånaren. De fyra arbetssätt som ska bana väg för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 är: Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerarplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Utifrån den analys som gjorts av de insatser som föreslagets under processen strategiska vägval har tre viktiga fokusområden med 11 satsningar identifierats. Dessa är Hållbara transporter Ökad cykling och mer kollektivtrafik Fler gående och mer grönska Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar Hälsosam och klimatsmart mat Mer vegetariskt på tallriken Minskat matsvinn Främja hållbart jordbruk Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster istället för varor Design för en hållbar livsstil För att öka tempot i pågående klimatarbete föreslår vi dessa satsningar. Tanken är att de föreslagna arbetssätten och fokusområdena skall ge förutsättningar för att på ett effektivt sätt nå klimatmålen och samtidigt bidra till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. Ovanstående tre områden
3 har prioriterats då det svarar mot insatser där regionen har stor rådighet och god klimatnytta kan förväntas. Som ett eventuellt fjärde område redovisas också Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Däremot har energiområdet inte prioriterats. Här har omställningsarbetet varit framgångsrikt och värmemarknaden är numera i princip helt fossiloberoende samt att elmarknaden regleras av nationella och EU styrmedel. I Västra Götaland finns däremot en stark forskning och utveckling inom energiområdet som naturligtvis ska fortsätta utvecklas. Arbetssätt Fokusområden Föregångare Klimatplanering Innovation och testarena Attraktiva samhällen
4 Ökad cykling och mer kollektivtrafik Hållbara transporter Fler gående och mer grönska Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar Hälsosam och klimatsmart mat Mer vegetariskt på tallriken Minskat matsvinn Främja hållbart jordbruk Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster istället för varor Design för en hållbar livsstil Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Figur 1. Strategiska vägval = arbetssätt, fokusområden och satsningar. Översikt över föreslaget på 3 fokusområden och en bubblare samt satsningarna inom dessa. Innehåll: Sammanfattning 1. Uppdrag och förutsättningar 2. Genomförande av processen 3. Bakgrund 4. Förslag till strategiska vägval 5. Elva satsningar inom tre fokusområden och en bubblare 6. Motiv till prioriteringarna
5 Bilaga 1. Målsättningar för ett gott liv i en fossiloberoende region Bilaga 2. Åtgärdsförslag 1. Uppdrag och förutsättningar Det är nu år 2016. Klimatfrågan har länge haft hög prioritet i Västra Götaland. Över 70 organisationer har sedan 2009 undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland och åtagit sig att arbeta för att Västra Götaland är fossiloberoende år 2030. Strategin togs fram med grund i den gemensamma visionen för Västra Götaland Det goda livet från 2005. Visionen slår fast att vi i Västra Götaland ska leva upp till hållbarhet i internationella deklarationer och att klimatutveckling och fossilberoende är centrala frågor. I det gällande regionala utvecklingsprogrammet Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 har frågan högsta prioritet. De miljömål som antagits leder i samma riktning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sedan 2008 en regional energi- och klimatstrategi som slår fast målet om en fossiloberoende region Västra Götaland till 2030. Ett omfattande arbete pågår därför inom en rad olika områden för att nå målen. Det gäller i städer och kommuner, bland företag och frivilligorganisationer och i akademin. I och med klimatavtalet i Paris 2015 finns nu heller ingen tvekan om vad världens länder anser behöver göras. Riskerna med att gå före minskar och de möjliga vinsterna ökar. Utvecklingen av de klimatpåverkande utsläppen ger också viss anledning till hopp. Det gäller både om vi ser till hur vi i Västra Götaland producerar och konsumerar. Det går dock för sakta för att nå de mål som slagits fast. Med denna bakgrund har Västra Götalandsregionen fått ett uppdrag från Regionfullmäktige och Länsstyrelsen från staten att ta fram en plan för att bli fossiloberoende. Arbetet görs gemensamt och ska leda till en regional plan med prioriterade insatser. Arbetsnamnet är Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region till 2030. Uppdraget innebär att samla och utveckla det arbete som pågår, att finna vägar att nå klimatmålen och samtidigt beskriva hur genomförandet bidrar till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. Föreliggande skrift är ett första steg på vägen där utgångspunkterna har varit att: Fokusera på insatser där den regionala nivån kan göra skillnad. De strategiska vägvalen är områden som är lämpliga att driva på en regional nivå. Bidra med en vision som skapar engagemang och genomförandekraft. Ett framgångsrikt genomförande kräver bättre samarbete och att hela samhället engageras genom trovärdiga berättelser om framtiden. Ta fram gemensamma arbetssätt som samtliga aktörer kan använda för att bidra utifrån sina förutsättningar. Utveckla breda insatsområden med stor klimatnytta utifrån det arbete som pågår. De strategiska vägvalen fokuserar insatser där många aktörer kan göra skillnad. Premiera vägval som bidrar till fler jobb, entreprenörskap, delaktighet och utveckling i hela Västra Götaland. 2. Genomförande av processen För att genomföra processen med strategiska vägval för att nå en fossiloberoende region 2030 har ett faktamaterial 1 tagits fram av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i samarbete med Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum. Under 2015 genomfördes en omfattande workshopserie med syfte att identifiera förslag på insatsområden för att nå målen om ett gott liv i en fossiloberoende region. Resultatet av detta blev 1 www.fossiloberoendevg.se/material
6 ett antal kriterier för en hållbar framtid samt 53 förslag på insatser. Möjligheten att skicka in förslag via ett webbformulär resulterade i ytterligare 27 förslag. Dessa är sammanställda i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 2. Då den generation som kommer att vara aktiv år 2030 är central för hur samhället kan utvecklas bedömdes det som viktigt att kartlägga värderingar och önskemål inom gruppen unga vuxna med avseende på framtiden. Våren 2015 genomfördes därför en enkätstudie med unga vuxna (mellan 20 och 30 år) i Västra Götaland och 80 unga vuxna deltog i workshops 3. Allt material har därefter analyserats av en arbetsgrupp med representanter från Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Chalmers som resulterat i förslag till strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030. Analyskriterierna var växthusgasreduktion, regional rådighet, unga vuxnas bild och regionala utvecklingsfaktorer (se bilaga 1) Under analysskedet genomfördes den andra mars 2016 ett halvdagarsseminarium med 140 deltagare där arbetet presenterades och diskuterades med stort engagemang och med mycket positivt gensvar. 3. Bakgrund På klimatmötet i Paris enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om denna ambition skall uppfyllas innebär det i praktiken att utsläppen i alla fall i den rika delen av världen - skall vara noll år 2050 och att vi dessutom globalt måste åstadkomma negativa utsläpp under andra halvan av detta århundrade. Detta innebär en mycket stor utmaning, men också stora möjligheter att uppnå ett samhälle som är kostnadseffektivt samt hållbart i ett brett perspektiv och med hög försörjningstrygghet. Det är allmänt känt att kostnaderna för att uppfylla klimatmålen är betydligt lägre än de kostnader som förväntas uppkomma på grund av klimatförändringar om inget görs. Om världen klarar målet att hålla uppvärmningen under 2 grader (och än mer så för 1,5 grader) så kommer det bli mycket stor internationell efterfrågan på produkter och tjänster som ger låga eller inga utsläpp av växthusgaser. Eller med andra ord: Endast i händelse av att världen misslyckas med att nå klimatmålet kommer denna efterfrågan utebli. Ambitionen måste därför vara att regionen ska vara världsledande i omställning så att industrier och näringsliv kan vara med och konkurrerar på de nya marknaderna för klimatsnåla produkter och tjänster. Kombinationen av stark industri och betydande utbildningsresurser skapar goda förutsättningar för att Västra Götaland skall kunna vara föregångare och bidra till innovationer för produktion av varor och tjänster med låg klimatpåverkan (på regionala, nationella och internationella marknader). Vi måste också aktivt klimatplanera såväl för att minska klimatpåverkan som för att hantera effekter av denna - samt bidra till att skapa attraktiva samhällen. I Västra Götaland utbildas årligen tusentals studenter på högskolenivå. Många av dessa, för att inte säga alla, kommer under sin studietid att genomgå ett flertal kurser och utbildningsmoment med stark miljöinriktning. Dessa studenter kommer vara med och ta morgondagens beslut och förväntar sig sannolikt att regionen ligger i frontlinjen när det gäller miljö- och klimatarbete. Ovanstående mål är i linje med de regionala mål som Västra Götaland redan beslutat skall gälla till år 2030 4 (se bilaga 1). Målen är helt i linje med ambitionen från Parismötet samt med Sveriges mål om 2 www.fossiloberoendevg.se/material 3 www.fossiloberoendevg.se/material 4 För mer detaljer se Regionala Miljömål för Västra Götaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/miljo-och-klimat/miljomal/pages/default.aspx
7 ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Utgångsläget för att vi i Västra Götaland ska kunna möta målen innehåller såväl betydande möjligheter som utmaningar. Det kan konstateras att det naturligtvis är möjligt att nå de långsiktiga klimatmålen men att detta kräver att ett kraftfullt och koordinerat omställningsarbete påbörjas snarast. 4. Förslag till strategiska vägval Strategiska vägval - fyra arbetssätt används för att driva satsningar inom tre fokusområden och en bubblare Att nå de regionala målen och bli fossiloberoende 2030 är inte enkelt. Det förutsätter ett starkt lokalt och regionalt ledarskap och att arbetet inriktas på de områden där möjligheten att påverka utvecklingen är som starkast. Alla kan inte heller samverka eller samarbeta om allt. Det viktigaste omställningsarbetet sker i vardagen, i kommuner och företag, i organisationer och genom de beslut de drygt 1,6 miljoner invånarna i regionen tar. För att nå målen krävs därför både en gemensam bild av vilka de viktigaste områdena är och gemensamma arbetssätt (metoder) för att driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Ledarskapet behövs också för att ta vara på denna förändringskraft på bästa sätt. Hittills har vi försökt ta oss an världen genom att dela upp den i delar och ta oss an delarna. Nu behöver världen byggas hel igen. Ledarskapet behöver därför utveckla sin förmåga att arbeta med fler än en fråga i taget och dessutom tillsammans över organisationsgränser, eftersom ingen organisation kan lösa de komplexa samhällsutmaningarna på egen hand. Alla kan göra någon del i detta arbete och många vill vara med så det är angeläget att bjuda in människor att vara med. Arbetet kommer samtidigt vara en viktig lärandeprocess, där vi samlar erfarenheter, för att ständigt utvecklas ihop ges förutsättningar att med inspirerande samverkan och hållbarhet som drivkraft skapa en attraktiv framtid! Genom att identifiera arbetssätt där offentligt finansierade verksamheter tar på sig ett huvudansvar för att driva frågorna om ett fossiloberoende samhälle, och att göra det i samverkan med övriga aktörer, kommer det inte längre råda någon tvekan om vart Västra Götaland är på väg. Både tidigare erfarenheter och de möjligheter vi ser i dag pekar dessutom mot att det samhället rymmer än fler chanser för invånarna i Västra Götaland att utvecklas och leva bra liv. Vi ser också att det ger näringsliv, akademi och organisationer starka förutsättningar för framtiden. De fyra arbetssätt som ska bana väg för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 är: Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Många företag och organisationer i Västra Götaland har höga ambitioner på klimatområdet. Det handlar både om att ta ansvar, ta del av framtida marknader och att bedriva en verksamhet som tilltalar allt mer medvetna medarbetare. För den offentliga sektorn är läget tydligare. Här handlar klimatfrågan om att i den egna verksamheten och i de aktiviteter den finansierar använda invånarnas resurser på ett sätt som ligger i linje med vad de egna strategierna säger. Det finns dessutom ett starkt stöd för att göra det i den egna befolkningen. 5 En omställning där den offentliga sektorn (i samverkan med övriga delar av samhället) går före med sikte på att alla verksamhet ska vara fossiloberoende före 2030, kommer - tillsammans med de prioriteringar som görs inom övriga arbetssätt - skapa en stark positiv rörelse i hela samhället. Bara 5 Se Enkät Unga Vuxna, GMV och Västra Götalandsregionen 2016, www.fossiloberoendevg.se/material
8 de direkt anställda i kommuner, region och stat i Västra Götaland uppgår till ca 200 000 i en verksamhet som omsätter minst 200 miljarder kronor. Olika kommuner, myndigheter, företag, organisationer har olika förutsättningar. Många har redan starka strategier för fossiloberoende på sikt. Beslut om att divestera är angelägna steg som föregångare, det innebär att pengar inte investeras i bolag som äger fossila tillgångar för exploatering, varken via aktier eller fonder. Idag finns det hållbara sätt att placera pengar på och det behöver inte heller innebära någon ekonomisk förlust, snarare tvärtom. Att var och en driver sin strategi på det sätt den själv finner bäst är en avgörande framgångsfaktor. Lika viktigt är att alla känner att de är en del av en helhet, att det arbete som görs kommuniceras aktivt, att det finns möjligheter att lära av varandra, utbyta lösningar och samverka inom olika områden. 2030 är alla i mål. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt. En rad åtgärder som att bygga tätare i städerna, prioritera gångare, cyklister och kollektivtrafik före bilar har ett starkt stöd i befolkningen. Det är också uppenbart att tätare och mer funktionsblandade städer och tätorter bidrar till minskat resande, minskad klimatpåverkan och ökad tillgänglighet för fler. Planeringen behöver också inriktas på att skapa möjligheter till förbättrad logistik och större andel godstransporter på järnväg och sjöfart. En annan utmaning är att planera för att förhindra skador av översvämningar. Dagens vatten- och avloppssystemen räcker inte till för att ta hand om mer regn och fler skyfall, nya lösningar behövs. Andelen hårdgjord yta behöver minska till förmån för grönytor, parker, bäckar och vattensamlingar. Något som samtidigt ökar orters och städers attraktivitet och bidrar till att rena luften från partiklar och luftföroreningar. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västsveriges starka näringsliv, i kombination och i samverkan med högskolor, universitet och forskningsinstitut, ger goda förutsättningar att utveckla den ledande position regionen har inom flera områden när det gäller att ta sig an samhällsutmaningar med koppling till klimatfrågan. Att företag inom fordons- och fordonsrelaterad industri samt stora delar av Sveriges petrokemi och raffinaderiverksamhet är en del av näringslivet stärker betydelsen av ett aktivt utvecklingsarbete. Kunskaper inom energieffektivt byggande och hållbar användning av textilier är andra självklara områden. I Västra Götaland finns en stark tradition och ett utvecklat system för att driva innovationsarbete i samverkan i olika former, exempelvis vid Science Parks, genom utveckling av testbäddar för ny teknik, etc. För att få tillräcklig tyngd i arbetet är det väsentligt med starka kopplingar till nationella och internationella aktörer och resurser på området. Det gäller inte minst om det ska vara möjligt att i större omfattning ta fram, demonstrera och kommersialisera ny teknik. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt I Västra Götaland skapar vi förutsättningar för ett gott och klimatsmart liv i våra samhällen och stadsdelar. Här är det lätt att göra rätt och den offentliga sektorn förändrar styrmedel och beslut som underlättar för människor att förena livspusslet med hållbara val. Som att fossilfria resor förenklas, offentliga lokaler nyttjas för distansarbete, lokal handel och service prioriteras före externa köpcentra. En övergång till cirkulär ekonomi förändrar handeln som utvecklar nya tjänster där produkter lagas och uppdateras. Vi ser en ökad integration på olika sätt, mellan människor och mellan olika branscher. En medveten satsning på att stödja en växande delningsekonomi, i synnerhet ideella eller småskaliga initiativ, ger goda förutsättningar för en mer resurseffektiv konsumtion. I grunden är det
9 inget nytt, människor har alltid bytt eller köpt varor och tjänster direkt med varandra. De som utnyttjar delningsekonomin får mer resurser i den egna plånboken och fler mänskliga kontakter. Det är precis det vi behöver för att utveckla mer levande samhällen och fler människor som är nöjda med sina liv. Baksidan är väl känd. En mindre materiell konsumtion ger goda förutsättningar för utveckling av ett starkt föreningsliv där kultur och evenemang ger attraktivitet och lockar besökare. Alla människor har en god hälsa, meningsfull sysselsättning och arbetet är anpassat till en nivå var och en anser som rimlig. Det klimatsmarta livet är ett gott och hälsosamt liv. 5. Elva satsningar inom tre fokusområden och en bubblare Utifrån den analys som gjorts av de insatser som föreslagits under processen strategiska vägval har tre viktiga fokusområden identifierats. Dessa är - hållbara transporter - hälsosam och klimatsmart mat - förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster. Dessa tre fokusområden har bedömts ge störst klimatnytta men också inverka positivt på regional utveckling och bättre hälsa. För att öka tempot i pågående klimatarbete föreslår vi dessa satsningar. Tanken är att de föreslagna arbetssätten och fokusområdena skall ge förutsättningar för att på ett effektivt sätt nå klimatmålen och samtidigt bidra till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. Ovanstående tre områden har prioriterats då det svarar mot insatser där regionen har stor rådighet och god klimatnytta kan förväntas. Dessutom har sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler visserligen bedömts som mindre kritiskt när det gäller regionalt klimatarbete men tas med som ett fjärde område då det finns ett mycket stort behov av både renovering av befintligt bostadsbestånd och nya bostäder de kommande 15 åren. Däremot har energiområdet inte prioriterats. Detta då det redan skett en lyckad omställning av värmemarknaden som numera är i princip helt fossiloberoende samt att elmarknaden regleras av nationella och EU styrmedel (handelssystemet med utsläppsrätter samt det norsk-svenska systemet med gröna certifikat). Kvarvarande fossil energi i den icke handlande sektorn är på väg ut (tex utfasning av gamla oljepannor i bostäder). I Västra Götaland finns däremot en stark forskning och utveckling inom energiområdet som naturligtvis fortsätter. 5.1 Hållbara transporter För att transportsektorn ska bidra till att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland krävs nya och mer kraftfulla åtgärder. Det är viktigt med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter men det räcker inte. Det krävs också en förändrad stads- och infrastrukturplanering. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel i och mellan städer och tätorter. Tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik och förbättrade möjligheter att gå och cykla. Det är också något som många unga efterlyser. Städer och tätorter behöver värna och utveckla sina grönområden både för att klara av ett förändrat klimat och kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer och mötesplatser. Godstransporterna behöver bli effektivare och hållbarare. Trenden med ett ökat långväga resande med flyg för semester och tjänsteresor behöver brytas med klimatsmarta lösningar. Att minska trafikens klimatbelastning bidrar positivt till flera andra miljömål liksom till folkhälsomålen. Detta fokusområde innehåller följande satsningar Ökad cykling och mer kollektivtrafik
10 Fler gående och mer grönska Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar Ökad cykling och mer kollektivtrafik Ökad cykling och mer kollektivtrafik är en viktig del i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Om fler cyklar och åker kollektivt istället för att åka bil minskar utsläppen av växthusgaser, men detta bidrar även till bättre luftkvalitet i städer och tätorter, minskat buller, ökad folkhälsa samt minskad trängsel på vägar och gator. Det behövs en planering som uppmuntrar till ökad resande med kollektivtrafik och ökad cykelpendling. Detta gäller såväl inom själva transportplaneringen som planering av befintliga och nya bostadsområden, arbetsplatser och handelsplatser. Cykel och kollektivtrafik är flera gånger mer yteffektivt än bil och lämnar plats för andra viktiga funktioner som behövs i bostadsområden och stadskärnor. Vi blir också friskare när vi cyklar mer. Satsningen bidrar även till ett mer jämlikt transportsystem med ökad tillgänglighet för ungdomar, äldre och människor med funktionsnedsättning och de som saknar tillgång till bil. Vi behöver sträva efter att det ska vara lätt att välja kollektivt resande mellan olika aktiviteter och att underlätta kombination av gång, cykel och kollektiv transport. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Universitet och Högskolor, kommuner, skolor, Trafikverket Väst, Västtrafik, kommunalförbunden, fastighetsägare, bostadsbolag, ideella organisationer, studieförbund och större arbetsgivare. Fler gående och mer grönska Att gå är det mest grundläggande transportsättet, trots detta har gångtrafiken hittills fått litet utrymme. Det är vanligt att gång förs ihop med cykling, men gångtrafiken har andra behov och behöver gynnas genom aktiv planering. Potentialen för fler gående är stort och många korta bilresor kan undvikas. Det skulle begränsa transportsystemets klimatpåverkan och dessutom främja hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Att planera för fler gående innebär bl.a. att gångnätet behöver vara finmaskigt, sammanhängande, gent och utan omvägar. Miljöer som uppmuntrar till gång har många av de kvaliteter som också kännetecknar attraktiva städer och tätorter: levande gatumiljöer där många rör sig, god tillgänglighet till lokal handel, små störningar från biltrafiken, rymliga och trivsamma gångytor med inslag av grönska, vattenspeglar, bänkar och mötesplatser. Planeringen för fler gående går hand i hand med att vi behöver anpassa oss till ett förändrat klimat. Genom att satsa på yteffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik kan vi frigöra ytor för klimatanpassning och mer grönska. Vi behöver mångfunktionella ytor med träd och annan grönska, bäckar och diken som på kvartersnivå kan ta hand om ökande regnmängder, fler skyfall och ge svalka utomhus sommartid. En sådan planering främjar också goda stads- och boendemiljöer. Större parker och grönområden är också viktiga inte minst eftersom de skapar luftväxling och har en avkylande effekt, samtidigt uppmuntrar de till gång och utevistelse. Det är kostnadseffektivt att planera för klimatanpassning och minskade utsläpp samtidigt. Även arbetet för en grön infrastruktur med livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter blir en naturlig del av en planering för fler gående, översvämningsskydd och annan klimatanpassning. Accelererad omställning till fossilfria fordon Fossila drivmedel måste ersättas med fossilfria drivmedel, bioenergi eller fossilfri el. Detta behöver ske parallellt med en utveckling av attraktiva städer med god luftkvalitet och låga bullernivåer samt ett minskat bilberoende vid resor i och kring städer. Västsvensk fordonsrelaterad industri har kompetens i världsklass och kan både bidra till och dra nytta av ett målmedvetet och samordnat
11 klimatarbete inom vägtransportsektorn. Genom att ge förutsättningar för utveckling av avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. På motsvarande sätt är det viktigt att främja fordonstekniker beträffande energieffektivisering, elektrifiering och motorer för biodrivmedel där den svenska fordonsindustrin redan har och fortsätter att utveckla nya lösningar. Sådan utveckling ger förutsättning för innovationer och möjligheter att skapa arbetstillfällen, och realisera viktiga samhällsmål. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Universitet och Högskolor, kommunerna, Universitet och Högskolor, Trafikverket Väst, Fordonsindustrin, bilkooperativ, kommersiella bilpoolsföretag och ideella organisationer. Effektiva godstransporter Västra Götaland är Sveriges främsta transport- och industriregion med stora godsmängder från hela Skandinavien. Vi kommer inte att klara klimatmålet med befintliga styrmedel och prognoserna pekar på en 50 procentig ökning av lastbilstransporterna till 2030. Istället måste andelen hållbara transportalternativ öka vilket innebär såväl bättre koppling mellan olika transportslag som byte av bränsle. I städer och tätorter finns behov av distributions- och budtransporter här behövs en omställning till elfordon och ellastscyklar. Takten i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem måste ökas. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunerna, hamnarna, transportföretag, handeln. Klimatsmarta möten och semestrar Dagens långväga resande, både i form av människors semester- och tjänsteresor, orsakar stor klimatpåverkan. Utsläppen från svenskarnas flygande ökar och är idag ungefär lika stora som utsläppen från allt bilkörande. Vi behöver uppmuntra och underlätta för svenskar att i större utsträckning välja flygfria semesteralternativ t.ex. genom att satsa på närturism i form av att marknadsföra och utveckla nya attraktioner, resmål och deltagarevenemang inom regionen. Stads- och trafikplaneringen behöver också göra det möjligt att ha god tillgång till omgivande natur och landsbygd. Behovet av tjänsteresor kan minska med hjälp av digitala verktyg för resfria möten. För de tjänsteresor som ändå behöver göras nationellt görs de bara i undantagsfall med flyg. Tjänsteresor utomlands görs om möjligt med tåg, i de fall flyg används så bör dessa klimatkompenseras. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Turistrådet Västsverige, Näringslivet, Universitet och högskolor och forskningsinstitut, Länsstyrelsen, kommuner 5.2 Hälsosam och klimatsmart mat I klimatberäkningar av framtidsscenarier för konsumtion av livsmedel har forskare visat att om dagens trender får fortsätta skulle enbart matkonsumtionen orsaka en mycket kraftig klimatpåverkan år 2050, så stor att det skulle göra det mycket svårt att klara klimatmålen. Den mest verkningsfulla åtgärden för att minska matens klimatpåverkan är att minska köttkonsumtionen. I rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 finns beräkningar för ett klimatscenario som visar att det inte skulle räcka med tekniska förbättringar utan också krävas en halvering av konsumtionen av nöt- och griskött till år 2050 för att komma ner på en hållbar nivå. Halveringen av köttkonsumtionen skulle även innebära hälsofördelar (bl. a. minskad cancerrisk) då den sammanfaller med den maxnivå (500 gram per vecka) som finns för rött kött i de nordiska livsmedelsrekommendationerna.. Det finns ett intresse bland unga vuxna för förändrade matvanor med mer vegetariskt och veganskt inslag. Företeelsen att dumpstra, att leta matvaror i containers, är också en trend bland unga som vänder sig mot dagens matsvinn. Detta fokusområde innehåller följande satsningar Mer vegetariskt på tallriken Minskat matsvinn Främja hållbart jordbruk
12 Mer vegetariskt på tallriken Sedan 1990 har den svenska konsumtionen av kött per person och år ökat med ca 40 %. För att uppnå klimatmålen är det nödvändigt att minska köttkonsumtionen radikalt och det skulle samtidigt främja hälsan. Det är mycket som tyder på att kött och fisk har blivit normen och att kunskapen generellt är lägre om hur vegetariska råvaror tillagas på bästa sätt. Det behövs ett kunskapslyft om vegetarisk matlagning med restaurang och storkök som främsta målgrupper. Restauranger är ofta föregångare i mattrender så på sikt kommer allmänhetens kunskap och intresse för vegetariskt öka. Detta är viktigt då det är troligt att en omställning till mer vegetarisk kost beror på förändrade värderingar och normer över tid. Följande aktörer berörs av satsningen: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunerna, restaurangsektorn Minskat matsvinn Minskat matsvinn är inte bara en åtgärd för klimatet utan minskar även annan miljöpåverkan från jordbruk, livsmedelsförädling, transporter och tillagning. Matsvinnet uppstår längs hela livsmedelskedjan, från livsmedelsindustri, butiker till storkök och hushåll, men där de största kvantiteterna slängs i hushållen. Det som har visat sig hjälpa mest är att få kunskap; om hur planering minskar risken för onödiga inköp, sänkt temperatur i kylskåpet förlänger hållbarheten och på vilka grunder man bedömer om ett livsmedel är ätbart eller inte. Självklart har även företagen ett stort ansvar att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Trots ansträngningar att minska matsvinnet så kommer det alltid finnas kvar rester i form av skal och annat som behöver tas om hand. Då krävs det effektiva insamlingssystem för biologiskt avfall som exempelvis kan rötas till biogas. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunerna Främja hållbart jordbruk Det västsvenska jordbruket kan spela en viktig roll i omställningen för att uppnå klimatmålen och bryta beroendet av fossila bränslen. Företag inom jordbrukssektorn har kapacitet att producera energibärare som kan användas i den egna verksamheten men som också kan säljas till andra. Många gårdar har stora ytor som lämpar sig väl för elproduktion med solceller och möjligheter till odling av energigrödor. Produktion av biogas är en annan möjlighet som både minskar avgången av växthusgaser från jordbruket och ersätter fossila bränslen. En mycket viktig sak är att fånga upp och uppmuntra det ökade konsumentintresset för mer och olika vegetariska livsmedel vilka kan ge nya affärsmöjligheter och kraftigt bidra till minskad klimatpåverkan från jordbruket. Jordbruket behöver också vara långsiktigt hållbart genom att miljöhänsyn i konventionell och ekologisk produktion ökar samt att värdefulla natur- och kulturlandskap bevaras. En levande landsbygd innebär också att det finns alternativa sysselsättningar, god service och attraktiva boendemiljöer. Olika former av direktförsäljning och samarbete mellan konsumenter och lantbrukare skulle kunna bidra till ett ökat intresse för närproducerade livsmedel och bli en del av det goda livet. Exempel på aktörer som berörs: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet, högskolor och forskningsinstitut, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Agroväst, kommuner, lantbruksföretag samt ideella organisationer. 5.3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster En allt större andel av klimatpåverkan kommer från råvaror, material och produkter som vi producerar och konsumerar, både i Västra Götaland och genom import av varor. För Västra Götalands utsläpp är det mycket
13 angeläget med en omställning från fossila till förnybara insatsvaror i raffinaderier och kemiindustrin. För en förändrad produktion behövs såväl forskning och testbäddar som en stark efterfrågan på förnybara och resurseffektiva lösningar från stora kunder. För offentlig och privat konsumtion är textilier, möbler/inredning, elektronik, förbrukningsvaror exempel på resurskrävande varor. Produktutveckling och affärsmodeller som säkerställer möjligheter till uppdatering i flera led för lång livslängd är avgörande. En övergång till en mindre materiell konsumtion där tjänster och upplevelser ger ökad livskvalitet är angeläget. Detta fokusområde innehåller följande satsningar Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster istället för varor Design för en hållbar livsstil Större marknad för biobaserade material och drivmedel I omställningen från en fossil ekonomi till en biobaserad ekonomi är satsningen på förnybara material och drivmedel mycket viktigt. I Västra Götaland är denna fråga både ett hot och en möjlighet. Befintlig industristruktur är starkt fossilberoende. Det är viktigt att ta tillvara de bioresurser vi har på områden där det finns förutsättningar för långsiktigt lönsamma lösningar och ett uttalat affärsintresse. Här finns möjlighet till ett aktivt arbete i samverkan för att ersätta fossila råvaror i olika energi- och industriprocesser t.ex. inom petrokemi och raffinaderier. Skogsnäringen är också inkluderad. Samtidigt som det sker ett aktivt arbete med att förnya råvarubasen måste det också ske ett arbete med energieffektivisering. Exempel på aktörer som berörs: Näringslivet, kommunerna, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, Science Parks Tjänster istället för varor Den omfattande varukonsumtionen bidrar till stor resursåtgång och därmed klimatbelastning. Resurskrävande produkter är ex textil, möbler/inredning, elektronik och husgeråd. Utveckling av produkter ska ske med kvalitet före kvantitet där användningen av jungfruliga råvaror minimeras. Design för Re: design blir ledord för produktutveckling. Textil -, möbler- och inredningsbranschen är stor i Västra Götaland och prioriterade branscher som startar cirkulära projekt. Dessa behöver utvecklas inom såväl ökat utbud som efterfrågan på hållbara lösningar. Det är tillgången till funktionen/tjänsten som ska vara i fokus, inte själva ägandet. Affärsmodeller behöver förändras så att tillverkande företag hyr ut sina produkter, själva eller via andra, för att säkra råvaruflöden och uppdatering. Handeln måste utvecklas med tjänster som förlänger produkters livslängd. Satsningar ska göras för att underlätta en utveckling av delningsekonomin, där man lånar istället för att köpa. En övergång till en ekonomi som är mindre materiell och mer fokuserad på upplevelser och tjänster bidrar också till en attraktiv region. Flertalet tjänster som cafébesök, teletjänster, kulturupplevelser, besök hos frisören mm har låg klimatpåverkan. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, statliga myndigheter, universitet och högskolor, Science Parks, institut, tillverkningsföretag och återförsäljare i aktuella branscher, designer/produktutvecklare, handel av såväl varor som tjänster, kollaborativa initiativ, kreativa näringar, invånare. Design för en hållbar livsstil Design för hållbar livsstil handlar om hur vi kan utveckla Västra Götaland på ett sätt som förenklar och inspirerar till ett gott och hållbart vardagsliv. Hållbar livsstil inkluderar äta, bo, köpa, resa, arbete/utbildning, fritid och samhällsengagemang. Offentlig sektor behöver förändra styrmedel så att de underlättar för människor att förena hållbara val med livspusslet. Tjänster och produkter ska utvecklas där man sätter människor som vill leva ett hållbart liv i centrum och ser på hela värdekedjan utifrån det perspektivet. Det är tillexempel viktigt att underlätta cykling genom både planering och produktutveckling och utveckla flerfunktionella mötesplatser ( samhällshubbar ) där
14 offentliga lokaler kan öppnas upp för distansarbetsplatser för att minska resor och exempelvis kan slöjdsalen bli öppen verkstad för renovering på kvällen för alla invånare. Hållbar livsstil är ett relativt nytt fokusområde som behöver fördjupas och utvecklas genom en tvärvetenskaplig satsning. Dels inom forskning kring normer och beteendeförändringar men framförallt genom olika testarenor i samhället genom samarbeten mellan olika aktörer. Designprocessen, som är en strukturerad metod för att lösa problem och utveckla nya lösningar som utgår från användarens behov, blir ett viktigt verktyg för att skapa attraktion och intresse. Exempel på aktörer som berörs: Invånare, kommuner, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, statliga myndigheter, universitet och högskolor, institut, Science Parks, Svensk handel, designer/arkitekter/kommunikatörer, föreningslivet. 5.4 Bubblare: sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Inom bostadssektorn kommer möjligheten till att skapa sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler att till stor del bero på hur vi kan möta utmaningen med det ökande behovet av fler och flexibla bostäder. Länsstyrelsen har bedömt att det i länet behöver byggas 7 800 nya bostäder varje år den kommande tioårsperioden, vilket innebär att bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent. Samtidigt står många av de så kallade miljonprogramsområdena inför ett omfattande renoveringsbehov. Det är viktigt att lösningar för att möta såväl det kvantitativa som kvalitativa bostadsbehovet blir långsiktigt hållbara både ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt hälsomässigt och kulturellt. Sker inte detta nu går chansen förlorad till nästa renoveringsvåg om kanske femtio år, vilket skulle vara mycket olyckligt ur ett energieffektiviseringsperspektiv. Genom att välja förnybara material och bygga samt renovera energismart finns det stora möjligheter för Västra Götaland att gå före med goda exempel. Det finns en stor potential för kostnadseffektiva energieffektiviseringar som ger minskad energinota. Om denna potential realiseras frigörs förnybara bränslen som kan användas för att ersätta fossila bränslen i andra sektorer. Om vi är proaktiv finns också möjligheter att bli exportör av flexibla och klimatsmarta tekniklösningar, där dessutom smart styrning av elanvändning kan bidra till att integrera variabel elproduktion genom att förskjuta last i tid som anpassas till elpris. Viktigt är också att arbeta för en minskad klimatpåverkan från bygg- och renoveringsprocesser, ett område inom vilket drivkrafterna för åtgärder hittills har varit låga. Detta fokusområde innehåller följande satsningar: Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Morgondagens bostäder behöver göras flexibla samtidigt som det stora behovet av nya bostäder gör att det även behöver läggas fokus på mindre bostäder. Framtidens byggnader skall vara energieffektiva samt ha liten klimatpåverkan från såväl byggprocessen som avseende byggnadernas drift. När det gäller klimatpåverkan från drift har vi redan idag en stor del fjärrvärmeanslutna byggnader i tätorterna där olika former av spillvärme, avfallbaserade och förnybara bränslen används. Den direkta klimatpåverkan från värmeproduktionen är därför relativt låg. Att bygga energisnålt är ändå önskvärt då det ger minskad värmenota, ökad försörjningstrygghet samt att förnybara bränslen kan nyttiggöras inom andra sektorer. Det är viktigt att planering för nybyggnation görs integrerat med mål om attraktiva samhällen och planering för förändrat klimat d.v.s. även kommuner bör i större utsträckning uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar.
15 Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, Universitet och Högskolor, Kommunalförbunden, Boverket, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, byggbolag och bostadsbolag Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Även om det finns ett stort behov av nyproduktion så är det ett faktum att de flesta byggnader redan existerar. Många av dessa står inför ett mer eller mindre akut renoveringsbehov. Det är av yttersta vikt att renovering inte ger inlåsningseffekter i gårdagens lösningar samt att energifrågan inte behandlas isolerat utan kombineras med att förbättra inre och yttre boendemiljöer för att bidra till att skapa attraktiva samhällen. Erfarenheter från tidigare lyckade exempel som Gårdstensprojektet i Göteborg bör tas till vara och utvecklas. Renoveringsprojekt bör också ha som mål att skapa flexibla planlösningar så att målet om flexibla bostäder inte bara uppfylls inom nyproduktion utan att även renovering av befintligt byggnadsbestånd kan bidra till att skapa flexibelt boende där så är möjligt. Exempel på aktörer som berörs: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, Universitet och Högskolor, Kommunalförbunden, Boverket, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, byggbolag och bostadsbolag. 6. Motiv till prioriteringarna Transportsektorn är beroende av den globala utvecklingen inom fordonsindustrin samt nationella infrastruktursatsningar. Här finns stora möjligheter för oss i Västra Götaland att vara föregångare där rådighet finns, till exempel genom att accelerera införandet av fossilfria fordon och effektiva godstransporter genom offentlig upphandling. Den starka fordonsindustrin samt fordonsrelaterad forskning ger unika förutsättningar för att regionen skall kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. En aktiv klimatplanering kan underlätta för minskad klimatpåverkan från resande i form av ökat kollektivt resande samt större andel resor på cykel. Det växande internationella flygandet utgör en betydande utmaning, där regional turism måste uppmuntras och infrastruktur planeras som främjar tågresor istället för flyg. Sammantaget kan transportsektorn nå noll utsläpp till år 2050 men detta kräver kraftfulla åtgärder på såväl regional som nationell och internationell nivå. Industrisektorn. En betydande del av koldioxidutsläppen från industrin i Västra Götaland kommer från raffinaderier och den petrokemiska industrin. Regionens raffinaderier har redan börjat blanda in biobaserade drivmedel i sina produkter. En betydande del av raffinaderiernas produkter går på export. I det kommande arbetet gäller det att fortsätta att vara föregångare i ett Europa som ställer om till ökad andel biobaserade drivmedel. Detta är dels en teknisk utmaning men även en utmaning i att få fram stora mängder biomassa. Det krävs därför en successiv omställning till produktion av biobaserade drivmedel, möjligen också i kombination med att tillämpa avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) på raffinaderiernas större punktutsläpp. Även om möjligheterna till utveckling av raffinaderisektorn till stor del är avhängig av den internationella utvecklingen av fordonsteknik samt Sveriges nationella åtgärder för att uppnå netto nollutsläpp år 2050 så gäller det att försöka gå före i omställningsarbetet. Kemiklustret i Stenungssund är också till stor del beroende av fossil råvara för sina produktionsprocesser. Här krävs att dessa industrier successivt kan ställa om till bioraffinaderier för produktion av biobaserade material. Till vilken grad detta låter sig göras kommer även detta att bero på den internationella efterfrågan på biobaserade produkter. Sammantaget är industrisektorn en del i en internationella utveckling där Västra Götaland kan vara föregångare genom att stimulera efterfrågan på biobaserade material och drivmedel genom upphandling samt att etablera testarenor och skapa goda förutsättningar för innovationer. Viktigt är också att främja hållbar produktion inom andra industrigrenar som verkstads- och tillverkningsindustri, fordonsindustrin och inom detaljhandeln. Här finns stora möjligheter för industri, forskningsinstitut och universitet att gemensamt utveckla design för en hållbar livsstil där Västra Götaland kan underlätta för innovationer och erbjuda testarenor.
16 Livsstil. En betydande del av dagens klimatpåverkan kommer från konsumtion. Här måste samhället röra sig mot minskad materiell konsumtion till förmån för ökad tjänstekonsumtion samt ökad andel vegetarisk mat. Den materiella konsumtionen är intimt förknippad med tillväxtekonomin, även om tillväxt inte nödvändigtvis måste betyda ökad materiell konsumtion. Skillnaderna mellan hushållens konsumtion är stora och står i relation till inkomst. Textil, möbler och inredning är varugrupper med hög konsumtion vilket ger hög resursförbrukning. Västra Götaland är ett nav för dessa branscher. Det finns därför goda förutsättningar för att utveckla såväl resurseffektiv produktion som konsumtion. Speciellt viktigt är designfasen som naturligtvis styr en varas utformning. Här finns redan flera pågående projekt kring cirkulära flöden för textilier och möbler. Delningsekonomin växer snabbt i världen, där människor byta/låna med varandra vilket ger goda förutsättningar för en mer hållbar konsumtion, nationella utredningar pågår kring förutsättningarna. Köttkonsumtionen har ökat kraftigt de senaste decennierna och förändrade matvanor liksom mer hållbar livsmedelshantering behövs för att klara klimatmålen. Västra Götaland kan bidra till positiv normbildning genom att öka andelen vegetarisk mat och minska matsvinnet i offentlig förvaltning och i skolor. Även utrikes resande med flyg ökar kraftigt, inte minst på grund av sjunkande priser på flygtransporter (lågprisflyg). Att flyget succesivt blir mer effektivt per personkilometer och på längre sikt kan börja använda viss del förnybart bränsle kommer knappast uppväga trenden med ökande utsläpp om inte detta kombineras med minskat flygande. Det är därför viktigt att identifiera åtgärder som främjar klimatsmarta semestrar inte minst genom att främja lokal turism. Här krävs också positiv normbildning över tid där hållbar livsstil måste främjas. Att ändra trender i konsumtion och semesterresande är en process som kräver förskjutning i värderingar och normer och det är politiskt svårt att på kort sikt åstadkomma betydande påverkan med direkta styrmedel. Här är det istället viktigt att fånga upp trender som går åt rätt håll samt att göra det lätt att välja rätt. Bostäder och lokaler. Studier visar på en betydande potential för att minska slutanvändning av energi i byggnadssektorn genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det har uppskattas att det finns en teknisk potential för att minska denna energianvändning till hälften samt att ungefär hälften av denna potential kan uppnås med redan idag lönsamma åtgärder. Detta är viktigt då det finns ett betydande renoveringsbehov av bostäder i Västra Götaland, inte minst av det som brukar benämnas miljonprogrammet. Det är också ett faktum att de flesta byggnader redan är byggda, det vill säga att den största utmaningen ligger i den befintliga byggnadsstocken. Även om den direkta klimatpåverkan från minskad energianvändning i byggnadssektorn är ganska liten, så är det viktiga att minska energianvändningen då detta ger lägre uppvärmningskostnader samt indirekta klimateffekter eftersom biobränsle som idag används för uppvärmning kan frigöras till andra sektorer. Det finns också möjligheter till innovationer och testbäddar för smarta hem där till exempel last (elförbrukning) kan flyttas i tid med hjälp av energilager för att på så sätt kompensera för förväntat ökade mängder variabel elproduktion, framför allt vindkraft. Viktigast i denna sektor är kanske ändå att genomföra renoveringar som tar ett helhetsgrepp för att skapa attraktiva miljöer tillsammans med varsamma förtätningar och där flexibilitet i boendet eftersträvas inte minst gäller detta nybyggnation där det finns ett uppenbart behov av mindre och flexibla bostäder. Energieffektiv och hållbar nybyggnation sker till stor del redan idag, men kan uppmuntras ytterligare så att vi i Västra Götaland kan bli föregångare inte minst genom att bidra till att byggandet kan accelerera. Även själva byggprocessens klimatpåverkan är viktig där Västra Götaland kan bidra till test av nya tekniker och klimatsmarta material. Det är också angeläget att bygga socialt hållbart genom t.ex. skapa en inkluderande miljö med fungerande mötesplatser. Detta förutsätter en samordnad planering som säkerställer tillräckligt med grönområden och möjlighet att hantera dagvatten så att översvämningar undviks vid framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. Energisektorn (el- och värmeproduktion). En tidigare studie 6 har visat att stora mängder landbaserad vindkraft kan installeras inom regionen till konkurrenskraftig kostnad, även om man 6 Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland - linking short term actions to long term goals. Chalmers, 2015, ISBN 978-91-980974-6-7.