Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

Transkript

1 119 - Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Protokollsutdrag från regionfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland (52) Protokoll från regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige antar Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, vilket innebär en revidering av Klimatstrategins arbetssätt och fokusområden. Sammanfattning av ärendet Klimatstrategin för Västra Götaland antogs av regionfullmäktige I regionfullmäktiges budget 2015 (RF , 104) gavs miljönämnden i uppdrag att ta fram en plan med prioriteringar på hur arbetet med att nå det regionala klimatmålet skulle intensifieras. Det har gjorts genom en omfattande analys- och dialogprocess som resulterade i dokumentet Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, härefter kallat Strategiska vägval, som processats via miljönämnden och beredningen för hållbar utveckling. Förslaget har också varit ute på remiss med berörda aktörer. Strategiska vägval är en plan för hur vi ska prioritera och höja tempot i arbetet med att nå målet i Klimatstrategin för Västra Götaland. Klimatstrategins formulerade målsättning kommer att kvarstå, men mot bakgrund av slutsatserna i Strategiska vägval föreslås att nuvarande fokusområden ersätts med 4 arbetssätt, 4 fokusområden och 12 satsningar. Genomförandet av den reviderade Klimatstrategin kommer fortsättningsvis att kommuniceras under namnet Klimat 2030 Västra Götaland ställer om. Processledning, kommunikation och samordning kring Klimat 2030 Västra Götaland ställer om ligger i miljönämndens uppdrag som ansvarig nämnd för miljöfrågor. Under sammanträdet beslutade beredningen för hållbar utveckling att justera en skrivning på sidan 26 i förslaget Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Under exempel på åtgärder och klimatplanering beslutade beredningen att sätta punkt efter samhällsplaneringen och ta bort för att minska exploateringen av jordbruksmark. Beredning Ärendet behandlades av beredningen för hållbar utveckling den 23 maj Regionstyrelsen behandlade ärendet den 27 juni 2017 och beslutade följande för egen del: Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

2 119 - Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Protokollsutdrag från regionfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland (52) Protokoll från regionfullmäktige, Regionstyrelsen noterar att miljönämndens uppdrag från regionfullmäktiges budget 2015 (RF , 104) är återrapporterat. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 161 Protokoll från beredningen för hållbar utveckling , 17 Tjänsteutlåtande daterat Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland slutgiltig Yrkanden på sammanträdet Kristina Jonäng (C), Claes Redberg (S), Ulrika Frick (MP), Jan Alexandersson (V), Pär Lundqvist (L), Stefan Svensson (KD) och Christer Ahlén (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Magnus Harjapää (SD) yrkar att texten i Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, Fokusområde 3, satsning 3.1 sidan 27 ändras från: När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel till: När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor som ej anstår som humanföda på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel. Samma krav ska ställas på upphandling av biogrödor. Ulrika Frick (MP), Jan Alexandersson (V) och Pär Lundqvist (L) yrkar avslag på Magnus Harjapääs yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till+strategiska vägvalet Miljönämnden, miljo@vgregion.se för genomförande Länsstyrelsen för kännedom Samtliga nämnder, styrelser och bolag + strategiska vägval Gerda Roupe, gerda.roupe@vgregion.se för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

3 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

4 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Foto: Shutterstock Produktion: Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Redaktörer: Cecilia Lunder och Gerda Roupe

5 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 REVIDERAT FÖRSLAG UTIFRÅN REMISS, MAJ

6 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 4

7 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Innehåll Innehåll Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring 6 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta 7 Sammanfattning 8 Inledning 10 Förslag till strategiska vägval 13 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER 20 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT 24 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER 27 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 30 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER 32 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND 35 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 38 5

8 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Ett exempel är utveckla och sprida innovationer i samhället. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring och där ett regionalt ledarskap kan göra en tydlig skillnad. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla utföra kraftfulla åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att visa ansvar och ligga i framkant i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt, både i tätbebyggda och glesbebyggda områden. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Regionala infrastruktursatsningar och kommunala byggprocesser ska genomsyras av omställningen till fossiloberoende och vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria lösningar. Nytänkande forskning, testbäddar för ny teknik, samverkan kring pilotprojekt, kreativa inkubatorer och riktat innovationsstöd är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Genom att våga testa nya angreppsätt kan vi utveckla produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra lokalsamhällen blir mer levande och attraktiva. Här kan kreativitet, samarbete och resurseffektivitet vara i fokus och kommuner, lokala företag, föreningar och invånare kan samverka för att ta fram smarta lösningar. Initiativ kring exempelvis delningsekonomi och fler lokala mötesplatser som distansarbetsplatser, verkstäder och odlingar kan underlätta en fossiloberoende livsstil. 6

9 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. Därför prioriteras ett antal satsningar inom viktiga fokusområden. Detta är satsningar där det finns en tydlig regional rådighet och där god klimatnytta kan förväntas. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Minskat matsvinn Främja hållbart lantbruk Mer vegetariskt på tallriken FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster och cirkulära varor Design för en hållbar livsstil FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler Effektiv och klimatsmart renovering SATSNING Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerade gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. SATSNINGARNA GENOMSYRAS AV ALLA ARBETSSÄTTEN Varje satsning behöver genomsyras av alla fyra arbetssätten för att vi på ett effektivt sätt ska lyckas nå klimatmålen och samtidigt bidra till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. 7

10 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Sammanfattning Sammanfattning I VÄSTRA GÖTALAND har vi ett ambitiöst klimatmål att vara en fossiloberoende region till år Vårt samhälle behöver utvecklas bort från dagens beroende av olja och annan fossil energi. Detta innebär betydande utmaningar, men även många möjligheter. Vi behöver satsa på lösningar som inte bara ger minskade utsläpp av växthusgaser utan även bidrar till regional utveckling och den övergripande regionala visionen om det goda livet. Omställningen till fossiloberoende kan ge många positiva effekter som ökad hälsa, nya arbetstillfällen och mer integration och delaktighet. Västra Götaland har goda förutsättningar att gå före och ta en ledande roll i omställningen till fossiloberoende. Nya idéer, tekniker och affärsidéer skapar mervärden i vår region och ger ringar på vattnet globalt. Vi bedriver redan ett omfattande klimatarbete, men för att vi ska nå vårt klimatmål krävs att vi höjer tempot och att ännu fler aktörer i Västra Götaland samverkar. De strategiska vägvalen innebär förslag på regionala prioriteringar som ska underlätta ett intensifierat omställningsarbete i Västra Götaland och visa på hur målet om en fossiloberoende region 2030 ska kunna nås. Detta mål definieras i Klimatstrategi för Västra Götaland och är även ett prioriterat fokusområde i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG2020). De strategiska vägvalen syftar till att inspirera olika aktörer att i samverkan åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål. De är inriktade på områden där lokala och regionala aktörer har möjlighet att styra över planer och processer och möjlighet att agera. Stor betoning ligger även på att skapa genomförandekraft genom ett tydligt och koordinerat lokalt och regionalt ledarskap. Förslaget är resultatet av ett omfattande arbete. Regionala klimatutmaningar har kartlagts, dialogprocesser med bred uppslutning från näringsliv, universitet och högskolor samt offentliga aktörer har genomförts och slutligen har ett omfattande analysarbete gjorts. Allt detta utgör grunden för förslaget till strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Förslaget är uppdelat i två delar. Den första delen består av tolv satsningar inom fyra fokusområden. Dessa definierar tematiska prioriteringar där ett intensifierat arbete kan leda till avgörande minskningar av klimatutsläppen med regional utveckling och ökad sysselsättning som följd. Den andra delen består av arbetssätten. Här finns verktygslådan för att åstadkomma en förändrad färdriktning. När fokusområden och satsningar kombineras med arbetssätten kan vi få kraften att genomföra den tydliga samhällsförändringen som behövs. För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera från offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv till organisationer och enskilda invånare. Omställningen sker i den egna organisationen men också i bred samverkan över organisationsgränserna. Olika aktörer bidrar med olika pusselbitar utifrån sina förutsättningar. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska färdplaner formuleras där mål och åtgärder för arbetet beskrivs mer i detalj. Dessa kommer att utgå från de fyra fokusområden som presenteras i detta förslag. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett led i det arbetet är att bilda ett regionalt klimatråd med uppgiften att följa och driva på arbetet samt lyfta goda exempel i Västra Götaland. Detta förslag har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. 8

11 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Sammanfattning FOKUSOMRÅDEN OCH SATSNINGAR Hållbara transporter 1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 2. Accelererad omställning till fossilfria fordon 3. Effektiva godstransporter 4. Klimatsmarta möten och semestrar Klimatsmart och hälsosam mat 5. Minskat matsvinn 6. Främja hållbart lantbruk 7. Mer vegetariskt på tallriken Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 8. Större marknad för biobaserade material och drivmedel 9. Tjänster och cirkulära varor 10. Design för en hållbar livsstil Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 11. Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler 12. Effektiv och klimatsmart renovering ARBETSSÄTT Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Alla aktörer i Västra Götaland kan bidra med sin pusselbit i omställningen till fossiloberoende. Samverkan mellan olika aktörer som offentliga organisationer, universitet och högskolor, näringsliv, ideella organisationer och enskilda invånare är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt klimatmål. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för ett gott liv i en fossiloberoende region. 9

12 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Inledning Inledning På klimatmötet i Paris i slutet av 2015 enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om denna ambition ska uppfyllas innebär det i praktiken att utsläppen, i alla fall i den rika delen av världen, ska vara noll år Klimatavtalet i Paris pekar tydligt på vad världens länder behöver göra. Att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och ställa om från vårt beroende av fossil energi kräver en omfattande samhällsomställning. Det innebär stora utmaningar, men framförallt många möjligheter. I Västra Götaland har vi goda förutsättningar att gå före. Genom att söka gemensamma lösningar för flera samhällsutmaningar kan samhället utvecklas i en hållbar riktning ekologiskt såväl som ekonomiskt och socialt. Nya idéer, tekniker och affärsidéer skapar mervärden i vår region och ger ringar på vattnet globalt. Med ett samordnat och kraftfullt lokalt och regionalt ledarskap, tydliga prioriteringar gällande insatser samt samverkan mellan olika aktörer stärker Västra Götaland sin profil som föregångare. Att utveckla ett mer koordinerat omställningsarbete är bakgrunden till processen med att ta fram strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Processen har genomförts i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som har ett regeringsuppdrag, och Västra Götalandsregionen, som har ett uppdrag från regionfullmäktige. Arbetet har skett i nära samverkan med kommunalförbunden i regionen och är direkt kopplat till att målet om en fossiloberoende region är en prioriterad fråga i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020). FÖRUTSÄTTNINGAR VI HAR STORA MÖJLIGHETER ATT GÅ FÖRE Västsverige har stora förutsättningar för att bli föregångare i omställningen till fossiloberoende. Här finns en näringslivsstruktur med många viktiga företag inom branscher med stor betydelse för omställningsarbetet. Vi har även väl utvecklade samverkansplattformar där universitet och högskolor, institut, näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer möts för att lösa samhällsutmaningar och bidra till innovation, utveckling och nya affärsmodeller. Precis som Sverige i övrigt har regionen rika naturtillgångar. Möjligheterna att ställa om till en helt förnybar energibas är goda. Dessutom finns offentliga resurser för att stödja omställnings- och utvecklingsarbete på regional, nationell och EU-nivå. På nationell nivå pågår ett omfattande arbete för ett fossilfritt Sverige och våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till Utvecklingen på internationell nivå förstärker möjligheterna att agera kraftfullt för att skapa en fossiloberoende region. I och med Agenda 2030 med de 17 nya hållbarhetsmålen har FN tagit ett samlat grepp kring hållbarhetsfrågorna. Flera av hållbarhetsmålen speglar det breda anslag på hållbar utveckling som förslaget till strategiska vägval representerar. 10

13 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Inledning KLIMATARBETET VI ÄR PÅ GÅNG MEN BEHÖVER ÖKA TEMPOT Klimatfrågan har länge haft hög prioritet i Västra Götaland. Sedan 2009 finns ett gemensamt klimatmål i Västra Götaland att vara en fossiloberoende region år Detta mål finns definierat i den Klimatstrategi för Västra Götaland som över 70 aktörer undertecknat, däribland kommunerna, företag och organisationer. I Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG2020) har frågan högsta prioritet 2. Målet om en fossiloberoende region är även en prioriterad fråga i flera av kommunalförbundens genomförandeplaner som är kopplade till VG2020. För att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland pågår redan ett omfattande arbete inom regionen i städer och kommuner, bland företag och frivilligorganisationer samt inom universitet och högskolor. Klimatstrategi för Västra Götaland är en viktig grund för det gemensamma klimatarbetet i regionen. Genom undertecknandet åtar sig aktörerna att arbeta för att minska sin organisations klimatpåverkan och bidra till målet om en fossiloberoende region Figur 1. Totala utsläpp av växthusgaser i Västra Götaland (miljoner ton CO2- ekvivalenter/år) jämfört med målet till 2030 och Arbetet har lett till flera framgångar. Västra Götaland har idag mest vindkraft av landets regioner och ligger långt fram när det gäller övergången till lågenergihus. I flera kommunalförbund pågår ett intensivt arbete med affärsdriven miljöutveckling. Även inom utvecklingen av transportsektorn finns flera framgångsrika satsningar inom såväl mobilitet, förnybara drivmedel som innovativa elbussar. Inom transport- och industrisektorerna är det dock svårare att ställa om och här finns stora utmaningar. Årliga uppföljningar av klimatstrategin visar att kommunerna i regionen bedriver ett omfattande arbete med bland annat energieffektivisering och utfasning av olja för uppvärmning av fastigheter. Många kommuner arbetar även för att öka andelen vegetarisk mat samt genomför olika aktiviteter som minskar klimatpåverkan tillsammans med kommuninvånarna. Uppföljningen av klimatstrategin visar även att flera insatser skulle kunna få bättre effekt genom ökad samordning mellan olika insatser och aktörer. Här har överenskommelser, där 80 procent av kommunerna i regionen medverkat, varit ett sätt att koordinera arbetet. Detta har gett goda resultat. 1 Fossiloberoende definieras som att de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent från 1990-års nivå till år Dessutom ska utsläppen av växthusgaser från vår konsumtion, oavsett var i världen de sker, minska med 30 procent jämfört med (Regionala klimatmål antagna av Länsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen.) 2 I kapitel 3, En region som tar ett globalt ansvar, finns målsättningarna 3.1. Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Beredningen för hållbar utveckling har under 2016 rekommenderat ökade satsningar för fem av de 32 prioriterade frågorna i strategin och målet om en fossiloberoende region är en av dessa. 11

14 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Inledning Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland minskar samtidigt som utsläppen orsakade av vår konsumtion av svenska och utländska produkter inte har minskat sedan 1990-talets början. Nu behöver alla utsläppskurvor vändas brant neråt för att målet om en fossiloberoende region år 2030 ska kunna nås. Därför behövs ett mer kraftfullt och samordnat omställningsarbete lokalt och regionalt. Parallellt med det regionala omställningsarbetet behövs även styrmedel på nationell nivå, vilket Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tillsammans kommer arbeta för. GENOMFÖRANDE OCH SAMVERKAN SÅ TAR VI DETTA VIDARE TILLSAMMANS För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv, organisationer och enskilda invånare. Omställningen behöver ske i den egna organisationen men också i bred samverkan. Detta förslag till strategiska vägval beskriver hur klimatstrategins mål om en fossiloberoende region, samt de som prioriteringar som återfinns i VG2020, ska kunna nås. Förslaget syftar till att inspirera olika aktörer att i samverkan åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål. Olika aktörer bidrar med olika pusselbitar utifrån sina förutsättningar. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska färdplaner formuleras där mål och åtgärder beskrivs mer i detalj. Dessa utgår från de fyra fokusområden som presenteras i detta förslag, och innehåller prioriteringar för de aktiviteter och samarbeten som inledningsvis blir fokus för genomförandet. Färdplanerna kommer att ta avstamp i det arbete som redan pågår på lokal och regional nivå och utformas utifrån behoven inom respektive fokusområde. Samverkansplattformar som gemensamt byggts upp i regionen, till exempel science parks, klustersamarbeten och strategiska samverkansgrupper, är exempel på aktörer som kan utgöra bas för samarbete inom fokusområdena. Aktörer i Västsverige kommer att bjudas in för att medverka. Viktiga resurser i genomförandet är regionala och lokala utvecklingsmedel, samt statliga och europeiska utvecklingsresurser. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett klimatråd bildas med ledare som representerar de aktörsgrupper som är centrala i genomförandet av de strategiska vägvalen. Rollen som ambassadörer, pådrivare och förmedlare av goda exempel ska bidra till att skapa genomslag för klimatarbetet. Klimatrådet ska även utgöra en plattform för samarbete och idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från näringsliv, offentliga organisationer, intresseorganisationer och akademi. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att följa upp, utvärdera och kommunicera kring arbetet med de strategiska vägvalen samt koordinera arbetet med det regionala klimatrådet. En plan för utvärdering och uppföljning kommer att tas fram. De strategiska vägvalen är en del av Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020), samt det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen. Genomförande, utvärdering och uppföljning kommer att integreras i dessa processer. 12

15 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval Förslag till strategiska vägval Att nå det regionala målet om ett fossiloberoende samhälle senast år 2030 är inte enkelt. Det förutsätter ett samordnat lokalt och regionalt ledarskap och att arbetet inriktas på de områden där möjligheten att påverka utvecklingen är som starkast. För att nå målet krävs därför både en gemensam bild av vilka de viktigaste områdena är och gemensamma arbetssätt för att driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Historiskt sett har vi människor alltför ofta försökt ta oss an världen genom att dela upp den i delar och sedan fokusera på varje del för sig. För att lyckas med omställningen till fossiloberoende behöver vi nu istället se till helheten och utveckla vår förmåga att arbeta med fler än en fråga i taget. Eftersom ingen sektor eller organisation kan lösa de komplexa samhällsutmaningarna på egen hand är det nödvändigt att samarbeta över organisationsgränser. Detta gemensamma arbete kommer att vara en lärandeprocess där vi samlar erfarenheter och lär av varandras utveckling. Utifrån ett övergripande regionalt ledarskap som ser till helheten och fokuserar på samverkan mellan olika aktörer finns goda förutsättningar för att nå tydliga resultat och höja tempot i omställningen till fossiloberoende. Förslaget till strategiska vägval är uppdelat i två delar en del innehåller fokusområden med satsningar och en del innehåller arbetssätt. Det är först när de olika delarna kombineras som vi kan få tillräcklig genomförandekraft. Fokusområdena visar inom vilka tematiska områden tempot behöver växlas upp för att vårt klimatmål ska nås. De fyra arbetssätten inkluderar viktiga verktyg för hur vi på den regionala nivån kan samverka för att skapa samhällsförändring. I slutet av detta kapitel presenteras satsningar inom respektive fokusområde, totalt tolv satsningar fördelade på fyra fokusområden. Genom att låta alla satsningarna genomsyras av alla fyra arbetssätten säkerställer vi ett brett och kraftfullt angreppssätt för att nå vårt mål. Dessa fokusområden är utvalda eftersom det framför allt är inom dem tempot behöver växlas upp för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Detta är även områden där riktade insatser kan bidra till regional utveckling. De tidigare sex fokusområden 3 som guidat det regionala klimatarbetet, och som finns formulerade i Klimatstrategi för Västra Götaland, kommer att revideras utifrån de strategiska vägvalen. FOKUSOMRÅDEN HÄR FÅR VI STÖRST KLIMATNYTTA Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. I processen med att ta fram strategiska vägval har därför följande fyra fokus områden prioriterats: 3 1) Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2) Effektiva godstransporter grön logistik 3) Effektiva persontransporter mobilitet 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 13

16 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval 1. Hållbara transporter 2. Klimatsmart och hälsosam mat 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Dessa fokusområden är utvalda eftersom det framför allt är inom dem vi behöver växla upp tempot för att kraftigt minska våra utsläpp av växthusgaser. Detta är även områden där riktade insatser kan bidra till regional utveckling. De tidigare sex fokusområden 4 som guidat det regionala klimatarbetet, och som finns formulerade i Klimatstrategi för Västra Götaland, kommer att revideras utifrån de strategiska vägvalen. Arbetsmaskiner 4 % Energiförsörjning hushåll och lokaler 9 % Övrigt 4 % Raffinaderier 27 % Jordbruk 11 % Figur 2. Olika sektorers delar av de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland år Här syns tydligt att industrin, transportsektorn och jordbruket står för de allra största klimatutsläppen i regionen. Vägtrafik 26 % Industrier 19 % Ett område som inte har prioriterats är förnybar energi. Inom detta område finns redan många väl fungerande regionala initiativ som ger tydliga resultat. Värmemarknaden är numera i princip helt fossiloberoende och elmarknaden regleras av nationella och europeiska styrmedel. Här är arbetet redan framgångsrikt. Arbetet för mer förnybar energi behöver givetvis fortsätta. Inte minst arbetet med solenergi. Prioriteringar måste dock göras för att få en tydlig kraft i omställningsarbete, och därför föreslås inte detta område som en del av de strategiska vägvalen. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Totalt sett står transporter för en fjärdedel av utsläppen i Västra Götaland. För att transportsektorn ska bidra till att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland krävs nya och mer kraftfulla åtgärder. Det är viktigt med effektivare vägfordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering. Utredningen Fossilfrihet på väg 5 pekar dock på att vi utöver detta även behöver arbeta för ett minskat transportbehov, ökad transporteffektivitet och ökad användning av kollektivtrafik för att nå klimatmålen. En förutsättning för detta är bland annat en förändrad stads- och infrastrukturplanering. Tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik och förbättrade möjligheter att gå och cykla. Godstransporterna behöver bli ) Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2) Effektiva godstransporter grön logistik 3) Effektiva persontransporter mobilitet 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 5

17 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval effektivare och hållbarare. Trenden med ett ökat långväga resande med flyg för semester och tjänsteresor behöver brytas med klimatsmarta lösningar. Den starka fordonsindustrin i Västra Götaland samt den fordonsrelaterade forskningen ger unika förutsättningar för att regionen ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. Att minska trafikens klimatbelastning bidrar även positivt till flera andra miljömål liksom till folkhälsomålen. Genom att främja möjligheter att gå och cykla samt öka möjligheten att åka kollektivt kan även tillgängligheten förbättras för många samhällsgrupper, exempelvis för ungdomar och äldre. FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Utöver att minska fossila utsläpp behöver vi minska matkonsumtionens påverkan på klimatet. Den mest verkningsfulla åtgärden då är att minska köttkonsumtionen. 75 procent av utsläppen av växthusgaser från maten som konsumeras i Sverige kommer från kött- och mejeriprodukter. Forskningen visar att det inte räcker med tekniska förbättringar. Vi behöver också minska vår konsumtion av kött till motsvarande nivå som Minskning av köttkonsumtionen skulle även innebära hälsofördelar, i enlighet med de nordiska livsmedelsrekommenda tionerna. Det finns ett ökat intresse för matfrågor i stort, bland annat vegetarisk kosthållning. Utvecklingen av ett hållbart västsvenskt lantbruk skulle ge minskad negativ klimat- och miljöpåverkan, samt bidra till arbetstillfällen på landsbygden. Västsvensk animalieproduktion i form av exempelvis betesdjur ger många mervärden, t.ex. låg användning av antibiotika. Det finns även stora möjligheter inom området hållbart vattenbruk och hållbara marina livsmedel. Att minska det omfattande matsvinnet är en annan viktig del i arbetet för klimatsmart mat. FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster En allt större del av vår klimatpåverkan kommer från råvaror, material och produkter som vi producerar och konsumerar, både i Västra Götaland och genom import av varor. I Västra Götaland kommer knappt hälften av växthusutsläppen från oljeraffinaderier och industri, främst kemiindustrin. Det är angeläget med en ökad omställning från fossila till förnybara råvaror i dessa industrier. En ökad omställning erbjuder en unik möjlighet för Sverige att producera framtidens gröna kemikalier, drivmedel och produkter till gagn för tillväxt och export. Här finns stora möjligheter för Västra Götaland att gå före. Flera stora industriföretag med västsvensk närvaro har som mål att ligga i framkant i omställningen från fossila till förnybara råvaror. En förändrad produktion behöver såväl forskning och testbäddar som en stark efterfrågan på förnybara och resurseffektiva lösningar. Mer än hälften av det vi konsumerar ger upphov till utsläpp i andra länder där produktionen sker. För både offentlig och privat konsumtion är textilier, möbler och inredning samt elektronik och förbrukningsvaror exempel på resurskrävande varor. Västra Götaland är ett nav för utveckling av produkter inom textil- och möbelbranscherna. Affärsmodeller som säkerställer möjligheter till cirkulära flöden och uppdatering av varor för lång livslängd är avgörande. En övergång till en mindre materiell konsumtion där tjänster och upplevelser ger ökad livskvalitet är angeläget. Här finns stora möjligheter till västsvensk affärsutveckling, nytänkande entreprenörskap och nya arbetstillfällen. 15

18 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Det behöver byggas närmare nya bostäder varje år i Västra Götaland den kommande tioårsperioden, vilket innebär att bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent. Samtidigt står många av de så kallade miljonprogramsområdena inför ett omfattande renoveringsbehov. Det är viktigt att det finns lösningar för att möta dessa behov utan att riskera den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. Genom att reducera klimatpåverkan från material och byggprocess samt prioritera energieffektiva och flexibla bostäder och lokaler kan vi i Västra Götaland fortsätta vara föregångare för klimatsmarta lösningar. Ur hälsosynpunkt är det viktigt att skapa sunda bostäder och lokaler där hänsyn tas till giftfri och i övrigt god inomhusmiljö. ARBETSSÄTT VERKTYGSLÅDAN FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING För att ställa om till fossiloberoende krävs en gemensam bild av vilka områden det är viktigt att vi koncentrerar oss på fyra fokusområden. Det behövs också gemensamma metoder och strategier för att på ett kraftfullt sätt driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Arbetssätten bidrar till olika delar av utvecklingen till fossiloberoende och speglar det breda angreppssätt som behövs för att vi ska klara klimatutmaningarna. 16

19 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 1 Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Att vara föregångare innebär att visa ansvar genom att ligga i framkant och fatta och genomföra modiga beslut. Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla identifiera och testa nya sätt att inom sitt verksamhetsområde gå före i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år Bara de direkt anställda i kommuner, region och stat i Västra Götaland uppgår till ca i en verksamhet som omsätter minst 200 miljarder kronor årligen. Konkreta insatser i den offentliga verksamheten kan exempelvis vara att alla fordon ska drivas av förnybar energi, att tillaga vegetariskt kost eller bygga och underhålla fastigheter på ett hållbart sätt. Även offentlig upphandling och så kallad innovationsupphandling som syftar till att stimulera företag att ta fram nya och mer klimatsmarta produkter är viktiga verktyg. Andra exempel är hållbara investeringar och att divestera, dvs. att se till att pengar inte investeras i företag som exploaterar fossila tillgångar. ARBETSSÄTT 2 Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt, både i tätbebyggda och glesbebyggda områden. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Tätare och mer funktionsblandade städer och orter bidrar till ett minskat resande. Genom att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik kan vi frigöra ytor för klimatanpassning. Det innebär att vi kan planera för minskade utsläpp samtidigt som vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Dagens vatten- och avloppssystemen räcker inte till för att ta hand om mer regn och fler skyfall. Andelen hårdgjord yta behöver minska till förmån för grönytor, parker, bäckar och vattensamlingar. Planering för nybyggnation av bostäder behöver ske så att klimatpåverkan från såväl byggprocessen som driften blir minimala. Vid planering av nya bostadsområden och vid renovering finns särskilt goda möjligheter att samtidigt planera för översvämningsskydd och trevliga boendemiljöer. Framtidens samhälle bygger på att stad och land utgör en helhet där utbyte av råvaror, resurser och transporter sker på ett effektivt och klimatsmart sätt. Sammantaget blir effekterna av att vi klimatplanerar att vi också skapar förutsättningarna för det goda livet med attraktiva stadskärnor och bostadsområden, grön- och vattenområden, samt en blandning av olika funktioner som ger närhet till service och arbetsplatser. 17

20 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 3 Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria och cirkulära lösningar. Att ta fram, demonstrera och kommersialisera ny teknik är en viktig del av detta men även att fokusera på människans interaktion med tekniken och samhället. Nyttiggörande forskning, att visa på möjligheter genom demonstrations- och pilotprojekt samt att utveckla inkubatorer där kreativa lösningar kan födas är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Att företag inom fordonsrelaterad industri samt stora delar av Sveriges kemi- och raffinaderiverksamhet är en del av det västsvenska näringslivet stärker betydelsen av ett aktivt utvecklingsarbete. I Västra Götaland finns redan ett utvecklat system för att driva innovationsarbete i samverkan i olika former exempelvis vid science parks, genom utveckling av testbäddar och genom innovationsstöd. Dessa samverkansformer kommer att bli viktiga verktyg för att öka tempot i omställningen till fossiloberoende. Genom att våga testa nya angreppssätt kan vi utveckla framtidens produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. ARBETSSÄTT 4 Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra lokalsamhällen blir mer levande och attraktiva. Kommunerna har en viktig roll att spela för att tillsammans med lokala aktörer som företag, föreningar och invånare samverka och skapa pilotprojekt för att ta fram smarta lokala lösningar. Här är kreativitet, samarbete och resurseffektivitet i fokus. Lokala mötesplatser eller samshällshubbar kan underlätta en fossiloberoende livsstil för den enskilde invånaren, oavsett var man bor. Dessa kan exempelvis innehålla gemensamma reparationsverkstäder och distansarbetsplatser som bidrar till minskat resande, odlingar eller utrymme för kulturverksamhet. Ett starkt föreningsliv där kultur och evenemang skapar en meningsfull tillvaro för invånarna och lockar besökare är en viktig del av ett attraktivt samhälle och kan bidra till lägre klimatutsläpp. För att invånarna på ett resurseffektivt sätt ska få tillgång till nya tjänster i sitt närsamhälle kan initiativ inom den växande kollaborativa delningsekonomin (att hyra, byta eller låna istället för att köpa nytt) stödjas. Även möjligheten att anpassa sitt arbete till en nivå som var och en anser som rimlig kan vara ett viktigt verktyg för att dela på arbetstillfällen, minska klimatpåverkande varukonsumtion samt frigöra mer tid för en klimatsmart livsstil. 18

21 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval SATSNINGAR HÄR KAN VI GÖRA EN TYDLIG SKILLNAD Inom de fyra fokusområdena prioriteras tolv satsningar som ska bana väg för ett fossiloberoende Västra Götaland. Även dessa är prioriterade utifrån klimatnytta, regional utveckling samt regional möjlighet att påverka: 1. Hållbara transporter 1.1 Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon 1.3 Effektiva godstransporter 1.4 Klimatsmarta möten och semestrar 2. Hälsosam och klimatsmart mat 2.1 Minskat matsvinn 2.2 Främja hållbart lantbruk 2.3 Mer vegetariskt på tallriken 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 3.1 Större marknad för biobaserade material och drivmedel 3.2 Tjänster och cirkulära varor 3.3 Design för en hållbar livsstil 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 4.1 Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler 4.2 Effektiv och klimatsmart renovering För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt regionala klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Därför ska alla de presenterade arbetssätten genomsyra respektive satsning. I varje satsning presenteras här ett exempel på åtgärder utifrån de fyra arbetssätten föregångare, klimatplanering, innovationer samt attraktiva samhällen. Fler exempel på åtgärder återfinns i bilaga 3. 19

22 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Vad denna satsning innebär Att kombinera färdmedel behöver underlättas för att öka antalet människor som väljer gång, cykel och kollektivt resande. Detta är enklare i städer och mer tätbebyggda områden men bör vara en ambition i hela regionen. Satsningen innebär medvetna insatser och en tydlig samhällsplanering som uppmuntrar till ökat kollektivt resande och ökad cykelpendling på bekostnad av bilresor. Detta gäller såväl inom själva transportplaneringen som inom planering av befintliga och nya bostadsområden, arbetsplatser och handelsplatser. Att stötta utveckling av tjänster som underlättar en kombination av transportsätt och skapar en ökad flexibilitet och effektivitet istället för beroende av en bil är en viktig del i arbetet. Varför detta är en prioriterad satsning Fler som går, cyklar, och åker kollektivt minskar utsläppen av växthusgaser. Bättre luftkvalitet i städer och tätorter, minskat buller, samt minskad trängsel på vägar och gator är eftersträvansvärt. Gång, cykel och kollektivtrafik är effektivare sätt att utnyttja markytor än biltrafik och lämnar plats för grönska och andra viktiga samhällsfunktioner. Ökad folkhälsa vi blir friskare när vi går och cyklar mer. Med ett hållbart och jämlikt transportsystem ökar tillgängligheten för ungdomar, äldre och människor med funktionsnedsättning samt de som saknar tillgång till bil. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerande gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. 20

23 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon Vad denna satsning innebär En accelererad omställning innebär att vi påskyndar övergången från fossila drivmedel till fossilfria drivmedel, bioenergi eller fossilfri el. Detta behöver ske parallellt med en utveckling av attraktiva städer med god luftkvalitet och låga bullernivåer samt ett minskat bilberoende vid resor i och kring städer. Varför detta är en prioriterad satsning Med avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. Energieffektivisering, elektrifiering och motorer för biodrivmedel behöver utvecklas. Den västsvenska fordonsindustrin har lösningar samtidigt som det kontinuerligt utvecklas nya. Förutsättningen för innovationer och möjligheter att skapa arbetstillfällen ökar samtidigt som viktiga samhällsmål blir genomförbara. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Upphandla flexibla fordon för eltransporter. Utveckla regionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur. Utveckla ElectriCity för att demonstrera framtidens klimatsmarta transportkedjor. Erbjud hyrpool med varierande elfordon. 21

24 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.3. Effektivare godstransporter Vad denna satsning innebär Västra Götaland ska hantera både långväga och närtransporterat gods på ett högklassigt sätt som uppfyller klimatmålen. Västsverige och i synnerhet Göteborg är ett av Nordens logistiknav ett nav som idag är starkt beroende av fossila drivmedel och transportlösningar, något som behöver förändras. Varför detta är en prioriterad satsning Omställningen mot ett mer hållbart transportsystem ska påskyndas. Prognoserna pekar på en femtioprocentig ökning av godstransporterna till Andelen hållbara transportalternativ inom godssektorn behöver öka. Det behövs bättre koppling mellan olika transportslag som till exempel byte av bränsle. För distributions- och budtransporter i städer och tätorter behövs en omställning till elbilar och ellastcyklar. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Skapa fossilfria miljöer i kommunernas citykärnor. Planera för uppställningsplatser för ambulerande citydistributionslager. Kombinera effektivt citynära godsterminaler för lastbilar med fordon för citykärnor som ellastcyklar och mindre elfordon. Erbjud hemdistribution med fossilfria elfordon. 22

25 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar Vad denna satsning innebär Behovet av tjänsteresor kan minska med hjälp av digitala verktyg för resfria möten. De tjänsteresor som ändå behöver göras ska helst vara kollektiva och fossiloberoende, och flyg enbart användas om alternativen är tidsmässigt orimliga. Invånare i Västra Götaland bör uppmuntras att i större utsträckning välja semesteralternativ med andra transportmedel än flyg. Det kan till exempel ske genom att satsa på närturism. Det finns potential för både nya resmål och utveckling av deltagarevenemang inom regionen, vilket också kan ge nya arbetstillfällen. Stads- och trafikplaneringen behöver också göra det möjligt att ha god tillgång till omgivande natur och landsbygd. Varför är detta en prioriterad satsning? Det är viktigt med möjlighet till semester och rekreation. Turistnäringen har stor betydelse för Västra Götaland. I det framtida fossiloberoende samhället är målet att Västra Götaland ska vara ledande som hållbart turistmål och föregångare i arbetet för hållbar besöksnäring. Långväga resande med flyg orsakar stor klimatpåverkan. Det är angeläget att stödja utvecklingen av förnybara flygbränslen och denna utveckling utgör en viktig del av omställningen. Flyget orsakar dock stor klimatpåverkan oavsett bränsle eftersom utsläppen sker på hög höjd. Så kallade höghöjdseffekter, i form av kväveoxider, kondensstrimmor och flygorsakad molnighet, står för omkring hälften av flygets klimatpåverkan. Utsläppen från svenska invånares flygresor, både inrikes och utrikes, är i storleksordning lika stora som utsläppen från personbilar. Klimatpåverkan från svenskarnas utlandsflygande ökade med 60 procent mellan 1990 och Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Satsa på närturism i samarbete med Turistrådet Västsverige. Ta hänsyn vid översiktsplanering för möjligheter att utveckla besöksmål. Utveckla ny teknik och resor som gör utlandsresor med buss/ tåg bekvämare. Marknadsför och utveckla västsvenska attraktioner, resmål och evenemang. 23

26 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.1. Minskat matsvinn Vad denna satsning innebär Det finns flera åtgärder som kan hjälpa konsumenter att minska matsvinnet, till exempel en ökad kunskap om hur planering minskar risken för onödiga inköp. Företag har också ett stort ansvar för att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Trots ansträngningar att minska matsvinnet kommer det alltid finnas kvar rester som behöver tas om hand. Därför behövs även effektiva insamlingssystem för biologiskt avfall som exempelvis kan rötas till biogas. Varför detta är en prioriterad satsning Mindre matsvinn bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktion. Minskat matsvinn minskar även annan miljöpåverkan från jordbruk, livsmedelsförädling, transporter och tillagning. Matsvinnet uppstår längs hela livsmedelskedjan från livsmedelsindustri och butiker till storkök och hushåll. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Minska matsvinnet från planering till servering genom att offentliga måltidsverksamheter går före i arbetet. Säkerställ möjligheter till biogasproduktion av matavfall som ändå uppstår. Flexibel tillagning beroende på antal gäster samt förvaringsteknik för förlängd hållbarhetstid i storkök. Kunskapslyft med matinspiration kring maträtter från rester, hälsa, bäst före datum, matsvinn med mera. 24

27 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.2. Främja hållbart lantbruk Vad denna satsning innebär En större medvetenhet kring matval och hur det påverkar hälsa och miljö skapar möjligheter för det västsvenska lantbruket och ger positiva klimat- och miljöeffekter. Det innebär bland annat en ökad efterfrågan på vegetariska råvaror, vilket skapar affärsmöjligheter för både lantbruks- och trädgårdsföretag. Västsvenska företag vinner marknadsandelar genom att exempelvis förbereda sig inför en ökad efterfrågan av vegetabilier och vegetariska proteiner. Det ger också möjligheter för naturbetesbaserad animalieproduktion som är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap. Direktförsäljning och samarbete mellan konsumenter och lantbrukare bidrar till ett ökat intresse för närproducerade livsmedel och blir en del av det goda livet. Det finns även många möjligheter inom området hållbart vattenbruk och hållbara marina livsmedel. Företag inom lantbrukssektorn har kapacitet att bidra med förnybar energi till energisektorn. Dessutom kan de bidra till att ställa om till ett fossiloberoende lantbruk. Många gårdar har stora ytor som förutom livsmedelsproduktion även lämpar sig väl för elproduktion med solceller och möjligheter till odling av energigrödor, vilket gör att de kan bli lokala energileverantörer. Varför detta är en prioriterad satsning Ett livskraftigt lantbruk är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap. Det västsvenska lantbruket kan spela en viktig roll i omställningen för att uppnå klimatmålen. Produktionsmetoder och produktionsinriktning har stor betydelse för hur stor klimatpåverkan blir från olika jordbruksprodukter. De marker som brukas, och hur de brukas, avgör om kol lagras eller frigörs från marken. En levande landsbygd innebär även att det finns alternativa sysselsättningar, god service och attraktiva boendemiljöer. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Gå före med pilotjordbruk som visar hur man kan bli en fossiloberoende gård. Gynna ett klimatsmart jordbruk genom att öka efterfrågan på förnybar energi. Utveckla fossiloberoende och resurseffektiv maskinpark inom jordbruket. Stöd till det regionala lantbruket genom ett tydligt miljömåls- och klimatperspektiv till exempel genom upphandlingar. 25

28 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 2.3. Mer vegetariskt på tallriken Vad denna satsning innebär Konsumtionen av kött i Sverige har ökat kraftigt sedan En kost med bättre balans mellan animaliska och vegetariska produkter har både klimat- och hälsofördelar. Det behövs ett kunskapslyft om vegetarisk matlagning med restaurang och storkök som främsta målgrupper, då restauranger ofta är trendsättande föregångare. I och med att allt fler restauranger erbjuder vegetarisk kost kommer allmänhetens kunskap och intresse för en mer balanserad kost att öka. Detta är viktigt då en omställning till mer vegetarisk kost kommer att vara beroende av förändrade värderingar och normer. Det är fortsatt viktigt att det kött som konsumeras skapar mervärden bland annat i form av hög djurvälfärd. Eftersom produktionen i Sverige till stor del uppfyller detta kommer västsvenskt att bli det smarta valet. Varför detta är en prioriterad satsning En betydande del av växthusgaserna kommer från livsmedelsproduktion. Idisslande djur står för en stor del av lantbrukets utsläpp av växthusgaser. 75 procent av utsläppen av växthusgaser från maten som konsumeras i Sverige kommer från kött- och mejeriprodukter. Svenskarnas köttkonsumtion ökade med 40 procent under perioden De senaste åren har det dock skett ett trendbrott och ökningstakten har avtagit. För att uppnå klimatmålen behöver köttkonsumtionen på sikt minska till 1990 års nivå. Lägre köttkonsumtion innebär hälsofördelar med bland annat minskad cancerrisk och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det behövs mer kunskap om hur vegetariska råvaror tillagas och hur en mer balanserad kost kan se ut. Servera flera varma, variationsrika vegetariska alternativ varje dag på personalrestauranger. Lyft fram jordbruksmarkens olika värden (till exempel ekosystemtjänster och livsmedelssäkerhet) i samhällsplaneringen. Uppmuntra innovationer som under lättar hälsosamma matvanor. Gör vegetarisk mat ännu mer attraktivt med spännande kockmenyer på restauranger och butiker tillsammans med stadsodling. 26

29 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel Vad denna satsning innebär I en omställning från en fossil ekonomi till en biobaserad ekonomi är satsningen på förnybara material och drivmedel viktig. I Västra Götaland finns en stor potential om befintlig industristruktur som är starkt fossilberoende kan göra en snabb omställning. Det är viktigt att ta tillvara de bioresurser vi har inom områden där det finns förutsättningar för långsiktigt lönsamma lösningar. Samtidigt som det sker ett aktivt arbete med att förnya råvarubasen måste det också ske ett arbete med energieffektivisering. När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel. Framtidens primärproduktion inom den biobaserade ekonomin måste även komma från havet. Västra Götaland har positionerat sig inom odling av både makro- och mikroalger med syfte att utveckla innovationer kopplade till att ersätta fossila råvaror med biomassa från vattenmiljön. Varför detta är en prioriterad satsning I Västra Götaland pågår utveckling av biobaserade material och drivmedel. Vi har nationellt ledande forskning och innovation inom förnybara drivmedel, biomaterial för kemiindustrin samt teknisk anpassning av produktionen. Befintliga raffinaderier och kemiindustri är en stor källa till växthusgasutsläpp och minskade utsläpp härifrån har därför stor betydelse. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ställ krav på upphandling av biobaserade plastprodukter. Säkerställ skogsmark i Västra Götaland. Utveckla bioplaster av alger. Öka utbud och efterfrågan på biobaserade plaster till jobbet. 27

30 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor Vad denna satsning innebär Konsumtionen av varor står för en stor resursförbrukning och därmed klimatpåverkan. Köp av tjänster istället för varor bidrar ofta till en lägre klimatpåverkan. Tjänster som kulturupplevelser mm. bör därför utökas och premieras. En utveckling av tjänstesektorn kan också bidra till att varor kan få en längre livslängd genom att de renoveras/uppdateras med nya tekniska möjligheter, ibland direkt i butiker. Design för re-design blir ledord för framtidens produktutveckling. Tillsammans med en ökad digitalisering kommer nya affärsmöjligheter att växa fram, inte minst inom delandeekonomin. Detta kan bidra till en ökad integration mellan människor, men också mellan olika branscher och företagsformer, samtidigt som klimatpåverkan minskar. Varför detta är en prioriterad satsning I Västra Götaland, precis som i övriga Sverige, har vi har en omfattande varukonsumtion som bidrar till stor resursförbrukning. Framtidens produkter behöver utvecklas med återanvända material, låg energiförbrukning och längre livslängd. Genom funktionsförsäljning skapas incitament för resurseffektivisering och därmed minskad klimatpåverkan. Textil, bygg, möbler/inredning och elektronik är exempel på produktgrupper där det finns stora möjligheter till minskad resursförbrukning. Mindre materiell ekonomi och mer fokus på upplevelser och tjänster kan bidra till kreativa lösningar och nya arbetstillfällen. Innovationsupphandling av cirkulära varor av förnybara material tjänsftill jobbet. Förbättra logistik och sorteringsanläggningar för insamling av varor. Produktutveckling av varor som uppdateras/återvinnas med god kvalitet. Stöd butiker och lokala företag som erbjuder tjänster för uppdatera/dela. 28

31 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil Vad denna satsning innebär Design för hållbar livsstil handlar om hur vi alla kan leva ett gott och hållbart liv i en fossiloberoende region. Det förenar såväl ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv utifrån ett invånarperspektiv. Med designmetodiken som grund kan nya attraktiva lösningar utvecklas som underlättar klimatsmarta val. Samarbetsformer som kan förändra normer, attityder och stimulerar beteendeförändringar bör också uppmuntras. Om vi exempelvis vill underlätta för människor att välja cykeln framför andra transportsätt behöver vi kartlägga vad som hindrar människor från att välja cykeln idag, och att utveckla attraktiva lösningar som undanröjer dessa hinder. Detta skulle till exempel kunna vara separata höghastighetscykelbanor, cyklar med smidigt tak, eldrift som kan monteras på alla cyklar eller kläder som underlättar cykling i alla väder. Varför detta är en prioriterad satsning Klimatpåverkan från vår konsumtion behöver minska. Samhället måste underlätta klimatsmarta val och göra dem till det mest attraktiva valet. Omställningen till en fossiloberoende region kommer behöva många nya lösningar. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Analys och formgivning av arbetsplatser som underlättar ett hållbart arbetsliv. Analys och formgivning av bostadsområden för en hållbar livsstil. Forskning och behovsanalyser för utformning av bostäder för hållbar livsstil. Testprojekt i kommuner som underlättar en hållbar vardag. 29

32 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 4.1. Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler Byggnader ska ha liten klimat- och miljöpåverkan från såväl material och byggprocessen som från dess drift. Färre kvadratmeter per person ger mindre klimatpåverkan. Samtidigt gör det stora behovet av nya bostäder att det på många platser behöver läggas nytt fokus på hög nyttjandegrad per kvadratmeter av andra orsaker. Behovet av en viss lägenhetsstorlek varierar också över tid. För att reducera klimatpåverkan kan man redan vid nybyggnation underlätta möjligheten att ändra lägenhetsstorlek vid framtida renoveringar. Kommunerna bör i större utsträckning uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar. Vid beställning bör krav på låg klimatpåverkan från byggnaders material och uppförande ställas, byggande i trä är exempel på material med låg klimatpåverkan. Det är av stor vikt att planering för nybyggnation görs integrerat med mål om attraktiva samhällen. Varför detta är en prioriterad satsning Det finns ett stort och växande behov av fler och mer flexibla bostadsområden i regionen. Att bygga energieffektivt är önskvärt för att reducerat effektuttag och dessutom för att bidra till att förnybara bränslen kan nyttiggöras inom andra sektorer som är svårare att effektivisera. Att minska utsläppen under byggprocessen är viktigt då dess andel av utsläppen ökat i takt med att utsläppen från driften av byggnader har minskat, även i absoluta tal står utsläpp från byggprocesser och material för en ansenlig del av de totala utsläppen. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Uppmuntra nya offentliga byggnader är energiproducenter med gröna tak eller solcellstak Ställ krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunal mark. Främja andra byggmaterial än betong och stål för huskonstruktion. Underlätta för boende i alternativa boendeformer. 30

33 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT 4.2. Effektiv och klimatsmart renovering De flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 existerar redan och många av dessa är i stort behov av kostnadseffektiv renovering. Energi- och klimatfrågan kan inte behandlas isolerat utan måste kombineras med förbättrade inre och yttre boendemiljöer samt bevarande av kulturhistoriska värden för att skapa attraktiva samhällen. Precis som för nyproduktion bör renoveringsprojekt skapa förutsättningar för flexibla planlösningar för ändrat behov över tid. Klimatpåverkan från materialval och renoveringsprocess bör ha ökat fokus. Det är också av yttersta vikt att renovering inte ger inlåsningseffekter i gårdagens lösningar. Varför detta är en prioriterad satsning Vi behöver möta det omfattande renoveringsbehovet i miljonprogramsområdena med lösningar som är långsiktigt hållbara både ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt hälsomässigt och kulturhistoriskt. I Västra Götaland finns kunskap om energieffektiv nybyggnation och renovering från forskning och hos branschaktörer och dessa erfarenheter behöver nå ut till en större krets. Genom ett målmedvetet arbete för att renovera energieffektivt finns det stora möjligheter för regionen att gå före med goda exempel. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Öka takten på genomförande av utbildningar och stöd till fastighetsägare. Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. Underlätta för att samutnyttja befintliga allmänna lokaler för många olika aktiviteter. 31

34 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER Arbetet som föranlett förslaget till strategiska vägval har varit utformat utifrån backcasting en transformativ metodik som tar sin utgångspunkt i framtiden. Kriterier för vad som ska uppnås tas fram, varpå dagens situation analyseras i relation till dessa. Denna analys öppnar upp ett gap mellan en önskvärd framtid och dagens situation. Lösningar som ska fylla gapet identifieras och utvärderas i relation till kriterierna varpå strategier utvecklas. Processen och arbetssättet har i korta drag inneburit följande steg: 1. Målbild kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region Utgångspunkten är ekologiska, sociala och ekonomiska kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region. Det ekologiska perspektivet har fokus på minskade klimatutsläpp och ett fossiloberoende samhälle. De sociala och ekonomiska perspektiven handlar om det goda livet, dvs. regional utveckling och invånarnas välbefinnande och handlar bland annat om sysselsättning och entreprenörskap, delaktighet, hälsa, integration och utveckling i alla delar av Västra Götaland. (Läs mer om kriterierna under punkt 4.) Som en del i detta steg fokuserades särskilt på unga vuxna (i åldern år) som är de som kommer att leva och verka i vårt samhälle i framtiden. För att ta ungas värderingar och önskemål i beaktande genomfördes under våren 2015 en enkätstudie bland unga vuxna i Västra Götaland och 80 personer deltog i workshops Nulägesanalys regionala klimatutmaningar Nästa steg i processen var att beskriva nuläget gällande klimatfrågan i Västra Götaland. Detta arbete presenteras i rapporten Faktaunderlag med klimatutmaningar för Västra Götaland 7 som togs fram av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i samarbete med forskare vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum och andra sakkunniga experter. Faktaunderlaget presenterar 15 klimatutmaningar som 6 Workshops-med-unga-vuxna.pdf 7 Faktaunderlag-med-klimatutmaningar-uppdatering-feb-2016.pdf behöver adresseras i regionen inom följande teman: Förnybar energi Energismarta och sunda bostäder och lokaler Hållbara transporter Fossilfri industri Klimatanpassade måltider Hållbar turism och resurseffektiv konsumtion 3. Förslag till lösningar workshops med expertgrupper samt öppet webbformulär Under hösten 2015 genomfördes en dialogprocess med syfte att identifiera förslag på insatsområden för att fylla gapet mellan vår målbild för ett gott liv i en fossiloberoende region och nuläget. Omkring 125 representanter från näringsliv, universitet och högskola samt offentlig och ideell sektor deltog i flera workshops i fem parallella temaspår. Utöver workshops erbjöds alla aktörer i Västra Götaland möjligheten att via ett webformulär skicka in sina förslag till lösningar på klimatutmaningarna. Det kom in många konstruktiva förslag till lösningar som alla finns presenterade i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland Analys och strategi förslag till strategiska vägval Allt material som kommit fram i processen har sedan analyserats av en arbetsgrupp bestående av representanter 8 förslag-på-insatsområden-för-ett-fossiloberoende-västra- Götaland-2030.pdf 32

35 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER från Chalmers tekniska högskola, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Analysen har utgått från de kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region som identifierats i steg ett och fokuserat på: A. Klimatrelaterade effekter B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande C. Genomförbarhet och regionala möjligheter att påverka A. Klimatrelaterade effekter: klimatmål för Västra Götaland Förslaget till strategiska vägval utgår från insatser som ger största möjliga reduktion av växthusgasutsläpp. Följande regionala klimatmål är gemensamt beslutade av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen till år 2030: En ekonomi oberoende av fossila bränslen. Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn (som inte inkluderas av EUs utsläppshandelssystem) ska minska med 80 procent jämfört med 1990 (80 procent minskning från vägtrafik och arbetsmaskiner, 20 procent från jordbruk, samt 80 procent från energitillförsel och industriprocesser). Andelen förnybar energi ska öka till minst 80 procent. Klimatutsläppen från konsumtionen ska minska med 30 procent jämfört med år Dessutom är målet att utsläppen i mitten av detta sekel, sett ur ett konsumtionsperspektiv, ska ha minskat till en klimatmässigt hållbar nivå, vilket beräknas till 1-3 ton koldioxidekvivalenter per person. B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande I arbetet med en omställning till en fossiloberoende region är det centralt att de ekonomiska och sociala förutsättningarna för att leva ett bra liv också förstärks. Till grund för dessa urvalskriterier ligger den politiska vision som kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen enats om i Vision Västra Götaland Det goda livet. Här är det regionens invånare som uppger, enligt olika enkätundersökningar, vad de tycker är viktigt. Hänsyn är också tagen till lyckoforskningen som lyfter fram centrala faktorer för ett bra liv för människor. När förslag till strategiska vägval har tagits fram och analyserats har hänsyn tagits till nedanstående fyra grupper av kriterier: Sysselsättning för alla i en ekonomi med hög effektivitet Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till fler jobb och till en mer innovativ och högeffektiv ekonomi. De åtgärder som genomförs behöver vara kostnadseffektiva. Delaktighet och entreprenörskap Omställningen behöver ske på ett sätt som engagerar invånarna och skapar delaktighet. Det handlar om dialog, medverkan, kommunikation och att skapa möjligheter till engagemang, entreprenörskap och företagande i olika former och bland en bred uppsättning aktörer. Utveckling i alla delar av, och för alla i, Västra Götaland Omställningen behöver ske på ett sätt som tar tillvara de resurser som finns i hela regionen och som stärker banden inom och mellan olika delar av regionen. Den får inte äventyra invånarnas tillgång till regionens samlade resurser när det gäller privat och offentlig service, högre utbildning, kvalificerad vård, fritid och kultur osv. Det handlar om effekterna på regional balans, jämlikhet och allas möjligheter att utvecklas. Hälsa, jämställdhet och integration Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till bättre hälsa och som utnyttjar den kraft som finns i stärkt jämställdhet och ett mer integrerat samhälle. Hälsa är den enskilt viktigaste faktorn för hur nöjda invånarna är med sina liv i Västra Götaland. Frågan om integration är sedan länge en av våra största gemensamma samhällsutmaningar. C. Genomförbarhet och regional möjlighet att påverka Även regionala möjligheter att påverka och vilka områden som lämpar sig för regional samverkan har varit ett viktigt urvalskriterium. Detta innebär att en aktör i Västra Götaland måste ha möjlighet att påverka och mandat att agera i frågan. Förslag där aktörer på den regionala nivån kan underlätta för lokala aktörer i regionen har premierats. Vissa förslag till insatser som framkommit under processens gång har valts bort utifrån brist på möjligheterna att påverka på regional nivå. Under analysskedet genomfördes i mars 2016 ett halvdagsseminarium med 140 deltagare där arbetet så långt presenterades och diskuterades med stort engagemang och med mycket positivt gensvar. Resultatet från analysarbetet är förslaget till strategiska vägval som tar ett helhetsgrepp genom att kombinera tematiska fokusområden med arbetssätt för att få kraft i omställningsarbetet. 33

36 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Att ställa om till en fossiloberoende region innebär en mycket stor utmaning, men också stora möjligheter att skapa ett samhälle som är kostnadseffektivt, hållbart i ett brett perspektiv och med hög försörjningstrygghet. Det är allmänt känt att kostnaderna för att uppfylla klimatmålen är betydligt lägre än de kostnader som förväntas uppkomma på grund av klimatförändringar om inget görs. Det är möjligt att nå de långsiktiga klimatmålen men detta kräver att ett kraftfullt och koordinerat omställningsarbete påbörjas snarast. På klimatmötet i Paris enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kan ge en mycket stor internationell efterfrågan på produkter och tjänster som ger låga eller inga utsläpp av växthusgaser. Eller med andra ord: Endast i händelse av att världen misslyckas med att nå klimatmålet kommer denna efterfrågan utebli. Ambitionen måste därför vara att Västra Götaland ska vara världsledande i omställning så att industrier och näringsliv kan vara med och konkurrera på de nya marknaderna för klimatsnåla produkter och tjänster. Våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till Precis som för Sverige i stort ligger de största utmaningarna i Västra Götaland inom transport- och industrisektorerna. Dessa kan bara mötas genom investeringar i infrastruktur för vilka det endast är en eller ett fåtal investeringscykler kvar till år Detta kräver långsiktighet och tydlighet i planeringen och ett starkt ledarskap. Men även livsstilsfrågor är på sikt avgörande för hur samhället kan röra sig mot nära nollutsläpp, där såväl ökad andel vegetarisk mat, ändrat resande och tjänstekonsumtion framför materiell konsumtion är viktiga förutsättningar. Här kan aktörer i Västra Götaland bidra med att underlätta klimatsmarta val samt gå före där det offentliga har möjlighet att påverka. Transportsektorn Transportsektorn är beroende av den globala utvecklingen inom fordonsindustrin samt nationella infrastruktursatsningar. Här finns stora möjligheter för oss i Västra Götaland att vara föregångare där det finns möjlighet att påverka, till exempel genom att accelerera införandet av fossilfria fordon och effektiva godstransporter genom offentlig upphandling. Den starka fordonsindustrin samt fordonsrelaterad forskning ger unika förutsättningar för att Västra Götaland ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. En aktiv klimatplanering kan underlätta för minskad klimatpåverkan från resande i form av ökat kollektivt resande samt större andel resor på cykel. Det växande internationella flygandet utgör en betydande utmaning, där regional turism måste uppmuntras och infrastruktur planeras som främjar tågresor istället för flyg. Sammantaget kan transportsektorn nå noll-utsläpp till år 2045 men detta kräver kraftfulla åtgärder på såväl regional som nationell och internationell nivå. Industrisektorn En betydande del av koldioxidutsläppen från industrin i Västra Götaland kommer från raffinaderier och den petrokemiska industrin. Att ställa om raffinaderierna till bioraffinaderier skulle, givet samma aktivitetsnivå, kräva mycket stora mängder biomassa samt omfattande teknikutveckling och investeringar. Ett alternativ är att göra detta i kombination med elektrifiering av transportsektorn. Möjligen även i kombination med att tillämpa avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) på raffinaderiernas större punktutsläpp. Möjligheterna till utveckling av raffinaderisektorn torde dock till stor del vara avhängig den internationella utvecklingen av fordonsteknik samt Sveriges nationella åtgärder för att uppnå netto-nollutsläpp år Kemiklustret i Stenungsund är också till stor del beroende av fossil råvara för sina produktionsprocesser. Här krävs att dessa industrier successivt kan ställa om till biobaserad produktion. Det pågår ett arbete för att möjliggöra detta, men i vilken grad detta låter sig göras kommer även detta att bero på den internationella efterfrågan på biobaserade produkter. Sammantaget är industrisektorn en del i en internationell utveckling där aktörer i Västra Götaland kan vara föregångare genom att stimulera efterfrågan på biobaserade material och drivmedel genom upphandling samt att etablera testarenor och skapa goda förutsätt- 34

37 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND ningar för innovationer. Viktigt är också att främja hållbar produktion inom andra industrigrenar som verkstads- och tillverkningsindustri, fordonsindustrin och inom detaljhandeln. Här finns stora möjligheter för industri, forskningsinstitut och universitet att gemensamt utveckla design för en hållbar livsstil där Västra Götaland kan underlätta för innovationer och erbjuda testarenor. Energisektorn En tidigare studie 9 har visat att stora mängder landbaserad vindkraft kan installeras inom Västra Götaland till konkurrenskraftig kostnad, men hela denna kapacitet är inte möjlig att använda eftersom det uppstår konflikter med andra intressen. Det finns dock ytterligare möjligheter för expansion av vindkraft här och även havsbaserad vindkraft är intressant på grund av gynnsamma vindlägen. Solelens roll i Västra Götaland är idag marginell och behöver växa. När det gäller expansion av vindkraft och solenergi är det viktigt att ta i beaktande att detta kommer ske inom ramen för utvecklingen av den avreglerade nordiska elmarknaden, vars klimatpåverkan regleras av EUs handelssystem med utsläppsrätter samt det svensk-norska systemet med gröna certifikat. De lokala utsläppen av fossil koldioxid från el- och värmeproduktion härrör framförallt från naturgasanvändning i kraftvärmeverk. Storskalig expansion av variabel förnybar elproduktion i kombination med utfasning av kärnkraften och fossilbaserad elproduktion kommer leda till ökat importbehov av el till Västra Götaland och ge betydande utmaningar både för elnätet i Västra Götaland och för balansering av elproduktionssystemet. Detta kommer troligtvis också leda till ökat behov av variationshantering som bio-baserad kraftproduktion (i t.ex. kraftvärmeverk), lagring av energi och åtgärder på användarsidan i form av efterfrågeflexibilitet ( Demand Side Management ). För värmeproduktion förväntas effektiviseringar i bostadssektorn att minska underlaget för fjärrvärme, vilket till viss del kan komma att kompenseras av ökat bostadsbyggande. En betydande del av fjärrvärmen förses av spillvärme (i avfallseldade kraftvärmeverk, avloppsvärme samt industriell spillvärme), en energitillförsel som kommer att bero på utvecklingen av industrisektorn samt hushållens och industrins avfallsmängder. Inom energiområ- 9 Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term goals. Chalmers, 2015, ISBN det finns betydande möjligheter för oss i Västra Götaland att stimulera utveckling och innovationer genom att tex erbjuda testbäddar och utnyttja att högskolor och institut ligger långt framme inom svensk och internationell energiforskning. Bostäder och lokaler Studier visar på en betydande potential för att minska slutanvändning av energi i byggnadssektorn genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det har uppskattats att det finns en teknisk potential för att minska denna energianvändning till hälften samt att ungefär hälften av denna potential kan uppnås med redan idag lönsamma åtgärder. Detta är viktigt då det finns ett betydande renoveringsbehov av bostäder i Västra Götaland, inte minst av det som brukar benämnas miljonprogrammet. Det kan också konstateras att de flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 redan är byggda, det vill säga att den största utmaningen ligger i den befintliga byggnadsstocken. Även om den direkta klimatpåverkan från minskad energianvändning i byggnadssektorn är ganska liten, så är det viktiga att minska energianvändningen då detta ger lägre uppvärmningskostnader samt indirekta klimateffekter eftersom biobränsle som idag används för uppvärmning kan frigöras till andra sektorer. Det finns också möjligheter till innovationer och testbäddar för smarta hem där till exempel last (elförbrukning) kan flyttas i tid med hjälp av energilager för att på så sätt kompensera för förväntat ökade mängder variabel elproduktion, framför allt vindkraft. Viktigast i denna sektor är kanske ändå att genomföra renoveringar som tar ett helhetsgrepp för att skapa attraktiva miljöer tillsammans med varsamma förtätningar och där flexibilitet i boendet eftersträvas inte minst gäller detta nybyggnation där det finns ett uppenbart behov av mindre och flexibla bostäder. Energieffektiv och hållbar nybyggnation sker till stor del redan idag, men kan uppmuntras ytterligare så att vi i Västra Götaland kan bli föregångare inte minst genom att bidra till att byggandet kan accelerera. Även själva byggprocessens klimatpåverkan är viktig där Västra Götaland kan bidra till test av nya tekniker och klimatsmarta material. Det är även angeläget att bygga socialt hållbart genom t.ex. att skapa en inkluderande miljö med fungerande mötesplatser. Detta förutsätter en samordnad planering som säkerställer tillräckligt med grönområden och avrinning av dagvatten så att översvämningar undviks vid framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. 35

38 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Livsstil En betydande del av dagens klimatpåverkan kommer från konsumtion, inklusive mat. Här måste samhället röra sig mot minskad materiell konsumtion till förmån för ökad tjänstekonsumtion samt ökad andel vegetarisk mat. Den materiella konsumtionen är intimt förknippad med tillväxtekonomin, även om tillväxt inte nödvändigtvis måste betyda ökad materiell konsumtion. Textil, möbler/ inredning och elektronik är varugrupper med stor resursförbrukning samt även ofta tillsatser av giftiga ämnen. Klimatpåverkan från nyproducerade textilier är betydande och Västra Götaland är ett nav för textil avseende design, import och forskning. Här finns inredningsföretag för offentlig miljö och många möbelproducenter. Det finns därför goda förutsättningar för att utveckla såväl resurseffektiv produktion som konsumtion. Speciellt viktigt är designfasen som naturligtvis styr varans utformning. Här finns redan flera pågående projekt kring cirkulära flöden för textilier och möbler. Det finns ett växande intresse av att köpa tjänster för att uppdatera/renovera varor eller att byta/låna med varandra vilket om det utvecklas på ett attraktivt sätt ger goda förutsättningar för en mer hållbar konsumtion. Köttkonsumtion är för många mycket viktig och har stadigt ökat sedan sextiotalet. Även utrikesresande med flyg ökar kraftigt, inte minst på grund av sjunkande priser på flygtransporter (lågprisflyg). Att flyget långsamt blir mer effektivt per personkilometer och på längre sikt kan börja använda viss del förnybart bränsle kommer knappast uppväga trenden med ökande utsläpp om inte detta kombineras med minskat flygande. Det är därför viktigt att identifiera åtgärder som främjar klimatsmarta semestrar inte minst genom att främja lokal turism. Offentliga aktörer i Västra Götaland kan bidra till positiv normbildning genom att öka andelen vegetarisk mat och minska matsvinnet exempelvis inom exempelvis skolor. Att ändra trender i konsumtion och semesterresande är en process som kräver förskjutning i värderingar och normer och det är politiskt svårt att på kort sikt åstadkomma betydande påverkan med direkta styrmedel. Här är det istället viktigt att fånga upp trender som går åt rätt håll samt att göra det lätt att välja rätt. I framtiden är det rimligt att stadsplanering har minskat fokus på etablering av handelsplatser som storskaliga köpcentra och istället ett ökat fokus på hållbart företagande, socialt umgänge och kultur samt underlättande av kollektiva transporter. Program som främjar ett hållbart lantbruk i Västra Götaland är viktigt då detta redan idag är ett område där det sker förändringar kopplat till ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel, närproducerat och ökad andel vegetarisk mat. 36

39 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG I denna bilaga presenteras exempel på möjliga åtgärder inom respektive satsning. Inom alla satsningar listas åtgärder utifrån de fyra arbetssätten. Förslag som kommer från workshops som hölls under dialogprocessen relateras till aktuellt namn/nummer (ex BJR 2) i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland Dessa förslag kan också passa in på ytterligare åtgärder än de angivna. Exempel på viktiga aktörer inom respektive satsning presenteras också. (Observera att detta är exempel på åtgärder och aktörer.) 10 Läs mer om dialogprocessen i Bilaga Götaland-2030.pdf FOKUSOMRÅDE 1. HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram rutiner och initiativ för arbetsplatser som styr mot klimatsmart resande. Till exempel klimatväxling, gröna resplaner och förmåner för anställda som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete. (BJR 8, I 6b, Ö 6) Uppmuntra införandet av resepolicys på arbetsplatser som även innefattar lokala resor, t.ex. korta avstånd: gång, medellängd/bra väder: elcykel, medellängd/dåligt väder: kollektivt alternativt elbil, längre avstånd (annan stad): tåg och buss. Ge anställda ökade möjligheter att arbeta hemma någon dag i veckan. Förstärka den pågående utvecklingen av närtrafik på landsbygden, dels genom att göra den mer känd och dels genom en succesiv utbyggnad. Planera framåtriktat på områdesnivå (t.ex. genom tematiska tillägg till översiktsplaner), så även ekosystemtjänster, gångtrafik och behovet av grönytor liksom sociala kvaliteter vägs in i planprocessen. Forma enhetliga beställarkrav som tar hänsyn till behovet av mångfunktionella ytor för att möta effekterna av ett förändrat klimat vid utveckling av nya bostads- och verksamhetsområden. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Regionplanera i samarbete med kommuner inom frågor som är av regional karaktär med fossiloberoende som viktig målsättning. (BJR 1, Ö ) Utveckla en arbetsmodell med verktygslåda för hur kommuner kan ställa hållbarhetskrav inom översikts- och detaljplaner. (BJR 2+3) Planera för ett jämställt transportsystem både lokalt och regionalt som motiverar och inspirerar till att välja hållbara transportslag nära bostäder, skolor och arbetsplatser. (BJR 1) Bidra till att inspirera och sprida kunskap kring gångtrafikens möjligheter, t.ex. genom seminarier, workshops eller genom att ta fram en regional strategi för ökad gångtrafik. Ta fram särskilda fotgängarprogram på lokal nivå som samlar mål och strategier för arbetet med en ökad gångtrafik, som en del i planeringen för hållbara transporter. Skapa förutsättningar för cykling som enklaste resesätt (Cycle Rapid Transit) i Västra Götaland med ett hela resanperspektiv. Skapa bättre förutsättningar för säker cykelparkering vid bostaden, arbetsplatsen och knutpunkter för kollektivtrafiken samt möjligheter att ta cykel ombord på kollektivtrafiken. (BJR 8, Ö ) Ha miljömålen i fokus i den kommande länstranportplaneringen för åren , t.ex. genom att utöver det ordinarie planförslaget även beskriva ett klimatalternativ. (I 3) 37

40 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Upplåta mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Skyndsamt åtgärda de kartlagda behov och brister som finns i cykelvägnätet beskrivna i underlagen till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland (2016). (BJR 8) Utforma gaturummen främst för cykel och gång med hjälp av låghastighetsområden samt skapa orienterbara stråk för gående till kollektivtrafiken. (BJR 8) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla mobilitetstjänster som ger attraktiva alternativ till bilen. Exempelvis en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen med samtliga färdsätt för effektivare och miljövänligare stadstrafik. Modell finns att hämta från Trafikverkets uppdrag till KTH och Centre for Sustainable Communications 12. (BJR 9) Utveckla cykelinnovationer som ger förutsättningar för ökad cykling. (BJR 8) Utveckla metoder för att få fram grunddata kring gång som transportmedel, att kunna mäta flöden behövs för att kunna planera och prioritera för en ökad gångtrafik. Forskning, innovation och testarenor för utveckling av konstruktioner, användningsområden samt kompetens för mångfunktionella ytor. Utveckla och testa nya koncept för sociala ytor som t.ex. parker på tak. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för ökad cykelpendling genom att satsa på god standard och säkrare och attraktivare cykelvägnät med åtgärder mot dålig beläggning, rullgrus och för snabbare snöröjning och halkbekämpning. (BJR 8) Planera för goda driftsförhållanden på gångnätet för att underlätta för gångtrafiken, särskilt vinterväglaget behöver bli bättre så halkolyckorna kan minskas. Hitta modeller för underlätta spridning av s.k. cykelkök som är socialt engagerande mötesplatser för cykelintresserade i alla åldrar med gör-det-själv-verkstad för dem som behöver laga eller serva sin cykel. Ge barn och ungdomar ökade möjligheter att cykla genom utbildning i säker cykling. Ge möjlighet för cykelutbildning för vuxna, särskilt för 12 Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken (2015). Infofilm: com/watch?v=m28arcul7iy. kvinnor från andra kulturer där det inte är självklart att kunna cykla. Låt cykling bli en del av integrationen. Utöka områden i städer och tätorter där barn kan röra sig på utan föräldrar genom ökad trafiksäkerhet, bl.a. sänkt hastighet, fler cykelvägar och stora lekytor (big playgrounds) i bostadsområden, så att mellanrummen mellan husen blir utrymmen för lek och rörelse samt även rekreation. (I 9) Planera för rymliga gångytor, som inte delas med cyklister, för ökad gångtrivsel (s.k. walkability). Underlätta för invånare att delta i planeringen av sin närmiljö för att skapa grönstruktur (gräs, träd, buskar) som ger svalka och solskydd, tar hand om regnvatten och samtidigt skapar trevliga gårdsmiljöer. En utformning med kullar och diken skapar en mer naturlik miljö som också ökar viljan att använda närmiljön som uterum. Underlätta för att på mindre orter använda befintliga, allmänna lokaler som t.ex. bibliotek, kulturhus och föreningslokaler till distansarbetsplatser och möjlighet att ladda elfordon samt för andra funktioner som till exempel föreningsmöten och uthämtning av matvaror. (BJR 7) Exempel på viktiga aktörer: arbetsgivare, bostadsbolag, fastighetsägare, ideella organisationer, kommunalförbunden, kommuner, Länsstyrelsen, skolor, studieförbund, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västtrafik, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.2. Accelererad omställning till fossilfria fordon EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ställ klimatkrav vid all upphandling/inköp av fordon och transporter, för budtransporter undersöks även möjligheten att handla upp bud med el-lastcykel. (FE 8) Samarbeta mellankommunalt för en gemensam upphandling av fossilfria tjänstefordon. Utöka antalet bilpooler med fossilfria bilar på arbetsplatser. Påskynda kollektivtrafikens fortsatta övergång till förnybara drivmedel och el med minimala koldioxidutsläpp. (FE 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärveten- 38

41 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG skaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stötta delregionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur och främjande av användning av förnybara bränslen samt produktion av biogas och gasfordon. (FE 8, Ö ) Samordna utbyggnaden av snabbladdning, semi-snabbladdning och standardladdning, både på nationell och på regional nivå. Starta utbyggnaden av infrastruktur för snabbladdning av elbilar längs med riksväg 40. I förlängningen kan utbyggnad ske till Jönköping och sedan vidare till Stockholm. (Ö 22) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla större teknikneutrala system för förnybara fordon och drivmedel i samverkan mellan många kommuner. (Ö ) Använda bilpooler som testbädd för ny fordonsteknik och laddningsinfrastruktur. Utveckla Electricity 13 för att demonstrera framtidens klimatsmarta transportkedjor. Utveckla biogasens möjligheter och användningsområden. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för invånare att använda fossilfria fordon, elcyklar i olika varianter via hyrsystem, pooler och delandeplattformar. (Ö 18+19) Skapa tysta stadsdelar och transportkorridorer för att demonstrera framtidens Electricity. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: bilkooperativ, fordonsindustrin, ideella organisationer, kommersiella bilpoolsföretag, kommunerna, Länsstyrelsen, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.3. Effektiva godstransporter EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Satsa på att Västra Götaland blir en högklassig hållbar transport- och logistikregion, både vad det gäller långväga transporter med också närtransporter i tätorterna. Upprätta en godsstrategi med stor förankring i kommunerna och näringslivet som bidrar till att minska och effektivisera godstrafiken. Skapa en miljölogistisk delegation med statsstöd. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för uppställningsytor för lastbilar och trailers utanför Göteborgs stad. Detta för ökad samlastning, ökade laddmöjligheter, minskad trängsel och minskade utsläpp samt säkerhet och trygghet för chaufförerna. (I 8) Utveckla goda möjligheter för när- och kustsjöfart samt inlandssjöfart. Öka kapaciteten på järnvägen genom elektrifiering av viktiga godsstråk och noder. (Ö 15) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa pilotprojekt för citynära godsterminaler med målet att effektivt kombinera lastbilar med fossilfria fordon som är anpassade för stadskärnor. Innovationer behövs främst inom lokalisering av terminaler och affärsmodeller. Testa och utvärdera nya fartyg och terminaler för citylogistik på vattenvägar. Initiera logistikforskning med fokus på hållbara godstransporter. Utveckla och demonstrera första elvägen (för godstrafik) genom Västra Götaland t.ex. mellan Göteborg och Borås. (Ö 22)

42 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Minska behovet av transporter när efterfrågan på färre produkter men med högre kvalitet ökar. Stödja utvecklingen av enklare godstransporter i städer med hjälp av exempelvis lastcykel. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: hamnarna, handeln, kommunerna, Länsstyrelsen, transportföretag, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram strategier som uppmuntrar till tjänsteresor utan flyg. Skapa förutsättningar att delta digitalt vid arrangemang av möten och seminarier. Locka turister till Västsverige från platser varifrån det är lätt att ta sig hit på ett klimatsmart sätt (t.ex. Stockholm- Oslo-Malmö-Köpenhamn). Satsa på marknadsföring och utveckling av nya attraktioner, resmål och deltagarevenemang så att en resa till Västra Götaland kan ersätta en utlandssemester med flyg. (VOT 9) Inspirera anställda att semestra i Västsverige, t.ex. genom att erbjuda dem ett gratis Västtrafik regionen-runt kort. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Investera i nya och förbättrade järnvägsförbindelser som leder till bättre möjligheter att nå olika europeiska resmål via tåg. Skapa attraktivare tätorter med god tillgång till natur, kultur och evenemang för att minska behovet av att resa långt bort på semestrar, samt för att attrahera besökare. (VOT 9) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla nya affärsmodeller och tekniska lösningar som gör utlandsresor med tåg, buss, elbil och cykel mer attraktiva i framtiden. Initiera forskning om semestrande, t.ex. avseende hinder och drivkrafter för klimatsmarta semesteralternativ samt ekonomiska konsekvenser av att svenskar i större utsträckning skulle välja att semestra i Sverige. Undersöka hur behovet av omväxling, naturupplevelser, kulturella möten och möten med nya människor kan tillfredsställas utan att behöva flyga lång bort, t.ex. genom nya aktiviteter eller genom virtuell verklighet. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för fler att välja att semestra på hemmaplan genom att informera om och marknadsföra nya västsvenska aktiviteter, attraktioner, resmål och deltagarevenemang. Detta ökar också möjligheterna för dem som inte har råd med kostsamma utlandssemestrar. (VOT 10) Utveckla ett system för klimatinformation om olika semesteralternativ som bland annat visar klimatfördelarna med närturism eller längre resor med buss och tåg. Utveckla aktiva och attraktiva lokalsamhällen där människor upplever det meningsfullt att bo och leva och därmed är i mindre behov av att resa långt bort på semestern. Stödja att människors arbete kan vara anpassat till en nivå var och en anser som rimlig. Detta gör människor mindre utarbetade och att de har mindre behov av att åka långt bort för att vila upp sig. Det gör också att människor kan ha möjlighet att vara bortresta under en längre period när långresor väl görs, istället för flera kortare resor. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I , BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arbetsplatser, besöksnäringen, kommunerna, Länsstyrelsen, Turistrådet Västsverige, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, m fl. 40

43 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG FOKUSOMRÅDE 2. KLIMATSMART OCH HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.1. Minskat matsvinn EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Minska matsvinnet i egna organisationer. Hela kedjan berörs, från en god planering till servering samt svinn hos matgäster är angeläget. (VOT 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att matrester som ändå uppstår kan nyttiggöras genom exempelvis biogasproduktion. Rötresterna innehåller växtnäring som kan användas i jordbruket. Den kommunala avfallsplaneringen spelar en avgörande roll för om detta ska lyckas eller inte. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att minska matsvinnet. Alla livsmedelsaktörer längs hela livsmedelskedjan behöver involveras för att hålla nere mängden matsvinn. Främja innovativt tänkande och utveckling hos livsmedelsaktörer som innebär att mängderna matsvinn minskas. Säkerställa en god livsmedelshantering så att matrester kan tas om hand och serveras vid ett annat tillfälle eller bli ingrediens i nya rätter. Ta tillvara och förädla restprodukter inom livsmedelsindustrin som kan bli bra ingredienser i andra produkter. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Uppmuntra invånarnas matintresse genom att lyfta fram matens värde från jord till bord så att människor värnar om råvarorna och minskar matsvinnet. Ett sätt att göra detta är att fler människor får en egen upplevelse av hur mat produceras, t.ex. genom att odla. Se till att restauranger erbjuder olika storlekar på portioner och erbjuder doggy bag för den som inte orkar äta upp. Beställa maten på restauranger en dag i förväg för bättre planering av råvaror. Stötta olika former av ideella initiativ och företag som utvecklar system för att ta hand om matsvinn. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I , BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, livsmedelsföretag, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.2. Främja hållbart lantbruk EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Kraftsamla gemensamt kring strategiska frågor som gäller hållbart västsvenskt lantbruk samt det västsvenska vatten- och fiskebruket. Detta dels via fördelning av åtgärdsmedel, dels i ordinarie verksamhet. Vidare även i påverkansarbete gentemot centrala myndigheter, departement och politiska aktörer. Använda utvecklingsresurser för innovation, entreprenörskap mm. för att stödja organisationer och företag som vill driva omställningen till fossiloberoende livsmedelsproduktion. Kunskapsleverantörer och stödstrukturer finns uppbyggda så förutsättningarna är goda. Främja företag och initiativ som vill utveckla produktion och förädling av vegetariska eller hållbara marina livsmedel. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för 41

44 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att jordbruksmark i första hand används för livsmedelsproduktion. (BJR 5) Sätta aktiviteter inom Landsbygdsprogrammet i ett större klimatsammanhang för att undvika suboptimering och målkonflikter. Prioritera markvårdsinsatser för att möjliggöra minskade utsläpp och samtidigt skapa klimatanpassningsnytta, detta optimeras genom samtidiga insatser för minskade utsläpp och klimatanpassning. Behålla en rimlig produktionsnivå för att säkerställa livsmedelstillgång vid eventuella kriser. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Hitta incitament och finansieringslösningar för de investeringar som är nödvändiga för omställningen till fossilfritt jordbruk och ökad andel vegetarisk produktion. De tekniska lösningar som behövs för att göra livsmedelsproduktionen oberoende av fossil energi finns redan men behöver introduceras i praktiken. (BJR 5) Stödja innovationer för ökad kolinlagring och minskade förluster från organogena jordar. Det gäller minskade utsläpp från kvävehantering (generellt ökad kväveeffektivitet) och minskade utsläpp av lustgas. Här finns teknikutveckling att bejaka dels i analysmetodik, dels i precisionsodling. Främja forskning och innovationer för ett långsiktigt hållbart och klimatanpassat lantbruk, både anpassning och utsläppsminskning. Det finns innovationer i den lilla skalan men det krävs en systemansats. Det finns även utvecklingsmöjligheter att pröva i ökat samarbete mellan olika lantbrukare och/eller mellan lantbrukare-förädling-försäljning-konsument. Främja forskning och utveckling av skonsamma fiskeredskap. Det hållbara fisket längs både kust och i utsjön bygger på att endast fånga målarten i rätt storlek och mängd. Samverkan med näringen, trälbinderier samt redskapsforskare kan ge snabba och konkreta resultat. Främja forskning och utveckling för hållbart vattenbruk. Både Bohuskusten och Vänern har förutsättningar för hållbart vattenbruk. Det pågår en utveckling av nya metoder som blir effektivare och mer skonsamma. Odling av musslor och andra blötdjur ger dessutom miljövinst redan i produktionen. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka möjligheterna för att kunna bo på landsbygden genom att vidmakthålla och utveckla basala samhällsfunktioner i mindre tätorter. Underlätta så att outnyttjade ytor i städerna, exempelvis tak och ödetomter, nyttjas som odlingsytor, vilket kan öka kunskapen och förståelsen kring odling och matproduktion i städerna. Utöka samarbetet mellan konsumenter och lantbrukare i stadens närhet genom att underlätta olika former av direktförsäljning och samarbete. Det kan vara att främja andelsodling, vilket innebär att privata småodlare hyr mark för egen odling på en gård, så kallad land sharing. Andra exempel är att främja gårdsförsäljning och andelsjordbruk, som innebär att konsumenten i förväg köper en del av produktionen. Stödja lokala initiativ, exempelvis föreningar, som vill utveckla småskaliga odlingsmetoder som kräver mindre energi och arbetsinsats, såsom skogsträdgårdar, odling utifrån principer för permakultur och odling av perenna grönsaker. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: Agroväst, ideella organisationer, kommuner, lantbruksföretag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Länsstyrelsen, universitet, högskolor och forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.3. Mer vegetariskt på tallriken Exempel på åtgärder: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Förändra normer och skapa efterfrågan genom att beställa vegetariskt på möten och evenemang. 42

45 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Begränsa mängden animaliskt protein genom att komplettera med vegetariskt protein för att uppfylla näringsbehovet i egna restauranger. Säkerställa att skolan ger barn och ungdomar kunskap om klimatsmarta matvanor. Integrerat program längs hela skoltiden kan vara en del i arbetet. Inspirera kommuninvånarna till klimatsmarta matvanor. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Uppmuntra till att klimatberäkningar av måltider införs på bred front inom såväl offentliga som privata restauranger. (Ö 20) Säkerställa att jordbruksmark avsätts för odling för att tillgodose ökad efterfrågan på vegetariskt mat. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Göra satsningar tillsammans med privata restauranger för att väcka intresse för vegetariska måltider och miljö- och klimatanpassning av menyer. (VOT 6) Öka satsningarna på produktutveckling som svarar upp mot det ökande intresset för vegetarisk mat, exempelvis vegofärs från gamla spannmålssorter och företag som använder bönor som råvara. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Initiera projekt som ökar andelen vegetarisk mat i restaurangbranschen. Gynna vegetariska restauranger och food-trucks där det är möjligt. Stötta ett kunskapslyft inom vegetarisk matlagning och inspirationsmenyer för gäster. (VOT 6) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, Länsstyrelsen, restaurangsektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Inkludera klimatkostnad i upphandling/inköp av varor och tjänster. (VOT 1) Ställa klimatkrav på all upphandling/inköp av fordon och transporter och bränslen. Uppmuntra innovationsupphandling som stimulerar utveckling av biodrivmedel och förnybara material. (BI 10, Ö 15) Samverka längs varukedjan från råvara och framåt som leder till att plastföretagen utvecklar och tillverkar varor av förnybar plast. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en stark och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för en infrastruktur för olika förnybara drivmedel. Skapa förutsättningar för logistik och anläggningar för materialåtervinning av plaster. Utveckla industriell symbios där ett företags avfall kan bli en annans råvara. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Samverka med etablerat näringsliv, start-ups samt forsknings- och utvecklingssektorn om testarenor för energieffektivitet samt förnybara råvaror, drivmedel och färdiga produkter. Utveckla förnybara material och drivmedel, i och utanför Västra Götaland, som ger lönsamma affärer. (BI 1+3+9) Verka för ökad primärproduktion från den akvatiska miljön inom den biobaserade ekonomin. (BI 2, Ö 4) Verka för mer byggnation av flerfamiljshus och kommersi- 43

46 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG ella lokaler i trä samt byggnadsmaterial i trä. Utveckla textilier baserade på biomaterial. Utveckla och efterfråga förnybar plast. Etablera ett returraffinaderi för plastavfall för ny råvara. (BI 5) Nya former för affärsutveckling underlättar kapitalintensiv omställning till förnybara material. (BI ) Infrastruktur för cirkulär ekonomi i Västsverige som innefattar kartläggning, rådgivning, handelssystem mm så företags restprodukter kan bli råvara hos någon annan. (BI 8) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Verka för ökad användning av förnybara drivmedel samt förnybara material inom exempelvis byggnation och fastighetsunderhåll. Sortera ut plastprodukter med giftiga kemikalier för barn och efterfråga förnybara giftfria alternativ. Anpassa affärernas utbud så det är lätt att göra rätt val och välja biobaserade produkter. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av ex styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: kommunerna, näringslivet, universitet och högskolor, science parks, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Öka efterfrågan på att hyra produkter istället för att köpa. Funktionsupphandling, där tillverkaren behåller ägandet av produkter som hyrs ut, ger goda förutsättningar för uppdatering och materialbesparingar. Alternativt hyresavtal från en förmedlare. Initiera innovationsupphandlingar för att skapa efterfrågan på nya sätt att lösa behov av produkter eller utveckla en tjänst som inte finns idag. Ge tillgång till resurser som finns i organisationen/samhället till andra aktörer när de inte används inom den ordinarie verksamheten (exempelvis lokaler, bilar, varor mm.) (VOT 2) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stimulera tjänster och upplevelser som ger levande närsamhällen istället för externa köpcentra vid etableringar och näringslivsutveckling. Utforma avfallsplaner så att satsningar som förebygger avfall inom textilier, möbler och elektronik initieras. Stimulera kulturplaner som bidrar till arrangemang, föreningsliv m.m. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa en plattform och utveckla arbetet för en delandeekonomi. (VOT 2) Utveckla ett stimulanskort Green Card som ger morötter vid hållbar konsumtion. Ett exempel finns från Stuttgart där familjer som inte hade bil fick gratis kollektivtrafikkort. Flera tjänster/produkter kan adderas. (VOT 3) Ge företags- och projektstöd för produktutveckling till företag som tydligt kan visa en produkt- och affärsutveckling som bidrar till resurseffektivisering. Prioritera design för re-design, där produktutveckling och affärssystem sker på ett resurseffektivt sätt för att lätt kunna uppdateras, tillsammans med tjänsteutveckling som minskar varukonsumtion. Textil, bygg, inredning och elektronik är prioriterade sektorer. Utveckla Västsverige till ett nationellt/internationellt nav för hållbara textilier utmed hela värdekedjan. Från designprocess till uppdatering i flera led, effektiv insamling som ger förutsättningar för ny produktutveckling. Nya affärsmodeller utvecklas och medvetenheten höjs bland såväl invånare som företag. (VOT 10) Utveckla samhällssystem och företagsutveckling som underlättar för konsumenter att få tillgång till tjänster istället för att köpa produkter. En saluhall för hållbar kon- 44

47 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG sumtion etableras där såväl spillmaterial som återvunna produkter kan byta kunder. (Regeringen har tillsatt utredningar kring såväl delningsekonomin och REP-avdrag under vintern 2015/2016.) (VOT 5+11) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka satsningar på evenemang, möten mm som skapar attraktivitet och lockar invånare och besökare. Utveckla samhällshubbar med digitala och fysiska plattformar som en arena där människor kan dela, uppdatera och cirkulera varor och tjänster, samt utveckla nya förslag som underlättar hållbar konsumtion på ett smidigt och attraktivt sätt. (BJR 7) Stödja butiker och andra arenor som säljer resurssnåla tjänster istället för fler produkter. Till exempel stylisttjänster i vintagebutiker, skomakare i skoaffären, mötesplatser där hantverkare hjälper till att uppdatera med REP-avdrag. (VOT 5) Utveckla investeringar och nya affärer där alla kan bli investerare eller procumers genom olika finansieringsformer som gröna obligationer, crowfounding mm. (Ö 2) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: handeln, hantverksyrken, institut, kollaborativa initiativ, science parks, secondhandbutiker, universitet och högskolor, tjänstesektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Skapa förutsättningar inom offentlig sektor som underlättar en hållbar livsstil genom olika styrmedel, exempelvis taxor eller planering. (BJR 6) Utforma offentliga miljöer, ute och inne, på ett hållbart sätt som skapar efterfrågan på hållbara val och utvecklar marknaden mot hållbara produkter och tjänster. Aktivt utveckla företagssamverkan mellan olika företag/ branscher som tillsammans kan attrahera människor inom samma målgrupp till hållbara val. Skapa förutsättningar för anställda som vill gå ner i arbetstid eller bidra till volontärarbete. (VOT 4) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Utveckla en samhällsplanering som syftar till att människor på ett enkelt och attraktivt sätt kan leva ett klimatsmart liv. Nyttja ytor (lokaler och mark) i samhällen mer flexibelt vilket kan ge utrymme för gemensamma aktiviteter som distansarbetsplatser, odling, evenemang mm. (BJR 6+7) Utveckla decentraliserad förtätning på landsbygden för att öka förutsättningar för service, samåkning mm. på samma sätt som i staden, så det blir enklare att bo på landet. Stimulera näringslivsutveckling som attraherar företag/ tjänster som bidrar till klimatsmarta lösningar för lokal utveckling. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Initiera en kraftfull satsning på att utveckla insatser som bidrar till att underlätta en hållbar livsstil. Det behövs en gemensam plattform med ökad forskning och fler testarenor som speglar regionens olika förutsättningar. En sådan bör utgå från ett tvärsektoriellt perspektiv som också belyser normer, beteenden och värderingar för en hållbar livsstil tillsammans med praktiska demoprojekt i samhället. Starta nya innovationer/testbäddar som utgår från frågeställningar som syftar till att stimulera och underlätta hållbara beteenden, samt synliggöra och förbättra dessa utifrån hela värdekedjan. Till exempel för cyklister underlättas bra cykelförutsättningar i samhället i kombination med cykelförmåner på jobbet, samt ny produktutveckling 45

48 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG av såväl cyklar som tillbehör som underlättar cykling. Stimulera produkt- och tjänsteutveckling som gynnar en hållbar livsstil. Likaså system för att sälja och köpa begagnade produkter. Utveckla innovationshubbar öppna mötesplatser/verkstäder med professionell handledning där visioner omsätts i idéer men även praktiskt utförande av framtidens produkter och tjänster. Detta är platsen där till exempel modets motsvarighet till Tesla har möjlighet att kultiveras. (VOT 12) Inrätta en omställningskommitté med forskare/ideella aktörer som är rådgivande för en innovationsfond med stöd till idéutveckling och projekt som kan gå lite utanför konventionella ramar och bli framgångsrika i omställningen till fossiloberoende. (BJR 4) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Stimulera pilotprojekt i kommuner och lokalsamhällen kring initiativ som delandeekonomi, att fixa livspusslet på ett klimatsmart sätt, flexibla bostäder, samhällshubbar för lokala co-working space med mera. Samhällen och stadsdelar i hela regionen är den centrala testarenan där vi kan förena ökad attraktivitet med design för en hållbar livsstil. (BJR 7) Aktivt arbete för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arkitekter, designer, institut, produktutvecklare, science parks, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER SATSNING 4.1. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Genomföra en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsföretag och byggbolag i Västra Götaland om att tillsammans gå längre än Boverkets riktlinjer och bygga energismarta, mindre och prisvärda bostäder, t.ex. med plushusteknik och solelproduktion. (Ö 7) Samla aktörer från alla delar av kedjan inom solenergi från policymakares/beställare till driftsansvariga och anta en strategi för solenergi i både befintlig och ny bebyggelse. (Ö 12) Se till att alla nya offentliga byggnader ska kunna vara energiproducenter genom att de förses med gröna tak eller solcellstak. (FE 6) Skapa en solenergiplattform för att stötta introduktionen av solenergi i Västra Götaland både för befintlig bebyggelse och för nyproduktion. (Ö 12) Initiera en regional kunskapssatsning i syfte att radikalt minska byggprocessens klimatpåverkan i samverkan med beställare, byggbolag, projektutvecklare samt kommuner. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Integrera kommunala klimatstrategier i planprocessen för att säkerställa minimal klimatpåverkan från den nybyggda miljön. (BJR 3) Utforma detaljplaner för att medge ett mer hållbart byggande. Utnyttja möjligheten att ställa krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunalt ägd mark. Låta en kommande regionplanering stödja kommunerna i hållbar planering för bl.a. boende. (BJR 1) Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö, i synnerhet åtgärder som främjar byggnadsintegrerade system som smälter in i bebyggelsen. Stödja insatser för opti- 46

49 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG mal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Stödja demonstrationsprojekt inom hållbart byggande, t.ex. en uppskalning av HSB s.k. Living Lab-projekt. Initiera och stödja projekt kring smarta hem och byggnader med koppling till variationshantering för storskalig integration av variabel elproduktion ( Demand Response - åtgärder). Detta kan kopplas till ett expanderat Electricity där smarta laddningsstrategier för fordon används för variationshantering. Skapa en testarena för morgondagens multifunktionella byggnader med gröna tak och fasader. Främja innovationer och testarenor för andra byggmaterial än betong och stål för husbyggnation. Utveckla metoder för smart byggnadsanvändning. Användningen av befintliga byggnader förändras, såväl genom mer flexibel användning över dygnet och genom smartare användning av utrymmet. (Ö 14) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Säkerställa att energibesparingsfrågan inte ses i ett isolerat perspektiv utan i en helhet där klimatsmart renovering och nybyggnation sker integrerat med att förbättra den inre och yttre boendemiljön se bland annat Gårdstensprojektet v2.0. Underlätta för boende i nya bostadsområden med miljöprofil som t.ex. plusenergihus och passivhus genom olika former av ekonomiska styrmedel som tomtrabatter, bonusar och bidrag. Underlätta för människor som är intresserade av att bo i alternativa boendeformer, tex. gemenskapsboenden som kollektivhus, ekobyar eller sk. tiny houses (flexibla små hus, ofta på hjul). Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 4.2. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram möjligheter för de kommunala bostadsbolagen att vara föregångare när det gäller att skapa integrerade renoveringar där såväl energieffektivisering som förbättrad inne- och utemiljö inkluderas. Synliggöra spjutspetsteknik och goda exempel inom energieffektiv renovering av miljonprogramsområden i kombination med informationsspridning om stödmöjligheter. Öka takten när det gäller att utbilda och stötta fastighetsägare i energieffektiviseringsåtgärder. Undersöka möjligheterna att låta kommunen subventionera energieffektiviseringsåtgärder vid renoveringsprojekt inom det kommunala bostadsbeståndet. Detta skulle kunna ske genom att i ägardirektiv till de kommunala bostadsbolagen ge ett samhällsuppdrag inom området. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Undvika suboptimering i förhållande till andra mål vid renovering, t.ex. att behålla och värna kvartersbutiker i bottenplanet på flerfamiljshus vid renovering, istället för att göra om dem till bostäder. Detta eftersom det bl.a. ökar behovet av vardagliga resor och minskar trivseln i bostadskvarteren. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa testbäddar för effektiv renovering som görs i ett helhetsperspektiv för att både åstadkomma flexibilitet, god bebyggd miljö och energieffektiviseringar som en del i en hållbar stadsplanering. Ett gott exempel är bland annat Brogården i Alingsås. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för att kunna samutnyttja befintliga allmänna lokaler som bibliotek, kulturhus, skolor, föreningslokaler mm. för många olika aktiviteter. (BJR 7) 47

50 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sträva efter att renoveringar även bidrar till att skapa lokala mötesplatser som verkar stödjande för en hållbar livsstil och ett gott liv. Ett exempel kan vara att bygga växthus i anslutning till äldreboenden och sjukhus vilket kan skapa varma rum för gemenskap och där även viss mat kan odlas. Underlätta för invånare som vill renovera på ett klimatsmart sätt och med hållbara metoder, som exempelvis med material som halm och lera. Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. 48

51 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1 49

52 nfullmäktiges sammanträde den 19 september Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : RS Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030_s _1_1

53 tra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen 10 (52) Protokoll från regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige antar policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav den 8 mars 2016, 71, regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll. Uppdraget gavs i samband med att regionstyrelsen lämnade svar på revisorskollegiets rapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser delsyfte 1. Västra Götalandsregionen har flera befintliga styrande dokument som rör styrning och kontroll. Det finns dock ett behov att på en övergripande, samlad nivå beskriva vilka styrande principer som gäller. Beredning Policyn har remitterats till samtliga nämnder och styrelser. Ägarutskottet har behandlat ärendet den 14 juni Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 27 juni Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 160 Ägarutskottets beslut , 61 Tjänsteutlåtande daterat Policy för styrning Sammanställning_remisser Skickas till+policyn Samtliga nämnder, styrelser och majoritetsägda bolag i Västra Götalandsregionen för genomförande johan.flarup@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

54 fullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning styrning i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 115 Diarienummer: RS Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Dokumentet ersätter: nytt dokument

55 fullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning styrning i Västra Götalandsregionen 2 Sammanfattning Policy för styrning omfattar Västra Götalandsregionens samtliga nämnder och styrelser och majoritetsägda bolag. Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i Västra Götalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkt i kommunallagen och dess bestämmelse om nämndernas ansvar för verksamheten och att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Policyn lägger grunden för styrande dokument/styrning på en mer detaljerad nivå

56 fullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning styrning i Västra Götalandsregionen 3 Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Policyn innehåller grundläggande principer för styrning i Västra Götalandsregionen. Policyn gäller för nämnder, styrelser och kommittéer samt majoritetsägda bolag. I detta dokument skrivs fortsättningsvis nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska ha en styrning av verksamheten som säkerställer att värde för invånarna uppnås. Det innebär att; uppdrag fullgörs och mål uppnås i enlighet med regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdrag genomförs gällande lagar och andra författningar följs styrande dokument för Västra Götalandsregionen efterlevs verksamheten är effektivt och ändamålsenligt organiserad det finns fastställda processer för intern kontroll Nämnders och styrelsers styrning ska vara tillräcklig för att planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser genomföra verksamheten följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Intern kontroll är en del av styrningen i Västra Götalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebär ett strukturerat arbetssätt som integreras i organisationen. Riktade kontrollåtgärder utförs för att inom rimliga gränser säkerställa att styrningen är tillräcklig, att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Den ska även säkerställa att regler och riktlinjer följs samt att rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig. Den interna kontrollen ska vara ett redskap för ständig förbättring genom att identifiera, värdera och hantera risker följa upp, rapportera och åtgärda risker och avvikelser Regionstyrelsen beslutar om de riktlinjer som behövs för att stödja policyns intentioner.

57 fullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning styrning i Västra Götalandsregionen 4 Styrprinciper i Västra Götalandsregionen. Den politiska organisationen beslutas inför varje ny mandatperiod. Av det beslutet framgår fördjupad beskrivning av styrprinciper till exempel ägare, beställare och utförare. Regionfullmäktige i relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktige tillsätter de nämnder och styrelser som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter 1. Regionfullmäktige beslutar om reglementen för nämnders/styrelsers verksamhet och arbetsformer. I reglementen fördelas och förtydligas ansvar och förutsättningar. Regionfullmäktige beslutar även om ägardirektiv för de majoritetsägda bolagen. Regionfullmäktige ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer 2 för verksamheten, budget och andra styrande dokument. Nämnder och styrelser ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Regionfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. Regionstyrelsen i relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för Västra Götalandsregionens samlade verksamhet. Samordningsansvaret utövas exempelvis genom att regionstyrelsen är Västra Götalandsregionens personalorgan, att man ansvarar för medelsförvaltningen och att man beslutar om gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställa en sammanhållen, ändamålsenlig och effektiv styrning av Västra Götalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av verksamheter som bedrivs i egen regi. Regionstyrelsen beslutar om riktlinjer för verksamhet i egen regi utifrån regionfullmäktiges eller behöriga nämnders inriktningsbeslut. Regionstyrelsen svarar för ägarstöd till verksamheter i egen regi samt övergripande samordning av stöd- och servicefunktioner. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen i egenskap av vårdgivare för hälso-och sjukvårdsverksamheter i egen regi. 1 Med nämnder och styrelser avses även kommittéer och beredningar. Hel- och majoritetsägda bolag regleras i särskilda beslut. 2 Västra Götalandsregionen har en beslutad struktur för styrande dokument. Begreppet riktlinjer i kommunallagens mening motsvaras i den beslutade strukturen av vision, måldokument, policy, budget samt plan beslutad av regionfullmäktige.

58 fullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RHK Protokollsutdrag Regionfullmäktige - Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning styrning i Västra Götalandsregionen 5 Relationer mellan nämnder och styrelser samt andra aktörer Utifrån det ansvar som regionfullmäktige har fördelat tecknar nämnder och styrelser; överenskommelser med varandra. avtal med andra aktörer. Beställningar och uppdrag, i form av överenskommelser, tecknas inom Västra Götalandsregionen eller med av Västra Götalandsregionen majoritetsägda bolag. Överenskommelser mellan nämnder och styrelser ska föregås av samråd och ömsesidigt bekräftas inom fastställd tidsram. Avtal med andra aktörer kan tecknas efter upphandling eller inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom ramen för dels det statliga uppdraget att bedriva regional utveckling och dels för kulturområdets samverkansmodell ges också uppdrag till externa verksamheter. Avtal kan dock slutas med såväl enskilda som kommuner och myndigheter på andra grunder inom ansvarsområdet. Relationen till nämndens/styrelsens förvaltning Nämnder och styrelser styr verksamheten genom att besluta om bland annat detaljbudget, instruktion till förvaltningschef/vd samt riktlinjer och rutiner. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överföra beslutsrätt till annan. Nämnder och styrelser ska även säkerställa den egna styrningen genom löpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschef eller VD ansvarar under nämnd/styrelse för att uppdraget utförs.

59 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning EN INSPIRATIONSSKRIFT

60

61 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning EN INSPIRATIONSSKRIFT

62 Upplysningar om innehållet: Björn Kullander, Tyra Warfvinge, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN: Text: Gullers Grupp Foto: Adam Haglund, Scandinav, Maskot, Josefina Fogelin, Casper Hedberg, Tommy Andersson, Rickard L Eriksson, Hans Alm Produktion: Advant Produktionsbyrå

63 Förord Inspirationsskriften du håller i din hand handlar om hur mänskliga rättigheter kan integreras i en kommuns, landstings eller regions styrning och ledning. Till vardags kan det vara lätt att glömma, men mänskliga rättigheter är en grundbult för hela vår verksamhet, och kan användas både som mål och medel för en bra och jämlik välfärd. Med hjälp av ett människorättsperspektiv kan vi bland annat bli bättre på att bjuda in dem vi är till för att delta, få en guide för prioriteringar, fatta bättre beslut, möjliggöra ökad livskvalitet och undvika att diskriminera personer eller grupper. Detta kan i sin tur bidra till ökad tillit, både mellan människor och till det demokratiska systemet. Men, för att arbetet inte ska vara beroende av eldsjälar är förankring i ledningen och styrningen central. Här har inte minst vi förtroendevalda en viktig roll genom att sätta mål och efterfråga resultat, och bidra till det perspektivskifte som behövs. Det handlar om att förstå vilka skyldigheter för att säkerställa mänskliga rättigheter som kommuner, landsting och regioner faktiskt har, och att sätta medborgarna rättighetsbärarna i centrum. Denna skrift beskriver hur några kommuner, landsting och regioner på olika sätt har jobbat med människorättsperspektivet i just ledningen och styrningen, listar tips och råd samt ger några olika och förhoppningsvis intressanta perspektiv ifrån olika delar av politik, förvaltning och akademi. Målgruppen är bred: för er som redan har kommit en bit på väg i arbetet eller för er som just är på väg att starta. Ett stort tack till alla deltagare och medverkande i utvecklingsarbetet Mänskliga rättigheter i styrning och ledning som på olika sätt har bidragit till att forma ett viktigt underlag för det fortsatta människorättsarbetet på lokal och regional nivå i Sverige! Stockholm i september 2017 Emil Broberg 3:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

64 Innehåll 7 Inledning 9 Vad är mänskliga rättigheter och vem omfattas av dem? 9 Vem ska garantera att de mänskliga rättigheterna efterlevs? 10 Hur ska de mänskliga rättigheterna garanteras? 10 Mänskliga rättigheter i svensk lagstiftning 11 Mänskliga rättigheter är både mål och medel 13 Kapitel 1. Rättighetsprinciper att göra mänskliga rättigheter 13 Icke-diskriminering 15 Jämlikhet 15 Delaktighet 16 Inkludering 17 Transparens 17 Ansvar 19 Kapitel 2. Mänskliga rättigheter är grunden i samhällsbygget 25 Kapitel 3. Framgångsfaktorer i arbetet 26 Låt rättigheterna utgöra grunden för verksamheten och använd rättighetsprinciperna som vägledning 26 Skapa delaktighet och involvera fler 27 Nyttja potentialen i att sätta individen istället för organisationen i centrum 27 Underlätta med hjälp av struktur och människorättsspråk 27 Våga ta steget mot ett perspektivskifte 28 Skapa möjligheter för ansvarutkrävande 28 Följ upp och analysera med rättighetsglasögon 31 Kapitel 4. Inkludering och utbildning framgångsfaktorer för VGR 32 Viktigt att snabbt bli konkret 33 Ökade kunskaper ger större förståelse 33 Lyssna på invånarna 34 Inkludering som gett resultat

65 37 Kapitel 5. Umeå satsar på kompetens utveckling och analysverktyg 38 Viktigt att veta vilka krav mänskliga rättigheter ställer på kommunen 39 Kompetenshöjning måste till 40 Svårt att kommunicera mänskliga rättigheter 40 Kompetenshöjning genom webbutbildning 41 Analysverktyget svarar på hur 43 En fråga, tre svar 45 Kapitel 6. Göteborg valde tillgänglighet som mål och metod 46 Stora utmaningar 46 Valde tillgänglighet 47 Metodstöd för styrning och ledning 48 Frågor stöttar arbetet 49 Kan användas av andra inom staden 49 Viktigt med avgränsning 50 Begreppsförvirring 51 En fråga, tre svar 53 Kapitel 7. Människorättsarbete skapar stolthet i Region Kronoberg 54 Väl politiskt förankrat 55 Grunden är fyra huvudområden 57 Policyn i styrning, ledning och budget 58 Uppföljning 58 Så organiserades arbetet med att ta fram policyn 59 En fråga, tre svar 61 Kapitel 8. Botkyrka jobbar med både struktur och kultur 62 Struktur och kultur två viktiga ben 63 Fråga om värdighet kan ge riktning 64 Förändrade synsätt 65 Bra med olika kompetenser i projektet 67 Kapitel 9. Piteå satsar på delaktighet 71 Kapitel 10. Att tänka rättigheter förflyttar perspektiv 77 Kapitel 11. Uppföljning och analys ur ett människorättsperspektiv

66

67 Inledning SKL ingick under sommaren 2014 en treårig överenskommelse med regeringen om att stärka respekten för och kunskapen om mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Arbetet har fokuserat på strategiska och långsiktigt hållbara insatser för kompetensutveckling, systematiskt människorättsarbete och, inte minst, hur ett människorättsperspektiv kan integreras i ordinarie verksamhet genom processerna för ledning- och styrning. Mellan november 2015 och februari 2017 drev SKL ett utvecklingsprojekt tillsammans med elva kommuner och tre landsting och regioner som syftade till att utveckla former för hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrningen och ledningen på lokal och regional nivå. Viktigt var också att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer, liksom att få fram lovande och varierande exempel för spridning till övriga kommuner, landsting och regioner. Utvecklingsarbetet utgick ifrån de medverkande organisationernas lokalt identifierade utmaningar. Exempelvis handlade det om hur implementeringen kunde bli långsiktigt hållbar eller hur samordningen av olika delar av människorättsområdet och uppföljningen kunde utvecklas. Arbetet genomfördes tillsammans med SKL:s sakkunniga inom frågor som rör mänskliga rättig heter och styrning och ledning. Även externa experter har medverkat i projektet. Totalt genomfördes sju gemensamma workshops inom ramen för projektet där deltagarna fick kunskapspåfyllnad, inspiration och tid att diskutera idéer och erfarenheter sinsemellan. Vid träffarna deltog två personer från varje organisation; en från människorättsområdet (ofta strateger av olika slag) och en från styrning- och ledningsområdet (controller, ekonomichef eller liknande). Detta möjliggjorde ett större lärande och att idéer kunde stötas och blötas av personer med olika kompetenser och mandat. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 7

68 Inledning Mellan träffarna planerade, utvecklade och prövade deltagarna arbetet i respektive organisation. Deltagarna tog också del av andra nationella och internationella utvecklingsprojekt och forskning inom området. Ett exempel är rapporten Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå omvärldsstudie med fokus på styrning och ledning (SKL, augusti 2016). En sammanställning av alla deltagare återfinns i rapporten Mänskliga rättigheter i styrning och ledning (SKL, maj 2017). Denna skrift lyfter fram olika perspektiv och erfarenheter, dels från några deltagande kommuner, landsting och regioner, dels från SKL och personer som varit involverade i projektet på andra sätt. Projektdeltagare har workshop om mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Foto: Josefina Fogelin 8 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

69 Vad är mänskliga rättigheter och vem omfattas av dem? Mänskliga rättigheter gäller alla människor för att de är just människor. De sätter och upprätthåller gränser för vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa. De är med andra ord gränser som inte får överskridas. De mänskliga rättigheterna är allmängiltiga och får aldrig fråntas någon människa. De är också ömsesidigt beroende av varandra och odelbara, det vill säga de ska inte rangordnas eller behandlas isolerat, oberoende av de andra rättigheterna. De mänskliga rättigheterna definieras och regleras i internationella juridiska dokument som konventioner och stadgor framtagna av bland andra FN, Europarådet och EU. Inkorporerad eller transformerad så blir rättigheter till svenska lagar Internationella överenskommelser blir inte automatiskt en del i svenska lagstiftning. Alla människorättskonventioner måste på något sätt införlivas i svensk rätt för att gälla inför domstolar och myndigheter. I Sverige använder man två sätt, inkorporering och transformering. Inkorporering innebär att en hel konvention tas in i den nationella lagstiftningen och den text som finns i konventionen blir en del av svensk lag. I Sverige har bland annat den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen, inkorporerats. Transformering innebär att nationella lagar ändras och eller anpassas till konventionens bestämmelser. Detta är den metod som Sverige har använt för de allra flesta konventioner om mänskliga rättigheter. Vem ska garantera att de mänskliga rättigheterna efterlevs? Alla stater som har undertecknat konventioner, förordningar och lagar om mänskliga rättigheter har också ett ansvar för att de följs. Ansvaret för de mänskliga rättigheterna hanteras i de flesta länder på olika nivåer. I Sverige är riksdagen och regeringen ytterst ansvariga, men alla offentliga verksamheter är skyldighetsbärare, det vill säga skyldiga att se till att alla människor som berörs av verksamheten får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. De länder som har tillträtt konventionerna har alla tagit på sig ett juridiskt bindande ansvar för att de mänskliga rättigheterna garanteras på alla nivåer inom landets gränser. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 9

70 Inledning Hur ska de mänskliga rättigheterna garanteras? För att de mänskliga rättigheterna ska kunna garanteras måste både nationell, regional och lokal nivå respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna. Ofta talas det också om att rättigheter ska främjas. > > Att respektera mänskliga rättigheter innebär bland annat att alla skyldighetsbärare ska garantera att de inte själva bryter mot någons mänskliga rättigheter. Ingen person ska till exempel hindras från att åtnjuta en rättighet eller riskera att diskrimineras eller trakasseras av en myndighetsutövare. Med respektera menar man också att rättigheter inte får bortprioriteras. > > Att skydda mänskliga rättigheter betyder att skyldighetsbärarna ska garantera att personer och/eller grupper får sina rättigheter skyddade från övergrepp och inskränkningar från andra individer eller grupper. Ingen person ska till exempel bli utsatt för hot, våld eller på annat sätt hindras från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Att skydda betyder också att man ska utvärdera och avkräva ansvar från dem som bryter mot mänskliga rättigheter. > > Att uppfylla mänskliga rättigheter innebär att skyldighetsbärarna måste utveckla och upprätthålla ett system som ger den service och det stöd som behövs för att infria olika mänskliga rättigheter. Rätten till bästa möjliga hälsa är till exempel beroende av ett hälso- och sjukvårdssystem och rätten till utbildning av ett utbildningssystem. > > Att främja betyder i detta sammanhang bland annat att man har ett ansvar för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter och bidra till att invånare får ökad kunskap om sina rättigheter. Det kan till exempel handla om att stötta civilsamhällesorganisationer som jobbar med dessa frågor. Mänskliga rättigheter i svensk lagstiftning Den svenska lagstiftningen reglerar genom bland annat grundlagar, kommunallag och speciallagstiftning hur åtaganden om mänskliga rättigheter ska förverkligas i Sverige. De svenska grundlagarna har tydliga skrivningar om vissa av de mänskliga rättigheterna i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen slår bland annat fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den innehåller dessutom en uppräkning av mänskliga rättigheter och friheter, av vilka vissa anses vara absoluta. De absoluta rättigheterna är till exempel religionsfrihet, åsiktsfrihet, yttrande- 10 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

71 frihet, skydd mot tvång att delta i möten för åsiktsbildning och skydd mot tvång att tillhöra en politisk, religiös eller annan sådan sammanslutning. Regeringsformen innehåller också ett absolut förbud mot dödsstraff, tortyr och kroppsstraff. En annan mycket viktig paragraf i regeringsformen är paragraf 19 i andra kapitlet som klargör att lagar och andra föreskrifter inte får ut färdas i strid med Sveriges åtaganden i enlighet med den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta betyder att Europakonventionen och de lagar som skyddar mänskliga rättigheter är en del av svensk grundlag. Mänskliga rättigheter är både mål och medel Mänskliga rättigheter är framförallt bindande juridik men inbegriper även principer för hur man kan jobba rättighetsbaserat. Mänskliga rättigheter handlar alltså inte bara om att tillgodose och skydda rättigheter utan även på vilket sätt det görs. För att ett arbete ska vara rättighetsbaserat måste det bland annat respektera ett antal av FN fastställda rättighetsprinciper (läs mer på sid. 13). Lista på några av de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till: > > Konvention om förhindrande och bestraffning av brottet folkmord > > Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning > > Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering > > Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter > > Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter > > Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor > > Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning > > Konventionen om barnets rättigheter > > Romstadgan för den internationella brottsmålsdomstolen > > Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning > > EU:s stadga för grundläggande rättigheter > > Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) LÄSTIPS! På finns en lista med alla konventioner och tilläggsprotokoll som Sverige har undertecknat med datum för ratificering och ikraftträdande. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 11

72

73 KAPITEL 1 Rättighetsprinciper att göra mänskliga rättigheter För att underlätta arbetet med mänskliga rättigheter utgår SKL och många andra från FN:s rättighetsprinciper som kan användas i både styrning, ledning och genomförande av offentlig verksamhet. Principerna påminner om att mänskliga rättigheter inte bara handlar om mål som ska nås, utan också om hur arbetet bedrivs. SKL:s styrelse antog i mars 2017 en MR-plattform för policy- och verksamhetsutveckling, som innehåller nedanstående principer: > > Icke-diskriminering > > Jämlikhet > > Delaktighet > > Inkludering > > Transparens > > Ansvar Med hjälp av frågor som rör varje princip kan man titta på den egna verksamheten med MR-glasögon och föra in ett människorättsperspektiv i sin egen styrning och ledning. Icke-diskriminering De mänskliga rättigheterna har sin grund i principen om alla människors lika värde och värdighet. Målsättningen är ett samhälle där alla har lika rättigheter och möjligheter och ingen diskrimineras. I svensk lag finns förbud mot diskriminering i grundlagen (regeringsformen) men även i diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen anger sju diskrimineringsgrunder och sex olika former av diskriminering. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 13

74 Kapitel 1. Rättighetsprinciper att göra mänskliga rättigheter fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I internationella människorättsdokument lyfts även andra diskrimineringsgrunder som till exempel: ras, social ställning och börd. Dokumenten har också en beredskap för att nya grunder för diskriminering kan utvecklas över tid. De sex formerna av diskriminering och diskriminerande handlingar i svensk lag är: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Rättighetsprincipen icke-diskriminering betonar att man bör ha fokus på grupper som löper särskild stor risk att utsättas för diskriminering och andra rättighetskränkningar. Exempel på frågor att ställa sig: > > Vilka grupper eller individer riskerar att utsättas för diskriminering och exkludering? > > Var i vilka delar av vår verksamhet finns dessa risker? > > Hur gör vi för att ta reda på vilka grupper som är särskilt utsatta? > > Vad kan vi göra för att förebygga och motverka diskriminering? 14 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

75 Jämlikhet Jämlikhet är både en utgångspunkt och ett mål för de mänskliga rättigheterna. Jämlikhet innebär att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt. På samma sätt som jämställdhet syftar till lika rättigheter och möjligheter mellan män och kvinnor i lag och praktik, syftar jämlikhetsbegreppet till en strävan efter lika rättigheter och möjligheter inte bara mellan olika kön utan också mellan personer av olika etnicitet, olika åldrar, olika sexuell läggning, olika religioner, med olika grad av funktionsnedsättning samt olika könsidentiteter och könsuttryck med mera. Rättighetsprincipen jämlikhet handlar alltså om att kommunen, landstinget eller regionen ska ge lika god service, vård och omsorg till alla som bor och vistas där. Lika till alla leder dock inte till jämlikhet. Att göra jämlikt innebär istället att erbjuda generella insatser till alla, men anpassade på ett sådant sätt att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Exempel på frågor att ställa sig: > > Var i vilka delar av vår verksamhet finns risk att vi skapar eller upprätthåller ojämlikhet? > > Hur kan vi synliggöra strukturer hos oss som skapar eller bidrar till ojämlikhet? > > Vad kan vi göra för att istället bidra till jämlikhet? Delaktighet Delaktighet handlar i grund och botten om att varje individ ska erbjudas möjlighet att vara delaktig i frågor och beslut som berör henne. Det är en mänsklig rättighet att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv och rättigheter. Att låta människor delta kan vara tidskrävande, men skapar förutsättningar för bättre beslut och verksamhet liksom mer hållbara lösningar. Ett exempel: när ett sjukvårdsområde i Sverige skickade ut kallelser för cellprovstagning till alla kvinnor i en viss ålder hörsammade en viss andel kallelsen och kom till provtagningen. Man kunde ha nöjt sig där eftersom kallelsen ju hade skickats ut till alla kvinnor i åldersgruppen. Men eftersom idén med provtagningen var att alla kvinnor skulle göra den var det viktigt att veta vilka det var som inte kom, och då upptäcktes att bland andra kvinnor födda på Afrikas Horn var överrepresenterade bland dessa. Även där kunde man ha nöjt sig med att gissa varför. En gissning som gjordes var att kvinnorna uteblivit på grund av att deras män hade sagt nej eller för att de var rädda för att behöva träffa en manlig läkare. Men istället för att stanna vid gissningar hittade sjukvården sätt att nå dessa kvinnor och fråga dem varför de inte kommit. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 15

76 Kapitel 1. Rättighetsprinciper att göra mänskliga rättigheter Bland annat sattes lappar på flera språk upp i tvättstugor och man bjöd mer aktivt in till dialog. Då kom också helt andra svar. Det visade sig bland annat att många av kvinnorna hade små barn och svårt att få barnvakt (de trodde inte att de kunde ta med barnen). Det visade sig också att många av dem inte förstått meddelandet eftersom det var skrivet på en svenska som de inte kunde tillgodogöra sig. Och det visade sig att många inte heller kände till att man i Sverige kan bli kallad till ett sjukhus utan att vara sjuk och eftersom de inte var sjuka förutsatte de att sjukhuset hade kallat fel person. Genom ökad delaktighet och genom att använda sig av kunskapen det gav kunde informationen rättas till så att även dessa kvinnor kom för att ta cellprov. Exempel på frågor att ställa sig: > > Hur gör vi målgruppen delaktig i beslut och genomförande av en tjänst eller insats? > > Har vi tagit ställning till vilken grad av delaktighet vi vill och kan erbjuda? > > Vet vi varför vissa personer eller grupper inte deltar i planering, genomförande och/eller utvärdering av olika insatser? Hur vet vi det? > > Hur kan vi jobba annorlunda för att möjliggöra delaktighet? Inkludering Inkludering tar sin utgångspunkt i frågan om vilka som ska använda sig av en tjänst eller service; att redan på planeringsstadiet fundera över och ta hänsyn till alla dem som har rätt till tjänsten och se till att de också vet om att den finns och kan använda sig av den. Behärskar de språket? Kan de gå i trappor? Är de hörande och seende? Finns det en misstänksamhet mot myndighetspersoner? Inkludering är lika mycket en fråga om inkludering i planering som i genomförande och analys. Att i efterhand komma på att en grupp har förbisetts är ofta kostsamt att rätta till och ibland omöjligt. Det är också viktigt att tänka brett, till exempel: att se till att patienter i rullstol kan komma till en mottagning är en sak, men man måste också tänka att patienter kanske har besökare som sitter i rullstol eller att läkaren som ska jobba på avdelningen gör det. Man ska kunna vara anställd som rullstols buren också. Exempel på frågor att ställa sig: > > Hur gör vi för att lyssna på och ta reda på våra medborgares behov? > > Hur gör vi för att få kunskap om hur vår verksamhet uppfattas av dem den är till för? Hur tar vi hand om sådan kunskap? > > Vilka former för dialog har vi? Hur ser dessa ut, finns det personer eller grupper som riskerar att exkluderas? 16 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

77 Transparens Transparens innebär bland annat att medborgarna har tillgång till information och insyn i beslutsfattande som rör deras liv och rättigheter. Informationen ska vara utformad så att alla kan ta del av den och förstå den. Transparens är en viktig förutsättning för demokrati. Transparens är också nödvändigt för ett välfungerande ansvarsutkrävande. Om rättighetsbäraren inte vet vilka beslut som har fattats och vem eller vilka som är ytterst ansvariga går det inte att framföra invändningar eller utkräva ansvar av beslutsfattarna. Exempel på frågor att ställa sig: > > Kan alla människor som berörs av vår verksamhet ta del av information och ha insyn i beslutsfattandet? > > Är informationen tillgängliggjord på sätt som gör att inte bara en viss grupp (till exempel enbart högutbildade svensktalande personer) kan ta del av den? Ansvar Mänskliga rättigheter kräver att det är tydligt vem som har ansvar för vad. Det blir annars omöjligt att granska verksamheter och utkräva ansvar om rättigheter kränkts eller nedprioriterats. Alla rättighetsbärare ska kunna ta reda på vart de kan vända sig om de vill påpeka något som blivit fel eller om de upplever att de inte har fått sina rättigheter tillgodosedda. Exempel på frågor att ställa sig: > > Vilka rutiner har vi för att ta emot och behandla klagomål? > > Vet alla medborgare (till exempel elever, brukare, patienter) vart de ska vända sig om de upplever att deras rättigheter har kränkts? > > Vilka möjligheter finns det att vända sig till andra instanser för att få sin sak prövad? Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 17

78

79 KAPITEL 2 Mänskliga rättigheter är grunden i samhällsbygget Morten Kjærum är en av Europas främsta internationellt erkända experter på mänskliga rättigheter. Han menar att människorättsarbete synliggör fördomar och brister samtidigt som det finns stora vinster. Mänskliga rättigheter måste tas på största allvar, enligt Morten Kjærum. Vad innebär det att man för in mänskliga rättigheter i styrning och ledning? För det första finns det en juridisk dimension på frågan. Sverige har förbundit sig till en rad konventioner som finns kring mänskliga rättigheter och alltså måste man genom ledning och styrning vara förvissad om att man verkligen följer dessa på både nationell, regional och lokal nivå. Den andra aspekten handlar om att man med fokus på mänskliga rättigheter förflyttar sig från att vara en slags serviceleverantör till att vara en organisation som uppfyller rättigheter. Det handlar om att bjuda in dem man är satt att ge service till och göra dem delaktiga i beslut och handlingar. Det blir ett större fokus på individen och allas rättighet att behandlas lika och ges möjlighet att påverka de verksamheter som berör just dem. Detta arbetssätt måste finnas i styrdokument och vara förankrat i ledningen för att det ska kunna bli verklighet. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 19

80 Kapitel 2. Mänskliga rättigheter är grunden i samhällsbygget Att arbeta med mänskliga rättigheter handlar också om att titta på hur man är som arbetsgivare. Det handlar om att se fördomar och att göra orättvisor synliga och att visa på att man bryter mot lagar när man diskriminerar, utesluter och inte aktivt arbetar mot diskriminering och för allas rätt till trygghet, frihet och jämlikhet, både som invånare och arbetstagare. "Det handlar om att bjuda in dem man är satt att ge service till och göra dem delaktiga i beslut och handlingar." Morten Kjærum Varför är det viktigt att få in ett människorättsperspektiv i styrning och ledning? Det enkla svaret är att om det inte finns med i styrning och ledning kommer ingen förändring att ske. Förståelsen måste finnas om att det inte handlar om att lägga till ytterligare en aspekt utan om att de mänskliga rättigheterna ska utgöra grunden för all verksamhet. Oavsett om du ska bygga en ny park, driva ett äldreboende eller skapa en hälsovård för alla så ska de mänskliga rättigheterna ligga till grund för planering och genomförande. Att inte ta dem i beaktande är som att bygga ett hus och inte dra in vatten och avlopp från början. Till slut upptäcker man att de behövs och då blir det både dyrt och sämre att dra rören på utsidan. I Sverige finns enligt Rädda Barnens beräkningar minst hemlösa barn. Hur har de hamnat där? Vad gör vi för att de ska få ett hem och hur gör vi för att säkerställa att inte fler barn hamnar på gatan? Vilka är vinsterna med att arbeta utifrån ett människorättsperspektiv? Det finns många vinster med ett rättighetsperspektiv. Bland annat ökar chanserna att man gör rätt saker vid rätt tidpunkt. Och det leder förstås till att samhället sparar pengar på att inte behöva göra insatser i efterhand. Dessutom är det så att om man verkligen involverar människor i beslut och genomförande så leder det till en ökad tillit till det gemensamma och därmed till demokratin. Jag har bland annat tittat på flera integrationsprojekt och kunnat konstatera att det blir bättre för alla parter om man inkluderar och involverar människor innan man fattar beslut som rör dem. Det gäller både de nyanlända och de som redan finns på platsen. Om man inte gör det är chansen att man lyckas mycket mindre än om man ser till att lyssna och anpassa sina beslut efter det man får veta. Vinsterna handlar också om minskat lidande. Jag har ett exempel från psykiatrin där man på en sluten avdelning varje kväll hade problem med att det blev en mycket spänd stämning som inte sällan ledde till våld i någon form. 20 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

81 Morten Kjærum, direktör vid Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt i Lund och en av de externa experter som har medverkat i projektet Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. När man sedan verkligen försökte förstå vad det var som hände visade det sig att det var förbudet mot att dricka kaffe efter klockan 18 som var en anledning till problemet. Och anledningen till förbudet var att en person inte kunde hantera kaffedrickande på kvällen. Lösningen på det hade blivit ett generellt kaffeförbud. När detta sedan ändrades så att enbart den personen fick avstå kaffe förändrades hela avdelningen till det bättre. Samtidigt förstod personalen att annat kunde förbättras genom att den enskilda patienten sätts i centrum. "Samtidigt förstod personalen att annat kunde förbättras genom att den enskilda patienten sätts i centrum. Morten Kjærum Vad innebär det att arbeta människorättsbaserat? Att arbeta utifrån mänskliga rättigheter tvingar dig att på ett konstruktivt sätt verkligen lyssna till och förstå alla de individer som du faktiskt ska arbeta för. Det innebär att inte ta för givet att man vet, att inte tro utan istället ta reda på förutsättningar och åsikter och att lita till att människor är kompetenta. Rätten till sjukvård och god hälsa är ett bra exempel. Det finns exempel på stadsdelar i svenska städer där det kan skilja år i förväntad livslängd beroende på vilken del av en gata du bor på. Med ett människorättsperspektiv blir man tvungen att ta reda på vad det är som gör att vissa människor har Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 21

82 Kapitel 2. Mänskliga rättigheter är grunden i samhällsbygget sämre hälsa. Inte sällan handlar det om att just dessa människor använder sig av hälso- och sjukvården i mindre utsträckning än de som lever längre. Då måste man fråga sig vad det beror på och vidta åtgärder. Man måste också ta reda på varför vissa grupper i samhället får mindre eller sämre vård än andra. Ett annat exempel är när man i Malmö, i ett samarbete mellan kommunen och frivilligsektorn, ville ta reda på hur man skulle kunna undvika att det blev oroligt kring en grupp ungdomar under sommaren. Det fanns gott om föreställningar om hur ungdomarna var och vad de ville. Det fanns de som till och med tänkte att dessa ungdomar nog helst bara vill gå i koranskola och bygga bombbälten. Men när man frågade dessa ungdomar om vad de skulle vilja göra under sommaren blev svaren: Jag skulle vilja ha läxhjälp, Jag vill bli bättre på svenska, Jag skulle vilja ha någon att övningsköra med, Jag skulle vilja gå till stranden och lära mig simma. Vad säger du till dem som känner sig skeptiska till att utgå ifrån de mänskliga rättigheterna och använda ett människorättsperspektiv i styrning och ledning? Som jag ser det handlar det om att förbättra verksamheten. Att använda ett människorättsperspektiv är ett redskap som hjälper dig att göra rätt. Det kan utgöra en grund för all verksamhet och behöver inte alls sättas mot något annat. Allt för ofta sker arbetet inom kommuner, landsting och regioner i stuprör där var och en värnar sin del utan att ha verktyg att se till individen. Arbetar man utifrån ett människorättsperspektiv blir det lättare att se när det behövs samarbete över verksamhetsgränser, både organisatoriskt och på individnivå. En annan fördel är att man genom att visa att den egna verksamheten handlar om att uppfylla rättigheter att man har skyldigheter ger en boost till de anställda och gör att de kan känna större stolthet över att är med och förverkligar de mänskliga rättigheterna. Arbetar man utifrån ett människorättsperspektiv blir det lättare att se när det behövs samarbete över verksamhetsgränser. Morten Kjærum Hur viktigt är det att samverka med civilsamhället? Det är oerhört viktigt. Du måste involvera och inkludera för att kunna arbeta effektivt ur ett rättighetsperspektiv. I Lunds kommun gör man till exempel en stor insats för att engagera alla unga i kommunens utveckling. Målet för projektet har bland annat varit att få unga elever i särskolan att engagera sig i 22 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

83 utvecklingen. Med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ungdomspolitiker utbildat unga vuxna från olika verksamheter till demokratihjältar. De har anordnat inflytandecaféer för Lunds alla särskoleelever på högstadie- och gymnasienivå, skrivit medborgarförslag, startat elevråd och satt i gång ett lärarnätverk. Hur viktigt är det med politiska initiativ? Det är viktigt. Men i de mest lyckade exemplen som finns internationellt, till exempel i staden York, har initiativet snarare kommit från civilsamhället, från enskilda individer och från tjänstemannanivån. Jag kan ibland känna att det är lite för toppdrivet i Sverige. Det går att förändra även underifrån! Men det är klart att vid något tillfälle måste även politiken komma med. Hur står sig Sverige och svenska kommuner, landsting och regioner i en internationell jämförelse? Det finns ibland en felaktig uppfattning om att mänskliga rättigheter är något som rör andra länder långt borta. Men det finns som sagt hemlösa barn i Sverige. Två tredjedelar av alla samkönade par känner att de inte vågar hålla varandra i handen på offentliga platser. Utlandsfödda personer har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Romer diskrimineras dagligen. 20 procent av alla barn går enligt Skolverket inte ut grundskolan med godkända betyg i alla ämnen och det finns stora skillnader i ohälsa mellan människor i Sverige. Inom det offentliga finns fortfarande alltför ofta inställningen att man ser sig som den som hjälper snarare än den som har skyldigheter att uppfylla. Med detta sagt är det inget tvivel om att Sverige står sig bra i en internationell jämförelse, men man får inte slå sig till ro. Varför talas det så lite om mänskliga rättigheter i en svensk kontext? Begreppet har varit ockuperat av föreställningen att det handlar om bistånd och andra länder. I Sverige har begreppet välfärdsstaten varit så tongivande; den goda staten som går in och hjälper människor och ställer saker till rätta. I Danmark har vi talat om mänskliga rättigheter i över 25 år och har ett institut för mänskliga rättigheter sedan många, många år. Men det håller på att förändras i Sverige. Morten Kjærum Morten är professor och direktör vid Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). Han har tidigare bland annat varit chef över Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och direktör vid Danska institutet för mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 23

84

85 KAPITEL 3 Framgångsfaktorer i arbetet Kartläggningar har visat att det aktiva arbetet med att säkerställa och främja mänskliga rättigheter i regel är ett splittrat område och att systematik ofta saknas. I projektet Mänskliga rättigheter i styrning och ledning har SKL tillsammans med 14 deltagande kommuner, landsting och regioner arbetat för att ta ett helhetsgrepp och utveckla ett människorättsperspektiv i styrningen och ledningen. Arbetet har synliggjort viktiga faktorer för att nå positionsförflyttningar. SKL har under lång tid arbetat med att stötta kommuners, landstings och regioners arbete med mänskliga rättigheter och följt utvecklingen i andra länder. Det har bland annat handlat om verksamhetsstöd, kartläggningar, omvärldsanalyser och samordning av nätverk. Genom dessa tidigare erfarenheter, genom styrning- och ledningsprojektet, och genom att titta på hur städer och kommuner i andra länder har arbetat systematiskt, blir en rad framgångsfaktorer synliga. Flera av dem sätts i ett tydligare sammanhang i intervjuerna på kommande sidor. Vissa av framgångsfaktorerna är förstås generella. Som alltid för att få genomslag för ett politikområde eller för att få en effektiv styrning och ledning är det viktigt att högsta politiska nivå äger frågan, prioriterar den och efterfrågar resultat. För att arbetet med mänskliga rättigheter ska vara långsiktigt hållbart krävs bred politisk förståelse och acceptans med samsyn över blockgränserna kring grundläggande frågor. Att också högsta ledningsnivå tar och visar ansvar är ofta, oavsett fråga eller område, en väsentlig del för att för- Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 25

86 Kapitel 3. Framgångsfaktorer i arbetet ändringar inte ska stanna av. Likaså att en tydlig aktör inom organisationen får till uppgift och har mandat att ta ett samlat grepp kring organisationens ansvar för samtliga invånares mänskliga rättigheter. Vissa framgångsfaktorer är mer specifika just för arbetet med mänskliga rättigheter: Låt rättigheterna utgöra grunden för verksamheten och använd rättighetsprinciperna som vägledning Att tillhandahålla offentliga tjänster och sköta offentliga uppdrag handlar i hög grad om att tillgodose rättigheterna, inte enbart om att erbjuda service. Med detta synsätt blir det tydligt att rättigheter gäller alla. Skolan ska till exempel kunna ge varje barn den utbildning de har rätt till. Hälso- och sjukvården måste kunna garantera att alla får den vård de behöver för att uppnå bästa möjliga hälsa och lokaltrafiken ska planeras så att alla på ett likvärdigt sätt har möjlighet att åka kollektivt. Rättighetsprinciperna icke-diskriminering, jämlikhet, delaktighet, inkludering, transparens och ansvar hjälper till att göra mänskliga rättigheter. Om en verksamhet kan visa hur den arbetar för att göra servicen icke-diskriminerande, främjar jämlikhet genom anpassade insatser, bjuder in rättighetsbärare att delta, få insyn och kunna utkräva ansvar då har den kommit långt. Genom att se hur mänskliga rättigheter är en grundbult för hela verksamheten blir de ett stöd för prioriteringar, planering och uppföljning från början. Ett systematiskt och strukturerat människorättsarbete låter mänskliga rättigheter fungera både som mål (uppfyllandet av rättigheterna i sig) och medel (användandet av rättighetsprinciperna från planering och genomförande till uppföljning och utvärdering). Skapa delaktighet och involvera fler En viktig rättighetsprincip är delaktighet och inkludering. För att mänskliga rättigheter i styrning och ledning ska få effekt krävs samverkan mellan aktörer från både det offentliga, privata och civila samhället. Genom att ta in erfarenheter och kunskaper från rättighetsbärarna kan man tillsammans skapa en verksamhet som garanterar att ingen människa faller utanför systemet. Nyttja också koncernens fulla potential och rådighet. Involvera (förutom nämnder och förvaltningar) också de kommunala bolagen! I det interna arbetet kan ett nätverk med exempelvis strateger, sakkunniga och planerare som kan stötta varandra i att utveckla gemensam kunskap och metoder inom området vara till stor hjälp. 26 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

87 Nyttja potentialen i att sätta individen istället för organisationen i centrum Att arbeta utifrån ett människorättsperspektiv handlar om att sätta den enskilda människan och hennes rättigheter i centrum. Det kan låta enkelt, men kan göra en mycket stor skillnad i en organisation som är van att utgå från organisatoriska ramar, verksamhetsgränser och inarbetade tillvägagångssätt. Mänskliga rättigheter tvingar bort stuprörsarbete och öppnar upp för samarbeten som kan ge helt nya lösningar och bättre resultat. Underlätta med hjälp av struktur och människorättsspråk För att utveckla en systematik, minska personberoende och sårbarhet vid eventuella organisations- och personalförändringar behöver mänskliga rättigheter arbetas in i styrdokument som nämndreglementen, riktlinjer, mål, budget och verksamhetsplaner. Synliggör de mänskliga rättigheterna på ett konkret och verksamhetsrelevant sätt genom att använda ett människorättsspråk. Använd ett gemensamt språkbruk i alla dokument för att underlätta för förvaltningar och verksamheter att se den röda tråden. Att skriva och tala om rättigheter bidrar också till förändrade synsätt. En kommun, ett landsting och en region är skyldig att efterleva de mänskliga rättigheterna, och genom att använda ett människorättsspråk blir det tydligt vad som gäller. Våga ta steget mot ett perspektivskifte Att det inte räcker att arbeta med antingen struktur eller kultur för att få genomslag för förändringar är en etablerad sanning. Att integrera mänskliga rättigheter i styrning och ledning är inget undantag. Förutom strukturella ramar och system behöver mänskliga rättigheter ses dels som en naturlig del i ordinarie kvalitets- och verksamhetsutveckling, dels som ett förhållningssätt som kommer till uttryck både i utförande och i attityd till rättighetsbärare. Det är ett perspektivskifte som behöver prägla både ledarskap och profession, och som kan bidra till stora förändringar. Vad händer när vi går från elevfokus till elevens fokus? När vi frågar medborgare inte bara vad de tycker om olika frågor utan om vilka frågor som ska ställas? När patienter ses som egenspecialister, eller barn som lekexperter? Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 27

88 Kapitel 3. Framgångsfaktorer i arbetet Med en organisationskultur som utgår från allas lika värdighet och rättigheter främjas också de anställdas egna rättigheter, och mänskliga rättigheters koppling till kommunens, landstingets och regionens roll som arbetsgivare blir tydligare. En del av att jobba med kulturen handlar om kompetenshöjning, så att alla i organisationen har tillräckliga kunskaper om mänskliga rättigheter. Särskilt viktigt är det att vid utbildning av förtroendevalda, chefer och medarbetare göra de mänskliga rättigheterna konkreta för den egna verksamheten och ta hem dem till det lokala sammanhanget. Kommunen, landstinget eller regionen bör också aktivt bidra till att medborgarna får ökade kunskaper så att de kan ställa krav på att deras rättigheter blir uppfyllda. Skapa möjligheter för ansvarutkrävande En av grunderna i de mänskliga rättigheterna handlar om att rättighetsbärarna måste kunna utkräva ansvar om deras rättigheter inte tillgodoses eller blir kränkta. För politik och ledning är det viktigt att det finns en mekanism för sådan återkoppling och för medborgare att de vet vart de kan vända sig. En lösning, om det finns resurser, är att inrätta någon form av ombud. En annan är att samarbeta med en lokal antidiskrimineringsbyrå. Följ upp och analysera med rättighetsglasögon Eftersom mänskliga rättigheter sätter den enskilda människan och hennes rättigheter i centrum behöver uppföljning och analys av olika beslut, insatser eller åtgärder ske tvärsektoriellt. Genom att utgå från nyckeltal/indikatorer som blir gemensamma för många delar av organisationen blir den enskilde rättighetsbäraren tydligare. Använd gärna nyckeltal som är gemensamma för flera kommuner, landsting eller regioner för att möjliggöra jämförelser med andra. I uppföljnings- och analysarbetet (och förstås även i den efterföljande åtgärds- och planeringsfasen) ökar chanserna att få in människorättsperspektivet och att synliggöra luckor, avvikelser, felaktiga antaganden med mera genom att ha referensgrupper med verksamhetsnära nyckelpersoner, civilsamhällesrepresentanter och invånare. 28 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

89 Esther van den Berg är forskare vid det nederländska institutet för socialforskning och medverkade i utvecklingen av den människorättsplattform för policy- och verksamhetsutveckling som SKL har tagit fram. Att från början välja ut ett antal fokusområden som närmare studeras ur ett människorättsperspektiv är ofta en framgångsfaktor för fortsatt arbete. Att göra allt på en gång blir lätt övermäktigt. Utgå från situationen för de som bor, verkar och vistas i kommunen, landstinget eller regionen. Konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i vardagen i respektive verksamhets arbete. Undersök förtjänsten och mervärdet i att arbeta rättighetsmedvetet! Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 29

90

91 KAPITEL 4 Inkludering och utbildning framgångsfaktorer för VGR Västra Götalandsregionen har arbetat med mänskliga rättigheter i styrning och ledning i flera år. Här berättar de om hur de har lyckats, om med- och motgångar och nyttan av att verkligen lyssna på invånarnas tankar, idéer och lösningar. Sedan 2011 har Västra Götalandsregionen (VGR) som första region i Sverige en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén ska bland annat stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, visa fördelarna med människorättsbaserat arbete för individ och organisation och driva på arbetet för att förhindra diskriminering. Kommittén är resultatet av en bred politisk överenskommelse där beslutsfattarna sett fördelarna för både invånare och organisation. Till stöd för arbetet finns tjänstepersonerna på avdelningen för mänskliga rättigheter. Arbetet har varit fruktsamt och kännedomen om och stödet för både kommitté och avdelning är idag stort. VGR har sedan 2015 en gemensam policy för arbetet med de mänskliga rättigheterna och kommittén fungerar ofta som remissinstans för såväl motioner som utredningar inom regionen. Jag skulle säga att det är mycket viktigt att initiativet till att jobba med mänskliga rättigheter kommer från politiken; det är ju vi som fattar besluten. Och i Västra Götalandsregionen har vi haft en bred politisk förankring kring detta, säger Kristina Grapenholm, ordförande i kommittén. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 31

92 Kapitel 4. Inkludering och utbildning framgångsfaktorer för VGR Viktigt att snabbt bli konkret Att många kommuner, landsting och regioner har erfarit att det kan vara trögt att verkligen införliva de mänskliga rättigheterna i styrning, ledning och verksamhet och svårt att få till en bred förankring har Kristina stor förståelse för. Det är en process och det tar tid. Jag har varit med i kommittén ända sedan starten och från början var det mycket vackra ord och inte så mycket verkstad. Det fick vi jobba hårt med att ändra. Att konkretisera och visa på att mänskliga rättigheter gör nytta och är en naturlig del av alla verksamheters uppdrag har varit viktigt, säger hon och fortsätter. Man möts av både fördomar, suckar och okunskap. Många tänker att mänskliga rättigheter handlar om andra och om länder långt borta, säger Kristina. Men man möts också av en vilja att se det konkreta arbetet i vardagen som leder till förbättring och utveckling. Det gäller därför att tydligt visa på att även Sverige, dess regioner, kommuner och landsting har ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna följs även här. Det åligger varje medarbetare i offentlig verksamhet att respektera och främja dem. Att konkretisera och visa på att mänskliga rättig heter gör nytta och är en naturlig del av alla verksamheters uppdrag har varit viktigt. Kristina Grapenholm Kristina Grapenholm, ordförande i Västra Götalandsregionens Kommitté för mänskliga rättigheter och en av de externa föreläsarna som medverkat i projektet. 32 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

93 Ökade kunskaper ger större förståelse Vägen fram har alltså inte varit spikrak för VGR, som ändå är en region som har kommit långt. Regionen har tvingats till prioriteringar och man har fått jobba envetet. När vi bildade kommittén för mänskliga rättigheter hade vi inget facit och egentligen ingenting att jämföra med eller ta efter, så det var mycket viktigt att vi fick så många som möjligt att förstå vad mänskliga rättigheter är, hur de ska tillgodoses och vem som faktiskt är skyldig att tillgodose och uppfylla dem, säger hon och fortsätter. Jag tror att vi hittade ett par framgångsfaktorer som blev avgörande i vårt arbete. Den ena är utbildning och den andra är att ta hjälp av civilsamhället. Vi började med att öka kunskapen, med utbildning. Det är grunden i allting. Och vi började högst upp med politiker och chefer, säger Kristina. Lyssna på invånarna Kommittén har lagt mycket hårt arbete på att bjuda in, lyssna på och ta lärdom av civilsamhället. Man har också varit mån om att hitta de organisationer och personer som normalt inte deltar. Genom våra många samråd med stora delar av civilsamhället har vi med tiden samlat på oss stor och ovärderlig kunskap. Idag är vi en välkänd instans som genom dialog med civilsamhället kan vara med och förbättra alla våra verksamheter. Vi får signaler, frågor och synpunkter som vi kan ta vidare i regionen. Det kan vara små och stora saker och ofta är det faktiskt sådant som går att ordna utan större problem. Nu senast handlade det om hjälpmedelsjouren. Vi fick veta att den fungerade dåligt på helgerna och genom att bara samtala med förvaltningen och de patienter som berördes hittade vi snabbt en lösning, berättar Kristina. Mellan 2012 och 2015 jobbade kommittén för mänskliga rättigheter med utbildning och kompetenshöjning i hela regionen. Därefter har ett viktigt område varit ett pilotprojekt där tre olika verksamheter har fått testa att arbeta utifrån ett människorättsbaserat arbetssätt. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 33

94 Kapitel 4. Inkludering och utbildning framgångsfaktorer för VGR Inkludering som gett resultat Det fanns ett beslut om att Angereds närsjukhus skulle byggas och det beslutades att det skulle göras med ett människorättsperspektiv. Och i det projektet såg man verkligen till att invånarna blev mycket delaktiga. Man var noga med att involvera så många människor och perspektiv som möjligt. Resultatet är nu ett sjukhus som fungerar mycket bra, har ett nytt sätt att arbeta i förhållandet patient och läkare, har nöjdare patienter och som inte ser ut som något annat sjukhus. Det är en stor framgång och ett skolboksexempel på hur bra det kan bli om man arbetar utifrån ett människorättsperspektiv, berättar Kristina. Det andra pilotprojektet gjordes på en psykosvårdklinik som har både öppen och sluten vård. Där utbildade man inte bara personalen utan även patienterna i mänskliga rättigheter. Det ledde till stora förändringar i hur vården bedrivs. Förr var till exempel bältning en ganska vanlig tvångsmetod. Numera har kliniken hittat andra sätt att lösa dessa situationer som inte innebär tvång. Och många av patienterna ser sig numera som egenspecialister och har hållit föredrag om hur deras vård och därmed deras livskvalitet har förbättrats sedan de blev involverade i vården. Det sista projektet genomfördes på Bohusläns museum som bland annat förändrade sättet att presentera sin verksamhet på webben, såg över representationen i utställningarna och såg till att skapa en förbättrad fysisk tillgänglighet. Med dessa tre pilotprojekt kunde vi visa att kunskap om mänskliga rättigheter gör nytta och behövs och det underlättar förstås för det fortsatta arbetet. TIPS! Se filmen som beskriver pilotprojektet, eller läs slutrapporten. Handlingsplan för hela regionen Västra Götalandsregionen har sedan hösten 2016 antagit en handlingsplan som ska säkerställa att mänskliga rättigheter tillgodoses och påverkar hur verksamheter styrs, verkar och följs upp. Handlingsplanen som heter För varje människa innehåller tolv prioriterade mål och till dem har man knutit åtgärder och indikatorer för utvärdering. Prioriteringen är gjord utifrån 34 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

95 VGR:s kärnuppdrag kring rätten till hälsa, arbete, utbildning och kultur. De tolv målen är sorterade efter fyra huvudrubriker som alla knyter an till rättighets principerna. Rubrikerna i handlingsplanen är Jämlikhet, Delaktighet, Ansvar och Insyn. Under varje huvudrubrik finns tydligt definierade mål som till exempel: Stärkta rättigheter för barn och unga, Systematisk dialog med invånarna, Jämlika och ickediskriminerande arbetsplatser, Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter och Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna. Varje mål innehåller sedan en kort fördjupning om vilket regelverk som målet vilar på och hänvisningar till var man hittar mer information och utbildning. Dessutom finns konkreta åtgärder som ska vara genomförda senast 2020, med tillhörande indikatorer. Åtgärderna kan till exempel vara krav på att alla som arbetar på en barnavårdscentral ska ha gått en specifik utbildning om delat föräldraansvar, att alla ska genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling, eller att erbjuda praktik för arbetssökande inom VGR. Den kan också vara att öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter eller att utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation. Sluta jobba i stuprör Handlingsplanen kom till genom att vi ville samla de befintliga handlingsplaner som finns i regionens olika verksamheter och som på något sätt berör eller handlar om specifika delar av det som är mänskliga rättigheter för att sedan ta fram en enda handlingsplan som tar ett bredare grepp. Det är viktigt att vi kommer bort från stuprörstänk och fokus på vissa rättigheter och istället tänker på hur alla mänskliga rättigheter kan och ska genomsyra all verksamhet och gälla alla människor, säger Kristina Grapenholm. Precis om många av deltagarna i SKL:s projekt Mänskliga rättigheter i styrning och ledning vittnat om säger också Kristina Grapenholm att området mänskliga rättigheter är så omfattande att man måste prioritera och välja något som man fokuserar på. Vi började arbetet med den gemensamma handlingsplanen genom att undersöka hur levande de redan befintliga handlingsplanerna om till exempel jämlikhet eller barnets rätt var. Nu har vi en enda plan och det är tydligare vem som ansvarar för vad. Den innehåller inte allt men den är gemensam. Helheten är viktig när man arbetar med att få in tänket, metoden och regelverket om och kring mänskliga rättigheter, säger Kristina. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 35

96

97 KAPITEL 5 Umeå satsar på kompetensutveckling och analysverktyg I Umeå handlar arbetet med mänskliga rättigheter mycket om värderingsfrågor och om att svara på frågan Hur? Men mänskliga rättigheter kräver också att man hittar verktyg som leder till förändring och möjliggör uppföljning. Det tog Umeå kommun fasta på och skapade ett analysverktyg för medarbetare. Umeå kommun har inom ramen för SKL:s projekt tillsammans med Piteå kommun tagit fram ett analysverktyg som enskilda verksamheter kan använda sig av när de vill ta reda på om och hur väl de lever upp till kraven som ryms inom de mänskliga rättigheterna. Verktyget är uppbyggt kring rättighetsprinciperna som används inom människorättsbaserat arbete (läs mer om principerna på sid 13). Projektet har letts av en styrgrupp där Cathrin Alenskär, chef för internationella frågor, har varit projektledare. Hon har tidigare bland annat varit ansvarig för frågor kring nationella minoriteter och minoritetsspråk i kommunen. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 37

98 Kapitel 5. Umeå satsar på kompetens utveckling och analysverktyg Viktigt att veta vilka krav mänskliga rättigheter ställer på kommunen Den första utmaningen enligt Cathrin var att ta reda på vad mänskliga rättigheter innebär för kommunen, något som hon menar inte är helt enkelt. Och eftersom ett tydligt gemensamt rättesnöre för alla kommuner, landsting och regioner saknas började man arbetet i projektet med att reda ut vad mänskliga rättigheter inom styrning och ledning betyder för Umeå. Mänskliga rättigheter handlar mycket om värderingsfrågor och om att svara på frågan hur, ur en massa synvinklar, säger Cathrin. Tack vare Umeå kommuns mångåriga arbete med att säkerställa nationella minoriteters rättigheter har man på flera sätt redan utarbetat metoder för att jobba människorättsbaserat, bland annat genom att det i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk finns krav om både delaktighet, inkludering och främjande, tre grundbultar inom mänskliga rättigheter Svensk lag innehåller annars mycket lite om att man är skyldig att främja eller arbeta proaktivt. Lagarna är inte heller skrivna så att de har individfokus. Men just inom lagstiftningen kring nationella minoriteter och minoritetsspråk kräver lagen att man både förebygger, främjar och samverkar med de individer som berörs av lagen, säger Cathrin. Hon jämför lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk med plan- och bygglagen. I den står ju att man är tvungen att ha samråd med invånarna inför byggen av ny infrastruktur, hus och annat. 38 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

99 Vi är skyldiga att se till att rättighetsbärarna känner till sina rättigheter och vi är skyldiga att ha en dialog med dem. Cathrin Alenskär Men där räcker det med att man sätter upp ritningarna på en anslagstavla på en plats som alla kan komma till och sedan är det upp till medborgarna att ta sig dit och titta och kanske lämna synpunkter. Men i lagen om nationella minoriteter är vi tvungna att säkerställa att de som berörs av lagen också verkligen är delaktiga. Vi är skyldiga att se till att rättighetsbärarna känner till sina rättigheter och vi är skyldiga att ha en dialog med dem, säger hon. Vi ska alltså enligt lag ha kontakt med dem som berörs, samtidigt som det inte får finnas register över ursprung och etnicitet. Det är en utmaning, men där har vi genom många års arbete ändå hittat metoder för att både nå och skapa samarbete med dem som berörs och jag skulle säga att vi har varit framgångsrika. På samma sätt kan man arbeta med mänskliga rättigheter inom alla områden. Men det är tidskrävande och man måste vara metodisk och uthållig. Kompetenshöjning måste till Cathrin menar att arbetet med att implementera och säkerställa att kommunen följer mänskliga rättigheter är en utmaning på flera sätt. Utöver svårigheten att tolka hur de ska användas i den egna verksamheten är kunskapen och kännedomen om vad mänskliga rättigheter egentligen betyder för kommunens arbete i allmänhet låg. Begreppet i sig är heller inget som kommunens medarbetare använder i sitt dagliga arbete. En annan utmaning är att förklara och förstå varför kommunen ska arbeta med mänskliga rättigheter när medarbetare känner att de redan lever upp till de lagar som finns. Och ur ett juridiskt perspektiv har Umeå i projektet konstaterat att kommunen lever upp till de mänskliga rättigheterna genom att kommunen följer svenska lagar och förordningar. Men eftersom mänskliga rättigheter också handlar om hur man lever upp till dem och om att synliggöra vilka rättighetsbärare som kanske inte får sina rättigheter tillgodosedda, trots att man formellt inte bryter mot någon lag är det ändå viktigt att medarbetarna förstår vad mänskliga rättigheter innebär; att det är juridiska ramverk och inget man bara har för att det känns bra att ha. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 39

100 Kapitel 5. Umeå satsar på kompetens utveckling och analysverktyg Återigen är det kompetenshöjningen inom området som är viktig. Vi har traditionellt sett talat för lite om mänskliga rättigheter i en svensk kontext och vi har också en lagstiftning som inte uttryckligen talar om mänskliga rättigheter även om de på olika sätt ändå finns med i svensk lag. De finns uttryckligen med i Europakonventionen, som ju är en del av svensk lagstiftning men det har inte räckt för att de ska bli något som vi ser handlar om oss, säger Cathrin. Svårt att kommunicera mänskliga rättigheter I Umeå finns stöd från politiken, framför allt genom engagerade kommunalråd som har haft fokus på mänskliga rättigheter. Kommunen har under projekttiden också valt att instifta en kommission för social hållbarhet som bland annat ska arbeta med mänskliga rättigheter. Kommissionens uppgift är att analysera skillnader i livsvillkor mellan olika grupper samt ge förslag på åtgärder för en socialt hållbar utveckling i kommunen. Det är viktigt att man har med sig politiken i arbetet med mänskliga rättigheter. Jag vet av erfarenhet att frågor får olika mycket tyngd och genomslag beroende på den politiska viljan och kunskapen hos politikerna, säger Cathrin som också menar att det vore bra med en kompetenshöjning kring mänskliga rättigheter även bland politiker i allmänhet. Att Umeå kommun valt att starta en kommission för social hållbarhet och inte specifikt tala om mänskliga rättigheter har flera förklaringar enligt Cathrin. Bland annat har begreppet en högre status, det känns igen och upplevs mer handgripligt. För att få genomslag har man tyckt att man måste använda andra uttryck än mänskliga rättigheter, som upplevs stort och svårt att omfamna. Social hållbarhet är något som många fler känner att de förstår och kan överföra till sin vardag, menar hon. Kompetenshöjning genom webbutbildning För att öka kunskapen om mänskliga rättigheter har Umeå kommun valt att använda sig av den webbutbildning som SKL har tagit fram tillsammans med Uppsala Universitet. Tre verksamhetsgrenar har under projekttiden genomgått utbildningen, det är svenska för invandrare (SFI), städ och verksamhetsservice och kommunikationsfunktionen. Framförallt är det cheferna som har fått utbildning men inom verksamheten svenska för invandrare (SFI) deltog både lärare och chefer. 40 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

101 Utbildningen har fallit väl ut och gett deltagarna kunskap om mänskliga rättigheter, deras framväxt och hur arbetet med mänskliga rättigheter såväl internationellt och nationellt som lokalt i Umeå kommun fungerar och skulle kunna fungera. Utbildningen finns nu på kommunens portal för värdegrundsarbete. Analysverktyget svarar på hur Inom ramen för SKL- projektet har Umeå också tagit fram ett analysverktyg tillsammans med Piteå kommun. Verktyget hjälper enskilda verksamheter att ta reda på vilka mänskliga rättigheter som särskilt gäller dem, analysera hur väl de lever upp till dem och sedan hitta åtgärder för förbättring. Att analysverktyget kom till beror bland annat på den föreläsning som Elisabeth Abiri (läs en intervju med Elisabeth Abiri på sidan 71) hade för projektdeltagarna i ett ganska tidigt skede av projektet. Den definition som hon presenterade för vad som karaktäriserar rättighetsbaserat arbete fick ligga till grund för vårt verktyg. De rättighetsprinciper hon presenterade och frågan hur blev grunden för verktyget, berättar Cathrin som menar att rättighetsprinciperna är ett mycket bra verktyg för att säkerställa att man lever upp till de mänskliga rättigheterna. I bland annat regeringsformen finns vissa av de mänskliga rättigheterna angivna men det står inget om hur de ska tillgodoses. Rättighetsprinciperna och den rättighetsstandard som FN definierat ger oss verktyg att både analysera och genomföra eventuella förändringar. I bland annat regeringsformen finns vissa av de mänskliga rättigheterna angivna men det står inget om hur man ska få dem tillgodosedda. Rättighetsprinciperna och den rättighetsstandard som FN definierat ger oss verktyg att både analysera och genomföra eventuella förändringar. Cathrin Alenskär Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 41

102 Kapitel 5. Umeå satsar på kompetens utveckling och analysverktyg Att kommunen valt att arbeta med rättighetsprinciperna gör att verktyget bland annat fokuserar på frågor som hur kommunen arbetar med icke-diskriminering och hur kommunen åstadkommer ökad delaktighet. Andra viktiga frågor handlar om hur kommunens processer kan göras mer transparenta för invånarna och hur de ska veta vem som har ansvar för beslut och genomförande, hur överklagande kan ske och liknande. Analysverktyget testades av de tre pilotprojekten som alla analyserat sin verksamhet. Testet slog väl ut och nu är planen att alla verksamheter som vill ska använda sig av det. Efter att projektet avslutades fortsätter de tre verksamheterna med att implementera sina resultat i sina verksamhetsplaner. Men om arbetet leder till förbättringar vet vi inte förrän om ett par år då de eventuella förändringarna har fått fullt genomslag. 42 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

103 EN FRÅGA, TRE SVAR Vilka var de största utmaningarna i att börja arbeta med mänskliga rättigheter? Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun För mig som chef för verksamhetsstyrningen i Gävle var det ett nytt område och inget som jag tidigare hade reflekterat över. Men i och med att vi började arbetet med att ta fram ett program för social hållbarhet blev det tydligt att mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med, de finns med i alla våra verksamheter dagligen. Utmaningen var sedan att hitta en modell som gör att man kan sätta mål och ta fram mätbara indikatorer som gör att vi kan följa effekten av de aktiviteter som görs. De kommunövergripande målen måste utformas och formuleras så att de blir begripliga och användbara för ganska väsensskilda verksamheter som till exempel socialnämnden och ett bolag som Gävle hamn. Patrik Fridh, enhetschef kommunledningskontoret, Alingsås kommun Alingsås är en liten kommun och vi har dessvärre inte möjlighet att ha olika expertfunktioner för till exempel mänskliga rättigheter. En utmaning är också att många begrepp går i varandra. Vi valde därför att slå ihop arbetet med mänskliga rättigheter med arbetet att implementera Agenda 2030 och anpassa vision och mål så att de över tid stämmer överens med dem. Vi måste också hitta sätt att arbeta som är effektiva och som gör att fortsättningen inte blir personberoende. När vi sedan tog fram de indikatorer som ska användas i uppföljningen var utmaningen att inte göra dem för omfattande och för många eftersom det då kan bli svårt att på ett korrekt sätt göra uppföljningar. Anna-Lena Pogulis, strategisk chef, Piteå kommun Vi insåg behovet av en kompetenshöjning, både inom kommunen och bland invånarna kring mänskliga rättigheter. Att hitta en nivå på den utbildningssatsningen har varit en utmaning, både när det gäller omfattning, satsade resurser och varaktighet. Vi har använt oss av SKL:s webbutbildning när vi har utbildat anställda i kommunen. Vi har testat den på personer på många olika nivåer och med många befattningar. Utvärderingen av detta har lett till att vi nu tar fram en lärplattform som på intranätet alltid ska erbjuda utbildning i mänskliga rättig heter till anställda oavsett när de anställs. Under 2018 och 2019 kommer vi att rikta utbildningssatsningarna mot invånarna i Piteå kommun. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 43

104

105 KAPITEL 6 Göteborg valde tillgänglighet som mål och metod Ämnet är stort och omfattande och det är en utmaning att göra det konkret, menar Göteborgs stads representanter i SKL:s projekt. Till slut hittade de en nyckel i ordet tillgänglighet. Ett begrepp som faktiskt rymmer mycket av det som ett människorättsbaserat arbete innebär. En av Göteborgs stads förvaltningar, Konsument- och medborgarservice, har tagit fram ett metodstöd som med utgångspunkt i åtta olika sätt att se på tillgänglighet hjälper chefer, utvecklingsledare och verksamhetsutvecklare att både planera för, verkställa och följa upp att alla invånare i staden har tillgång till förvaltningens tjänster. Metodstödet är resultatet av Konsument- och medborgarservice deltagande i SKL:s projekt Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Göteborgs stad har ett välstrukturerat styr- och ledningssystem och har redan tidigare arbetat med uppföljning ur många olika perspektiv jämlikhet, mångfald, barnperspektiv och så vidare. Det vi nu gjort är att arbeta mer koncentrerat med mänskliga rättigheter och tanken har varit att få in alla perspektiv under ett tak, säger Rebecca Fogler, verksamhets- och hållbarhetschef på Konsument- och medborgarservice och en av dem som har arbetat i projektet. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 45

106 Kapitel 6. Göteborg valde tillgänglighet som mål och metod Stora utmaningar Arbetet med att få in mänskliga rättigheter i styrning och ledning har inte varit lätt. Projektgruppen har stött på flera utmaningar. Den största utmaningen i projektet visade sig ganska snart vara ämnets omfattning. Mänskliga rättigheter spänner över ett så stort område att du omöjligt kan greppa över hela. Vi insåg mycket snart att vi var tvungna att begränsa oss till något som var möjligt att genomföra, säger Andrea Utbult, förvaltningscontroller på Konsument- och medborgarservice. En annan utmaning är att få in det i strukturen utan att det blir en jättefråga. Jag tror ibland att en del är lite rädda för mänskliga rättigheter som begrepp. Att jobba för hållbarhet har vi gjort i över 20 år, precis som jämställdhet. Här måste vi hitta sätt att mäta och följa upp som samtidigt inte blir för vida och omfattande. Hur mäter man rätten till ett gott liv eller rätten till grundläggande mänskliga behov? Man måste verkligen fundera och tänka på nya sätt, säger Rebecca Fogler. Hur mäter man rätten till ett gott liv eller rätten till grundläggande mänskliga behov? Man måste verkligen fundera och tänka på nya sätt. Rebecca Fogler Valde tillgänglighet Mycket av det arbete vi har gjort under projektet har varit att synliggöra vad vi redan har och gör. Det har funnits en förvirring inom politiken kring målen. Vi har mål kring mänskliga rättigheter men vi har också mål för jämställdhet och hbtq. Hur hänger dessa egentligen ihop? Det handlar ju egentligen om mänskliga rättigheter alltihop. Det har vi tittat mycket på i detta arbete. Vi famlade ett tag men när vi väl satte ner foten var vi stringenta, säger Rebecca Fogler Vi behövde hitta en ingång till mänskliga rättigheter som var hanterbar och förståelig och det slutade med att vi bestämde oss för att titta på vår verksamhet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Tillgänglighet är en viktig aspekt av mänskliga rättigheter och det finns flera olika sorters tillgänglighet att ta hänsyn till säger Andrea Utbult. Projektgruppen identifierade åtta aspekter av tillgänglighet och under det arbetet uppstod flera aha-upplevelser och nya sätt att tänka och formulera målsättningar. 46 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

107 Det blev till exempel väldigt tydligt att tillgänglighet inte bara handlar om fysiska hinder som trösklar och trappor utan minst lika mycket om språk och kognitiv förmåga med mera. Och tillgänglighet är inte bara en fråga för människor med funktionsnedsättning eller språksvårigheter, det kan också vara att man är gammal eller ung, rik eller fattig, säger Andrea Utbult. Åtta aspekter av tillgänglighet: > > Kunskapstillgänglighet: den som inte känner till verksamheten kan inte använda sig av den. > > Psykosocial tillgänglighet: om en person inte kan använda sig av befintliga kontaktvägar är tjänsten inte tillgänglig. > > Tillitstillgänglighet: det är extra viktigt att tydligt visa personer från grupper som generellt möts av diskriminering hur den egna verksamheten inte diskriminerar. > > Administrativ tillgänglighet: blanketter och annan formalia kan utgöra hinder. Ofta drabbar det personer som behöver ha kontakt med flera olika verksamheter och myndigheter parallellt. > > Ekonomisk tillgänglighet: kommunal service som är avgiftsbelagd eller som kräver en viss teknisk utrustning såsom smartphone eller dator blir ett hinder för grupper som är extra ekonomiskt utsatta. > > Fysisk tillgänglighet: vissa platser kan vara fysiskt svåra att ta sig till för den som har en fysisk funktionsnedsättning. > > Kognitiv tillgänglighet: information kan vara krångligt formulerad eller på annat sätt svår att förstå och blir då inte tillgänglig för den som inte förstår > > Språklig tillgänglighet: personer som inte läser, skriver, förstår eller talar svenska har ett extra hinder för att kunna få service, stöd och skydd. Det gäller även de som har svårigheter att förstå byråkratiskt språk och fackspråk. Metodstöd för styrning och ledning Projektgruppen har genom att använda sig av de åtta aspekterna av tillgänglighet skapat en metod som gör att man kan kartlägga och eventuellt förändra verksamhetens planering och uppföljning. Metodstödet hjälper till att besvara en rad frågor som: Hur vet vi att vi är tillgängliga för dem som behöver verksamhetens service, stöd och skydd? Hur kan vi garantera att alla personer får tillgång till vår service? Varför är det så att vissa målgrupper inte använder vår service? Tanken är att metodstödet ska användas i det redan befintliga arbetet med nulägesanalys, planering och uppföljning. Frågorna och uppföljande Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 47

108 Kapitel 6. Göteborg valde tillgänglighet som mål och metod samtal med verksamheterna inom förvaltningen kommer att vara centrala för oss i arbetet att integrera mänskliga rättigheter i vår styrnings- och ledningsprocess, säger Andrea Utbult. Det är lätt att hela tiden hitta på nya saker. Här har vi angripit problemet på ett annat sätt. Utan att prata om det som något nytt har vi, genom att använda oss av de olika aspekterna av tillgänglighet, fört in människorättspers pektivet i all planering och uppföljning. Förhoppningsvis kommer det att märkas i arbetssättet. Nu hoppas vi få in det i stadens övergripande planeringsprocess, säger Rebecca Fogler. Frågor stöttar arbetet I metodstödet finns, utifrån varje tillgänglighetsaspekt, ett batteri med frågor som underlättar arbetet med såväl planering som uppföljning: > > Det är frågor om kunskapstillgänglighet: Hur och i vilka kanaler får våra målgrupper, speciellt barn och ungdomar, äldre, personer med olika funktionsvariationer, minoritetspersoner och nyanlända personer information om vår verksamhet? 48 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

109 > > Och frågor om psykosocial tillgänglighet: Har vi arbetat med alternativa sätt för att möta personer med olika psykosociala behov? > > Och om ekonomisk tillgänglighet: Vad kostar det att använda sig av vår service? Vad är avgiftsbelagt? > > Om kognitiv tillgänglighet: Hur lättbegripliga är verksamhetens processer, blanketter och information för olika målgrupper? Vilka rutiner har verksamheten för att garantera att målgrupper förstår vad som kommunicerats? Kan användas av andra inom staden Metodstödet är framtaget med tanke på att det i ett senare skede ska kunna användas även av andra förvaltningar och bolag inom staden. Den som använder det ska kunna omfamna alla tillgänglighetsaspekter eller bara fokusera på ett par. Det är viktigt att man inte gör det för stort utan ser till att man också kan och har förmåga att följa upp och utvärdera det man gör, säger Andrea. Det är viktigt att man inte gör det för stort utan ser till att man också kan och har förmåga att följa upp och utvärdera det man gör. Andrea Utbult Förvaltningen kommer att testa frågorna och metodstödet fullt ut under 2017 men redan förra året gjordes ett par försök. Ett av utfallen från det arbetet blev att vi nu har teckenspråkstolk på plats när vi är ute och berättar eller informerar allmänheten muntligt. Det är en förändring som har skett mitt i vardagen och det är bra att vi har kunnat visa på förbättringar med vår metod. Viktigt med avgränsning Förutom att förvaltningen gjorde sin avgränsning genom att välja att titta på tillgänglighet fanns ännu en begränsning genom att Göteborgs stad från början beslutat att det bara var nämnden för konsument- och medborgarservice som skulle ingå i projektet. Och just avgränsning tror jag är helt avgörande för att arbetet med mänskliga rättigheter ska kunna implementeras på sikt. I en stor kommun måste man välja ut en mindre del som får vara pilot, testa, utvärdera och göra om tills man hittar en metod som kanske kan översättas och anammas av fler, säger Andrea. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 49

110 Kapitel 6. Göteborg valde tillgänglighet som mål och metod Begreppsförvirring Andrea Utbult håller med många av deltagarna i SKL:s projekt om att en utmaning är den begreppsförvirring som finns inom området. Hon menar att den är stor kring mänskliga rättigheter, och att det kan bli konkurrens mellan olika sätt att se på och förstå verksamheter. Så mycket bra arbete finns redan, även om det inte kallas mänskliga rättigheter. Man kan ju till exempel titta på jämlikhet eller hållbarhet. Risken är att man dubbelarbetar inom organisationen om man inte förstår att mänskliga rättigheter famnar över alla andra sätt att se på jämlikhet, likabehandling, rättvisa och olika gruppers behov. En del av lösningen, menar Andrea, vore om staden sammanställde en översikt som visar hur mänskliga rättigheter finns i mitten och berör och gäller alla verksamheter, alla sätt att sortera, prioritera och organisera. De som jobba med jämlikhetsplaner, de som jobbar med integration, barns rättig heter eller minoriteter jobbar alla med mänskliga rättigheter utan att kanske kalla det för det. Om staden kunde visa hur vi faktiskt ser till de mänskliga rättigheterna på många olika sätt skulle mycket vara vunnet. Det skulle också ge oss bättre verktyg och tydligare ramar när politiska beslut förändrar inriktningen på verksamheten avslutar Andrea Utbult. 50 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

111 EN FRÅGA, TRE SVAR Vilken roll spelar politikerna i arbetet med mänskliga rättigheter? Helena Rojas, utvecklingschef, Botkyrka kommun Politiken är mycket viktig. Det är de förtroendevalda som ger oss långsiktighet och som gör att vi kan jobba på i lugn och ro. När politikerna har sagt vad de vill förväntar de sig resultat. Tack vare SKLs projekt har vi nu till exempel ett politiskt beslut på att vi i kommunen ska använda oss av rättighetsprinciperna. Det ställer tydliga krav på tjänstemannanivån och verksamheterna. Botkyrkapolitiken har nu en tydligt uttalad förväntan på den kommunala organisationen att de ska säkerställa mänskliga rättigheter för alla invånare och ha det som ingång och logik i styrning och ledning. Andrea Utbult, förvaltningscontroller, Göteborgs stad Eftersom vi arbetar efter de mål och uppdrag som politikerna ger oss har de en stor roll i styrningen av vårt arbete. Och är politikerna kunniga, konkreta och tydliga i sina formuleringar om vad de vill ha så är möjligheten större att förvaltningar och bolag lyckas i sitt arbete. Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun En av anledningarna till att vi tog oss an SKL-projektet var att politiken ansåg att kommunen hade för många styrdokument. Det fanns program om folkhälsa, om barn och ungdomar och om tillgänglighet bland annat. Sammanlagt fanns 120 formulerade mål i dessa program. Man ville se över om vi kunde formulera ett enda program och det var uppdraget som vi hade med oss när vi gick in i projektet. Under arbetet blev det tydligt att vi genom att se till de mänskliga rättigheterna kan sätta mål som blir gemensamma för hela kommunen och inte måste ha separata program för olika sakfrågor. Nu är programmet för social hållbarhet ihopkopplat med verksamhetsstyrningen och det finns en bred politisk enighet kring det och en förståelse för att mänskliga rättigheter bör ingå i styrningen. Det är viktigt. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 51

112

113 KAPITEL 7 Människorättsarbete skapar stolthet i Region Kronoberg En önskan om en ny policy för en ny region. Det blev startskottet för ett fördjupat arbete kring mänskliga rättigheter. Nu ska hela Region Kronoberg genomsyras av tanken på alla människors lika värde, värdighet och rättigheter bildades Region Kronoberg genom en sammanslagning av Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland. I samband med bildandet påbörjades arbetet med att skapa en ny gemensam policy. Det blev Policy för lika möjligheter och lika rättigheter i en hållbar Region Kronoberg. Den antogs av regionfullmäktige i oktober I den nya policyn blir regionens ansvar för mänskliga rättigheter tydligt och den används och implementeras i budget och i verksamhetsplaner under 2017 och ska ha fått fullt genomslag Bildandet av den nya regionen var ett tillfälle att klargöra ansvaret för mänskliga rättigheter, att de från och med nu ska utgöra grunden för regionens verksamhet och inte vara ett sidoprojekt, säger Susann Swärd, människorätts- och barnrättsstrateg i Region Kronoberg, som är den som har lett arbetet med att ta fram policyn. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 53

114 Kapitel 7. Människorättsarbete skapar stolthet i Region Kronoberg Väl politiskt förankrat Susann menar att arbetet med att ta fram en policy som utgår från de mänskliga rättigheterna inte har uppfattats som ett perspektiv bland många andra, utan har setts som en naturlig grund för verksamheten, både för de politiker och tjänstepersoner som har varit med i arbetet. Många politiker och chefer i det som tidigare var Landstinget Kronoberg hade redan undan flera år haft fokus på mänskliga rättigheter med särskilt inriktning på barns rättigheter. Att regionen har en sakkunnig expert och under utvecklandet av policyn även en arbetsgrupp för dessa frågor har varit viktigt och också gett tyngd åt arbetet, liksom det faktum att det har initierats från politiskt håll. Det var ett ganska självklart beslut att arbetet skulle grunda sig på mänskliga rättigheter. Men vi har haft många bra diskussioner på många nivåer och även från politiskt håll har man varit med och diskuterat på detaljnivå. Bland annat har vi haft intressanta diskussioner om vilka de mänskliga rättigheterna är och vilka diskrimineringsgrunder vi ska ha i dokumentet. Det utmynnade bland annat i att vi trycker på att det är likvärdigheten som är grunden för de mänskliga rättigheterna och att vi använder oss av diskrimineringslagstiftningens diskrimineringsgrunder, säger hon. När till exempel medarbetarna på arkivet och diariet blir varse att de uppfyller människors rättighet till transparens, insyn och information så gör det något med stoltheten. Susann Swärd Och när vi har diskuterat policyn och mänskliga rättigheter med de olika ledningsgrupperna i regionens verksamheter har det varit lätt för dem att se att mänskliga rättigheter inte är något främmande utan något som handlar om dem och grunden för deras arbete, säger hon. Hon berättar också om att det har varit spännande att se reaktionerna när man visar på hur lagstiftningen ofta trycker på skyldigheter istället för rättigheter och vad som händer om man istället ser på uppdraget utifrån att det ska uppfylla mänskliga rättigheter. Det får människor att sträcka på sig när till exempel medarbetarna på arkivet och diariet blir varse att de uppfyller människors rättighet till transparens, insyn och information. Det gör något med stoltheten, säger Susann Swärd. 54 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

115 Det har sedan start funnits en politisk vilja att skapa en policy som inte blir partipolitisk och i Kronoberg har man verkligen jobbat hårt med att hitta konsensus utan att tappa udd. Eftersom arbetet hela tiden har vilat på lagstiftning har det heller inte blivit kontroversiellt. Även innan vi blev en region hade vi inom landstinget jobbat i flera år med att utbilda och höja kompetensen om barnets rättigheter så medvetenheten fanns redan på många nivåer, säger Susann. Det finns inga politiska motsättningar kring detta och arbetet är inte på något sätt partipolitiskt färgat. Jag har utbildat både förtroendevalda och ledningsgrupper i mänskliga rättigheter och vi har en politisk vilja att hålla i och hålla ut. Grunden är fyra huvudområden Den nya policyn i Kronoberg är baserad på svensk lag och förpliktelser i FNkonventioner och Europakonventionen. Även FN:s Agenda 2030 och den europeiska strategin för innovation och god samhällsstyrning har legat till grund för policyn. Den nya policyn omfattar fyra huvudområden: Respekt och förbud mot diskriminering, Information och delaktighet, Goda levnadsvillkor och Den goda arbetsplatsen. När vi i arbetsgruppen först satte oss och skrev ner allt som vi tyckte måste finnas med i policyn blev det 37 sidor, berättar Susann Swärd. Med det digra materialet satte vi sedan igång att kategorisera och tratta ner allt tills det återstod fyra huvudpunkter där nummer 1, 2 och 4 gäller på samma sätt för alla verksamheter i hela regionen medan punkt 3, Goda levnadsvillkor, anpassas till respektive verksamhet och de rättigheter som har bäring på den, berättar hon vidare. I ett nästa steg hjälper sedan Susann alla ledningsgrupper i alla verksamheter inom regionen att gå igenom deras verksamhetsplaner och styrdokument för att se hur väl de stämmer överens med policyn. Susann och hennes kollegor har varit noga med att se till att policyn görs konkret för varje verksamhet. Det är viktigt att få in förståelsen för hur man ser på sin verksamhet. När mänskliga rättigheter ligger som grund kan man till exempel inte nöja sig med att konstatera att 95 procent av alla patienter får vård inom vårdgarantin. Man måste också analysera de 5 procenten som inte får det och se om de är ett genomsnitt av befolkningen i regionen eller om det finns en överrepresentation av till exempel äldre kvinnor med funktionsnedsättning eller nyanlända killar under 20 år. Jag har bara mötts av nyfikenhet och lust att ta tag i arbetet med policyn, man vill veta hur väl just den egna verksamheten lever upp till de mänskliga rättigheterna, säger Susann. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 55

116 Kapitel 7. Människorättsarbete skapar stolthet i Region Kronoberg Viktigt med språket Varje område i policyn inleds med ett par rader som summerar hur det är tänkt att det ska förstås. Texterna använder ord och uttryck som återfinns i såväl svensk lag som i FN:s, EU:s och Europarådets juridiskt bindande dokument för mänskliga rättigheter. Man har inte försökt skriva om det som redan är tydligt. Man har också varit noga med att få med det lilla ordet alla som ofta glöms bort när man inte tänker ur ett människorättsperspektiv. Att få med ordet alla ändrar ofta hur man ser på en verksamhet och vilka skyldigheter man faktiskt har. En mycket viktig del i arbetet med att integrera policyn i hela regionens verksamhet är att policyns människorättsspråk i fortsättningen ska återspeglas i budgeten så att alla mål formuleras med en tydlig grund i policyn och därmed också i förpliktelserna att förverkliga mänskliga rättigheter. Genom att använda samma språk i policy, budget och verksamhetsplaner skapas en röd tråd som gör att övergripande människorättsåtaganden, mål i policy och skrivningar i budget och verksamhetsplaner följs åt, säger Susann Swärd. Respekt och förbud mot diskriminering Denna del inleds med: Det är en mänsklig rättighet att bli respektfullt bemött och att inte utsättas för diskriminering. Diskriminering kan se ut på många sätt och i den matris som används för att säkerställa att en verksamhet uppfyller kraven som finns i policyn kompletteras den med rättigheter som är knutna till en specifik verksamhet. För hälso- och sjukvården betyder det bland annat att vården ska vara likvärdigt tillgänglig för alla, både fysiskt och administrativt likväl som ekonomiskt. 56 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

117 Information och delaktighet Under rubriken Information och delaktighet står: Alla ska ha likvärdig tillgång till information och delaktighet. Det står vidare att: Vi har ansvar för att information om verksamheten och den demokratiska processen ska vara tillgänglig för alla och Alla invånare ska ges lika villkor att uttrycka sin mening i viktiga beslut som påverkar deras liv För till exempel den regionala kulturutvecklingen gäller det då att hitta lösningar som gör att alla som har rätt att nyttja länets kulturutbud också förstår vad som erbjuds och hur man nyttjar det. Goda levnadsvillkor Under rubriken Goda levnadsvillkor nämns bland annat rätten till ett gott liv och jämlika levnadsvillkor, goda uppväxtvillkor för barn och en trygg och säker livsmiljö samt integration med samhällets mångfald som grund. Där står också om att man ska arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling som inte tär på kommande generationers rätt till goda levnadsvillkor. För länstrafiken har det bland annat inneburit att man i sin verksamhet ska beakta principen om barnets bästa i sin planering och genomförande av till exempel skolskjuts. Den goda arbetsplatsen Under rubriken Den goda arbetsplatsen har man bland annat slagit fast att: Vi ska erbjuda alla medarbetare lika villkor och möjligheter i arbetslivet samt motverka diskriminering. Detta ska speglas i rekrytering och jämn könsfördelning. Att främja mångfald utvecklar kvaliteten i verksamheten. Vi ser och möter människor som individer och ser möjligheter till utveckling. Policyn i styrning, ledning och budget I policyn har man i alla delar arbetat på ett systematiskt sätt för att knyta regionens målsättningar till de mänskliga rättigheterna och explicit omnämnt relevanta konventionsförpliktelser när man har fört ner den till verksamhetsnivå. För varje större verksamhetsområde, exempelvis hälso- och sjukvården, länstrafiken och regional utveckling har man tydligt klargjort vilka rättigheter som är centrala och hur de i kombination med policymålen leder till specifika åtaganden inom de olika verksamheterna. Vårt arbete i regionen ska alltid utgå från frågan Vilka är vi till för?, säger Susann. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 57

118 Kapitel 7. Människorättsarbete skapar stolthet i Region Kronoberg I arbetet med att utveckla och konkretisera policyn har man vidare testat formuleringarna i policyn mot verksamhetsplaner för att se om de aktiviteter som nämns i verksamhetsplanerna passar ihop med policyn. Alla aktiviteter i existerande verksamhetsplaner kan placeras in i policyns fyra huvudområden. Denna överensstämmelse är viktig för att man ska kunna arbeta aktivt med policyn och är också en kvalitetssäkring av policyn eftersom inga verksamheter i regionen riskerar att falla utanför den. Under 2017 ska policyn användas aktivt i samband med formulering av alla kommande verksamhetsplaner. Det finns ett metodstöd som är applicerbart på alla verksamheter och där finns också Susann Swärd och hennes arbetsgrupp som en resurs för dem som vill ha hjälp och stöd. Uppföljning Under 2017 kommer arbetsgruppen även att diskutera de indikatorer som finns för att utvärdera och följa upp arbetet ur ett människorättsperspektiv. Gruppen har också tagit fram en webbaserad utbildning kring diskriminering som alla anställda ska ha gått senast i slutet av Så organiserades arbetet med att ta fram policyn När fullmäktige hade fattat beslut om att ta fram en ny policy bildades en styrgrupp som bestod av stora delar av regionledningsgruppen, bland annat hälso- och sjukvårdens utvecklingsdirektör och kanslidirektören, kommunikationsdirektören, planeringsdirektören och personaldirektören. Styrgruppen har sett över arbetet med policyn och deltagit i olika beslut samt sett till att den har förankrats i regionens ledningsgrupp. Styrgruppen utsåg också en arbetsgrupp med tolv medarbetare från de olika delarna av regionens verksamheter, såsom hälso- och sjukvård, regional utveckling och länstrafiken. Arbetsgruppen träffades vid nio tillfällen och arbetade sedan löpande med policyn och förankring av den i de olika verksamheterna. Programgruppen för mänskliga rättigheter inom hälso- och sjukvård, bestående av chefer för sjukvårdens olika verksamheter, har varit referensgrupp för att beakta policyn i förhållande till hälso- och sjukvårdsfrågor. Och för att också förankra den nya policyn politiskt bildades en politisk referensgrupp med gruppledarna för de åtta partier som är representerade i regionfullmäktige. Den politiska referensgruppen fick i uppdrag att gå igenom, ifrågasätta och föreslå förbättringar för att sedan kunna enas kring policyn. Förslaget har även varit på remiss hos chefer i linjeorganisationen som har fått komma med synpunkter och förslag på förbättringar. 58 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

119 EN FRÅGA, TRE SVAR Vad har ni gjort för att säkra att arbetet med mänskliga rättigheter kan följas upp? Patrik Fridh, enhetschef, kommunledningskontoret, Alingsås kommun Vi har tagit fram indikatorer inom en rad områden som ska säkerställa att vi kan följa upp och mäta att vi gör framsteg mot de mål vi har satt upp. En utmaning var att begränsa oss till att inte ta fram för omfattande indikatorer och att använda sådana som vi faktiskt kan hitta i befintlig statistik. Nu återstår att se om vi kommer att ha resurser att göra uppföljningarna. Andrea Utbult, förvaltningscontroller, Göteborgs stad Den viktigaste faktorn är nog att det finns verktyg i uppföljningen så att exempelvis rätt frågor ställs. Vi säkerställer uppföljningen genom att ha inplanerade skriftliga och muntliga sådana i våra verksamheter. Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun En utmaning har varit att man ofta snabbt vill få svar på om det man gjort gett resultat. Men arbetet med social hållbarhet och mänskliga rättigheter behöver tid innan man kan se resultaten. Vi har tagit fram indikatorer på kommunledningsnivå och genom att bryta ner de mänskliga rättigheterna till kommunövergripande mål som tillgänglighet, trygghet och tillit blir det mer konkret för nämnder och bolag när de sätter egna mål och hittar egna indikatorer. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 59

120

121 KAPITEL 8 Botkyrka jobbar med både struktur och kultur Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt. Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna. För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att kunna mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet När SKL-projektet kom föll mycket på plats och vi fick ihop sambanden, säger Helena Rojas, utvecklingschef, som var en av projektledarna. Tack vare SKL:s projekt fick vi möjlighet att synliggöra mänskliga rättigheter på ett ännu mer tydligt sätt än vi har gjort tidigare. Vi fick möjlighet att avsätta tid, och även våra chefer avsatte tid för arbetet, vilket var mycket värdefullt, säger Monica Blommark som är controller och den andra projektledaren. Monica menar att den största vinsten med projektet kanske är just det att olika professioner har avsatt tid för att gemensamt börja tala om mänskliga rättigheter. Bara att tala om dem gör att medvetenheten blir större, vilket ju ökar möjligheterna att åstadkomma en verklig utveckling, säger hon. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 61

122 Kapitel 8. Botkyrka jobbar med både struktur och kultur Struktur och kultur två viktiga ben I arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap. Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade flera arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet, säger Helena Rojas. Utifrån de övergripande målen arbetar nu nämnder och förvaltningar med att bryta ner fullmäktiges övergripande mål utifrån sina uppdrag. Också i nämndernas arbete ska målformuleringar säkerställas med hjälp av en checklista. 62 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

123 Det stora provet på hur vi lyckats med att implementera ett människorättsperspektiv i styrningen kommer att visa sig i samband med våra uppföljningar genom analyser av måluppfyllelse, säger Monica Blommark. För att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna. Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas. Det är bra att få möjlighet att diskutera svåra dilemman utan att känna att man blir dömd. Alla gör fel ibland och det är viktigt att hjälpas åt att hitta lösningar som gör att misstagen inte upprepas och att kulturen ändras, säger Helena Rojas och fortsätter. Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning, säger hon. Helena menar också att det är viktigt att målsättningen att uppfylla de mänskliga rättigheterna också får genomslag vid nyrekrytering. Då har vi en chans att tydligt efterfråga en sådan kompetens. Fråga om värdighet kan ge riktning Under projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett effektivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna (läs mer om principerna på sid 13). Men vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel. Man frågar sig helt enkelt: Är det här en värdig eller ovärdig handling. Eller: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, säger Helena Rojas. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 63

124 Kapitel 8. Botkyrka jobbar med både struktur och kultur Förändrade synsätt Ett viktigt steg i det förändringsarbete som Botkyrka har framför sig är synen på det kommunala uppdraget. Om man ser sig som en person som hjälper någon att få behov tillfredsställda ser man på sig själv på ett sätt. Om man istället ser sig själv som den som har skyldighet att uppfylla någons lagstadgade mänskliga rättigheter blir synen en annan. Kommunal verksamhet uppfyller i bästa fall alltid både en rad behov och en rad rättigheter. Jag brukar ta exemplet med barn med funktionsnedsättning. De har inte ett behov att gå i skolan, det är deras rättighet. De har behov, såklart, men framför allt har de rätt till utbildning. Och kommunen som skyldighetsbärare måste se till att denna rättighet infrias, säger Helena Rojas. 64 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

125 Bra med olika kompetenser i projektet Helena Rojas och Monica Blommark projektledde Botkyrkas pilotarbete tillsammans och minst en av dem deltog också i de interna projekt som pågick parallellt med SKL-projektet och handlade om värderingar och rättigheter, vilket har inneburit att mänskliga rättigheter har kommit i fokus inom flera områden. Helenas och Monicas interna samarbete har fungerat mycket bra och båda tror att det delvis har att göra med att de har olika infallsvinklar på gemensamma uppgifter och utmaningar. Det menar att det var bra att SKL ställde krav på att deltagarna skulle ha olika kompetenser och yrkesroller. Vi har olika infallsvinklar och kan båda hjälpas åt att gasa och bromsa och se vad som är rimligt; jag ur min verklighet av styrning, ledning och uppföljning och Helena med sin kunskap om beteendeförändringar i arbetssätt och arbetet med att skapa ett jämlikt Botkyrka, säger Monica Blommark. Vi har respekt för varandras kunskap och tillit till den andra personens förmåga. Vi vet att det kommer att bli bra, även de gånger vi kanske inte förstår varandra. Att ha olika ingång men en gemensam vilja att förändra, det kan ta en långt, säger Helena Rojas om samarbetet. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 65

126

127 KAPITEL 9 Piteå satsar på delaktighet Piteå kommun har satsat mycket på med borgardialog och på att involvera invånare, organisationer och näringsliv i kommunens framtidsplaner. Man har inte heller väjt för begreppet mänskliga rättigheter och låter det nu få ta plats i hela verksamheten inledde Piteå kommun ett arbete för mångfald, bland annat genom olika former av medborgardialog. Till slut hade kommunen talat med över 1200 kommuninvånare om vad mångfald innebär. Av svaren blev det tydligt att majoriteten av piteborna nästan genast associerade mångfald till mänskliga rättigheter. Och när det sedan blev aktuellt för Piteå att delta i SKLs projekt och samtidigt uppdatera det som kallats Handlingsplan för mångfald föll det sig helt naturligt att istället ta fram Riktlinjer för mänskliga rättigheter. Jag skulle säga att mänskliga rättigheter förenklar mycket av vårt arbete och blir som ett paraply för till exempel mångfald, integration och jämställdhet. När man talar om mänskliga rättigheter är det aldrig någon som är emot. Och när man sedan paketerar dem tillsammans med allt vi gör i kommunen blir det tydligt att till exempel skollagen hör ihop med mänskliga rättigheter och att socialtjänstlagen också gör det. Mänskliga rättigheter har ett värde och kan tydliggöra både en vilja och en ambition, säger Anna-Lena Pogulis, strategisk chef, Piteå kommun. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 67

128 Kapitel 9. Piteå satsar på delaktighet Inför arbetet med de nya riktlinjerna tog kommunen återigen hjälp av invånarna. Bland annat genom en fokusdialog med 500 invånare som skulle ge ökade kunskaper om orsakerna bakom kvinnors höga ohälsotal och vad som kan göras för att skapa mer jämställda sätt att leva, bo och verka i Piteå. Rådet för tillgänglighet ingick i en annan dialog. Piteå kommun har också låtit de mänskliga rättigheterna bli tydliga i styrdokument som exempelvis budget och reglementen. I reglementen till nämnder och bolag står idag att: Styrelsen ska i sina verksamheter beakta det offentliga ansvaret att respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna. Vi väljer konsekvent att tala om mänskliga rättigheter och människorättsspråket finns med även på vår webbplats och i vårt material kring det mångfaldsarbete som fortfarande pågår, säger Anna-Lena. En av de satsningar som Piteå gör för att fortsätta involvera civilsamhället i arbetet för de mänskliga rättigheterna är Ett Piteå för alla där kommunen tagit fram ett stödpaket som föreningar, företag och arbetsplatser i kommunen kan genomgå för att bli diplomerade i mänskliga rättigheter, något som uppskattas av många. Vi kan som organisation inte lösa alla problem och inte heller ensamma se till att alla människors mänskliga rättigheter uppfylls. Men tillsammans med alla andra aktörer i Piteå kan vi göra mycket, avslutar Anna-Lena Pogulis. 68 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

129

130

131 KAPITEL 10 Att tänka rättigheter förflyttar perspektiv I många år har Elisabeth Abiri arbetat med och för att de mänskliga rättigheterna ska få större utrymme inom svensk offentlig sektor. Respekt, jämlikhet och individ är några av hennes paroller när hon arbetar för att skapa förutsättningar för att alla människor ska få sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Varför är det viktigt att få in mänskliga rättigheter i just styrning och ledning? Att tänka rättigheter förflyttar perspektiv. Att arbeta med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna ändrar perspektivet på arbetet inom det offentliga. Det förskjuts från att man ser sig som den som tillhandahåller service och tillfredsställer behov till den som är skyldig att enligt lag uppfylla människors rättigheter just därför att de har rätt till dem. Det kan vara lätt att glömma bort varför en verksamhet finns till. Det offentliga finns till för att uppfylla rättighetsbärarnas rättigheter, man är skyldighets-/ansvarsbärare. Vad innebär det att man för in mänskliga rättigheter i styrning och ledning? Struktur är viktigt. Det måste vara möjligt att analysera och följa upp arbetet. Människor kommer och går och även om arbetet inte blir lika bra när eldsjälen slutar så innebär en struktur, ett arbetssätt, granskningsmetoder och fastställda styrdokument att arbetet inte helt upphör. Med styrning och ledning kan man också som enskild tjänsteperson eller verksamhet få något att hålla i handen när det kanske känns övermäktigt. Man får verktyg att ta till när man ska prioritera eller skapa nytt och vill göra rätt från början. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 71

132 Kapitel 10. Att tänka rättigheter förflyttar perspektiv Elisabeth Abiri, senior rådgivare på Emerga Research & Consulting och en av de externa experter som har medverkat i projektet Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Vilka är vinsterna med att jobba med mänskliga rättigheter? Jag tycker inte om att tala om vinster i samband med mänskliga rättigheter även om det finns sådana. Mänskliga rättigheter är lagstiftade normer; det är all offentlig verksamhets skyldighet att uppfylla dem. Och att veta om de verkligen uppfylls är också en skyldighet, liksom att förändra planering, styrning och arbetssätt ifall man ser att de inte uppfylls. Vad innebär det att arbeta människorättsbaserat? Inom mänskliga rättigheter kan man tala om fem ansvarsdimensioner: 1. Respektera 2. Skydda 3. Uppfylla 4. Granska 5. Främja Även om arbetet inte blir lika bra när eldsjälen slutar så innebär en struktur, arbetssätt, granskningsmetoder och fastställda styrdokument att arbetet inte helt upphör. Elisabeth Abiri Alla dimensioner är lika viktiga man kan inte hoppa över någon. Ta till exempel frågan: Hur vet ni att ni inte diskriminerar någon?, som ju är en del i att både respektera och uppfylla en mänsklig rättighet. Då kan en offentlig verksamhet inte bara svara: Vi har haft en utbildning om icke-diskrimine- 72 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

133 rande bemötande. Man måste också ta reda på och granska om utbildningen har lett till att de som tidigare eventuellt inte fått sina mänskliga rättigheter tillgodosedda nu verkligen får det. För en person kan ju uppvisa ett trevligt bemötande och ändå agera diskriminerande. En verksamhet kan inte heller bara säga att de främjar mänskliga rättig heter och genomföra en affischkampanj och sedan tro att de har nått fram, man måste också ta reda på effekten. Vad innebär ett förändrat synsätt? Att arbeta människorättsbaserat handlar till stor del om att förändra strukturer. Jag skulle säga att vi alldeles för ofta utgår från att vi är bra och goda, att vi finns till för att hjälpa. En verksamhet kan inte heller bara säga att de främjar mänskliga rättigheter och ta fram en affischkampanj och sedan tro att de har nått fram, man måste ta reda på effekten. Elisabeth Abiri Många av våra offentliga organisationer, förvaltningar och myndigheter har ofta funnits mycket länge. De är skapade i en annan tid. Alltför ofta fokuserar man på hur den egna organisationen ska skötas och fungera, men mer sällan på hur den borde vara organiserad med hänsyn till rättighetsbärarna. Man glömmer helt enkelt varför man finns till. I bästa fall har man en skrivning om att verksamheten ska organiseras med respekt för patienten eller med kunden i fokus, men ofta glöms ändå patienten/kunden bort för att underlätta organiseringen av verksamheten. Det är väldigt sällan som de som arbetar i till exempel hemtjänsten har fått veta att de är en del av ett system som ska se till att uppfylla mänskliga rättigheter. Istället ska man vara en god hjälpare där den som tar emot tjänsten ska vara en tacksam mottagare. Mycket handlar idag också om vad den egna organisationen inte ska göra och mer sällan om hur den enskilda människan ska få sina rättigheter tillgodosedda. Vi måste bli bättre på att inse vilka fördomar och förutfattade meningar vi har och arbeta för att inte falla in i gamla hjulspår. Varför får män i allt högre grad modernare hörselapparater, och dessutom på båda öronen, mycket tidigare än kvinnor som får äldre apparater och bara på ett öra? Varför får män som blir rullstolsburna oftare bilen omgjord medan kvinnor i samma situation får köket ombyggt? Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 73

134 Kapitel 10. Att tänka rättigheter förflyttar perspektiv Hur viktigt är det att samverka med civilsamhället? Det är superviktigt. Men samarbetet måste göras på ett riktigt sätt och i rätt omfattning. Det räcker inte med några enkla enkäter, men kanske behövs inte heller stora undersökningar till alla i hela kommunen. Det handlar istället om att identifiera vilka det är man ska tala med. Jag har många gånger varit med om att man inom en offentlig verksamhet ska utvärdera ett program eller en insats men på allvar menar att man inte behöver tala med en enda rättighetsbärare. Det är också viktigt att vara medveten om att civilsamhället inte är organiserat på samma sätt nu som för trettio år sedan. Man kan inte kontakta en intresseorganisation och sedan tro att man har hört sig för med alla kvinnor, döva, muslimer eller transsexuella. Det man frågar om måste ha betydelse. Man kan inte lägga ner en förskola som många vill ha kvar utan att göra det i en dialog med dem som berörs och sedan gå ut och fråga vilka blommor invånarna vill ha i årets sommarplanteringar. Elisabeth Abiri Man måste ha en långsiktighet och verkligen mena att man vill ha en dialog och ett kunskapsutbyte med rättighetsbärarna invånarna. När man frågar måste man också visa hur man tänker ta hand om det man får veta. Det måste märkas att individer har kunnat påverka. Och man måste vara tydlig till dem som blir missnöjda och inte känner att deras åsikt togs i beaktande. Kanske måste man berätta att det bara var tre av hundra som tyckte som just den personen. Det är viktigt att ingen känner sig överkörd. Det är också viktigt att vara tydlig med vilket sorts möte det är man vill ha. Är det en konsultation? Hur långt i processen har frågan kommit? Vad kan fortfarande påverkas? Det man frågar om måste också ha betydelse. Man kan inte lägga ner en förskola som många vill ha kvar utan att göra det i en dialog med dem som berörs och sedan gå ut och fråga vilka blommor invånarna vill ha i årets sommarplanteringar. Och vi måste alla ständigt påminna oss om att vi själva har fördomar och förutfattade meningar. Om du aldrig har talat med en transsexuell person, en rom eller en person med synnedsättning är du förmodligen långt ifrån deras perspektiv eller så har du en ensidig bild av vad de innebär att tillhöra en viss grupp. Det är en ständig utmaning att få syn på sina egna utgångspunkter. 74 Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift

135 Det kan vara svårt att mäta framgång och misslyckande. Hur hittar man bra indikatorer och sätt att mäta och analysera? Det finns mycket data som redan samlas in av Statistiska centralbyrån (SCB), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), SOM-institutet och så vidare som kan säga mycket om situationen för olika personers och gruppers mänskliga rättigheter. De behöver ofta bara analyseras ur ett människorättsperspektiv brytas ner och samköras med fokus på dem som inte är i majoritet till exempel, om majoriteten självskattar sin hälsa som god eller mycket god är det viktigt att förstå vilka det är som inte gör det och varför. Först då kan en insats eventuellt nå denna grupp. Talas det för lite om mänskliga rättigheter? Nej, inte om man menar i övergripande officiella texter och tal, men generellt ja, om man menar i planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Få människor tänker på att funktioner som vatten och avlopp, renhållning och sophämtning är lika viktiga för upprätthållandet av rätten till bästa möjliga hälsa, som hälso- och sjukvård eller vård och omsorg är. Uppfyller vi inte redan de mänskliga rättigheterna när vi följer svensk lag? Kommuner, landsting och regioner har ansvar för att uppfylla en hel rad mänskliga rättigheter, vilket de generellt gör mycket bra för de flesta människorna den största delen av tiden. Vi är ett land med fred och välfärd vilket gör det hela lättare. När det gäller en övergripande förståelse av hur det offentligas arbete kopplar till mänskliga rättigheter varierar detta mycket. Den svenska lagstiftningen har inte förändrats på något övergripande sätt genom ratificeringen av olika människorättskonventioner. Undantagen är Europakonventionen (som är inkorporerad) och barnkonventionen som inneburit några ändringar om barnets bästa i olika lagar. Detta innebär att våra lagar först och främst talar om vad stat, kommuner, landsting och regioner ska göra för samhället och dess invånare. De är mindre fokuserade på vad invånaren har rätt till i relation till olika aktörer. Detta gör att relationen mellan rättighetsbärare och stat, kommuner, landsting och regioner, som är så central i samtliga människorättskonventioner, inte är så tydlig som den skulle kunna vara. Elisabeth Abiri Elisabeth är senior rådgivare på Emerga Research & Consulting och utbildar, analyserar och processleder implementering av mänskliga rättigheter på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Hon har bland annat haft uppdrag för EU:s byrå för grundläggande rättigheter och för FN:s utvecklingsorgan UNDP. Hon arbetade tidigare på Göteborgs universitet där hon främst föreläste om mänskliga rättigheter och migration. Hon ledde också på uppdrag av regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. En inspirationsskrift 75

136