ÖREBRO LÄNS LANDSTING HANDLINGAR 2009 Handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde den 23 24 november 2009 Del 2:1 Ärende nr 70/2009 Verksamhetsplan med budget 2010 och planeringsförutsättningar 2011-2012
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR ÄRENDE NR 70/2009 09OLL3691 Verksamhetsplan med budget 2010 samt planeringsförutsättningar 2011-2012 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t anta Socialdemokraternas, och Vänsterpartiets gemensamma förslag till verksamhetsplan med budget för år 2010 samt planeringsförutsättningar för år 2011 och 2012, a t t anta föreslagna mål, uppdrag och åtgärder, a t t fastställa ekonomiska ramar för nämnderna, landstingsstyrelsen och förvaltningarna för år 2010, med däri angivna belopp för målrelaterad ersättning enligt bilaga, a t t godkänna föreslagen investeringsnivå om 270 mnkr för år 2010, enligt bilagd fördelning samt härvid bemyndiga landstingsstyrelsen att besluta om reinvesteringar till ett belopp om högst 2,5 mnkr per objekt och inom respektive förvaltnings ram för reinvesteringar, a t t pensionsavsättningar ska ske med 200 mnkr för år 2010, a t t uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden och forskningsnämnden att inom tilldelad ekonomisk ram upphandla/avtala efter behov och beslutade prioriteringar, samt a t t fastställa skattesatsen för år 2010 till 10,68. Örebro den 3-4 november 2009 För landstingsstyrelsen MARIE-LOUISE FORSBERG-FRANSSON Ordförande BO ANDERSON Landstingsdirektör
Del 2:1 Landstingsstyrelsens förslag till verksamhetsplan med budget 2010 samt planeringsförutsättningar 2011-2012 (Socialdemokraternas och Vänsterpartiets gemensamma förslag.) Del 2:2 Budgetreservationer Moderata Samlingspartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiets gemensamma förslag till budget och plan. Centerpartiets förslag till budget och plan. Miljöpartiets förslag till budget och plan. Sverigedemokraternas förslag till budget och plan.
Ekonomiskt ansvar i en bekymmersam tid -Trygghet, tillgänglighet, kvalitet och långsiktigt tänkande Dygnet runt, året om, ska landstingets vård och omsorg fungera och ge länsinvånarna trygghet och säkerhet. Örebro läns landsting satsar omkring sju miljarder kronor under ett år för att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Det innebär 19 miljoner kronor per dygn. Det är ett stort ansvar som ligger på oss alla, var vi än finns i landstingets tjänst, att dessa pengar används så att de på bästa sätt kommer patienterna och länsinvånarna till nytta. Trygghet, kvalitet och långsiktigt tänkande ska genomsyra landstingets verksamhet i alla led. Den goda vården tillgänglig för alla är ledstjärnan för Örebro läns landstings verksamhetsplan med budget 2010. Här finns prioriteringar, mål och uppdrag som ska förverkligas i det dagliga vårdarbetet i landstinget. Drygt 86 miljoner kronor tillförs vården genom omfördelning I landstingets budget 2010 satsar vi omkring 86 miljoner kronor på att ytterligare förbättra vården. Det kan vi göra genom att omfördela resurser bland annat från administration och politisk organisation till vården. Sedan år 2004 har landstinget redovisat ett positivt resultat. Det har varit möjligt genom att vi tagit ett tydligt ekonomiskt ansvar och lagt ner ett idogt arbete för en god ekonomisk hushållning. Ekonomiskt ansvar i en bekymmersam tid För att kunna säkra den goda vården i framtiden med hög tillgänglighet och kvalitet, måste landstinget ha en stabil ekonomi. Vi lever i en bekymmersam tid, och det finns en stor osäkerhet på grund av omständigheter som landstingen inte kan styra över. Oro i världsekonomin, en försämrad arbetsmarknad och minskad tillväxt tillhör de stora hoten. Konjunkturläget blir förhoppningsvis snart bättre, men den höga arbetslösheten kommer att kvarstå längre. Färre i arbete drabbar landstingets ekonomi hårt. Vi känner också stor oro inför regeringens hållning till medborgarnas hälso- och sjukvård och vad nya statliga reformer innebär för landstingets ekonomi, särskilt mot en bakgrund där regeringen under flera år valt att frysa statsbidrag till landstingen. Utfallet i riksdagsvalet 2010 kommer ha stor påverkan på landstingets ekonomi framåt. Vi står fast och fortsätter satsa på vården Vårdens kraftfulla utveckling ger hela tiden nya möjligheter att ta hand om sjukdom och ohälsa, men innebär också ökande kostnader för landstingen. Vi ska självklart ha en hög kostnadsmedvetenhet, men på sikt kommer det att bli nödvändigt att samhället tillför nya resurser till vården. Vårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, är i Sverige lägre än i de flesta jämförbara länder. 1 (4)
Ökadtillgänglighettill vården Det ska vara enkelt och gå snabbt att komma till vården. Vi fortsätter det målmedvetna arbetet med att öka tillgängligheten för länsborna. Primärvården ska fortsätta förbättra sin tillgänglighet genom att förändra sitt arbetssätt och sina rutiner. Hälsoval Örebro län införs. Under 2010 ska följande ske: 28,7 miljoner kronor satsas på god mottagning och bättre tillgänglighet på alla typer av mottagningar. Ytterligare 5 miljoner kronor anslås till den nya vårdcentralen Ängen, Hälsans hus. För att öka tillgängligheten i våra lokaler avsätts 6 miljoner kronor. En jämlik hälsa vårdpålika villkor Landstingets hälso- och sjukvård ger alla människor rätt till en lika god vård. Det gäller oavsett ålder, kön, social och etnisk bakgrund, inkomst och bostadsort. Det ställer stora krav på att resurserna fördelas efter behov. Den bästa vården Vi vill öka kvalitén med en länsstrategi för cancervården. Drygt 1 500 kvinnor och män i Örebro län upptäcker varje år att de har fått någon form av cancer. Det ökande antalet äldre i befolkningen innebär också att allt fler personer kommer att insjukna i cancer. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och prostatacancer den vanligaste bland män. Vi satsar bland annat på en sjuksköterskeledd bröstmottagning för att få ett snabbare omhändertagande och möta oron hos patienter. Vi har också uppmärksammat att behovet av informationsinsatser till män som genomgår undersökningar för prostatacancer är stort. Det är därför viktigt att det psykosociala stödet och informationsinsatserna till cancersjuka kvinnor och män stärks. I budgeten finns 4,2 miljoner kronor för att utreda och förbättra cancervården. Anslaget till läkemedel ökas med 10 miljoner, en stor del av dessa går till cancerbehandling. Nationella riktlinjer För att möta förändringar i vård och behandling med anledning av de nya nationella riktlinjerna inom bland annat demens, stroke, diabetes samt depression och ångest avsätts 8 miljoner kronor. Barns och ungdomars hälsa Barns och ungdomars hälsa är något som vi prioriterar högt. Trots att hälsosituationen för flickor och pojkar i vårt land är bland de bästa i världen, finns det stora skillnader beroende på familjernas situation i samhället. Det är viktigt att barn och ungdomars tillgång till snabb vård förbättras, liksom att få med ungdomar i påverkansarbetet. För unga döva och hörselskadade görs särskilda insatser. För att förbättra det akuta omhändertagandet av barn avsätts 2 miljoner kronor. För att förstärka stödet till döva och hörselskadade ungdomar avsätts 800 000 kronor. 2 (4)
Hälsofrämjande insatser för äldre Riskerna för att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir och därför är hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. Under 2010 avsätts resurser för studiecirklar riktade till pensionärer för att ge ytterligare kunskap och verktyg för ett mer hälsoinriktat liv. Jämställd vård Jämställd vård tar hänsyn till att flickor, kvinnor, pojkar och män delvis är biologiskt lika, delvis olika, och att alla individer är unika. Kvinnor och män behöver ibland samma typ av vård och ibland könsspecifik vård. Jämställd vård är ett viktigt projekt som drivs i Örebro läns landsting. Under 2010 ska kunskaper om jämställdhet och mångfald inom vården öka bland både personal, på alla nivåer, och förtroendevalda politiker. För detta ändamål satsas 700 000 kronor. Läkarutbildning till Örebro Sverige behöver fler läkarutbildningsplatser, och det är landstingets och Örebro universitets gemensamma strävan att universitetet ska bedriva läkarutbildning i Örebro. Ytterligare medel i landstingets budget avsätts till att möjliggöra en läkarutbildning i Örebro. Kliniskt träningscentrum En viktig insats för den framtida kompetensförsörjningen av kvalificerad vårdpersonal är att starta ett kliniskt träningscentrum, där såväl studenter som personal på alla nivåer kan träna kliniska färdigheter i en avancerad simulatormiljö. Även för detta avsätts medel i budgeten. Arbetsglädje ocheffektivitet engagerad personal Landstinget ska vara en effektiv arbetsplats med arbetsglädje och effektivitet. Genom att driva en aktiv och medveten personalpolitik får vi engagerad personal. Under 2010 kommer arbetet att fortsätta med att garantera alla anställdas rätt till heltid. Arbetet med att höja lägstalöner och motverka orimliga löneskillnader fortgår. 3 miljoner kronor satsas på att stimulera arbetet med nya modeller och system för schemalagd arbetstid för att rätten till heltid ska möjliggöras. En god ekonomisk hushållning En stark ekonomi är en förutsättning för att kunna ge en trygg vård. Med yttre hot om minskad tillväxt och kostnadsökningar blir det än viktigare att landstinget har en god ekonomisk hushållning och att verksamheterna håller budget. 2010 ska landstingets resultat uppgå till minst 11 miljoner kronor. Det ska ske genom att samtliga styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag/stiftelser driver verksamheten kost 3 (4)
nadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål uppnås, samtidigt som man håller budget. Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Landstingsstyrelsens ordförande Mia Sydow Mölleby (V) Landstingsstyrelsens vice ordförande 4 (4)
INLEDNING 3 Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument Förvaltningarnas verksamhetsplaner ska följa landstingets verksamhetsplan Landstingets uppgift Landstingets vision och värdegrund Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet DAGENS SITUATION OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt Demokrati och insyn Miljö- Miljöpolicy och handlingsprogram Personal och kompetens Information och kommunikation Ekonomi och finansiella förutsättningar DEL II: MÅL OCH UPPDRAG Övergripande mål Folkhälsa Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt 3 3 3 4 5 5 5 10 20 21 24 25 26 29 30 37 37 38 40 41 Kultur och bildning 41 1 (46)
Demokrati och insyn Miljö Personal och kompetens Information och kommunikation Ekonomi 42 42 43 44 45 2 (46)
Inledning Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument Landstingsfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Örebro läns landstings övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla landstingets verksamhet och vänder sig i första hand till Örebro läns landstings verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamhetsorganisationen. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Utifrån verksamhetsplanen ska hälso- och sjukvårdsnämnden upprätta överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar och avtal med externa vårdgivare. På liknande sätt tecknar forskningsnämnden överenskommelser med förvaltningarnas forskningsverksamhet. Förvaltningarnas verksamhetsplaner ska följa landstingets verksamhetsplan Varje förvaltning tar fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan. Det innebär att i detta arbete ska landstingsfullmäktiges inriktningar och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och bokslut. Landstingets uppgift Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med Landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en god regional tillväxt, kultur och bildning. Det sker tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor och ett förvaltningsbolag med två dotterbolag, Länsgården AB och Länsteatern AB. Landstinget ger också ekonomiska stöd till studieförbund och organisationer i länet. 3 (46)
Landstingets vision och värdegrund Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för alas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Landstingets vision och värdegrund anvisar landstingets inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Örebro läns landsting betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 4 (46)
Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet I direktiven för planeringsperioden 2007 2010 1 angav landstingsfullmäktige fyra förutsättningar för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan - mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner och andra vårdgivare. Dagens situation och framtida utmaningar Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens, kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Landstinget arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också för att klara en ekonomi i balans. I det följande presenteras nuvarande situation och framtida utmaningar inom Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional tillväxt, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Folkhälsa Hälsa är en av de faktorer som människor skattar högst i livet. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad. En god folkhälsa förutsätter både en hälsa på hög nivå och att hälsan är jämlikt och jämställt fördelad inom befolkningen. Att finnas i ett socialt sammanhang, delta i föreningsliv och att vara delaktig i samhällsutvecklingen är viktiga faktorer för människors hälsa. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på människors utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön, men det finns också skillnader mellan olika kommuner och också inom kommunerna. Dagens hälsoförhållanden är i mycket ett resultat av historiska och kulturella livsvillkor, levnadsvanor och vårdstrukturer. I Folkhälsorapport 2009 redovisas hälsans utveckling och hur den påverkats av levnadsvanor och faktorer i omgivningen. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har samband med hur hela samhället formas i dag. Under de senaste decennierna har hälsan avsevärt förbättrats för de flesta, och det avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter öka. Den har ökat mest för män, även om kvinnor fortfarande uppnår högre medelålder. Trots att hälsoläget överlag i Sverige är mycket gott, står vi inför stora utmaningar om målet om en jämlik och jämställd hälsa i befolkningen ska uppnås. 1 Direktiv för planeringsperioden 2007 2010, Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni 2006 5 (46)
Social och ekonomisk trygghet betyder mycket för hälsan. I ekonomiskt kärva tider påverkas de sociala förhållandena och arbetslösheten växer, inte minst bland unga människor. Det betyder att andelen förvärvsarbetande sjunker bland både kvinnor och män, och det är något som påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs som god, så finns det i vårt län, liksom i landet i övrigt, ojämlikheter i hälsan hos befolkningen. Sådana skillnader som beror på utbildningsnivå, socioekonomi, kön och etnicitet har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns också skillnader mellan länsdelarna i hur människor upplever sitt hälsotillstånd. Systematiskt hälsofrämjande arbete för att påverka levnadsvanor Levnadsvanor som rökning, alkoholkonsumtion, kost och fysisk aktivitet är av stor betydelse för såväl individens hälsa som för folkhälsan. Glädjande är att antalet dagliga rökare har minskat i flera av länets kommuner. Dock röker kvinnor i större utsträckning än män, och rökning är vanligare bland dem med låg utbildning. Fler män än kvinnor snusar. Rökvanor, riskkonsumtion av alkohol, övervikt och fetma och fysisk inaktivitet bidrar till förekomsten av de stora sjukdomsgrupperna i Sverige. Ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan lindra utvecklingen av många av de stora folksjukdomarna, liksom effektiva behandlingsmetoder och läkemedel. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Landstingets strategiska arbete för att förbättra hälsan hos länets befolkning Det är i de direkta mötena som hälso- och sjukvården har störst möjlighet att påverka folkhälsan. Dels måste de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna i landstingets egen verksamhet öka, men för att framgångsrikt stödja utvecklingen till en bättre hälsa hos befolkningen krävs ett tydligt målinriktat arbete inom samtliga samhällsområden. Därför har landstingets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011 arbetats fram i nära dialog med länets kommuner och övriga aktörer inom folkhälsoområdet. Planen utgår från det nationella folkhälsomålet och dess elva målområden och har ett bredare perspektiv än landstingets egen verksamhet. Inriktningen i planen är att samverka för en god hälsoutveckling, att motverka den ojämlika fördelningen av hälsa, att verka för god hälsa hos flickor, pojkar, kvinnor och män, samt att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Landstinget har också tecknat avtal om det lokala folkhälsoarbetet med länets kommuner. Arbetet med den strategiska planen för landstingets egna folkhälsoinsatser fortsätter under år 2010. Viktiga områden är barns och ungdomars hälsa, äldres hälsa, psykisk ohälsa, stora sjukdomsgrupper, jämlik och jämställd hälsa. Jämlik och jämställd hälsa En viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete är att följa upp och analysera hur hälsan fördelas i befolkningen. Av undersökningar som landstingets Liv & hälsa och Liv & hälsa Ung 2009 och nu senast nationella Öppna Jämförelser om folkhälsa framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Exempel på könsbetingade skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar respekti 6 (46)
ve män. Mäns våld mot kvinnor är också ett betydande folkhälsoproblem, som kräver flera olika insatser för att motverkas. Kvinnor som blivit utsatta för våld från män ska få ett gott och korrekt omhändertagande i vården. Samtidigt är det viktigt att arbeta med förebyggande insatser bland män för att våldet inte ska upprepas. Därför ska landstinget vara en aktiv samarbetspartner i åtgärder som stärker kvinnors makt, inflytande och ekonomiska ställning, och även bidra till insatser som påverkar negativa stereotypa maskulina ideal. Barns och ungdomars hälsa Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Barns och ungdomars uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa. Familjens sociala position styr de hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att stötta barnet med vid påfrestningar. Ett väl fungerande föräldrastöd har därför stor betydelse för barns hälsa. Därför ska en fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovård garanteras inom ramen för Hälsoval Örebro län. Stödet och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare genom ett länsövergripande samverkansavtal om familjecentraler med länets kommuner. Landstinget undersöker vartannat år ungdomars hälsa och levnadsvanor genom undersökningen Liv & hälsa ung. Resultaten från 2009 håller nu på att bearbetas och analyseras. Generellt kan sägas att en majoritet av ungdomarna mår bra och skattar sin hälsa som god. De uppger också att de ser positivt på framtiden. Men det finns i denna undersökning, liksom i tidigare, resultat som är oroande och bör uppmärksammas. Det gäller en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor, en mindre grupp av både flickor och pojkar som dricker för mycket alkohol och tendenser till en liberalare inställning till narkotika. Under året har också en särskild analys gjorts av hörselskadades ungdomars hälsa som visar på stora ohälsoproblem. Denna grupp behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Ansvaret för barn och ungdomars hälsa delar landstinget med länets kommuner. Det är därför viktigt att resultaten från dessa undersökningar och analyser fortlöpande presenteras och diskuteras med kommunerna. Inom ramen för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet utvecklas gemensamma handlingsplaner på länsdelsnivå. Länets ungdomsmottagningar har en viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar. Under 2009 har en genomgång gjorts av arbetet; uppdraget och ledningsstrukturen har förtydligats och behov har identifierats. Vi ska fortsätta att utveckla detta arbete. I ett första steg avsätts medel till att utveckla en verksamhet mot gruppen döva och hörselskadade. Vi ser ett stort behov hos ungdomar av rådgivning och stöd från flera delar av landstingets verksamhet. Men stödet finns inte alltid där ungdomar är eller dit de vänder sig. Utöver ungdomsmottagningarnas verksamhet bedrivs alkohol- och drogrådgivning inom psykiatrin. Andra verksamheter bedrivs inom nuvarande primärvårdens vårdcentralsuppdrag. Landstinget utreder för närvarande vilken organisation som ska gälla för landstingets barn- och ungdomsfrågor. Uppdraget vidgas till att också se hur vi kan utveckla en mer samordnad ungdomshälsa. 7 (46)
Sexuellt överförda infektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Antalet diagnostiserade klamydiafall i vårt län ökade från cirka 300 fall år 2006 till nästan 1 300 fall år 2007. Efter 2007 har antalet fall per år i stort legat på den nivån. För att minska smittspridningen arbetar landstinget på flera sätt, dels genom förbättrad smittspårning, dels genom att införa möjlighet till hemtestning av klamydia efter internetkontakt. Det sistnämnda syftar till att få fler ungdomar, framförallt män, till provtagning. Humant papillomvirus, hpv, är en grupp virus som ibland orsakar vårtor, men som hos de allra flesta ger en infektion som bäraren inte märker av. Viruset sprids mycket lätt, och de flesta infekteras med en eller flera typer av viruset. De kvinnor som infekteras och blir fortsatta bärare av viruset har en ökad risk att få livmoderhalscancer. Nu finns möjlighet att vaccinera mot de vanligaste hpvinfektionerna och i Örebro läns landsting vaccineras flickor födda 1999 och senare mot de vanligaste hpv- infektionerna. Psykisk ohälsa hos unga Oroande är att den psykiska ohälsan ökar i samtliga ungdomsgrupper. Det sker oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomiska status med mera. De sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sverige folkhälsopolitiska mål att minska dessa. Känslor av ängslan, oro eller ångest har blivit tre gånger så vanligt, såväl bland gymnasieungdomar som bland unga, som nyss påbörjat sitt vuxenliv. En större andel kvinnor än män anger nedsatt psykiskt välbefinnande. Liv & hälsa Ung 2009 visade också att flickor upplever sin hälsa något sämre än pojkar. Flickor känner i högre utsträckning ängslan/oro, stress, har huvudvärk och orolig sömn. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Självmordsförsök är tre gånger så vanligt bland ungas kvinnor som bland unga män. Det är oklart varför psykiska besvär har blivit vanligare bland ungdomar, men ungdomars livsvillkor har förändrats betydligt, och det skulle kunna vara en förklaring till hur de upplever sin psykiska hälsa. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, och det kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att möta denna grupp när det gäller landstingets uppdrag är det viktigt med en väl fungerande barn- och ungdomshälsa i länet. Alkohol och droger Trots att alkoholkonsumtionen har ökat under senaste femton åren är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. De flesta riskkonsumenterna finns bland unga män och kvinnor. Glädjande för Örebro län är att andelen riskkonsumenter av alkohol är relativt låg i länet jämfört med riket. Analys av tonåringars drogvanor i Liv & hälsa under flera år visar att andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol har sjunkit. Dock kan var fjärde flicka och var femte pojke i gymnasiets årskurs 2 klassas som riskkonsumenter av alkohol, vilket är i nivå med ungdomar i övriga EU. Andelen elever i årskurs 9 som aldrig rökt har ökat de senaste åren. Användning av narkotika har nästa fördubblats mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Oroande tendenser från Liv & hälsa Ung 2009 är att attityden till droger blir mer liberal. De som dricker alkohol tenderar att dricka mera, samtidigt som gruppen som inte dricker alls ökar. 8 (46)
Örebro län för en drogfri trafik Örebro län för en drogfri trafik är ett samarbete mellan Örebro läns landsting, Vägverket, Frivården, Polisen och länets kommuner. Projektet har pågått sedan år 2006 och innebär att vi är först i landet med en metod som bygger på en snabb behandlingsintervention för fordonsförare som är påverkade av alkohol och/eller droger. Erfarenheter visar att ju kortare tid som går mellan gripandet och erbjudandet om vård, desto fler tackar ja till ett behandlingserbjudande. Projektet har slagit så väl ut att Örebro läns landsting nu avser att permanenta denna verksamhet. Fetma och övervikt Under de senaste åren har andelen överviktiga människor ökat kraftigt på flera håll i världen. Fetma och övervikt kan idag betraktas som en global epidemi. Också i Örebro län har personer med övervikt och fetma ökat kraftigt under de senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män, medan nästan 20 procent av länets kvinnor och drygt 14 procent av länets män lider av fetma. Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor, och den lägsta andelen hos lågutbildade män. Landstinget har prioriterat frågor om övervikt och fetma i folkhälsoarbetet under flera år. Vi har satsat extra medel bland annat till barnhälsovården, till ett särskilt barnfetmateam och till en över viktsenhet, som ska arbeta konsultativt över hela länet. Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar, och arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas allt mer internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uttryckt det så att man vill se att äldre människor får ökade möjligheter att ta mer makt över sina liv genom kunskap och verktyg för kost, motion, sociala nätverk och säkerhet i hemmiljön. God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bibehålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Vi vet att risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir, och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet. Under 2010 avsätter landstinget resurser för studiecirklar riktade till pensionärer. Syftet med cirklarna är att ge pensionärer kunskap och verktyg för att öka de egna möjligheterna att aktivt delta i att skapa ett hälsosamt liv. Stora sjukdomsgrupper Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om vi lever sundare. Bland folksjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland svenskar i allmänhet. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i samverkan med andra aktörer. Nedan redovisas olika större sjukdomsgrupper samt en kort beskrivning av läget i Örebro län: Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den sjukdomsgrupp som ger mest ohälsa i befolkningen. 9 (46)
Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken, i Sverige och i vårt län, även om både dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än kvinnor. Insjuknandet i hjärtinfarkt minskar i större utsträckning för män än för kvinnor. Per 100 000 invånare uppskattas 824 män och 409 kvinnor i åldern 20 år och äldre insjukna i hjärtinfarkt årligen i Örebro län. När det gäller sjuklighet i hjärta och kärl har Örebro län ett sämre läge i flera avseenden, jämfört med många övriga delar av Sverige. Sjukligheten skiljer sig också mellan våra kommuner. Stroke Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar som drabbar i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. På grund av den ökande andelen äldre i befolkningen görs bedömningen att antalet personer som insjuknar i stroke kommer att öka i framtiden. Cirka 800 1 000 personer insjuknar i stroke varje år i Örebro län, utifrån nationella beräkningar. Diabetes Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till mellan 10 000 och 12 000. Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka 1 000 personer i diabetes varje år i Örebro län. Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar, som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL drabbar cirka 20 procent av rökarna. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer. Cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det 10 000 20 000 personer i Örebro län som har KOL. Cancer Cancersjukdomarna utvecklas olika och har olika svårighetsgrad. Något fler än hälften av alla perso ner som får cancer botas helt och hållet. Drygt 1 500 nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Det ökande antalet äldre i befolkningen kommer att innebära en ökning av cancersjukdomar. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, och år 2007 insjuknade 230 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Cirka 1 200 kvinnor i Örebro län lever efter tidigare behandlad bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet män som får diagnosen prostatacan cer har fördubblats sedan 1970 (311 män år 2007 i Örebro län), vilket delvis kan förklaras av ökad provtagning och en äldre befolkning. År 2007 insjuknade 125 personer i tjocktarmscancer och 79 personer i ändtarmscancer i Örebro län. Ungefär lika många kvinnor som män insjuknar. I Örebro län insjuknade 121 personer i lungcancer år 2007. Det är en klar tendens att andelen kvin nor med lungcancer ökar. God vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv och patientfokuserad. Vården ska inte bara ha patienten i fokus utan ha patientens fokus. 10 (46)
För att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården och för att varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete så att en säker vård kan ges, är det viktigt att ha ett tydligt kvalitetsoch ledningssystem. Därför utgår landstingets alla vårdande verksamheter från Socialstyrelsens föreskrift för kvalitetsoch patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, God vård. God vård har sex kvalitetsområden, som landstinget följer: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. 2. Säker vård. 3. Patientfokuserad vård. 4. Effektiv vård. 5. Jämlik vård. 6. Vård inom rimlig tid. Vården ska vara jämlik, jämställd, tillgänglig och bygga på respekt för flickors, pojkars, kvinnors och mäns självbestämmande och integritet. Vården ska främja goda kontakter mellan patienter och personal, samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet. Säker hälso- och sjukvård innebär att vården bedrivs med en god hygienisk standard och att vård skador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Kvalitetsarbetet är centralt. Det är av största vikt för patienterna att vårdarbetet kontinuerligt följs upp och att brister i tillgäng lighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet åtgärdas. Kvalitetsarbetet ska ingå som en viktig del i överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårds nämnden och verksamheterna. Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården i Sverige genomgår liksom i andra länder en förändring som drivs av en teknisk, farmakologisk och medicinsk utveckling. Hela tiden öppnas nya möjligheter att upptäcka och behandla sjukdomar med ny teknik, nya mediciner och nya behandlingsmetoder. Utvecklingen ger personalen inom hälso- och sjukvården möjligheter att behandla sjukdomstillstånd som tidigare inte kunnat behandlas och möjlighet att också behandla fler människor. Det är positivt att effektiva behandlingsmetoder och läkemedel kan hejda utvecklingen av många av de stora folksjukdomarna. Samtidigt innebär den medicinska utvecklingen ökande kostnader för sjukvårdshuvudmännen, vilket innebär att prioriteringsfrågan måste lyftas, då de ekonomiska resurserna inte räcker till allt som går att göra. Flera landsting har påbörjat ett sådant arbete, och i Örebro läns landsting ligger ett uppdrag till verksamheten att redovisa värderingar av det vårdutbud som landstinget står för. Hälsoval införs 2010 Från och med år 2010 införs Hälsoval i Örebro län. Som grund ligger den primärvårdsutredning som landstinget lät genomföra år 2008. Modellen utgår från perspektiven tillgänglighet och kvalitet, rättvis prioritering, samverkande vårdprocesser och ekonomisk effektivitet. Patient- befolknings- och personalinflytande ska stimuleras i arbetet. 11 (46)
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Under de senaste åren har en tydlig styrning skett till en mer kunskapsorienterad vård. I detta arbete spelar Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder, SBU, en stor roll för att sprida systematisk kunskap till vården. I en kunskaps- och evidensbaserad vård används systematiskt insamlad, granskad, värderad och sammanställd vetenskaplig kunskap på ett metodiskt sätt. Som grund för handlandet ligger också reflekterad, kollektiv klinisk erfarenhet. Vidare krävs kunskap om kommunikation och bemötande av patienten. Socialstyrelsen har också ökat kunskapsstyrningen i vården, bl a i form av de nationella riktlinjerna inom områden som hjärtsjukvård, stroke, astma, KOL och de tre vanligaste cancerformerna bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer. Dessa riktlinjer innehåller kunskapsunderlag och riktlinjer för hur vården ska utformas och genomföras. Socialstyrelsen arbetar under 2009 med att färdigställa preliminära riktlinjer om stroke, demens, diabetes samt depression och ångest. Flera riktlinjer kommer; bl a gällande lungcancer, rörelseorganens sjukdomar och schizofreni. Vartefter riktlinjer blir klara ska de i så stor utsträckning som möjligt implementeras i vården. Dessutom finns de nationella kvalitetsregistren som också syftar till att värdera vården och vara ett stöd i ett ständigt förbättringsarbete. Flera av dessa indikatorer ingår i de Öppna Jämförelser som årligen publiceras. Även Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket utfärdar riktlinjer som styr vårdens innehåll. För att kunna möta utökade krav i de nya riktlinjer som kommer, avsätts medel i 2010 års budget. En cancerstrategi för Örebro län Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomarna. För många cancerformer har mer effektiva läkemedel och andra behandlingsmetoder lett till radikalt ökad överlevnad för de människor som drabbats. En faktor som har samband med cancer är ålder. När befolkningens medellivslängd ökar så ökar således också antalet cancerfall. Flera viktiga insatser för att förstärka cancervården behövs både här i länet och nationellt. Den Nationella Cancerstrategin har som övergripande mål att minska insjuknande och dödlighet, att förbättra omhändertagande utifrån ett tydligt patientperspektiv, att förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten, att minska regionala skillnader i överlevnadstid samt att minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid. En regional cancerstrategi ska utarbetas. Behovet av förbättringar av arbetsmetoder och resursför stärkningar inom cancersjukvården ska utredas. Särskilt ska indikationer och hantering vid förskriv ning av nya cancerläkemedel beaktas, behovet av informationsinsatser till patienter som genomgår PSA-test, behovet av ökat psykosocialt stöd till cancersjuka patienter samt behovet av en samman hållen vårdkedja och mottagningsenhet för cancerpatienter med oklar diagnos. I Örebro län är det viktigaste området patientomhändertagandet för att på kort sikt uppnå förbätt ringar. Patienternas upplevelse av vården ska förbättras, såväl när man får symtom på en tumörsjuk dom som under den tid man är patient med en tumöråkomma. Detta inkluderar även den palliativa fasen. Väntetider och ledtider ska kortas ned där de är långa. Klinikerna som behandlar och handläg 12 (46)
ger cancerpatienter får i uppdrag att analysera sina vårdkedjor och se över sina rutiner för handläggning av cancerpatienterna. De bör överväga och pröva nya arbetssätt. I detta arbete ska sjuksköterskeledd bröstmottagning inkluderas. Inom cancerområdet genomförs flera forskningsprojekt i Örebro läns landsting, som sedan många år avsatt ekonomiska medel för att stödja forskningen. På USÖ har sedan tre år ett centrum för cancerforskning i Örebro, Cafö, inrättats, för att stärka cancerforskningen. Med en tydlig länsstrategi inom cancerområdet står Örebro län landsting i framkant. Landstinget har också en relativt väl tillgodosedd kompetensförsörjning inom de flesta yrkeskategorier inom detta område. För länets cancerstrategi avsätts medel i 2010 års budget. Mer pengar avsätts också till läkemedel inom cancerområdet. Kunskapen ska omsättas lokalt Camtö är ett centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro läns landsting och har som uppdrag att ge vårdgivarna stöd lokalt för kunskapssammanställningar och riktlinjer samt rekommendation om olika kvalitetsindikatorer som ska följas. Under de tio år som Camtö funnis har vården successivt blivit allt mer evidensbaserad. Ett ökat fokus har också lagts på att följa upp medicinsk kvalitet med hjälp av olika kvalitetsindikatorer. Det är angeläget med enhetliga evidensbaserade metoder i alla verksamheter i länet, och inom alla professioner. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns 23 specialitetsråd och ett läkemedelsråd, och till detta fogades under 2008 en kunskapsstyrningsgrupp. Tanken är att Camtö ska vara en stödresurs till dessa grupperingar. Det är därför angeläget att hitta gemensamma regionala lösningar för en bra framtida kunskapsstyrd vård. Kunskapsspridning i Folktandvården Folktandvårdens specialister har startat en utvidgad konsultationsverksamhet i allmäntandvården. Syftet är att genom klinisk handledning stärka kompetensen och föra ut nya behandlingsmetoder och effektiviseringar. Folktandvården var först i landet med ett trainee-utbildningsår för nyutexaminerade tandläkare och nu omfattas också tandhygienister. Folktandvården startar nu en certifieringsutbildning för allmäntandläkare för att stärka kompetensen i allmäntandvården. 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Grunden för säker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. En förutsättning är att vårdgivaren har ett utvecklat ledningssystem för kvalitet och säkerhet. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död, som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Man räknar med att drygt 100 000 patienter drabbas av en undvikbar vårdskada per år, vilket överfört till Örebro läns landsting skulle motsvara 3 000 patienter. Av dessa avlider tre procent, d v s 90 patienter per år. 13 (46)
Patientsäkerhetsprojektet ska fånga avvikelser Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sverige är att de vårdrelaterade infektionerna ska minska. En grundläggande del i detta är att hygienrutiner och klädregler följs. Landstingets patientsäkerhetsprojekt fokuserar på att stoppa de vårdrelaterade infektionerna och att minska riskerna i samband med läkemedelshanteringen. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler mäts också som en del i projektet för att sätta fokus på betydelsen av följsamhet till riktlinjerna. Patientsäkerhetsprojektet har under hösten 2009 kompletterats med uppföljning av nutrition, fallskador och trycksår. Ett gemensamt IT-stöd för risk- och avvikelsehantering har också skapats. Projektet avslutas i februari 2010 och har lagt grunden till ett systematiskt arbete, som nu ska vara integrerat i vårdverksamheten. Det är viktigt att betona att arbetet med att erbjuda en säker vård aldrig får avslutas. 3.Patientfokuserada vård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. En patientfokuserad vård bygger på respekt för flickors, pojkars, kvinnors och mäns lika värde, den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska vara individbaserad med fokus på delaktighet i den egna vården och ett individuellt bemötande. Nöjda patienter De allra flesta patienter och medborgare ger vården höga betyg. Det visar också landstingets patientenkät från 2008 och medborgarenkäten Vårdbarometern 2008. Områden som behöver förbättras är tillgänglighet och patientinflytande, liksom information om läkemedel och avdelningsrutiner. Jämställd vård Jämställd vård tar hänsyn till att flickor, kvinnor, pojkar och män delvis är biologiskt lika, delvis olika, och att vi som individer är unika. Kvinnor och män behöver ibland delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. I Örebro läns landsting fortsätter utvecklingsarbetet med genusperspektiv och jämställd vård. Under 2010 ska kunskapen om genusperspektiv och jämställd vård för såväl samtliga landstingets medarbe tare som förtroendevalda öka. Genuskompetensen i organisationen ska ha fördjupats och breddats och landstingets ledningsprocesser präglas av en hög grad av genusmedvetenhet, genom att en kvali ficerad utbildning har genomförts i ledningsorganisationen. Jämställd vård är ett projekt vi bedrivit sedan en tid i Örebro läns landsting. Under 2010 ska resultat av detta arbete sammanfattas och kunskaper om jämställdhet och mångfald inom vården öka bland både personal, på alla nivåer, och förtroendevalda politiker. För detta ändamål avsätts medel i landstingets budget för 2010. Barn- och ungdomsakut I samband med landstingets generalplanearbete har frågan aktualiserats om hur den akuta vården vid Universitetssjukhuset ska utformas och organiseras så att den bättre tillgodoser barnets behov. En beskrivning finns framtagen av verksamheten vid en framtida akutmottagning. Barn- och ungdoms 14 (46)
akuten ska erbjuda en miljö som är särskilt anpassad till dem under 18 år. Med undantag av dem som behöver tas omhand på akutrummen ska barn och ungdomar tas emot oavsett symtom och vilken specialitet som ska handlägga patienten. Medel avsätts för uppdraget i landstingets budget för 2010. Full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar Örebro läns landsting har ambitionen att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. År 2009 antog landstinget ett nytt handikappolitiskt handlingsprogram. Programmet, som är ett av landstingets styrande dokument, innehåller förutom nya mål också sådana mål som inte är uppfyllda från det tidigare handikappolitiska programmet. Landstingets handikappolitiska program innehåller flera prioriterade målområden. De utgår från FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Programmet omfattar landstingets egna verksamheter men också annan verksamhet som landstinget finansierar. Handlingsprogrammets syfte är att bidra till att minska och motverka hinder för männi skor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö, samt få full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. I detta arbete är det viktigt att också beakta barnperspektivet och behovet av jämställdhet. 4. Effektiv vård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Landstingets medarbetarenkäter pekar under senare år på att målkvalitet är ett område som behöver förbättras. För att verksamheten ska fungera optimalt är det viktigt att målen som sätts upp är tydliga, realistiska, påverkningsbara och utvärderingsbara. Landstingens intresseorganisation Sveriges Kommuner och Landsting driver ett nationellt program, Mäta för att leda, med fokus på mätningens roll i lednings- och förbättringsarbetet. Utgångspunkt är arbetet med Öppna Jämförelser och Strategier för effektivisering. I Örebro läns landsting pågår ett arbete med att utveckla mätetal för landstingets verksamhet. En analysenhet har bildats för att utveckla området. Primärvården kan utgöra en förebild när det gäller uppföljning. Alla vårdcentraler följer regelbundet upp ett antal mål, och erfarenheten är att mätningen stimulerar till förbättringar i verksamheten för patientens bästa. Länsperspektivet gäller Organisationen får aldrig vara ett hinder för en god vård. En utökad samverkan inom och mellan landstingets förvaltningar och de tre sjukhusen är nödvändig för att kunna ge länsinvånarna bästa möjliga vård och service och att samtidigt sänka kostnader. Länsgemensam samverkan mellan specialiteter har startats inom så gott som samtliga specialistområden vid de tre sjukhusen. Målet är lika vård på lika villkor, ett sjukhus på tre ben. Tillsammans ska den specialiserade vården och primärvården gå igenom vårdprogram, remisshantering och kunskapsöverföring för att bl a förbättra logistiken. 15 (46)