RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson Chan Utvecklingschef, Tekn.Dr

Bakgrund Politiskt beslut 2008 Europas grönaste stad Fossilbränslefritt Växjö Nationella miljömål Öka utsorteringen av matavfall i Sverige

Politiska mål och förutsättningar Frivilligt system med miljöstyrande taxa Alla villor, lägenheter och verksamheter 2017 ska 90 procent av abonnenterna sortera sitt matavfall 6 000 ton från Växjö (12 000 ton regionalt)

5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Transporter och arbetsmaskiner Bostäder Industri/jordbruk Offentlig förv., service mm Totalt Mål 2020 1,0 0,5 0,0 1993199419951996199719981999200020012002200320042005200620072008200920102011201220132014 Koldioxidutsläpp (ton per invånare) minskat ca 50% mellan 1993 och 2015

Sundets biogasanläggning vid avloppsreningsverket

Externt Organiskt Material Gas uppgradering Biogas för bussar och bilar CAMBI THP Återföring av näringsämnen Rejektvattenbehandling

Insamling matavfall BIOGASPROJEKT 165 MILJ. KR Förbehandling Häringetorp Slurry körs till Sundet På Sundet sker rötning, avvattning av rötrest, behandling av rejektvatten, hygienisering av rötrest samt uppgradering av biogasen högtryckskomprimering, tankning i publik tankstation och för bussar Transport via gasledning Biogasen renas i aminskrubbersystem

GWh 14 Biogas production total (GWh) Vehicle gas (GWh) 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Biogasproduktionen har ungefär fördubblats sedan 2006 från en till två miljoner Nm 3 biogas (63-65% CH 4 ), eller från 7 till 12 GWh.

Substrathantering och process för rötning CAMBI THP Rötkammare Slamplatta Avvattning slam Slutavvattning Slam Matslurry Fett Anammox rejektvattenbehandling

TERMISK HYDROLYS - CAMBI Maximerar utnyttjandet av det substrat vi stoppar in i rötkammaren och biogasproduktionen. Bättre utrötning = minskad slamproduktion och metanslip. Ökad torrhalt på rötrest i befintliga centrifuger. Klarar belastning fram till 2030 med befintlig rötkammarvolym. Hygieniskt säker rötrest som kan återföras till jordbruket. Möjliggör mottagning av nya substrat som vi idag inte kan ta emot. Ett helhetspaket med garantier och uppföljning.

Projektstart mars 2013 Byggnation 2013/2014 Drifttagning sept. 2014 Intrimning 2014/2015

Ekonomi Termisk hydrolys Total projektkostnad ca 50 milj. kr Energimyndigheten har bidragit till en del av merkostnaden jmf referensalternativet 9,8 milj. kr Uppföljning gentemot Energimyndigheten, bla genom forskningsprojekt med JTI och SLU finansierat av SGC och SVU uppföljning termisk hydrolys

m3/d Uppstart 2014 Drift 2016 Fas 1: bara en rötkammare i drift - efter 20 år korrosionsskador i översta plåtarna. Fas 2: båda rötkammare i drift (drivs i serie) Fas 3: reparation rötkammare två Fas 4: stabil drift två rötkammare (drivs parallellt) 8000 6000 4000 2000 0 Biogas production 2014 Period Fas 1 Oktober till December 2014 Fas 2 December 2014 till Maj 2015 Fas 3 Juni till Augusti 2015 Fas 4 Nov 2015 till Sept 2016

Nm3 CH4/d okt-14 nov-14 dec-14 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 Fas 4: Rågasproduktion: 6 200 Nm 3 /d Metanhalt: 63% sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 % CH4 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Biogas Nm3 %CH4 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 70 60 50 40 30 20 10 0 0

Nm3 CH4/VS okt-14 nov-14 dec-14 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 Fas 4: Specifikt utbyte: 420 Nm 3 CH 4 /m 3 d Organisk belastning: 3 kgvs/m 3 d aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 Org.bel (kg VS/m3,d) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nm3 CH4/ton VS Organisk belasting Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 6 5 4 3 2 1 0

Högre TS tack vare förändrad viskositet Förbättrade avvattningsegenskaper..? %TS till rötkammare %TS från rötkammare %TS efter centrifug Fas 1 6.7 3.7 25 Fas 2 8.8 4.0 25 Fas 3 9.3 5.1 28 Fas 4 10.6 4.5 27 Nu 28% men jobbar mot 32% TS (med max 10 kg polymer/ton TS

Framtida arbete 2017 Utvärdera gasproduktion(+20%) Avvattningskapacitet (>32%; 10 kg polymer/ton TS)

januari 2008 augusti 2008 mars 2009 oktober 2009 maj 2010 december juli 2011 februari 2012 september april 2013 november juni 2014 januari 2015 augusti 2015 mars 2016 REVAQ ständig förbättring av slammets kvalitet 40 30 20 10 0 Sundet rötrest Cd/P Linjär (Cd/P)

Kvarstår en del optimering, men kan ökad biogasproduktion betala ökad energiinsats får andra fördelar värderas Energibalans preliminära resultat Jämfört tre månader före termisk hydrolys (Dec-13 till Feb-14) med tre månader efter (Dec-15 till Feb-16) Ökning biogasproduktion: ungefär 500 kwh/ton TS substrat (ca 18%) Bränsleförbrukningen för att driva rötningsdelen av Sundet har ökat med dryga 600 kwh pellets/ton TS.

Energimyndigheten Svenskt Vatten Tack till: SLU (Swedish University of Agricultural Sciences) JTI (Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering) CAMBI Rapport på gång: Utvärdering av termisk hydrolys vid Sundets biogasanläggning i Växjö

Tack för mig! Filmtips Youtube: Så gör vi biogas i Växjö anneli.anderssonchan@vaxjo.se