Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet

Diarienummer 12-1921 Datum 2012-03-15 Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet Påverkan på möjligheter att uppnå en effektiv spektrumanvändning

Diarienummer 12-1921 Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se 2

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1 Beskrivning av tillgängliga distributionsnät för tv 8 1.1 Digital marksänd tv 8 1.1.1 Befolkningstäckning med marknätet 9 1.1.2 Spektrumanvändningen för marksänd digital tv 11 1.1.3 ITU:s radioreglemente 12 1.2 Kabel-tv 13 1.3 Fiber-LAN 15 1.4 xdsl 17 1.5 Mobilnät 19 1.6 Satellit 21 2 Teknisk simulering 23 2.1 Möjligheter för minskning av täckningen i marknätet 23 2.2 Analysverktyg 23 2.3 Beräkningsdata 24 2.3.1 Beräkningskriterier 24 2.3.2 Vågutbredningsmodell 25 2.3.3 RPC Reference Planning Configuration 25 2.4 Simulering, metodik och förfarande 25 3 Resultat 27 Område 1 27 Område 2 30 Område 3 33 Område 4 35 Område 5 37 4 Analys av simuleringsresultat 40 5 Beskrivning av möjligheten att effektivisera användningen av spektrum i tv-bandet 42 5.1 Värdet av spektrum 42 5.2 Värdet av spektrumutrymme under 1 GHz 44 5.3 Minska täckning i marknätet genom att kompletterande sändare tas bort 44 5.4 Minska täckning i marknätet genom att storsändare tas bort 45 5.5 Möjligheter att effektivisera spektrumanvändningen för marksänd tv 46 5.5.1 Singelfrekvensnät (SFN) 46 5.5.2 Sändningstekniken DVB-T2 47 5.6 Spektrum i tv-bandet i ett större perspektiv 47 5.7 Användning av band 174-230 MHz 49 6 Slutsatser 51 6.1 Möjligheten till alternativ nätinfrastruktur kortsiktigt 51 6.2 Möjligheten till alternativ nätinfrastruktur långsiktigt. 51 6.3 Effektivisering av spektrumanvändningen för marksänd tv 51 6.4 Värdet av eventuella frigjorda frekvensresurser 52 3

6.5 Behov av översyn av hela spektrumutrymmet för marksänd tv 52 4

Sammanfattning I november 2011 fick Myndigheten för radio och tv (MRTV) ett regeringsuppdrag att i samråd med bland annat PTS utreda frågor kring täckningskravet för Sveriges Television AB:s sändningar i marknätet. Frågeställningarna rör bland annat om nuvarande krav på en befolkningstäckning på 99,8% är på en lämplig nivå men även frågan om marksänd-tv kan kombineras med andra distributionssätt för att åstadkomma denna täckning ska utredas. Inom ramen för detta samråd belyser PTS frågorna kring ett effektivt spektrumanvändande genom denna rapport. PTS har valt att beskriva de olika alternativa nätplattformar för distribution av tv som finns tillgängliga utöver dagens marknät, både i ett nulägesperspektiv och i ett framtidsperspektiv på ca 8 års sikt. Utifrån simuleringar för några typområden i Sverige analyseras hur olika distributionsnät kan användas för att åstadkomma olika grad av befolkningstäckning och hur detta påverkar en effektiv spektrumanvändning. De alternativa distributionsnät som berörs är satellit, kabel-tv, xdsl, fiber-lan och mobilnät. Utifrån analyser av några typområden i Sverige är uppskattningen att vid en viss minskning av marknätstäckningen i storstadsregioner har ca 90-95% av befolkningen tillgång till någon eller några av nätinfrastrukturerna: fiber-lan, xdsl, kabel-tv eller mobilnät. Motsvarande siffra är för stora delar av övriga Sverige ca 80-90%. För rena glesbygdsområden med mycket låg befolkningstäthet saknas dessa alternativ ofta helt. Tillgång till en annan nätinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för att en alternativ plattform ska kunna etableras, men tillgången i sig är inte alltid tillräcklig. Utöver de markbaserade alternativen som fiber-lan, kabel-tv, xdsl och mobilnät så finns det även möjlighet till tv-mottagning via satellit över hela Sverige. Här finns det dock lokala begränsningar i de fall då hinder finns för fri sikt mot satelliten. I flera fall finns det även begränsningar för boende i flerfamiljhus att få montera en parabol på husfasaden. Sett på längre sikt, ca 8 år, bedömer PTS att tillgången till alternativa nätinfrastrukturer för tv-distribution kommer att förbättras betydligt. En fortsatt utbyggnad av både fiber- och LTE-näten kommer att göra att en stor andel av befolkningen täcks av dessa nätinfrastrukturer. Tillsammans med övrig nätinfrastruktur som kabel-tv och xdsl och satellit bedömer PTS att en mycket hög andel av befolkningen då kommer att ha möjlighet att utnyttja alternativa distributionssätt för tv vid sidan om marknätet. 5

Vid en minskning av täckningsgraden i marknätet för SVT är det samhällsekonomiska värdet av de spektrumresurser som kan frigöras begränsade. Detta gäller oavsett om minskningsgraden är några procent eller tiotal procent då dessa spektrumresurser utan en komplex omplanering är utspridda både i frekvens och i geografi. En analys av möjligheterna att frigöra spektrum till andra användningar om täckningsgraden för SVT i mux 1 minskade från dagens 99,8% till någon lägre nivå har beskrivits i denna rapport. Resultatet visar att dessa möjligheter är begränsade. Istället behöver en analys göras av hela det spektrumutrymme som används för marksänd tv. En sådan översyn av hela spektrumutrymmet som används för marksänd tv bör utöver spektrumutrymmet 470-790 MHz även inkludera frekvensbandet 174-230 MHz, då det idag bara till viss del används för marksänd tv medan andra delar kan användas antingen för digital ljudradio eller marksänd tv. En sådan analys är även motiverat utifrån andra aspekter av tv som teknikutveckling, förändringar i konsumentbeteende och konsumentvanor, konkurrenssituationen, internationell utveckling etc som kan påverka behovet av reglering i framtiden. Denna analys behöver då ha ett tidsperspektiv på uppskattningsvis 8 års sikt. En förutsättning för att öka användbarheten av spektrum är en internationell harmonisering som är en långsiktig process som innehåller flera olika steg. Det första steget mot den tas på en WRC. Vid WRC-12 beslutades om att allokera spektrumutrymme som kallas för 700- MHz bandet för mobil radio. Vidare krävs en internationell samordning kring om, hur och när tilldelningen av frekvenser ska ske inom CEPT och EU. Detta är en komplicerad och tidskrävande process. Sverige och andra CEPT/EU länder ska arbeta för att få till gemensamma ståndpunkter inför WRC-15. För Sverige innebär detta att det bör tas fram en nationell inriktning om den framtida användningen av det så kallade 700 MHz-bandet. Det finns även en agendapunkt inför WRC15 som rör allokering av frekvensband för mobilt bredband och IMT mera generellt. Detta gör att diskussioner om vilket spektrumutrymme som ska användas i Sverige för marksänd tv i ett mera långsiktigt perspektiv behöver påbörjas nu så att Sverige har en klar ståndpunkt i god tid innan WRC-15. 6

Inledning I november 2011 fick Myndigheten för radio och tv (MRTV) ett regeringsuppdrag 1 att utreda frågor kring täckningskravet för Sveriges Television AB: s sändningar i marknätet. Frågeställningarna rör bland annat om nuvarande krav på en befolkningstäckning på 99,8 % är på en lämplig nivå men även frågan om marksänd-tv kan kombineras med andra distributionssätt för att nå minst 99,8 % av befolkningen ska utredas. Uppdraget ska avrapporteras den 1 september 2012, dvs. samtidigt som Public Servicekommittén ska redovisa sin rapport. Enligt uppdraget ska MRTV bedöma många olika faktorer, bland annat påverkan på kostnader för programföretag, konkurrensförhållanden mellan olika plattformar och aktörer, kostnader och kunskapskrav för konsumenter, säkerhetsaspekter samt effektiv spektrumanvändning. De ska enligt uppdraget även samverka med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Public service kommittén, SR, SVT, UR samt samråda med företag verksamma inom tv-distribution. Inom detta samrådsförfarande belyser PTS frågorna kring ett effektivt spektrumanvändande genom denna rapport. Innehållet i rapporten kommer sedan i fortsatt dialog med MRTV att ligga till grund för den slutliga regeringsrapporten. Andra aspekter av regeringsuppdraget om marknätet för tv som ligger inom PTS ansvarsområden som konkurrens-, konsument- och nätsäkerhetsfrågor hanteras i direkt samråd med MRTV och behandlas inte i denna rapport. PTS har valt att beskriva de olika alternativa distributionsnätt som finns tillgängliga utöver marknätet för distribution av tv, både i ett nulägesperspektiv och i ett framtidsperspektiv på ca 8 års sikt samt hur dessa olika distributionsnät kan användas för att åstadkomma olika grad av befolkningstäckning. Avsikten är att visa i vilken utsträckning olika alternativa distributionsnät kan användas utöver marknätet och hur detta påverkar en effektiv spektrumanvändning. De alternativa distributionssätt som berörs är satellit, kabel-tv, xdsl, fiber-lan och mobilnät. 1 Ku2011/1706/MFI Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om täckningskravet för Sveriges Television AB:s sändningar i marknätet 7

1 Beskrivning av tillgängliga distributionsnät för tv Med begreppet tv i denna rapport avses traditionell, linjär, tablålagd tv som sänds till och tas emot samtidigt av alla mottagare. Programutsändningen följer ett i förväg uppgjort schema över vilka tv-program som kommer att sändas och när de kommer att sändas. Utöver traditionell tablålagd tv ger vissa tv-distributionsplattformar konsumenten möjlighet att se programinnehåll när den själv vill, via så kallade on demand-tjänster. Man kan också ta del av programinnehåll över webben. Omfattningen av webb-tv har på senare tid ökat. Många programbolag lägger i dag ut mycket av sitt innehåll på sina hemsidor. Det finns därmed en möjlighet för tittare att själva välja när de vill se ett visst program eller ett visst programklipp. Av MRTV:s rapport 2 Medieutveckling 2011 framgår dock att även om webbtv och olika former av beställ-tv blir allt vanligare tittar befolkningen allra mest på tablåsänd tv på en tv-apparat i hemmet. År 2010 tittade cirka tre procent av internetanvändarna dagligen på tv via internet. Även av rapporten 3 Svenskarna och internet 2011 av Stiftelsen för Internetinfrastruktur framgår att fler ser på video och tv på internet. Men om man tittar på det dagliga användandet, som återspeglar i vilken mån en aktivitet blivit del av vardagslivet, har tv-tittandet ökat från mycket låga nivåer på två procent år 2009 till fyra procent år 2011. PTS konstaterade i sitt beslut år 2009 om skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät att webb-tv inte kan anses utgöra ett substitut till traditionell tv. 4 Nedan följer kortfattade beskrivningar av de nätinfrastrukturer som finns i Sverige idag, över vilka distribution av tv är eller kan bli möjligt. Tillgång till en nätinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för att en alternativ tv-plattform ska kunna etableras, men tillgången i sig är inte alltid tillräcklig. 1.1 Digital marksänd tv Marknätet för tv är den äldsta infrastrukturen för tv och nätet är sedan 2007 helt digitaliserat. Det ägs och drivs av det statliga bolaget Teracom och består av 54 storstationer med högeffektsändare kompletterat med fler än 100 stationer med sändare på lägre uteffekt som tillsammans ger ca 98 % 2 Medieutveckling 2011, Myndigheten för radio och tv, 3 Svenskarna och internet 2011, SE ISBN: 978-91-979411-2-9 4 PTS beslut om skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät, Dnr: 08-12046/23 8

befolkningstäckning. Därutöver driver Teracom ytterligare fler än 400 mindre kompletterande sändarstationer vilka möjliggör mottagning i geografiskt svårtäckta områden.. Dessa mindre kompletterande sändare används för att sända ut programmen i det sändarnät, mux 5 1, där SVT:s program ligger. Totalt erhålls då en befolkningstäckning för SVT på 99,8 %, vilket är det krav som idag gäller enligt SVT:s sändningstillstånd. Totalt sänder Teracom idag tv-kanaler i sju muxar i marknätet. I mux 1-5 sänds tv-kanalerna ut i standardupplösning med DVB-T 6 -standarden och med MPEG-2 7 -kodning, medan det i mux 6 och 7 sänds ut tv-kanaler i högupplösning (HDTV 8 ) med DVB-T2 9 -standarden och MPEG-4 10 -kodning. En skillnad mellan marknätet och övriga distributionsplattformar är att det behövs ett sändningstillstånd för programbolagen för att få sända i marknätet. Sändningstillstånd för tv i allmänhetens tjänst (SVT och UR) meddelas av regeringen. Övriga sändningstillstånd meddelas av MRTV utifrån i förväg bestämda kriterier. Programbolagen ska ha finansiella och tekniska förutsättningar för att kunna sända. Därutöver tas hänsyn till mångfalden i programutbudet och ägandet. Tillstånden gäller per kanal och i dag finns det totalt 44 nationella och 6 regionala tillstånd. 1.1.1 Befolkningstäckning med marknätet Befolkningstäckningen för SVT i marknätet är idag 99,8 % av den fast bosatta befolkningen. Vid beräkning av täckningsgraden är en utgångspunkt att mottagning sker med en fast monterad takantenn på 10 meters höjd över marken. Detta följer de internationella avtalen som finns inom tv-området (GE06 11 ) och är praxis i planeringssammanhang. I marknätet sänds fri-tv okrypterat och fritt, dvs. det kostar ingenting, medan betal-tv sänds krypterat och kräver ett abonnemang av kunden. Eftersom fritv-tittarna inte tecknar abonnemangsavtal för att ta del av fri-tv är det oklart exakt hur många hushåll som endast tar emot fri-tv och inte abonnerar på 5 Förkortning för multiplex teknik för att överföra information från flera olika källor över en informationsbärare. 6 DVB-T är en förkortning för Digital Video Broadcasting Terrestrial, vilket är en standard för digital marksänd tv 7 MPEG-2 är en komprimeringsstandard för ljud och bild 8 HDTV är en förkortning för High Definition Television, vilket är en tv-bild med hög upplösning. En tv-apparat som är hd-ready (hd-klar) innebär att apparaten uppfyller vissa krav på vad produkten ska klara av vad gäller bland annat upplösning. 9 DVB-T2 är en utvecklad version av DVB-T standard 10 MPEG-4 är en komprimeringsstandard för ljud och bild 11 GE06 ett regionalt avtal för digital marksänd radio och tv i frekvensområden 174-230 MHz och 470-862 MHz för ITU Region 1samt ett land i Region 3 9

betal-tv. Enligt en undersökning 12 utförd på uppdrag av PTS har ca 7,4 procent av hushållen fri-tv som enda mottagningssätt för tv i sitt permanentboende. Det motsvarar ca 342 000 hushåll. Utöver detta finns ett stort antal hushåll som har fri-tv i sitt andraboende eller fritidshus. Av de hushåll som har tillgång till fritidsboende har 32,7 procent enbart fri-tv som mottagningssätt för tv. I permanentboendet kan fri-tv även fungera som en mottagningsform för hushållets andra tv-apparater utöver hushållets abonnemang för betal-tv. Fri-tv-kanaler i marknätet är SVT:s kanaler 13, TV4 och TV6 samt ett antal regionala kanaler. SVT:s kanaler är placerade i en egen mux, med högre täckning (99,8 %) än de kommersiella kanalerna, vilka ligger i muxar som täcker 98 %. Enligt SVT:s sändningsvillkor ska minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen kunna ta emot sändningarna. SVT ska enligt villkoren använda digital tv utsändningsteknik för marksändningar. Dessutom följer av SVT:s anslagsvillkor att sändningar som är riktade mot Sverige ska kunna tas emot av allmänheten utan villkor om särskild betalning. SVT kan därmed inte välja att byta affärsmodell till betal-tv. Övriga fri-tv-kanaler har själva ansökt om och beviljats tillstånd att sända i marknätet och har därmed inget krav på marknätssändningar. PTS har i beslutet från den 4 november 200914 Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknätet fastställt att Teracom har ett betydande inflytande på den nationella grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av fri-tv via marknät till slutanvändare. Därför ålades Teracom skyldigheter med avseende på tillträde, pris och särredovisning. Eftersom PTS ålagt Teracom skyldigheter på marknaderna för programutsändningstjänster ska PTS göra en översyn av dessa marknader och samråda nya beslutsutkast med EU-kommissionen inom en treårsperiod. Totalt sett har betal-tv i marknätet 637 000 abonnemang den 30 juni 2011. 15 12 Enligt en undersökning av TNS SIFO gjord på uppdrag av PTS under perioden 17 augusti 5 september 2011. Som kriterier för fri-tv har i undersökningen använts följande: Hushållet ska ta emot sändningen via en antenn på taket eller en bordsantenn. Hushållet ska inte ha några utgifter för sitt tvabonnemang till en kommersiell tv-leverantör. Hushållet ska inneha en digitalbox utan kort (kan även vara integrerad i tv:n). Slutligen ska hushållet enbart kunna se SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen, Kunskapskanalen, TV4 och TV6 samt vissa regionala kanaler. 13 SVT1, SVT1HD, SVT2, SVT2HD, SVT24, SVT Barnkanalen och Kunskapskanalen. 14 PTS beslut om skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät, Dnr: 08-12046/23 15 Svensk telemarknad första halvåret 2011, PTS-ER-2011:21; dnr 11-7265. 10

Bild 1 visar en karta över Sverige där varje svart prick representerar en yta om 250*250 meter där det finns fast bosatt befolkning. En aspekt att ta hänsyn till är att det i Sverige sker en befolkningsflytt från glesbygd till tätort. Detta betyder att en befolkningstäckning på 99,8 % för varje år behöver täcka allt mindre geografisk yta av Sverige. Bild 1, Sveriges befolkning 2011 1.1.2 Spektrumanvändningen för marksänd digital tv I Sverige regleras spektrumanvändning för marksänd tv dels genom Radio och tv-lagen (2010:696) och dels genom Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Enligt Radio och tv-lagen är det regeringen som beslutar om vilket spektrumutrymme som ska upplåtas för tv-sändningar som kräver tillstånd enligt denna lag. De spektrumutrymmen som kräver tillstånd för marksänd tv 11

är 174-230 och 470-790 MHz. Myndigheten för radio och tv utfärdar sändningstillstånd för kommersiella aktörer medan regeringen utfärdar sändningstillstånd för SVT. De tekniska villkoren för radiosändarna beslutas därefter av PTS enligt Lagen om elektronisk kommunikation. Spektrumanvändningen för marksänd digital-tv kräver en internationell samordning. En orsak till detta är att spektrumutrymmet huvudsakligen är planerat för att med få radiosändare med hög effekt åstadkomma en stor yttäckning. Detta leder till att ny och förändrad användning måste koordineras med länder inom stora avstånd från radiosändarna. I koordineringsarbetet tas ofta hänsyn inte bara till vilken direkt påverkan den egna användningen har på andra länders användning, utan också vilka begränsningar den kan innebära för andra länders framtida möjligheter att använda frekvensområdet. För att kunna komma överens om ny och förändrad spektrumanvändning krävs förhandlingar där en viktig aspekt är lika tillgänglighet till frekvensresursen. Internationella Teleunionen (ITU) arrangerade år 2006 en regional radiokonferens (RRC-06) i Genève för att ta fram en plan för digital rundradio. Konferensen föregicks av ett omfattande förberedelsearbete, såväl nationellt som internationellt. Som resultat av planeringskonferensen finns ett avtal (GE06) som innehåller dels två digitala frekvensplaner för frekvensområdena 174-230 MHz och 470-862 MHz och dels en analog plan som gäller under en övergångsperiod (till 17 juni 2015). Frekvensplanerna beskriver de frekvensresurser som kan tas i bruk på en viss plats eller inom en viss geografisk yta och som kan utnyttjas för utsändningar av marksänd tv och radio i de aktuella frekvensområdena (så kallade plantilldelningar). 1.1.3 ITU:s radioreglemente ITU:s radioreglemente (RR) fastställs vid världsradiokonferenser som hålls vart tredje till fjärde år. RR anger bland annat allokeringar 16 av olika frekvensområden till olika så kallade radiotjänster. Detta har betydelse för överenskommelser vid landsgränser. Däremot kan varje land själv besluta om vilken radioanvändning som ska gälla inom ett land så länge andra länder inte påverkas. Rundradio (broadcasting) har en primär allokering i frekvensbandet 470-862 MHz i frekvensplanen för den region som Sverige tillhör. Vid världsradiokonferensen 2007 beslutades för samma region om en primär allokering även för mobil radio i frekvensbandet 790-862 MHz, det så kallade 800-bandet. 16 Allokering är en benämning för radioanvändningens ändamål inom ett specifik frekvensband som också används i ITU:s Table of Frequency Allocations 12

Baserat på detta beslutade regeringen den 19 december 2007 17 om att sändningsutrymme för tv sändningar skulle omplaneras på så sätt att spektrumutrymmet 790-862 MHz skulle kunna upplåtas för andra ändamål i enlighet med Lagen om elektronisk kommunikation. Efter en omfattande planeringsverksamhet, nationellt och internationellt, kunde 2010 en lösning färdigställas där alla tv-sändare över 790 MHz flyttades ned i frekvens under 790 MHz. Denna omplanering skedde i samarbete med Teracom och efter överenskommelser och avtal med berörda grannländer som även de genomförde omplaneringar för att utrymma 800 MHz-bandet. Vid den nyligen genomförda världsradiokonferensen (WRC-12) var ett av resultaten att övre delen av tv-bandet (preliminärt 694-790 MHz) även kan användas för mobila tjänster, men först efter nästa WRC som är planerad till 2015. Det gör att varje land då kan bestämma om man vill utnyttja bandet till tv eller till mobila tjänster vilket i Sverige kräver ett politiskt beslut. 1.2 Kabel-tv Normalt kan ett kabel-tv nät beskrivas som ett lokalt distributionsnät som utgår från en central punkt. Innehållet till kabel-tv nätet kan matas antingen från satellit eller från marknätet. Ledningarna i kabel-tv-nätet närmast huvudcentralen består ofta av fiber-lan för att längre ut i nätet övergå till koaxialkabel. Kabel-tv-näten är byggda för att distribuera ett stort antal tvkanaler samtidigt till alla slutanvändare. Kabel-tv-nät finns mestadels i tätortsområden och har mycket begränsad utbredning i glest bebyggda områden. Bredbandstjänster över kabel-tv-nät erbjuds i princip uteslutande till privatpersoner och det är vanligt att fler än en tjänst levereras över samma kabel-tv-access exempelvis både tv- och bredbandstjänster. Så kallad returaktivering har gjort det möjligt att erbjuda bredband och ip-telefoni liksom interaktiva tv-tjänster som video on demand. Ofta sampaketeras tv, telefoni och bredband via kabel-tv-näten till ett gemensamt kunderbjudande, så kallat triple play. Kabel-tv-nätet har ofta en asymmetrisk överföringshastighet, vilket gör att det går snabbare att ta emot än att skicka data. Abonnemang med symmetrisk överföringshastighet erbjuds dock i vissa kabel-tv-nät, exempelvis 10 Mbit/s upp- och nedströms. 17 Regeringsbeslut Ku 2007/455, 459, 462, 468, 3188, 3466/ME 13

Överföringshastigheten avtar med avståndet till närmaste nod. Eftersom kabeltv-nät företrädesvis finns i tätbebyggda områden är dock noden i de flesta fall så nära slutanvändarna att överföringshastigheten inte påverkar möjligheten för tv-distribution. Majoriteten av flerfamiljshus är anslutna till kabel-tv-näten. Kabel-tvoperatörerna har relationer med såväl fastighetsägare som konsumenter. Det är vanligt att en fastighetsägare eller bostadsrättsförening sluter ett avtal för en hel fastighet. Fastighetens nät ansluts då till operatörens nät. Hushållen får i dessa fall tillgång till ett grundutbud av analoga tv-kanaler. Hushållens avgift för grundutbudet inkluderas vanligtvis i hyran eller månadsavgiften. Denna betalas oavsett om hushållet utnyttjar tv-tjänsten eller inte. Om det enskilda hushållet önskar köpa ytterligare tjänster såsom digital-tv via kabel-tv-nät eller bredband sker detta vanligtvis genom avtal direkt med kabel-tv-operatören. Antalet abonnemang på betal-tv via digital kabel-tv uppgick den sista juni 2011 till 964 000 18. Detta innebär en ökning med 31 000 abonnemang från samma tidpunkt ett år tidigare då de var 933 000. Den svenska marknaden för analog tv i kabelnät uppgick till 2,4 miljoner abonnemang den 30 juni 2011 vilket är på samma nivå som föregående år. Eftersom det är grundabonnemang som avses innebär det att ett hushåll som har ett analogt grundabonnemang via sin fastighetsägare och även tecknat ett individuellt abonnemang om ett digitalt grundutbud räknas såväl under analog som digital kabel-tv. Idag finns cirka 30 större ägare av kabel-tv-nät i landet. Till skillnad från fibernäten där täckningsgraden ökat genom nyförläggning, sker ökningen av täckningen för kabel-tv-nät genom uppgraderingar och ombyggnationer av befintliga anslutningspunkter. Troligen kommer inga större förändringar att ske för befolkningstäckningen med kabel-tv för de närmaste åren. 18 Uppgifter från Svensk telemarknad första halvåret 2011, PTS-ER-2011:21 14

Bild 2, fasta bostäder och verksamhetsställen som täcks av kabel-tv nät 1.3 Fiber-LAN På samma sätt som i ett kabel-tv-nät sker distributionen av tv i fiber-lan i ett ledningsnät som successivt förgrenar sig mot slutanvändaren från en central punkt. Matningen av nätet med tv-kanaler sker via satellit eller marknätet. Det krävs en speciell signalering i nätet då tv är en realtidstjänst samtidigt som tv-distributionen ska samsas med andra bredbandstjänster. Detta gör att tvdistribution i fiber-lan är mera komplicerat än distribution i ett kabel-tv-nät. Fiber-LAN har hög kapacitet och medger dubbelriktad kommunikation. Det är därför möjligt att erbjuda olika interaktiva tjänster samt distribution av många HDTV-kanaler. 15

Enligt PTS rapport Svensk telemarknad 2010 19 hade totalt 33,21 procent av befolkningen tillgång till fiber-lan i oktober 2010. I oktober 2010 täcktes 38,56 procent av befolkningen i tätbebyggda områden av fibernät. I glest bebyggda områden hade 7,87 procent av befolkningen tillgång till fiberbaserade nät vid samma tidpunkt. Iptv via fiber-lan har en begränsad geografisk täckning med koncentration i mera tätbefolkade områden och på samma sätt som i fallet med kabel-tv är det oftast en fastighetsägare eller bostadsrättsförening som fattar köpbeslutet och låter installera ett LAN i fastigheten för att erbjuda bredband och tv till de boende. Av aktörerna i landet som äger fibernät rapporterade 55 procent att de haft nybyggnation av sina nät under det senaste året. Investeringarna har inneburit att antalet anslutningspunkter i fastigheter ökat med cirka 28 procent mellan oktober 2009 och oktober 2010, från knappt 131 000 till drygt 168 000. Sammantaget innebar ökningen att 44 procent av befolkningen befann sig i eller inom 353 meter från en fiberansluten fastighet i oktober 2010 vilket kan jämföras med 40 respektive 35 procent året innan. Troligen kommer tillgången till fibernät att öka ytterligare de närmaste åren. Totalt fanns ca 212 000 abonnenter med iptv via fiber-lan den sista juni 2011. 20 Totalt sett har plattformen ökat med ca 70 procent sedan 31 december 2009. Det totala antalet iptv-abonnemang via fiber-lan har ökat med 60 000 abonnemang från 152 000 den sista juni 2010 till 212 000 den sista juni 2011. Det finns ett flertal aktörer, varav de tre största aktörerna är TeliaSonera, Bredbandsbolaget och Canal Digital som tillsammans har 97 procent (95 procent 2009) av marknaden. TeliaSonera är den största operatören med 83 procent (78 procent 2009) av abonnenterna. Vid sidan av de ovan nämnda tre finns ett tiotal små aktörer. 19 Svensk telemarknad 2010, PTS-ER-2010:15; dnr 11-168 20 Svensk telemarknad första halvåret 2011, PTS-ER-2011:21; dnr 11-7265. 16

Bild 3, fasta bostäder och verksamhetsställen som har fibernät 1.4 xdsl xdsl är uppbyggt på ett liknande sätt som fiber-lan. Skillnaden består av att ledningarna som används är TeliaSoneras kopparnät istället för ett fibernät. Överföringshastigheten avtar med avståndet till den telestation abonnenten är ansluten till. För distribution av tv över xdsl krävs normalt att användaren befinner sig inom ca 3 km från telestationen. För att möjliggöra distribution av HDTV måste avståndet högst vara ca 1,5 km. Överföringshastigheten kan ökas genom att den kopplingsutrustning som finns i telestationerna, DSLAM, flyttas ut och placeras närmare abonnenterna, t.ex. i källaren i ett flerfamiljshus. Totalt i landet täcks cirka 98,12 % av befolkningen av xdsl. Av dessa uppskattas ca 90 % bo på ett avstånd mindre än ca 3 km från närmaste telestation. 17

Tv via xdsl kan erbjuda interaktiva tjänster och triple play. Möjligheten att leverera sådana kapacitetskrävande tjänster förväntas förbättras i takt med pågående uppgraderingar av de kopparbaserade näten till VDSL. 21 VDSL kan erbjudas kunder på avstånd kortare än 1-1,5 km från telestation, vilket motsvarar 40-50 % av kopparaccesserna under förutsättning att teknikuppgradering skett på aktuell telestation. För att ta emot tv via xdsl krävs att hushållet även har ett bredbandsabonnemang hos iptv-leverantören. De senaste åren har en liten minskning skett av befolkningstäckningen med xdsl. En orsak till minskningen av xdsl för befolkningen i tätbebyggda områden är förmodligen att anslutningar till kopparbaserade nät ersatts av fiberbaserade anslutningsformer. Vidare nyförläggs inte kopparaccessnät i någon större omfattning varför nybyggda fastigheter oftast endast ansluts med fibernät. Flest områden utan xdsl-täckning finns i glest befolkade områden i Norrland, samt i de områden där det finns relativt god tillgång till fiberanslutningspunkter. Iptv via xdsl hade den sista juni 2011 272 000 abonnenter, 22 varav 259 000 var kunder hos Telia Sonera. 23 Övriga abonnenter var kunder hos Bredbandsbolaget. Iptv via xdsl kan tas emot i såväl enfamiljs- som flerfamiljshus. I båda fallen är det den enskilda slutkunden som fattar köpbeslutet och tecknar avtal med leverantören. 21 VDSL är en förkortning för Very high-rate Digital Subscriber Line. 22 Svensk telemarknad första halvåret 2011, PTS-ER-2011:21; dnr 11-7265 23 Uppgift från TeliaSonera den 14 november 2011, aktbilaga 28. Svensk telemarknad första halvåret 2011, PTS-ER-2011:21; dnr 11-7265. 18

Bild 4, fasta bostäder och verksamhetsställen som har xdsl-nät 1.5 Mobilnät Idag sker tv-sändningarna via mobilnäten, huvudsakligen i 3G-nätet av ett specialanpassat tv-utbud, vilket distribueras med streamingteknik, så kallade entill-en-sändningar eller unicast. Då det finns vissa begränsningar, bland annat kapacitet, i 3G näten behandlar PTS i denna rapport mobilnät med LTE teknik. Long Term Evolution (LTE ) även kallad 4G 24 är en mobilstandard vilken ses som nästa utvecklingssteg efter 3G 25 för den mobila marknaden. Tekniken kan i viss konfiguration erbjuda en betydligt förbättrad dataöverföringshastighet, 24 4G Fjärde generationens mobilkommunikationsnät, baseras på LTE 25 3G Tredje generationens mobilkommunikationsnät, baseras på UMTS 19

med en teoretiskt möjlig nedlänkskapacitet på upp till 100 Mbit/s. Jämfört med tidigare tekniker erbjuds även en ökad flexibilitet när det gäller val av kanalbandbredd, där man för FDD 26 idag kan välja en bandbredd mellan 1,4-20 MHz och aggregering mellan frekvensband planeras att bli möjligt i framtiden (LTE advanced). Bandbredden påverkar direkt överföringshastigheten 27 där 20 MHz bandbredd i LTE idag ger upp till 80 Mbit/s. LTE byggs idag ut i flera frekvensband, där 2,6 GHz-bandet används främst i stadsmiljö och 800/900 MHz-banden används mer på landsbygd. Täckningen på landsbygd använder en lägre kanalbandbredd (10 MHz) och ger därmed idag en lägre hastighet, upp till 40 Mbit/s. Detta kan jämföras med en bandbredd på 20 MHz som ger upp till 80 Mbit/s i stadsmiljö. Utbyggnaden av LTE-näten har tagit fart under slutet av 2011 och i januari 2012 täcktes ca 49 % av befolkningen av LTE-näten, se figur. I Sverige har LTE-tekniken hitintills implementeras som ett renodlat mobilt bredbandnät. I LTE-standarden ingår dock även embms 28 vilket är en teknik som möjliggör broadcast- och multicastsändningar i LTE-näten. Denna teknik har dock ännu inte provats kommersiellt på den svenska marknaden. I UMTS (3G) har sedan länge MBMS tekniken funnits tillgänglig i standarden och som produkt, men tekniken har inte implementerats kommersiellt i nät eller fått utbrett terminalstöd. Alla tjänster, dvs. tal, data, tv-sändningar, konkurrerar om kapaciteten från basstationen inom det geografiska område som basstationen täcker. Andelen av befolkningen som har täckning med LTE med en tillräckligt hög kapacitet och kvalitet för att klara av distribution av tv, om embms tekniken införs, är på kortare sikt lägre än den redovisade befolkningstäckningen. En fortsatt kraftig utbyggnad av LTE -näten förväntas dock under de närmaste åren. PTS planerar även att under de närmaste åren tilldela ytterligare frekvensband som är lämpliga att användas för mobilt bredband. Kapaciteten i LTE-näten ökar då vilket ger möjlighet för operatörerna att i ett längre tidsperspektiv tillhandahålla högre dataöverföringshastigheter och därmed förbättrade möjligheter för tvdistribution. 26 FDD - Frequency Division Duplex är en teknik där kommunikationen till respektive från basstationen sker i separata frekvenskanaler. 27 Enligt Shannon Hartley theorem 28 evolved Multimedia Broadcast Multicast Service 20