Inspelning av nya filmen på Galoppbanan i Björlanda

Jubiléumsnummer den 300:de Torslanda-Tidningen Sylvias trädgård Rensa, pyssla och klipp sidan 9 www.tidningen.se når över 18.000 hushåll och företag i torslanda, björlanda och säve samt öckerö kommun. vecka 27 onsdag 7 juli 2010 årg 18 Fortsatt stöd för egen kommun 64,2 % av torslandaborna stöder egen kommun enligt en opinionsundersökning av Demoskop. sidan 4 Nej 35,8% JA 64,2% Åsa-Nisse och Klabbarparn i farten Inspelning av nya filmen på Galoppbanan i Björlanda Nu håller man på att spela in en ny Åsa-Nissefilm med Kjell Bergqvist och Michael Segerström som Åsa-Nisse och Klabbarparn. Under en dag var inspelningen förlagd på Göteborgs galoppbana som ligger i Björlanda, söder om Säve flygfält. Åsa-Nisse och Klabbarparn ger sig in i leken som bara dessa gubbar kan. Publiken tjoar och tjimmar när de båda rider förbi i full galopp. sidan 8 Torslanda- Tidningen mönstrade på Maria och Conny mönstrade på Ostindiefararen Götheborg från Fredrikshamn till Göteborg. Läs deras berättelse och följ med dem bak i tiden. sidan 22-25 Åsa- Nisse och Klabbarparn, alias Kjell Bergqvist och Michael Segerström, under inspelningen av nya Åsa-Nissefilmen. FOTO PIA MAGNUSSON BILAR köpes! Pröva vår verkstad - fri lånebil! LUNDBY bil ab Lundbyleden, vid JETtappen, Telefon 51 18 88 www.lundbybil.se OBS! fredag 23 juli Presenter leksaker Kahls Kaffe & Te i lösvikt Tryffelpraliner från Grand s Öppet hela sommaren som vanligt! Stick In PRESENT & LEK TORSLANDA TORG Tel 564920 Må-fr. 10-18 lö. 10-15

2 LEDARE/DEBATT ledare Detta nummer av Torslanda Tidningen är det trehundrade numret sedan första utgivningen i augusti 1995. Då hade föregångaren Köpkraft funnits i nästan tre år. När man bläddrar i gamla upplagor av tidningen så förundras man över hur mycket information vi varit med om att sprida till er läsare. Som stadsdelstidning (och även till viss del kommuntidning för Öckerö kommun) är tidningen unik. Ingen annan gratistidning i göteborgstakten kommer ut med så mycket lokal information varje vecka. Att vi kan få glädjen att förmedla all denna information till er läsare är endast tack vare att våra annonsörer ser ett stort värde i att annonsera i vår tidning. Det gör att vi kan samla in all information, producera tidningen, trycka och dela ut den utan någon kostnad för er. Än en gång har ni en läsvärd tidning i er hand. Personligen tycker jag att det är intressant med artikeln på sid 5 som visar att alla vi som bor i tidningens spridningsområde bor i Bohuslän. Att vi fortarande har möjlighet att få bli en egen kommun genom att Torslanda kommun återbildas framgår av artikeln på sidan intill. Nu tar vi några veckors behövlig semester och återkommer den 11 augusti. Hela redaktionen önskar er läsare och alla annonsörer en riktigt skön sommar. LÖSNING AV KRYSSET v25 polisrapporten Närpolis Christer Melvinsson rapporterar Hej alla läsare! 14 juni - 2 juli har det kommit in 185 anmälningar. Inte mindre än 39 av dessa handlar om borttappat gods. Klockor, mobiltelefoner, pass, ja listan kan göras lång. Båthamnarna får tyvärr mycket ovälkomna besökare. Bensin och mindre utombordare är mest gångbart. Gädjande nog inga anmälda bostadsinbrott. Misshandelsbrotten är få och jag tycker det ser bra ut på de flesta håll. De som läser min spalt kommer eventuellt ihåg när insändare Under flera år har boende i Säve störts av den utökande flygtrafiken vid flygplatsen utan att flertalet av dessa fått erfoderlig kompensation så att deras fasigheter ska vara beboliga. Jag är själv fritidspolitiker Det är lördag. Jag sitter här med min vackra fru och äter frukost. Mikael Karlson ringer. Han säger, jag går runt ön. Men jag kan gå ett varv till om du går med. Okej, säger jag. Mikael kommer vägen om mig. Jag tar med mig den lilla badväskan. Vi går en liten bit och så sätter vi oss på lämplig plats med en vacker utsikt. Det är en underbar solskensförmiddag. På slutet av rundan är vi hemma hos Mikael. Jag följer med honom in. Vi sitter och småpratar och jag skrev om en busschaufför som fått en mugg blod hälld över sig. Mina kollegor tog med prov för DNA vilket vi nu fått svar på. Gärningsmannen får snart en kallelse från oss. Några ungdomar stal en båt i Kungälv och tänkte sig en stöldturné bland öarna. De fick dock bensinstopp och tog sig iland på Kalvsund. Uppmärksamt vittne ringde polis. Kustbevakningen bistod och skjutsade ut våra hundförare. Bra spårning av hundarna gjorde att alla gärningsmän kunde gripas. Allt tack vare ett uppmärksamt vittne. och förtroendevald i en annan bolagsstyrelse inom Göteborgs stad och jag har följt hur Göteborg City Airport skött ärendet med förhalningar i olika rättsinstanser. Detta är förkastligt, låt de boende omgående få dricker varsin öl. Det går två klungor med pensionärer ner mot hamnen. Det är flera hus till salu. En penningplacering är det att köpa ett hus i skärgården. Men dessa hus är tomma och släckta större delen av året. Mitt emot Mikael ser vi två hus till salu. Mikael säjer, det blir svart runt om mig här. Unga familjer har inte råd att köpa dessa hus, vilket fodras för att ön Hyppeln ska leva vidare. Det måste vara bättre för kommunen att få en ung familj som skattebetalare än en Nästa vittne ser några pojkar på moped. Vittnet tycker de uppträder misstänksamt. När de lämnat dungen de befunnit sig i går vittnet dit. Vittnet upptäcker en odling och det är inte jordgubbar. Pojkarna erkänner sedan i förhör att de beställt fröer på internet och tänkt odla sin egen hasch. Avslutar till sist med att berätta att torslandapolisen det skrevs om i GP inte var jag. Önskar alla en skön semester och trevlig sommar! Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 /CHRISTER christer.melvinsson@polisen.se den boendemiljö de förtjänar, med hus som är isolerade och beboliga. Vid ett maktskifte i Göteborg kommer bolagsstyrelserna att genomgå en översyn om hur dessa bolag sköter sitt uppdrag. Denna översyn 0-taxerare. Kommunen bör använda sin förköpsrätt och hjälpa en ung familj att kunna köpa ett hus. Kommunen får tillbaka dessa pengar på sikt. Ett exempel: Om kommunen betalar en summa upp till en eller två miljoner. Om huset säljs eller hyrs ut eller liknande, då ska kommunen inte förlora något. Men efter vissa år minskar det till 0 kr. Kanske 20 eller 30 år. Jackie Johansson Hyppeln Tipsa Christer på 0705-222101 eller christer.melvinsson@ polisen.se Har du frågor du vill ställa till närpolisen? Gå in på vår hemsida www.tidningen.se och skriv din fråga så kanske du får svar i nästa veckas tidning. Göteborg City Airport måste ta sitt ansvar för Sävebor Öckerö kommun bör använda sin förköpsrätt ska enligt mig utgå från att vi visar stor hänsyn till bolagens betydelse för Göteborgs stads invånare. Carlos Andersson Personvalskandidat till kommunfullmäktige Gbg Centerpartiet Säve Semester! Nu tar vi och stänger vår redaktion och vandrar ut i det fina vädret och tar oss en välbehövlig semester. Vi återkommer med nästa nr av tidningen den 11 augusti. Ha en underbar sommar! Välkommen till den nya tidens vårdcentral! Öppet: Måndag - fredag kl. 08.00-17.00 Gamla Flygplatsvägen 4 Tel. 352 30 00 www.capiovardcentral.se / amhult@capiovardcentral.se önskar Skön sommar! Skall du sälja eller köpa bostad? Varmt välkommen att höra av dig till mig för en enkel & god affär med personlig service. ~ Vi önskar alla kunder en trevlig sommar! Amhults Torg Torslanda 0771-22 44 88 nordea.se

ALLTID PÅ EN SÖNDAG! I år blir blir det ALLTID söndagar som gäller på Göteborg Galopp på Hisingen. Söndagar med TV-sänd lunch V4 och Trio! Snabba fullblod, professionella jockeys, Skandinaviens bästa gräsbana och garanterat ingen som galopperar bort sig. Tävlingarna börjar redan klockan 13. Ta med brassestol, filt och en picknick-korg. Njut av en dag i lugn och ro med massor av action. Med gänget, jobbet eller familjen. TÄVLINGSDAGAR 2010 Söndag 11 juli, kopparmärralöpning Söndag 18 juli, GBGs sommarhandicap och Trav/monté Söndag 25 juli, Göteborgs Stora Pris Söndag 15 augusti, Gothenburg International Arabians fillies and mare Söndag 19 september, Fyraårspokalen Söndag 3 oktober, Säsongsavslutning Grindarna öppnar 12.00 Första start 13.00 V4 lunchgalopp - alltid på en söndag.

4 Vi bygger om väg 155 Torslandavägen vägen för den gemensamma resan Vi bygger om för att: förbättra för kollektivtrafiken öka trafiksäkerheten öka tillgängligheten till Göteborgs hamn göra det lättare att cykla längs vägen Vad händer? Under byggtiden reserverar vi ett körfält för kollektivtrafik, tung trafik och samåkare. Ökar kapaciteten i kollektivtrafiken. Fler pendelparkeringar. Möjlighet att få provåkarkort från Västtrafik under byggtiden. När? Nu är ett körfält reserverat för kollektivtrafik, samåkare och tung trafik. Vad kan du göra? Samåk mer. Ställ bilen tag bussen. Förändra motionsvanor cykla till jobbet. Om möjligt, ändra arbetstider för att undvika rusningstrafik. Företag kan ändra tider för in och utleveranser. www.trafikverket.se/vag155 www.trafiken.nu Catarina Sundberg projektledare byggande, Tel: 031-63 50 76 E-post: catarina.sundberg@trafikverket.se Nils-Erik Nilsson samordnande byggledare, Tel: 073-412 25 36 E-post: nils-erik.nilsson@trafikverket.se www.trafikverket.se 600 torslandabor har intervjuats per telefon av Demoskop på uppdrag av Nätverket för Torslandas Framtid. Frågan som ställts är Anser du att att Torslanda ska bilda egen kommun?. 64,2 % är idag för egen kommun. Vid folkomröstningen 1998 var 66% för. Andelen som svarat Ja eller Nej är 80%, dvs något lägre än valdeltagandet 1998 som var så högt som 85%. Övriga svarade Vet ej respektive röstade inte vid valet 1998. Avgörande faktor för regeringsbeslutet Nätverket har låtit göra undersökningen först och främst för att torslandabornas inställning till egen kommun är en avgörande faktor för regeringsbeslutet, säger Johan Grundén, Nätverket för Torslandas framtid. Vi har haft på känn att stödet är så här starkt och nu har vi fått det bekräftat. Det är oerhört tillfredställande att stödet är obrutet. Det här resultatet betyder att en absolut majoritet av torslandaborna fortfarande är för egen kommun. Dessutom betyder resultatet att en majoritet säger ja i alla delar av Torslanda. Detta resultat är också ett mycket starkt besked till politikerna i Göteborg inför deras svar till regeringen, fortsätter Johan. Att en majoritet av torslandaborna fortfarande stöder egen kommun har varit en förutsättning för stödet från alliansens sida. Nu råder det ingen tvekan om att så är fallet. Undersökningens resultat kommer att bli en del av underlaget vid ett kommande regeringsbeslut. Den här undersökningen är genomförd av ett mycket välrenomerat företag och det borgar för att resultatet kan bli ett fullgott underlag för regeringens beslut. Nätverket kan nu gå vidare med att driva frågan till ett regeringsbeslut. Vi kommer givetvis att bemöta Göteborgs skäl mot delning men den viktigaste pusselbiten är det starka stödet för egen kommun, avslutar en mycket nöjd Johan Grundén. BENGT WESTER Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 Stödet för egen kommun är obrutet 64,2 % av torslandaborna stöder egen kommun enligt en opinionsundersökning av DEMOSKOP. Det betyder att en lika överväldigande majoritet är för idag som vid folkomröstningen 1998. Per Nilsson på företaget Demoskop är den som är ansvarig för undersökningen, som Nätverket för Torslandas Framtid beställt. Men hur trovärdig är undersökningen och hur har den gått till? Tidningen har pratat med Per för att reda ut dessa frågor. Vi har dessutom gått lite djupare i resultatet och ser att unga och nyinflyttade är mest positiva. Per Nilsson på Demoskop är den som hållit i undersökningen och presenterar sitt företag på följande sätt: - Demoskop är ett av Sveriges mest erfarna undersöknings- och analysföretag, som funnit 20 år i branschen. Vi arbetar bland annat med partisympatiundersökningar och är ofta citerade i de flesta av landets medier. Undersökningen om torslandabornas inställning till att bilda egen kommun har gjorts genom telefonintervjuer av 603 personer. - Vi utgår från slumpmässigt valda telefonnummer i de områden vi skall undersöka, förklarar Per. Områdena har valts ut att omfatta Torslanda Centrum, Hjuvik, Lilleby/ Tumlehed och Björlanda. - När vi ringer frågar vi efter den senast födda personen i hushållet, säger Per. Sedan håller vi oss till denna person och kan ringa ett antal tillfällen för att få genomfört intervjun. Ett annat krav är att personen skall uppfylla kraven för att få rösta i kommunalvalet. I resultatet framgår att 20 % inte svarat eller inte vet vad de tycker. - Vi ställer ett antal frågor om ålder, hur länge man bott i Torslanda, partisympatier och kommer till sist till frågan om kommundelning. Vissa väljer då att säga att de inte vill svara på den frågan. De redovisas också i denna kategori. Men sådana som vi inte fått tag på räknar vi som bortfall och de finns inte redovisade över huvud taget. Per förklarar att 20 % som inte vet, är osäkra eller inte vill svara är ungefär densamma i de valundersökningar man genomför. 95 procent säkerhet om utfallet När de intervjuade får frågan om kommundelningen så får de också lite bakgrundsfakta. Intervjuaren säger exakt: 2009 Demoskop 2010 Nej 35,8% Nej 34,0% JA 64,2% Valet 1998 JA 66,0% Valet 1998, om Torslanda skulle återbildas till egen kommun, föregicks av en omfattande informationskampanj. Hur trovärdig är undersökningen gjordes en ansökan till regeringen om att Torslanda skulle få brytas loss från Göteborg och bilda en egen kommun. På regeringens uppdrag har Kammarkollegiet genomfört en utredning om kommundelning som visar att Torslanda har förutsättningar att klara sig som en egen kommun. Anser du att Torslanda ska bilda en egen kommun? - Den här texten är viktig att ha med, förklarar Per som utformat frågan tillsammans med Nätverket. Om man ställer en fråga rakt ut så finns det stor risk att resultatet blir felaktigt. Undersökningen visar att 64,2 procent av de som svarat varit positiva till en kommundelning. Kan man säga att detta är statistiskt signifikant? - Ja, skillnaden är så stor det är statistiskt signifikant, säger Per. Med 95 procent säkerhet finns det en klar majoritet för att återbilda till en egen kommun. Yngre är mest positiva Undersökningen redovisas även nedbrutet på kön, ålder, hur länge man bott i Torslanda och i vilket område man bor. Det finns vissa skillnader mellan de olika kategorierna som kan noteras. I princip är unga mer positiva än äldre. I gruppen 18 34 år är 77 % positiva och endast 14 % har inte svarat eller vet ej. Äldre än 65 år är den minst positiva gruppen där 51 % vill ha en kommundelning. Bland de som är nyinflyttade, d v s bott fem år eller mindre i Torslanda så är 73 % positiva i motsats till de som bott längre, där 61 % är positiva. Mellan könen finns också en klar skillnad. Bland männen är 68 % positiva mot 61 % bland kvinnorna. När man jämför de olika områdena sticker Lilleby/ Tumlehed ut med att 69 % är positiva. Därefter kommer Hjuvik på 66 %, och Björlanda och Centrum på 63 %. Inte oväntat skiljer sig de politiska blocken åt. Bland borgerliga sympatisörer är 77 % positiva och bland sympatisörer till S, V och MP är endast 39 % positiva. URBAN JANSSON

Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 5 Torslandaborna är liksom öckeröborna bohuslänningar Det delade Hisingens historia i korthet Torslanda ligger i Bohuslän och har sedan 1000-talet varit norskt under en längre tid än vad det varit svenskt. Legenden, nedtecknad av den isländske skalden Snorre Sturlasson, berättar att den svenske konungen Olof Skötkonung och den norske konungen Olav Haraldsson, i samband med fredsförhandlingar mellan länderna i början av 1000-talet, spelade tärning om vem som skulle bestämma över Hisingen. Den norske kungen vann och Hisingen blev åter norskt efter att ha varit svenskt en kort tid. Lundby och Tuve blir svenskt År 1253 brukar nämnas som ett betydelsefullt årtal för Hisingen. Då träffades Birger Jarl och den norske kungen Håkon Håkonsson vid Lindholmen, där norske kungen hade ett slott på det som i dag kallas Slottsberget, för att avhandla det spända läget som rådde mellan Norge och Danmark. Birger Jarl fungerade i detta sammanhang som ett slags fredsmäklare. Förhandlingarna med den norske kung Håkon fick så småningom en stor betydelse för Sverige. Vi fick nämligen Lundby och Tuve socknar av Norge och därmed hade Sverige för första gången en korridor ut till Västerhavet. Till Tuve socken hörde byarna Syrhåla, Arendal, Härröd och Synneröd (överfördes till Lundby socken 1850). Dessa byar låg som en enklav utmed Göta älv mellan de norska socknarna Torslanda och Björlanda. Hela Hisingen svenskt Vid freden i Roskilde 1658, efter att Karl X tågat över Bält, fick Sverige bl a hela Bohuslän. Hisingens geografiska indelning var då socknarna Lundby, Tuve (båda ligger i Västergötland), Backa, Rödbo, Säve, Björlanda och Torslanda (ligger i Bohuslän). Socknarna hade samma gränser som församlingarna med samma namn. 1906 införlivades Lundby socken med Göteborg. 1940 överfördes den södra delen av Björlanda, gränsande till Göta älv, över till Göteborg och Lundby församling varvid den dittills isolerade enklaven med bl a Syrhåla och Arendal sammanbands med sin församling (och tidigare socken). 1948 införlivas Backa socken med Göteborg. Torslanda kommun Vid den stora kommunreformen 1952 bildade socknarna Torslanda och Björlanda Torslanda kommun. Socknarna Tuve, Säve och Rödbo ombildades till suveräna kommuner. 1960 överfördes ytterligare en del av Björlanda församling i Torslanda kommun till Göteborg. Inför hotet att införlivas med Göteborg utredde de tre hisningskommunerna Torslanda, Tuve och Säve möjligheterna att tillsammans bilda Hisingens kommun. Men efter regeringens beslut införlivades Torslanda socken Syrhåla Härröd Arendal kommunerna Torslanda, Säve och Tuve 1967 till Göteborg. 1990 uppdelades Göteborg i 21 stadsdelar där Torslanda Björlanda socken Lundby socken Säve socken SDN kom att omfatta samma yta som Torslanda kommun med undantag av Helgered utmed Björlandavägen men med Lundby socken Tuve socken Säve socken Backa socken De röda linjerna markerar gränslinjen mellan Norge och Sverige fram till 1658. De markerar även gränsen mellan landskapen Bohuslän och Västergötland. Den prickade röda linjen utgör gränsen mellan de olika socknarna. hela hamnområdet fram till Älvsborgsbron. BENGT WESTER

6 Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 Det gamla Syrhåla del 2 Syrhålas alla gårdar säljs Förra veckan berättade Hjalmar Olausson och hans syster Anna-Lisa Karlsson från gården Kôlen och syskonen Dagny Eliasson och Thore Olofsson från gården Stamparns hur det var att växa upp i Syrhåla. Vi fortsätter denna vecka med att berätta lite mer om byn och hur den till slut upphörde. Även om Syrhåla inte tillhörde Torslanda märker jag att det finns mycket täta band mellan Torslanda och Syrhåla. Speciellt Anna-Lisa och Hjalmar känner många torslandabor. Hjalmars fru Ingrid hette som ogift Corneliusson och kommer från Torslanda by. Hennes far John byggde det hus där jag växte upp i som liten. Intressant att notera är också att Ingrids mor kom från Syrhåla, så det fanns ett utbyte mellan de två ställena när man skulle skaffa sig en äktenskapspartner. Båtarna man använde i Syrhåla var sméekor från Axel Johansson i Röd. Mjölkbilen som hämtade mjölken i Torslanda hämtade även i Syrhåla. Däremot fick man begravas i Lundby. Man tillhörde Lundby församling, men kyrksamheten var det kanske lite si och så med. - Varje söndag gick gubbarna iväg och spelade poker, minns Thore. De satt uppe i berget hos Olas. Regnade det satt de i lagårn. Naturligtvis tog även pojkarna efter. - Jag var med pojkarna från Torslanda och spelade poker på berget mitt emot gamla flygtornet, säger Thore. Det var kompisar från både Hjuvik och Tumlehed. Man hade en egen liten fotbollsplan i Syrhåla. Den kallades Spjälla och låg där som bussen idag kör ner vid Syrhålamotet. Men den som ville organisera sig i idrott fick välja antingen en klubb inne i stan eller Torslanda. - Jag gick med i Torslanda IK, berättar Thore. Som 15-åring fick han spela fotboll i A-laget, som han gjorde under många år. Hans svåger Leif Eliasson, som var gift med hans syster Dagny var en välkänd profil i laget. Han var målvakt. Även en uppskattad dragspelare. Han gick under smeknamnet Môsen. Efter kriget kom sommarstugeepoken Under kriget så var många inkallade i det militära. Syrhåla var nära knutet till militären i och med att området söder om Hjuviksvägen (idag kallad väg 155) var skyddsområde och tillhörde Älvsborgs militärområde. I de gårdar där far i huset tvingades ut i det militära fick man ta hjälp av drängar. Man lyckades leva på sina gårdar fast det ibland var så knapert så man tvingades slakta en kalv för att kunna betala räkningarna. Men efter kriget så blev det bättre tider. Man tjänade pengar på sommargäster. Dels så hyrde man ut sina boningshus. - Vi flyttade ner i källaren till sommaren, minns Dagny. Så hyrde vi ut resten av huset till tre familjer. Dels arrenderade man ut mark. - Vi hade också sommarstugor på våra marker, säger Thore. De var byggda mycket med hjälp av Volvolådor och spik. Vi hade 40 sommarstugor på markerna. Sommargästerna gav också lite intäkter i form av att man sålde ägg och mjölk och annat till dem. En del av syrhålaborna sålde även fisk till sommargästerna såväl i Syrhåla som i Arendal. Man öppnade även en kiosk i Syrhåla. Gunnar i Lund hade kiosken. Den kom igång efter kriget. Lund var en mindre gård och de slog av allt hö med lie som de bar på ryggen till lagården, där de endast hade en ko. Fiske var också något som de ägnade sig åt. Oskar och Gunnar var bröder, som bodde på Lund och de hade även en syster som dog tidigare. Köpebröd på lördag Man odlade bland annat vete och potatis på ägorna. Ägg, mjölk och potatis såldes. - Sedan odlade vi också betor, berättar Thore. Jag har en bild där jag står där Go-Cart-banan ligger idag och skär av blasten. Betorna skars i bitar och gavs till korna under vintern. Sju eller åtta kor hade de på gården. - Jag var med pappa och sålde potatis, minns Thore. Pappa hoppades att någon potatishandlare skulle köpa hela lasset annars fick han åka runt och sälja ett par korgar här och ett par korgar där. Någon affär fanns aldrig i Syrhåla. - Det kom en fiskebil två dar i veckan, minns Dagny. Och på lördag kom det en bagarbil. Då fick vi köpebröd. Det var en stor händelse. För att få specerier fick vi åka till Färjenäs och sedan över till andra sidan och till en affär som hette Olles. Vi åkte även till Luddes i Sörred. Traktorn Volvo Krabat som Osvald Olofsson köpte för pengarna från holmen som såldes 1958 Holmar söder om Syrhåla för sommarbete I Syrhåla fanns ett byråd som bestämde de gemensamma frågorna. Hjalmar berättar att det rörde sig om vägen till sjön och fiskefrågor. Till saken hör att man hade en hel del holmar söder om Syrhåla som tillhörde gårdarna. Här hade bönderna sina djur på sommaren. - Vi hade våra får ute på en holme under sommaren, minns Hjalmar. - Jag kommer ihåg när vi rodde ut med kvigorna, säger Thore. De simmade efter båten. Anna-Lisa har minnen av Röskär dit man åkte och badade. - Vi var 18 man i en eka, skämtar hon. Men en av holmarna delade man på. Det var Strömsund som delades upp mellan de olika gårdarna. Här förekom diverse diskussioner under årens lopp att få en rättvis fördelning. Fisket hade man också svårt att komma överens om. Det var ett väldigt liv i byrådet om fiskerätten. De som bodde i Lund var fiskare och ville ha allt vatten. Byn ville förfoga själv över fisket. Så småningom fick byn rätten över fisket men arrenderade ut det till en yrkesfiskare vid namn Backman i Arendal. En sak som man dock var överens om, var att dela på ett tröskverk. Detta ägde och använde flera av gårdarna tillsammans. Under en tid hade man bara en telefon i byn. Det var Wessbergs som var först med den nymodigheten. Nya tider tvingar bönderna att sälja Den gemensamma ön Strömsund sålde man 1958. Alla gårdarna fick då in lite pengar. Osvald Olofsson köpte då en traktor. Den var av fabrikat Volvo och hade modellbeteckningen Krabat. Olas köpte en Ferguson. - När traktorn var ny så var pappa inte riktigt van vid den, säger Thore. Han hade ju häst förut och när han plöjde och kom till slutet av åkern så vände hästen. Men traktorn fortsatte. Så han körde i diket. Bara några år efter att de första traktorerna kommit till byn, så närmade sig industrialiseringen av Hisingen även Syrhåla. Framför allt var det BP som skulle bygga på delar av byns marker. Någon gård såldes direkt till BP. Men då kommunen har en lagstadgad rätt till förköp så utnyttjade Göteborgs kommun denna rättighet. Några av ägarna gick inte med på priset som kommunen erbjöd och förhandlade till sig ytterligare en tjugofemöring per kvadratmeter. 1963 såldes alla gårdar till Göteborgs kommun och året efter hade alla flyttat från sina gårdar. Hjalmar var den siste brukaren på gården Kôlen och han ville fortsätta driva lantgård. Därför var han på jakt efter ett nytt ställe. - Det var en annons om det här stället som jag svarade på och sedan hamnade vi här i Rävlanda, förklarar han. Till Olofs minne i Hästevik flyttade några syrhålabor. Detta hus beskrevs i ett nummer i Tidningen för någon vecka sedan. Inget finns kvar idag utom minnena - Men det konstiga var att det hände ingenting på många år efter man hade köpt gårdarna, säger Thore. Borta i byn hände det först. På vår sida tog det många år. Norr om vägen använde brandkåren en av gårdarna. Man rev ladugården. Därefter kom en MC-klubb. Emmaus var också användare av en av gårdarna. Under en tid användes ett av husen till socialvården som placerat ut personer på gården. Idag finns inte något kvar som visar att det har varit en levande by i Syrhåla. Vi har ett antal industrier, en Renova-anläggning som vi alla besöker då och då, en go-cart-bana och en trafikplats. Då Syrhåla inte tillhörde Torslanda är det inte heller naturligt att Björlanda-Torslanda Hembygdsförening skulle intressera sig för den gamla byn. Men vi har med stort intresse samlat in gamla bilder och tar med glädje emot fler saker som får oss att minnas Syrhåla. URBAN JANSSON Gokartbanan Volvo 1 2 3 Syrhålamotet 4 6 5 Prologis DHL Torslandavägen 7 Johnson Control (Lear) 10 9 13 Härröds skola Osvald Olofssons gård där Dagny och Thore var uppvuxna. Kôlen, där Anna-Lisa och Hjalmar var uppvuxna. Ett gammalt kort. Mangårdsbyggnaden var rödmålad vid denna tidpunkt. 8 I förra veckans nummer fanns den första artikeln om Det gamla Syrhåla. Där fanns denna karta i betydligt större skala.

8 Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 Knovallagaloppen - Åsa-Nisseinspelning på galoppbanan Nu håller man på att spela in en ny Åsa-Nissefilm med Kjell Bergqvist och Michael Segerström som Åsa-Nisse och Klabbarparn. Under en dag var inspelningen förlagd på Göteborgs galoppbana som ligger i Björlanda, söder om Säve flygfält. Åsa-Nisse och Klabbarparn ger sig in i leken som bara Åsa-Nisse kan. Publiken tjoar och tjimmar när de båda rider förbi i full galopp. Det var mycket intressant att få vara med under en dag då man spelade in en film. Ett hundrafemtiotal statister fick agera publik. Några av statisterna hade aldrig varit med förut, några återkommer år efter år. En del hade hittat förfrågan på nätet och en del är med i statist.se. - De ringde upp mig, berättade Johan Ryman från Partille. Jag var även med för två veckor sedan som en av grannarna när Åsa-Nisse hittade olja på sin tomt. Jessica Håkansson har varit med förut, hon ska även vara med i en nyproduktion av The Shining tillsammans med sin egna dotter som ska vara en spökflicka. Några tillhörde Knohultsbogruppen och skulle föreställa de närmaste grannarna, dessa var med under flera inspelningsdagar. Michelle Winkel och Marita Lindblom som är med i en amatörteaterförening, hade varit med flera gånger i Åsa-Nisseinspelningen. Michelle hade blivit ombedd att komma i rött och Marita i storblommigt. Hästarna som deltog i loppet kom från stall Ant och stall Blomqvist. Galoppinstruktör på naturbruksgymnasiet och marknadsansvarig på galoppbanan, Åsa Edvardsson, berättade att de som red hästarna både var proffsjockey samt hennes elever på gymnasiet. - Det var en häftig grej, tyckte hon om dagens inspelning. Sminkning Film bygger mycket på att pussla och klistra ihop flera olika delar. För att testa innan skådespelarna kom fick statisterna som publik ropa och tjoa när inspelningsledaren Peter sprang förbi med en stång som skulle föreställa Åsa-Nisse och Klabbarparn då de rider förbi. Efter provfilmningen skickades alla statister till ett hus där de först fick prova kläder och sedan bli fixade i håret och sminkade. Louise Fredriksson från Torslanda var en av dem. Hon fick en snygg håruppsättning samt en lätt sminkning efter att ha fått tidstypiska kläder på sig. Hon gillade dagen och vill vara med i fler inspelningar. - Det har varit roligt, men kallt. Bengt Hammarberg som är med i Göteborgs galoppsällskap tog med sig kompisen Kent Synnergren som är en gammal brottare och SM-mästare i tungvikt. Båda hade färgglada kläder på sig så de behövde varken byta om eller bli sminkade. Filmen ska vara i nutid men kläderna är 90-tal, axelvaddarnas tid. - Då flickorna fortfarande var söta, infogade maskör Robin Karlsson. Efter sminkningen fick statisterna mingla igen och kunde dricka kaffe och äta bulle samt korv och bröd. Inspelning - Pass på. Ber om tystnad. Tagning, sa Peter som är inspelningsledare, så kallad FAD. - Är klappen skriven, frågade någon annan, nu kör vi 5:89 den tredje. En bit ifrån kamerorna fanns en liten monitor där personal studerade hur själva bilden blir. - Damen i hatten där borta, sätt henne två steg upp och mer till vänster kunde de säga. För att göra sig i bild blev Åsa-Nisse ombedd att luta sig åt vänster och Klabbarparn åt höger. - Nu dj-ar, nu blir det åka av, sa Åsa-Nisse när han och Klabbarparn red förbi publiken. Michael Segerström spelar Klabbarparn och Kjell Bergqvist Åsa-Nisse. Kjell Bergqvist gillade Åsa-Nisseinspelningen. - Det har varit fruktansvärt skojigt. Har spelat in tillsammans med 15-20 kända komiker. Det har inte varit helt fel. - Det är ett kul projekt, mycket som ska pusslas ihop, mycket logistik. Kjell har gjort runt 150 filmer men har undvikit att hamna i något fack. Just nu repeterar han in Fadren på teatern som ska ha premiär den 28 augusti. Ibland har repetition och inspelning krockat med varandra. - Strindbergs Fadren och Åsa-Nisse är så långt ifrån varandra man kan komma. Det är fascinerande. Blandningen gör att man inte tröttnar mellan varven. Åsa-Nissefilmen är dj-ligt proffsig. Ser jättebra ut. En påkostad film, kunde kostat 3 miljoner, nu 30 miljoner. Statistassistent Emma och Johanna som var statistansvarig tog hand om statisterna under hela dagen och visade dem tillrätta och peppade dem inför inspelningen. - Tusen tack för idag, sa Johanna på eftermiddagen och det var dags att går hem efter en händelserik dag. - Ni har varit underbara! fakta PIA MAGNUSSON Regissör: Fredrik Boklund Producent: Zoula Pitsiava Manus: Henrik Dorsin och Rikard Ulfshammar Inspelning: 8 veckor, 17 maj 9 jul Premiär: februari 2011. A la carte avhämtning även catering Fullständiga rättigheter! Försäljning av Indiskakryddor och Basmatiris till mycket bra priser! Brevid Hälsölivs i hamnen Alla dagar 12-21 Tel bordsbeställning: 031-92 92 14 0704-97 21 26 Gräsklippare Släpkärror Båttrailer Skåpvagnar Båtupptagningsvagn Service Reparationer Vi fortsätter med våra fina jubileumspriser! Häng på Tranesläpet du också! Öka lastvolymen 4 ggr. Komplettera med nätgrind Fyrtakt Olofssons Traktorservice AB Björlandavägen 360 Tel: 92 54 80 alt. 070-332 75 80 Kakel & Klinker från hela världen på ett ställe Kom in till oss och få inspiration Inspireras av vår fantastiska utställning på 1100 m 2 Kakel - Klinker - Mosaik - Golvvärme - Badrumsmöbler Din Badrumsbutik i Göteborg Välkomna! Göteborgs Vision & Kakel AB ÖPPETTIDER: Jolengatan 21B MÖLNDAL Vardagar 10-18 Tel 031-86 89 60 Lördagar 11-14 www.konradssons.com/gbg Proffsbutik Vardagar 07-18

Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 9 Sylvias trädgård Aktuellt juli FOTO: BERNT SVENSSON Nu är det dags att vara ute i trädgården så mycket som möjligt. Många har ju dessutom semester nu och man kanske stannar hemma en tid i alla fall? Att sitta ute, njuta av blomsterprakten och läsa de där böckerna som man aldrig hade tid med i våras, umgås med vänner, dricka kaffe i bersån, grilla och äta alla måltider ute, sova middag i hängmattan.. det är sommar det! Pyssla lite lojt, dra upp ett o annat ogräs som börjat tappa kämpaglöden nu i midsommarvärmen och klippa ner vissna blomstjälkar här och där. och njuuuuta av sommarens varma dagar! Den 19-24 infaller den så kallade Fruntimmersveckan, då det är sex dagar i rad med kvinnor som har namnsdag. Då passar det gott med en och annan namnsdagstårta med färska bär. Enligt gammalt faller det mycket regn under denna vecka, men vi får hoppas att det inte stämmer. Den s.k. Rötmånaden börjar den 23 juli och varar till 23 augusti. Då är det ofta varmt och fuktigt och maten bör Kupa potatisen. förvaras i kylskåp för att inte bli dålig. Var extra försiktig med sår och skråmor under denna tid, de kan lätt infekteras i värmen. Rensa, pyssla och klipp! Du har säkert märkt att rosorna blir snyggare och blommar mer om du tar bort de vissna blommorna? Men de engångsblommande buskrosorna som bildar nypon skall man förstås lämna oklippta, så att man kan få ett nytt flor längre fram i form av vackra nypon. Även många av perennerna och sommarblommorna kommer med en ny omgång blommor om man genast tar bort de första, nervissnade blommorna. Knipsa av stjälken ända dit där nya sidoskott verkar komma fram, annars ser det ostädat ut. Sådana växter som svarar med nytt flor är t.ex. lejongap, höga blåklockor, dahlia, binka, lupin, fingerborgsblomma, lavendel, höstvädd, verbena, margerit, höga nävor m.fl. Klipp ner tuvbildande växter till några cm höjd, de kanske blommar igen: penséer, nejlikor, låga blåklockor, aubrietia, näva m fl. Gödsla dem också lite. Städa bort utblommade blomklasar från rododendron, men akta så du inte skadar de nya skotten som kommer precis intill klasen. Även syrenernas och spireornas utblommade klasar bör klippas bort. Har du vinrankor? Korta av de nya, mjuka skotten nu innan de förvedas. Detta kallas att man pincerar skotten. Skott som har knoppar toppar du två blad efter knoppklasen. Ickefruktbärande skott klipps ner till ett blad. Stora blad som skuggar mognande klasar kan man ta bort. Är det mycket revor i jordgubbsplantorna? Du kan förnya eller göra ett större land m h a dessa revor, bara du ser till att de är friska och virusfria. Annars bör revorna ändå avlägsnas, de tar kraft från moderplantan. Gödsla i jordgubbslandet efter skörden! Tomatplantorna kanske behöver tjuvas och toppas nu? Du vill väl ha solmogna tomater nu och inte ett 2-meters tomatträd? Toppar du inte, hinner den kanske inte utveckla mogna tomater då kraften går åt för att växa. Du har väl kupat potatisen, palsternackan och morötterna så de inte blir grönfärgade? Vattna! Det är viktigt med vattningen nu i midsommarvärmen och torkan. Vattna helst tidigt på morgonen som är bättre ur snigelsynpunkt, eller sent på kvällen, för då är avdunstningen som minst. Men småstrila inte, det skall vara en rejäl rotblöta! Barnens plaskdamm tömmer man förstås dagligen till växterna. Det är viktigt att byta vattnet i den varje dag då den har använts för att undvika bakterietillväxt. Om du dessutom täcker marken med fräscht gräsklipp eller finfördelat kvist- eller bladhack från kompostkvarnen några gånger per sommar, så hålls fuktigheten kvar bättre än om det är öppen jord. Klippet gödslar och förmultnar så småningom till fin jord, så det är ett utmärkt täckmaterial. Täck även gångarna i grönsakslandet med tidningar, halm eller träflis. Då behålls fukten bättre och ogräset får det svårare. Du glömmer väl inte lufta växthuset ordentligt nu när det är som varmast? Vattna och duscha växterna och försök att få en groda flytta in där, så tar den hand om småsniglarna! Plocka bort vissna blad och växter som är angripna av sjukdomar så de inte sprids vidare. Gödsla Extra näringskrävande växter kan behöva en gödning till i början av juli. T.ex. rosor, klematis, liljor, änglatrumpet, luktärter, squash, pumpa och bönor hör till de hungriga, så om du gödslar med pelleterat hönsgödsel nu så får du det åter sedan. Sommarblommor gödslas enklast med en flytande blomsternäring för uteväxter, finns i trädgårdsbutiker. Håll efter odjur och elände Kolla också så det inte sitter bladlöss och kalasar på dina rosor, fruktträd m.m. Om du sätter in åtgärder så fort du ser de första, så behöver inte angreppet bli så kraftigt. Du har väl hängt upp Blå, blå blommor i vatten. blänkande, rasslande skrämselsaker i bärbuskarna, så att fåglarna inte äter upp alla dina bär? Komplettera ev. med bärnät, men kolla dagligen så att inte någon fågelstackare ändå har trasslat in sig i det. Kolla höstfloxen så den inte drabbas av mjöldagg, som är särskilt vanligt om sommaren är varm. Skall du plantera nya så välj de nyare, mer motståndskraftiga sorterna. Vattna dem ofta och ordentligt så de inte lider av torka och pröva på att spruta med bakpulverlösning: 10 g bakpulver i 1 liter vatten, 1 msk såpa som bindemedel. Sommarså Många perenner och tvååriga växter kan direktsås ute i slutet på juli/början av augusti. Dit hör t.ex. lupin, praktrölleka, lavendel och tvååringarna mariaklocka, penséer och borstnejlikor, som får extra tidig start nästa år om de hinner bilda en rejäl bladrosett nu innan kylan kommer. Fröfirmorna har ofta dessa sorters frön ute i handeln nu. Nu kan du också så nya omgångar av många av de asiatiska grönsakerna och sallat. Njut! Tänk på att njuta av dina blommor även i vas! Luktärter ger mycket mer blommor om man plockar flitigt, man skall inte låta dem gå i frö! Gå runt i olika trädgårdar, det anordnas ju många visningar nu, och kolla på allt som blommar. Notera sådant du tycker om för ev. senare inköp, om du inte hittar dessa växter i plantskolornas utförsäljning. Den underbara tiden med egen skörd är också framme. Självplockningsgårdarna har också öppet nu, så dit kan man åka med barnen och plocka mycket. Så passa på att safta, sylta och lägga in. Torka små härliga kryddbuketter att ta fram på vintern. En del kryddor passar bättre att frysas, t.ex. dill och persilja. Ät upp det som ev. finns kvar från förra årets skörd i frysen och i skafferiet, det behövs plats för den nya skörden nu. Om du har möjlighet så kan du lämna kvar en ogräshörna till fjärilarna på något undanskymt ställe, eller så kan du plantera speciella fjärilsväxter. En underbart blommande sommar önskar vi er alla! Hangarvägen 12, Torslanda Kontorslokaler UTHYRES 120 kvm kontor uthyres med möjlighet att påverka planlösning. För mer information Ring Per Slättmyr tel. 031-92 12 51 Vårfint med stenar och sand. Vi har vad din trädgård behöver! PLANTERINGSJORD GRÄSMATTEJORD TÄCKBARK BERGKROSS KULLERSTEN FLIS FÖR TRÄDGÅRDS- GÅNGAR VÄGGRUS MURSAND SANDLÅDESAND EU-SAND (GUNGSAND) PRYDNADSSTENAR SINGEL BETONGSAND DANSK SJÖSTEN, SV/VIT NATUR- STEN MAKADAM FÄRGAT GRUS MARKDUK M.M. Hela sortimentet hittar du på www.lysegarden.se Öppettider: 06.45 15.30 Tel: 0303-22 31 30704-18 54 10 OBS! Kvällsöppet till 18.00 på torsdagar. Hämta själv eller beställ & vi levererar!

10 företagsnytt Laser är bra mot mycket Lena Bernstén är certifierad laserterapeut och har jobbat med denna typ av ljusbehandling sedan 1994. Nu slår hon upp portarna till en ny laserklinik, Ambers. HÖNÖ Lena Bernstén smög igång sin klinik på Hönö så smått i början av sommaren. Lena driver även en liknande verksamhet i Mölndal. Här i Nordsechuset finns även gym och naprapatklinik så det är bra att kunna skicka de kunder dit som jag bedömer skulle ha nytta av det, förklarar Lena sitt val av lokal. Lena Bernstén är certifierad laserterapeut och har jobbat med denna typ av ljus sedan 1994. Nu slår hon upp portarna till en ny laserklinik. Medicinsk laser Laser är ett ljus som kan användas i medicinskt syfte, som inte skall förväxlas med annan typ av laser. Laserljuset skapar en fotokemisk process i cellerna som påskyndar läkningen vid inflammation och smärta. Många med ledvärk, tennisarmbåge, ryggsmärtor, herpesblåsor och liknande kommer hit. Laser är bra mot mycket, även sår. Brännskador läker bättre och smärtan tas bort nästan omedelbart. CONNY ÅQUIST Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 Nytt utlåningssystem på Öckerö bibliotek Öckerö bibliotek har gjort en stor investering och infört ett självbetjäningssystem för utlån och återlämning. Med det nya systemet går det snabbt och smidigt att låna och lämna. Reaktionerna har hittills varit positiva, anser bibliotekschef Lars Thorsson. ÖCKERÖ Sedan decennier tillbaka har biblioteket haft ett lånesystem baserat på streckkoder. Nu har vi infört en annan typ av system, baserat på radiovågor, kallat RFID. Ett litet datachip med en antenn som integrerats i bibliotekets media fungerar både som streckkod och larm och kommunicerar alltså med bibliotekets dator, förklarar Lars Thorsson. Partille började med detta för tre år sedan. De beräknade höja utlåningen med 50 procent men nådde 90 procent efter ett år, nämner Lars. Självbetjäningsautomaterna läser av datachippens information vid utlån och återlämning. Låntagarna kan Så här ser chippet ut som finns i böckerna. även hämta reserverad media själva. Kvitto på lånen skrivs alltid ut. Ökad servicenivå RFID-tekniken används i dag på ett stort antal bibliotek världen över och i svenska bibliotek pågår övergången nu. Det nya systemet är enkelt att använda men för de som vill ha hjälp finns personal alltid tillgänglig. För att kunna låna krävs lånekort, alternativt personnummer och en fyrsiffrig personlig kod, så kallad pinkod. För de låntagare som ännu inte har en pinkod Bibliotekschef Lars Thorsson vid en av de två stationerna för utlåning och återlämning. ordnar personalen detta vid lånetillfället. En stor fördel med bibliotekets nya självbetjäningssystem är att personalen får mer tid för att hjälpa besökarna i biblioteket. Vi kommer också att kunna ägna mer uppmärksamhet åt boktips, information och vägledning, poängterar Lars. Genom dessa förbättringar hoppas biblioteksledningen att besökare kommer att uppleva en ökad servicenivå samt möta en personal som är engagerad och tillgänglig. CONNY ÅQUIST

Här gäller Happy Homes Kortet (fd Beckers nya hem), Villaägarnas, Idrottsrabatten, Pensionärsrabatten. blir HISINGEN, Ringögatan 14, Tel 744 01 20 Var 06.30-18 lör 10-16 sön 11-16 www.fargab.se www.k1.nu www.fargab.se

12 Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 Återvinningsplats som stör grannarna Att återvinna papper, kartong, glas med mera är något vi eftersträvar. Men när nedskräpning och bullret från återvinningsplatserna irriterar och stör är det dags att göra något åt det. Grannarna till återvinningsplatsen i Amhult störs av glaskross och nedskräpning. När återvinningsplatsen byggdes låg den utanför tättbebyggt område. Med nya bostadsområden har den hamnat med bara ett drygt tjugotal meter från de närmaste husen. - Jag kan förstå varför återvinningsstationen en gång i tiden (1996) placerades där den står, när det inte fanns mer än 2 hus intill och inga nya områden på Flygledartornet med mera, berättar Annika Larsson, en av de närboende till återvinningsplatsen. De första som bodde i området skrev på bygglovet för återvinningsplatsen för drygt 14 år sedan men då gällde det en tidningscontainer. Några år senare fylldes stationen på med flera olika återvinningskärl utan att de närboende fick vara med och bestämma. Dessa har försökt få en ändring i över 10 år. Höga decibel När glasbehållarna töms i lastbilarna uppmättes ljudet till 80db. Det maximala utevärdet är 67db. Inomhus är det maximala värdet 45db och det uppmättes till 48db. Nu töms behållaren endast en gång i veckan och det kanske man kan stå ut med, men med flera fastigheter runt om betyder att folk oftare slänger flaskor, vilket innebär ständigt rassel från återvinningsstationen. - Det är det konstanta slängandet som stör mest, berättar Annika Larsson. Alla tar inte hänsyn till dag eller natt. Det händer att folk slänger glas på natten. Nedskräpningen är också en olägenhet. Folk ställer skräp utanför byttorna vilket blåser in i närliggande trädgårdar. De närboende har försökt i kontakt med olika instanser att få flyttat återvinningsplatsen dit den inte stör boende. Förutom mejlkontakt med Ingvar Göran på miljöförvaltningen, Leif Täll på stadsdelsförvaltningen och Magnus Örnborg på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationer har de haft personligt möte med Ingvar Göran och Magnus Örnborg. Avskrev ärendet Jag har kollat i plan- och bygglovshandlingarna, och ingenstans finns ÅV-platsen nämnd som tänkbar störningskälla, informerade Ingvar Göran från miljöförvaltningen till Annika Larsson. Efter ljudmätningen avskrev miljöförvaltningen ärendet om störande återvinningsplats Lysevägen, med motivering: Någon olägenhet för människors hälsa har inte kunnat konstateras. Snacka dig till en bättre bostadsaffär! Nu finns det ett nytt smart sätt att inleda din bostadsaffär. Vi kallar det SNACKA BOSTAD, en tjänst som riktar sig till dig som funderar på att sälja. Över telefon besvarar Mäklarassistent Olivia eller hennes mäklarkollegor frågor och berättar kort om de saker du bör tänka på. Dessutom ger vi dig en bild av hur intresset ser ut i ditt område. Du förbinder dig inte till någonting, däremot kan samtalet betyda mycket vid en eventuell försäljning. Ring 031-56 07 65 och snacka bostad redan idag. Välkommen till oss! Återvinningsstationerna missköts och används av folk för att bli av med all sorts skräp. Här en bild på hur det såg ut på Innegårdsvägens återvinningsstation i förra veckan.

Vecka 27 onsdag 7 juli 2010 13 Detta efter några minuters mätning av bullret. - Man känner sig så maktlös, säger Annika Larsson. När husen såldes stod ingen återvinningsstation omtalad på ritningarna. Ärendet är nu överklagat av de boende. Miljönämnden ändrar inte sitt beslut utan överlämnade det till länsstyrelsen för handläggning. Enligt handläggare Margaretha Berg tar handläggningstiden cirka 13 månader. Stadsdelsförvaltningen i Torslanda har anmält till kretsloppskontoret att allmänheten klagar över belastning och nedskräpning på och kring ÅV-stationen och SDF efterlyser ytterligare en ÅV-station i Amhult. Att bygga en ny återvinningsstation medför inte att Lysevägens försvinner. Vem ska betala kostnaden är en annan fråga. Det behövs även bygglov för att sätta upp återvinningsstationer och kostar mellan 50 000-500 000 att flytta. FTI Svarar I ett mejl till Magnus Örnborg på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationen fick vi till svar: Jag kan ha viss förståelse för att det ibland förekommer störande ljud från en återvinningsstation men så ser en stadsbild ut idag. Det finns många störande moment i en stad och återvinningsstationerna är en del av vår vardag. När det nya området byggdes fanns återvinningsstationen på platsen och kunde ses av alla som flyttade till området ingenting har förändrats sedan dess. En återvinningsstation är endast till för förpackningar av glas, papper, metall och plast samt tidningar. Inget annat material skall lämnas vid en sådan plats. Tyvärr är det så att detta missbrukas och det ställs hushållssopor på vissa stationer. Detta städar FTI bort till en kostnad som i sista steget belastar alla konsumenter i samhället. Tillsammans med Kretsloppskontoret som har informationsansvaret till kommunens invånare tittar vi på hur detta kan minskas. Den aktuella återvinningsstationen vid Lysevägen städas minst 3 ggr/vecka ren från material som egentligen inte skall lämnas där. FTI har efter mätningen gjort justeringar på återvinningsstationen för att ändå minska det ljud som uppstår. Glasbehållarna har ljudisolerats invändigt för att minska ljudet vid nyttjandet av behållarna. De har även försetts med gummilappar för inkasthålen. Behållarna på stationen har även flyttats om så att behållarna för glas hamnat längst bort från bostäderna och med inkasthålen vända ifrån bostäderna. Enligt de boende har det bara hjälpt för dem som bor längre bort i området, inte för de närmaste husen. Mejlet fortsätter: Det är olyckligt att stationen upplevs som störande. Det är viktigt för FTI och Kretsloppskontoret att vi kan bibehålla det system för återvinning av förpackningar och tidningar som finns i kommunen och därför finns inga planer i dagsläget att minska antalet stationer. Diskussioner förs dock för att på de platser där det är hög belastning komplettera med ytterligare återvinningsstationer. FTI jobbar även med ett projekt där vi vill etablera en ny typ av återvinningsstationer med större behållare på exempelvis köpcentra eller vid stormarknader. Vi har även undersökt möjligheten vid ICA Maxi Torslanda men kan inte etablera någon åvs där. Anledningen är att marken under parkeringen inte är gjord för de lastbilar som måste komma åt stationen vid tömning. Området skall endast trafikeras av lätt trafik, dvs bilar som parkerar för att besöka butikerna. - Vad säger att Lysevägen har det perfekta underlaget då våra hus skakar när de stora tömningsbilarna åker in för att tömma byttorna, kommenterar Annika det Magnus mejlat. Vid förfrågan om högre staket/plank eller inbyggd station fick vi till svar från FTI: Att bygga in en återvinningsstation är aldrig bra eftersom det skapar en anonymitet för avlämnaren och därmed blir det enklare att lämna felaktigt material. Blir behållarna fyllda med skadligt material kan hela återvinningsprocessen förstöras för detta lass. Ett plank skapar även problem med att det enkelt går att dölja avlämning av större mängder felaktigt material och då förvandlas snabbt återvinningsstationen till en avstjälpningsplats. Bilarna som tömmer behållarna behöver även fritt utrymme uppåt och bakåt för att kunna tömma dem. De töms med kran då hela behållaren lyfts upp och töms i komprimerande bil. FTI vill absolut inte att återvinningsstationerna skall upplevas som störande men de är samtidigt ett viktigt inslag i vår dagliga miljö och tar därför ett viss utrymme i samhället, både i utrymme och ljud. Alla som använder en återvinningsstation på rätt sätt bidrar till en ökad miljövinst och ett hållbart samhälle. - Alla vill ha återvinningsstationer, men ingen vill ha dom intill sig, säger Annika Larsson. Ett stort problem då man inte heller får tala illa om något som har med miljö att göra. Tyvärr tänker man inte på människans psykiska miljö och hälsa. PIA MAGNUSSON De närboende i området vid Lysevägens återvinningsstation har startat en hemsida http://www. upptillkamp.nu/ Säljare sökes! LunchExpress söker ambitiösa säljare som vill starta eget. Du kommer att bli vår exklusiva representant i Torslanda / Öckerö. Med LunchExpress utbud får du de mest efterfrågade måltiderna från bland andra Leif Mannerström och Robert Maglia att sälja och leverera till dina kunder. Du får tre månaders utbildning och provanställning innan du får chansen att bli egenföretagare med stora utvecklingsmöjligheter. Fram till mitten av augusti har du chansen. Läs mer och sök tjänsten via Lediga jobb på www.lunchexpress.se. Du är: Ambitiös & erfaren säljare Trygg & säker serviceperson Livserfaren med B-körkort Boende & aktiv lokalt Mat- & hälsointresserad Du får: Sälja & leverera färdigalagade måltider till nya och befintliga kunder Tre mån. utbildning med provanställning Möjligheten att bli egenföretagare med stora utvecklingsmöjligheter Husmanskost till alla! LunchExpress startade 2004 med affärsidén att tillaga och distribuera närproducerad husmanskost av bästa kvalité. Bolaget har haft en stadig tillväxt och har idag 21 heltidsanställda som säljer, tillagar och levererar svensk och internationell husmanskost till livsmedels- och servicebutiker, gym, företag och hem till privatpersoner. Lysevägens återvinningsstation används inte bara till att slänga saker i byttor utan grushögar med mera förvaras där. De vackra tujorna som är satta som en häck syns inte utan dränks i höga brännässlor bakom grushögarna. LunchExpress i Sverige AB: Flöjelbergsgatan 1A, 431 35 Mölndal www.lunchexpress.se 031-776 01 00