Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat

Relevanta dokument
GÄU - delrapport 8. Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Göta älv. Exempel från en slänt

GÄU - delrapport 9. Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat. Linda Blied och Håkan Persson

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU

Presentation av resultat från Göta älvutredningen

Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

GÄU - delrapport 29. Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyser inom Göta älvutredningen

GÄU - delrapport 7. Bedömning av grundvattenförhållanden för slänter längs Göta älv. Allmän vägledning

Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser. GÄU Göta älvutredningen

Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser. GÄU Göta älvutredningen

Metodik konsekvensbedömning. Bebyggelse. Stefan Falemo. GÄU - delrapport 14. Linköping 2011

Förändring av konsekvens och sannolikhet avseende klimatförändring

GÄU - delrapport 32. Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv. Riktlinjer

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

CPTU med resistivitetsmätning (CPTU-R eller R-CPTU) Erfarenhet från CPTU-R och ERT för kartering av kvicklera längs Göta älv

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 2 - Kartläggning. GÄU Göta älvutredningen

Skredrisker i ett förändrat klimat Norsälven

Modell för riskanalys

Sårbarhetskartering vattendrag

SGI:s arbete inom klimatområdet

Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

Sammanställning av utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar för bebyggda områden

Geoteknik i planprocessen

Sjömätning Göta älv och Nordre älv. Marin Miljöanalys AB. GÄU - delrapport 34. Linköping 2011

Göta älvutredningen (GÄU)

PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg

Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i Göta älvdalen. Yvonne Andersson-Sköld. GÄU - delrapport 12.

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen

Hållbar utveckling av strandnära områden

Redovisning av arbetet med Delegationen för Göta älv

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Metodik konsekvensbedömning. Energi och ledningsnät. Paul Frogner Kockum. GÄU - delrapport 21. Linköping 2011

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Stranderosion och kustskydd

Göta älvutredningen. Varia 624:1. Klimateffekt på vattennivåer, erosion och grundvattenförhållanden i Göta älv

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

PM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 13

Referensuppdrag översvämningskartering

Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen. Slutrapport

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Parametrarnas betydelse för brottsannolikheten i Göta älvdalen. Stefan Falemo.

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

GÄU - delrapport 13. Metodik konsekvensbedömning. Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik i hela utredningsområdet

Geoteknisk PM: Stabilitetsförhållanden samt rekommendationer till åtgärder, Gusums f d bruk

Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI

Metodik konsekvensbedömning. Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Helena Helgesson och Thomas Rihm. GÄU - delrapport 19.

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Ras, skred och andra jordrörelser

Lerum 20:4, Resecentrum. Projekterings-PM/Geoteknik. Lerum Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Tobias Thorén. Handläggare: Henrik Lundström


Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro

Varia 548. Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

PM Detaljplan Östra Kålltorp, komplettering Uppdragsnummer

Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI

Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)

VARIA 561. Kustmöte i Linköping 4 april 2006 SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION

Kartunderlag om ras, skred och erosion

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Varia 565. Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE

Kartunderlag om ras, skred och erosion


Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Kostnadsnyttoanalys för mot skred och ras

Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PBB (delvis)

PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN

GIS-verktyg för skredriskanalys & kartdatatjänster på webben. (+ om Geoteknisk Sektorsportal)

Säkerheten för befintliga slänter

Stora Sköndal Konsekvensbeskrivning Geoteknik

Detaljplan PM Geoteknisk utredning

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden

Översiktlig geoteknisk utredning för fördjupad översiktsplan

Varia 583. Frekvens av skred i Sverige STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE ANN-CHRISTINE HÅGERYD LEIF VIBERG BO LIND

Information om ras och skred i Lillpite

Produktion och placering av monument av Bengt Olson

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Hållbar utveckling av strandnära områden

Ale kommun. Älvängen, Starrkärr 4:10. Geoteknisk PM för detaljplan

1 UPPDRAG, SYFTE OCH SAMMANFATTNING

Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Transkript:

i dalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del - Kartor GÄU utredningen 00-0 Linköping 0 i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

utredningen 00-0 Beställning Statens geotekniska institut (SGI) Linköping SGI Informationstjänsten Tel: 0-0 0 Fax: 0-0 E-post: info@swedgeo.se Rapporten finns som PDF på vår webbplats: www.swedgeo.se Dnr SGI Uppdragsnr SGI Layout Tryckeri.-0-00 Elin Sjöstedt AJ E-print AB

Innehållsförteckning Förord Uppdraget. Regeringsuppdrag. Uppdragets omfattning och avgränsning Skredriskklasser och skredrisknivåer. Skredriskanalys Beräkningar och bedömningar Skredriskklasser Skredrisknivåer. Risk för bakåtgripande skred och sekundära effekter.. Redovisning skredriskkartor Bilaga Förteckning GÄU-delrapporter Bilaga Skredriskkartor Förord Regeringen gav i ett särskilt regleringsbrev 00 (M00//A) ett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren 00-0. Tiden för slutredovisning har genom regeringsbeslut (0--) förlängts till den 0 mars 0. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder kan vara nödvändiga. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i. Utredningen har utförts i huvudsak av medarbetare på SGI. Arbetet har letts av SGI:s ledningsgrupp under ledning av generaldirektör Birgitta Boström. Arbetet har organiserats som ett huvuduppdrag för projektledning samt ett stort antal deluppdrag för metodutveckling och utredning. Till sitt stöd har SGI nyttjat ett antal myndigheter och forskningsinstitutioner, bland annat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Universitetet i Stuttgart, Norges geotekniske institutt (NGI), Vattenfall, Sjöfartsverket och Trafikverket. Samtliga kommuner inom dalen samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också medverkat i arbetet i olika skeden. Slutligen har SGI nyttjat resurser från ett stort antal konsulter, främst från Göteborgsregionen, för genomförande av utredningsarbetet. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i en slutrapport, i dalen i ett förändrat klimat. Rapporten består av tre delar: Slutrapport Del Samhällskonsekvenser, som innefattar en sammanfattning av uppdraget, skredrisker och konsekvenser för samhället, kostnader för åtgärder samt utredningens förslag till fortsatta aktiviteter. Del vänder sig främst till dem som behöver en samlad beskrivning av de skredrisker som finns i älvdalen, hur dessa kan påverka samhället och vilka åtgärder som behöver vidtas. Slutrapport Del Kartläggning, som innefattar en beskrivning av utredningens metodik, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser. Målgruppen för Del är de som vill fördjupa sig i utredningens genomförande och få mer detaljerade fakta om olika förhållanden i älven som underlag för planering och anpassning till ett förändrat klimat. Slutrapport Del Kartor, som innefattar en redovisning av skredriskerna i kartform för olika delar av. Del beskriver var skredriskerna förekommer längs älven och vilka områden som berörs. Kartorna innehåller även en klassning av klimatpåverkan längs älven. Utöver slutrapporten har det detaljerade arbetet med inventering, metodutveckling och analyser redovisats i delrapporter som överlämnades till regeringen 0--. Rapporterna finns förtecknade i Bilaga och är tillgängliga på SGI:s webbplats: www.swedgeo.se Redaktör för Slutrapport Del har varit Marius Tremblay. Kartframställning i ArcGIS har utförts av Mats Öberg. Vid kartsammanställning av utredningsresultatet har även Lars Andersson, Yvonne Andersson- Sköld, Åke Johansson, Karin Lundström, Victoria Svahn och Hanna Tobiasson-Blomén medverkat. Linköping i mars 0 Bo Lind Tf. generaldirektör Foto: Eka Chemicals i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

Figur - Utredningsområde - utredningen Uppdraget. Regeringsuppdrag Regeringen gav i ett särskilt regleringsbrev 00 (M00//A) ett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren 00-0. Tiden för slutredovisning har genom regeringsbeslut (0--) förlängts till den 0 mars 0. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget: För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs. SGI har genomfört uppdraget genom att: - Genomföra och presentera en samlad analys av skredriskerna längs samt delar av Nordre älv. Analysen har innefattat insamling av data, beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Riskerna omfattar förhållanden som gäller för dagens förhållanden och de som kan förväntas gälla år 00. - Utföra metodutveckling för att effektivisera och förbättra tidigare framtagna metoder för skredriskanalyser. - Bedöma var geotekniska förstärkningsåtgärder kan vara nödvändiga samt översiktligt bedöma kostnaderna för dessa. Nya och utvecklade metoder har tagits fram för att förbättra skredriskanalyser och stabilitetsberäkningar, förbättra kunskapen om erosionsprocesserna längs, bedöma effekten av en ökad nederbörd på grundvattensituationen i området, utveckla metodiker för kartläggning och hantering av högsensitiv lera (kvicklera) samt utveckla strategi för konsekvensbedömning. Utredningen har genomförts i samverkan med andra myndigheter, forskningsinstitutioner samt nationella och internationella organisationer. Arbetet har inneburit den mest omfattande kartläggningen av skredrisker som utförts i Sverige.. Uppdragets omfattning och avgränsning Utredningsområdet sträcker sig från kraftverket vid Vargön i till Marieholmsbron i Göteborg samt området längs Nordre älv fram till Kornhalls färjeläge i s kommun, se Figur -. Totalt innebär detta en sträcka på ca 00 km motsvarande 00 km strandlinje. Utredningsområdets bredd avgränsas till de delar som kan beröras av primära och sekundära skred i anslutning till. Utredning av skredrisker i biflöden begränsas till sträckor i älvens närområde eller där skred kan påverka s avbördningsförmåga. Skredriskklasser och skredrisknivåer. Skredriskanalys Skredrisk definieras som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekvenserna av skredet. Framtagna sannolikheter för skred och tillhörande konsekvenser kombineras i en riskmatris. Skredrisken klassas sedan i tre nivåer; låg, medelhög samt hög skredrisk, med motsvarande färger gul, orange respektive röd på skredriskkartorna. Beräkningar och bedömningar I ett första skede utfördes konventionella stabilitetsberäkningar där ingående parametrar analyserades med statistiska metoder för att beräkna sannolikheten för skred i aktuell sektion. En uppdelning av sannolikhet för skred i fem olika klasser har tagits fram. Denna tar hänsyn till osäkerheten i olika ingående parametrar och den beräknade säkerhetsfaktorn, se Tabell -. Tabell - Klassning av skredsannolikheten Sannolikhetsklass Sannolikhet för skred Relativ brottsannolikhet S Försumbar P f < 0 - S Låg 0 - P f < 0 - S Viss 0 - P f < 0 - S Tydlig 0 - P f < 0 - S Påtaglig P f 0 - Parallellt med beräkningen av sannolikhet för skred, bedömdes konsekvenserna av ett skred inom olika områden längs älven. Konsekvenserna tar hänsyn till förlust av liv samt skador på egendom och infrastruktur inom aktuellt område och beräknades med uppskattat värde på skador och förluster. En uppdelning av konsekvenserna i fem klasser har tagits fram. Denna knyter an till klassningen från tidigare utredningar och motsvarar en stegvis ökning av konsekvenserna, se Tabell -. Tabell - Klassning av konsekvenser av skred Konsekvensklass Konsekvenser av skred Skadevärde i MSEK K Lindriga < K Stora - K Mycket stora - 0 K Extremt stora 0-0 K Katastrofala > 0 i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

Skredriskklasser De ovannämnda bedömningarna innebär att varje enskilt område inom utredningsområdet har tilldelats en sannolikhetsklass och en konsekvensklass. Kombinationen av dessa två klasser bildar ett talpar som beskriver en riskklass. Genom att sammanföra dessa två skalor i en matris åskådliggörs hur olika riskklasser förhåller sig till varandra, se Figur -. Sannolikhetsklass Figur - Matris över skredriskklasser Skredrisknivåer För att förenkla riskklassningen grupperas de framtagna riskklasserna i tre olika risknivåer bestående av ett antal klasser som uppfattas motsvara liknande risk, se Figur -. Risknivåerna uttrycks som låg, medelhög och hög skredrisk. Sannolikhetsklass S S S S S S S S S S Sannolikhet för skred / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / K K K K K Konsekvensklass / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / K K K K K Ökande risk fält med skredriskklasser Konsekvenser av skred Låg risknivå Medelhög risknivå Hög risknivå. Risk för bakåtgripande skred och sekundära effekter Inom områden med högsensitiv jord/kvicklera kan bakåtgripande skred inträffa där stora områden kan drabbas av fortskridande skred efter att ett primärt skred inträffat närmast älven. En sådan händelse innebär att sekundära effekter, det vill säga konsekvenser utöver förluster och skador på land inom skredområdet, kan inträffa. Exempel på sekundära effekter är störning av sjöfarten, dämning av (eller dess biflöden) och flodvågor av olika magnitud beroende på skredmassornas volym. För att ta hänsyn till eventuella sekundära effekter av skred i dalen har områden med högsensitiv jord och hög sannolikhet för skred (sannolikhetsklasser S eller S) markerats med ett streckat mönster på skredriskkartorna. På kartorna har det streckade rastret utelämnats i en zon närmast älven, vilket avspeglar att ett skred måste ha en viss storlek upp från älven för att de sekundära effekterna skall uppträda.. Förväntade klimatförändringar innebär ökade framtida flöden i älven, vilket medför ökad erosion s slänter och bottnar. Detta får effekt på sannolikheten för skred genom att slänternas geometri förändras inom stora delar av utredningsområdet. Denna klimatpåverkan har uttryckts i tre klasser: liten, måttlig och stor påverkan. redovisas på skredriskkartorna med ett streckat mönster i älven. I områden med den högsta sannolikhetsklassen (S) kan redan en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar.. Redovisning skredriskkartor na inom olika områden längs älven redovisas på skredriskkartor (Blad -), se Bilaga. Följande informationen redovisas på kartorna: - Skredrisknivå för dagens klimat - Risk för sekundära effekter i högsensitiv jord (förhöjd påverkan ) - I Figur - beskrivs innebörden i de olika symboler/beteckningar som förekommer i legenden på riskkartorna. Legend av skred *) Sekundära effekter förhöjd påverkan Område med låg skredrisk. För befintliga byggnader och anläggningar krävs ingen särskild utredning. För nyexploatering krävs stabilitetsutredning Område med medelhög skredrisk. Befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder. Område med hög skredrisk. Behov av åtgärder för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder. / förhöjd påverkan på älven. Område med högsensitiv jord närmast älven. Förutsättning för stora skred med allvarliga konsekvenser. Liten klimatpåverkan. Klimatförändringen innebär generellt ingen förändring av sannolikhetsklass Måttlig klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett steg inom berörda delar utmed älven. Stor klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett till två steg inom berörda delar utmed älven *) För områden med högsta sannolikhetsklass (S) kan inte sannolikhetsklassen öka. I dessa områden kan dock även en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar. Figur - Förklaring av legend på skredriskkartor Konsekvensklass Figur - Matris över skredrisknivåer i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

Bilaga utredningen, GÄU Delrapporter Erosionsförhållanden i Bengt Rydell, Linda Blied, Håkan Persson, Wilhelm Rankka Fördjupningsstudie om erosion i vattendrag Bengt Rydell, Håkan Persson, Linda Blied, Sofia Åström, Walter Gyllenram Hydrodynamisk modell för. Underlag för analys av vattennivåer, strömhastigheter och bottenskjuvspänningar Sofia Åström, Dan Eklund, Sture Lindahl Transport av suspenderat material i Gunnel Göransson, Håkan Persson, Karin Lundström Ytgeologisk undersökning med backscatter Analys för och Nordre älv Marin Miljöanalys AB Bottenförhållanden i Fredrik Klingberg Bedömning av grundvattenförhållanden för slänter längs Allmän vägledning Håkan Persson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström, Petter Karlsson Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Exempel från en slänt Håkan Persson Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat Linda Blied, Håkan Persson 0 Studie av portryckens påverkan från nederbörd och vattenståndsvariation i tre slänter längs Linda Blied Analys av uppmätta portryck i slänterna vid Äsperöd och Åkerström Thomas Rihm Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i dalen Yvonne Andersson-Sköld Metodik konsekvensbedömning Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik i hela utredningsområdet Yvonne Andersson-Sköld Metodik konsekvensbedömning Bebyggelse Stefan Falemo Metodik konsekvensbedömning Kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering av liv Stefan Falemo Metodik konsekvensbedömning Sjöfart Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Väg Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Järnväg Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden Helena Helgesson, Thomas Rihm 0 Metodik konsekvensbedömning Naturmiljö Pascal Suer Metodik konsekvensbedömning Energi och ledningsnät Paul Frogner Kockum Metodik konsekvensbedömning VA-system Thomas Rihm Metodik konsekvensbedömning Näringsliv Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Kulturarv Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Känslighetsanalyser Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Bebyggelse och kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering av liv Fallstudie kommun Stefan Falemo Hydrologiska och meteorologiska förhållanden i dalen Sten Bergström, Johan Andréasson, Katarina Losjö, Björn Stensen, Lennart Wern Metodbeskrivning sannolikhet för skred: Kvantitativ beräkningsmodell Bo Berggren, Claes Alén, Per-Evert Bengtsson, Stefan Falemo Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyser inom utredningen Utvärdering av föreslagen metod samt preliminära riktlinjer Hjördis Löfroth 0 Quick clay mapping by resistivity Surface resistivity, CPTU-R and chemistry to complement other geotechnical sounding and sampling Hjördis Löfroth, Pascal Suer, Torleif Dahlin, Virginie Leroux, David Schälin Inverkan av förändringar i porvattnets kemi, främst salturlakning, på naturlig leras geotekniska egenskaper Litteraturstudie Rolf Larsson Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Riktlinjer Helen Åhnberg, Rolf Larsson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström, Hjördis Löfroth, Marius Tremblay Metodbeskrivning för SGI:s 00 mm diameter blockprovtagare Ostörd provtagning i finkornig jord Rolf Larsson Sjömätning och Nordre älv Marin Miljöanalys AB i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

0 Bilaga - Skredriskkartor 0 0 Göteborg Figur över skredriskkartornas bladindelning i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor

0 0 0 Göteborg 0/00 0/000 0/00 0/00 0/00 /000 00 00 /00 /00 /000 00 /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /000 / :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 /00 / 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 00 /000 /00 /00 / /00 00 /000 /00 /00 /00 00 /000 00 /000 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/000 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 / /000 /00 /00 /00 /00 / /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/00 / /00 0/000 / 0/00 /00 /00 /00 /000 / /000 00 00 /00 / 00 /00 /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 0-0- Blad

00 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 00 /000 /00 00 /00 /000 /00 /00 / /00 00 /000 00 /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/00 0 0 0 Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 00 /000 /00 /00 /00 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/000 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/00 0/00 /000 /00 00 00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 00 0-0- Blad

/000 00 0 0 0 Göteborg /00 /00 /000 00 /00 /00 00 /00 00 /000 /00 /00 /00 00 /000 /00 / / /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

00 /000 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /000 00 /00 /00 / /00 /000 /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter /000 0-0- Blad

/00 0 0 0 Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /000 0 /00 /00 /00 /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 0-0- Blad 0

0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 0/00 / 0/00 / / / /000 00 00 / / /00 / / /00 / / /000 00 / / / / / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/ / 0 0 0 Göteborg / / / / 00 /00 /00 /00 / /000 00 /00 /00 / / / / / / / /00 /000 00 /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter /000 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg /00 /000 00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 / /00 /000 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0/00 0-0- Blad

0/00 0 0 0 Göteborg 0/00 /000 00 00 /00 /00 00 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad /00

00 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /000 00 /00 / /00 / / /00 / /000 00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/00 0 0 0 Göteborg /00 /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 0-0- Blad

/00 0 0 0 Göteborg /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg /00 /00 /000 00 00 /00 /00 /000 00 / /00 /000 /00 /00 00 /000 /00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /00 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 0 /00 /00 /000 00 /00 00 /000 /00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad 0

/00 0 0 0 Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 / / / /00 / /00 /00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0/00 0-0- Blad

0/00 0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 /000 00 00 /00 /00 / / / /000 00 / / /00 / / / / / /00 / / / /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 /00 00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 00 /00 /00 /00 /000 00 /00 /00 / / / /00 /000 / / / 00 /00 / /00 /00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/000 00/00 00/00 00/00 00/00 /00 /000 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/ 0 0 0 Göteborg 000 0/000 00/00 00/00 00/00 00/00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 / /00 /000 /00 / /00 /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 / :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg /000 /00 /00 /00 / / /00 /00 /00 / 0/000 0/00 0/00 0/00 / 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 00 / :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/000 0 0 0 Göteborg / 00 00 / /00 /00 /000 00 /00 /00 / /000 /00 00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 / :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 0-0- Blad

/00 0 0 0 Göteborg /00 /000 00 /00 /00 / /00 / / / / 00 /00 / /00 /00 / / /000 / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 / / :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

/ / /00 / 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /000 / /00 / /00 /00 / / // / / / / / / /00 / /000 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass / /00 /000 / / / / :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg / 0/00 0/000 /00 /000 / /00 /00 /00 /00 / / / / 0/00 / 0/00 0/00 /000 / / 00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 000 0/000 0/00 0/00 0/00 000 0/000 0/00 // / 0/00 0 0/00 / / / / 000 / / 0/000 0/00 0/00 000 000 / / 0/000 00/00 00/00 Berg/Fastmark 00/00 00/00 /00 /00 00/000 /000 Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 0/00 0/00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter /00 / 0-0- Blad 0

0/00 0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/000 0/00 0/000 000 0/00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/00 000 0/00 0/000 0/00 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/000 0/00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/00 0/00 0/00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/00 0/00 :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad 0/00

0/00 0 0 0 Göteborg 00 /000 /00 /00 00 00 0/00 0/00 /000 /00 /00 /00 /000 00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) 0 00 00 Meter 0-0- Blad

Statens geotekniska institut Besöksadress: Olaus Magnus väg Postadress: SGI, Linköping Tel: 0-0 00 E-post: sgi@swedgeo.se Regionkontor Göteborg: Hugo Grauers gata B, Göteborg Tel: 0-0 Regionkontor Malmö: Adelgatan, Malmö Tel 00-0 Regionkontor Stockholm: Kornhamnstorg, Stockholm Tel 0-00 www.swedgeo.se i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor