INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA
FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen ska lokalisera produktion. Den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer är dessutom en avgörande faktor för hur konkurrensförutsättningarna i Sverige utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna har resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktig konkurrentländer trots att den svenska kronan nu är jämförelsevis svag. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Stockholm i september 2016 Anders Rune Chefekonom
2
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 ARBETSKRAFTSKOSTNADSNIVÅER INOM INDUSTRIN... 7 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa... 10 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader... 12 ÖKNING AV ARBETSKRAFTSKOSTNADER INOM INDUSTRIN... 13 Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet... 13 Varierande ökningstakter enligt olika källor... 17 Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet... 17 KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR... 19 Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad... 19 En svagare svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen... 21 UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE... 23 Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2015 jämfört med åren innan... 23 Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen... 25 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något... 26 BILAGOR... 27 Förteckning över bilagor... 27 Bilaga 1-4: Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer... 28 Bilaga 5-7: Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2005-2015... 32 Bilaga 8: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad... 38 3
En medarbetare inom tillverkningsindustrin i Sverige kostade 352 SEK per timme 2015, vilket är mer än i många viktiga konkurrentländer. Den svenska kostnadsnivån var 11 procent högre än i euroområdet under 2015. I jämförelse med Västeuropa var den 5 procent högre. Den årliga ökningstakten i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Under 2015 blev kronan svagare relativt euron. Jämfört med den amerikanska dollarn försvagades kronan kraftigt. Den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna har resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge trots att kronan nu är jämförelsevis svag. 4
SAMMANFATTNING Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 5 procent högre än i Västeuropa och 11 procent högre än i euroområdet. Detta enligt uppgifter från amerikanska Conference Board som avser år 2015. En medarbetare i Sverige kostar 352 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland, har högre kostnadsnivå än Sverige. Tidigare har det tyska kostnadsläget legat under eller i nivå med det svenska, men en svagare krona 2015 har resulterat i att det tyska kostnadsläget nu är något högre än det svenska. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Under 2015 var ökningstakten i Sverige 2,7 procent, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Samtidigt var den 1,6 procent i Västeuropa och 1,8 procent i Euroområdet. Ökningstakten i Sverige var 2,7 procent per år under femårsperioden 2010 t.o.m. 2014. Motsvarande ökningstakt var 2,2 procent per år i Västeuropa. I euroområdet var den 2,1 procent per år under perioden. Trenden håller sammantaget alltså i sig med högre ökningstakt i Sverige än i Europa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad. Det innebär att även växelkursförändringar beaktas när utvecklingen studeras. Kronan blev något mindre stark mot euron under 2015. Genomsnittskursen var 9,36 SEK per Euro. Trenden med succesivt något svagare krona har därmed hållit i sig. Den amerikanska dollarn stärktes samtidigt kraftigt mot kronan jämfört med året innan. Sammantaget har den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktig konkurrentländer. Detta trots att den svenska kronan nu är jämförelsevis svag. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer bidrar negativt till svensk konkurrenskraft. 5
6
ARBETSKRAFTSKOSTNADS- NIVÅER INOM INDUSTRIN Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor när företag beslutar om var i världen produktion ska ske. Ökad världshandel och digitalisering har bidragit till mer internationell konkurrens. Företagens globala närvaro innebär dessutom att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar med motsvarande produktivitetsnivå. Detta innebär att arbetskraftskostnaderna blir extra tydliga för bolagen. Det är sammantaget inte givet att Sverige har fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) har i första hand använts som källa i detta kapitel. I skrivande stund finns denna källa uppdaterad för 2015. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Här finns inte uppgifter för 2015. Aktuella kostnadsnivåer har därmed kalkylerats med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar. 1 Svensk arbetskraftskostnad är hög jämfört med andra EU- och OECD-länder En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 352 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år 2015. Ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland har en högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. I årets jämförelse hamnar Schweiz med god marginal högst eftersom schweizerfrancen stärkts kraftigt jämfört med året innan. Det tyska kostnadsläget nu är något högre än det svenska. Tidigare har det legat under eller i nivå med det svenska, men en svagare krona 2015 har resulterat i att det nu ligger över det svenska. Kostnadsläget i Sverige är samtidigt högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Uppgifterna ovan baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor. Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå en utmärkt källa för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2015 kalkylerats utifrån uppgifter från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2012. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. När nationalräkenskaper använts kommer uppgifterna från Eurostat. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7
KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2015, samtliga anställda (SEK per timme) Schweiz* 523 Norge Belgien Danmark Tyskland Sverige Österrike Finland USA Frankrike Nederländerna Irland 419 393 375 358 352 331 324 318 317 308 304 Italien Storbritannien 266 265 Spanien Japan Sydkorea 199 199 191 Grekland 131 Slovakien Portugal Estland Tjeckien Polen Ungern Brasilien Lettland** Litauen** Mexiko Turkiet 95 93 93 87 72 70 67 62 61 50 49 8 0 100 200 300 400 500 600 Källa: The Conference Board - International Labor Comparisons (huvudkälla när inget annat anges), Eurostat och OECD. * Eftersom nivå för 2015 inte finns via The Conference Board har nivån från året innan räknats upp med hjälp av ökningstakt från landets nationella statistikinstitut. ** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkyler gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS).
I Västeuropa sammantaget är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 335 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 316 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 5 procent högre än i Västeuropa och 11 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeuropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2015, samtliga anställda (SEK per timme)* 400 300 352 335 316 200 100 0 Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa: The Conference Board - International Labor Comparisons och Eurostat * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Lettland, Litauen, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 93 SEK per timme. I USA är kostnadsnivån 318 SEK per timme. Tidigare har den amerikanska kostnadsnivån legat klart under den svenska, men på grund av dollarförstärkningen har nu kostnadsläget närmat sig det svenska. I Japan är kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är kostnaden 199 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 244 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år 2015. Skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgif- 9
terna i Danmark. Lönebikostnadernas andel i Sverige är samtidigt även betydligt större än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 347 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 336 SEK per timme 2015. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser 2012. Enligt metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2015 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 385 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. 10
RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2015, samtliga anställda (SEK per timme) The Conference Board 2015 Eurostat Labour Cost Survey (LCS)* 2015 Nationalräkenskaper via Eurostat 2015 Schweiz** 523 : : Norge 419 458 421 Belgien 393 405 393 Danmark 375 400 378 Tyskland 358 367 345 Sverige*** 352 385 290 Österrike 331 339 297 Finland 324 344 320 USA 318 : : Frankrike 317 351 338 Nederländerna 308 327 321 Irland 304 289 268 Italien 266 261 227 Storbritannien 265 : 322 Spanien 199 212 194 Japan 199 : : Sydkorea 191 : : Grekland 131 133 100 Slovakien 95 96 89 Portugal 93 : : Estland 93 93 79 Tjeckien 87 91 83 Polen 72 72 52 Ungern 70 73 63 Brasilien 67 : : Lettland : 62 59 Litauen : 61 68 Mexiko 50 : : Turkiet 49 57 : Källa: The Conference Board - International Labor Comparisons, Eurostat och OECD : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom nivå för 2015 inte finns enligt Conference Board och ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD, har ökningstakt från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen av aktuell nivå. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 290 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 336 SEK per timme. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. 11
Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 2 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I mer urbana områden i Kina är kostnadsnivån enligt offentlig statistik drygt en tiondel av den svenska. Det är dessvärre svårt att ange en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån ca en femtedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. 2 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12
ÖKNING AV ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INOM INDUSTRIN Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* 7,0 6,0 Sverige Västeuropa (KIX viktat)* Euroområdet (KIX viktat)** 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland, Litauen och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland, Lettland och Litauen har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 13
Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 2,7 procent 2015. I Västeuropa var ökningstakten 1,6 procent 2015 samtidigt som den var 1,8 procent i euroområdet. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa respektive euroområdet. Ökningstakter studeras dock bäst för perioder om flera år. Såväl tidpunkter för lönerevisioner som andra engångseffekter bl.a. kopplat till sociala avgifter enligt avtal gör att det kan vara missvisande att jämföra uppgifter för enskilda år mellan länder. Värt att notera är också att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för 2015. Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Under femårsperioden 2010-2014 ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 2,7 procent per år. 3 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,2 procent per år. I euroområdet var den 2,1 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet både under 2015 och under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en hel tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var närmare 4 procent per år under perioden 2010-2014 men enbart 1,0 procent 2015. I Danmark var ökningstakten 2,1 per år under den aktuella perioden 2010-2014, medan den var 1,8 procent i Finland. I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden 2010-2014 var den 2,4 procent per år. Under 2015 ökade arbetskraftskostnaden med 2,6 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit låg eller negativ efter att skuldkrisen eskalerade. Eftersom dessa länder sammantaget är stora bidrar även det till att hålla nere de sammanviktade ökningstakterna för såväl Västeuropa som Euroområdet. Det kan samtidigt konstateras att ökningstakterna i de baltiska länderna är hög och har varit det under en längre period. Detta efter en tillfälligt negativ ökningstakt i samband med finanskrisen. I Estland ökade arbetskraftskostnaderna med 5,1 procent per år 2010-2014. Motsvarande siffror för Lettland och Litauen är 3,6 respektive 3,0 procent. 3 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2005-2009 samt 2010-2014. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att de uppgifter som finns för 2015 i många fall fortfarande preliminära. 14
ÅTERIGEN EN HÖGRE ÖKNINSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROPA UNDER 2015 Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI 2005-2009 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Belgien 2,9 2,5 3,5 2,8 3,2 1,7 1,2 0,1 Danmark 3,2 2,1 2,5 2,8 1,3 1,8 2,0 1,6 Estland 12,7 5,1-0,5 5,2 7,5 8,0 5,4 6,2 Finland 4,8 1,8-1,2 2,5 4,7 1,0 1,9 2,1 Frankrike 3,1 2,6 3,9 4,0 2,8 1,0 1,3 1,5 Grekland** -0,2-2,3 1,7-5,2-5,7-3,8 1,7-6,3 Irland 4,7 0,4-1,7-1,8 4,1-0,7 2,1-1,2 Italien 4,2 1,8 1,0 2,5 3,1 1,8 0,7 0,5 Lettland 17,5 3,6-3,2 5,5 4,5 5,7 5,6 8,8 Litauen 12,8 3,0-2,0 2,9 4,8 5,5 4,2 7,5 Nederländerna** 3,8 1,3-4,2 2,9 3,5 1,3 3,3 0,5 Norge 6,1 3,7 4,1 3,4 3,3 4,0 3,6 1,0 Polen 7,3 4,1 4,0 4,1 4,5 3,3 4,7 3,8 Portugal 3,1-1,2 1,8-0,4-4,9-1,1-1,2 4,3 Spanien 4,6 1,2 0,7 1,6 2,2 1,1 0,6-0,5 Storbritannien 3,5 1,9 3,0 1,2 1,4 1,4 2,3 2,7 Sverige 3,6 2,7 2,1 2,8 4,8 1,4 2,7 2,7 Tjeckien 5,9 3,1 1,8 5,0 3,3 2,1 3,6 3,4 Tyskland 1,8 2,4 0,2 3,8 2,4 3,2 2,5 2,6 Ungern 6,9 4,1 0,1 6,0 7,4 3,6 3,5 3,9 Österrike 3,9 2,1-1,3 2,4 3,4 3,0 2,8 2,4 Västeuropa (KIX-viktat) 3,4 2,2 1,0 2,9 2,7 2,1 2,1 1,6 Euroområdet (KIX-viktat) 3,1 2,1 0,3 3,1 3,0 2,2 2,1 1,8 Euroområdet (enl. Eurostat) 3,0 2,1 0,9 3,2 2,7 2,2 1,9 1,8 EU-28 (enl. Eurostat) 3,4 2,3 1,2 3,1 2,8 2,2 2,1 2,0 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2015 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,1 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2010-2014 enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt 1,6 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15
KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board 2005-2009 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Australien 3,0 3,9 2,3 4,4 2,4 6,2 4,4 0,9 Brasilien 7,8 8,9 8,4 10,4 8,6 8,2 8,7 7,1 Canada 1,7 2,6 5,6 1,7 2,2 2,3 1,4 3,5 Japan 0,6 0,3-0,9 2,1-1,2 0,1 1,4 0,1 Mexiko 5,3 3,2 0,8 4,0 3,7 3,9 3,5 4,0 Schweiz 2,3 1,6-2,7 0,6 7,1 2,0 1,2 : Sverige 4,0 2,1-0,8 1,4 5,3 2,1 2,6 2,2 Sydkorea 5,8 5,5 7,7 2,8 8,3 5,0 3,5 2,5 USA 3,1 1,6 1,6 2,2 0,5 2,2 1,5 1,8 Källa: The Conference Board : Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,4 procent per år under femårsperioden 2010-2014 enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,8 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit något högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 16
Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet. Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET 2016 OCH 2017 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2016 och 2017 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Euroområdet 1,5 1,9 1,7 1,9 1,4 1,7 Sverige 3,1 3,2 3,3 3,1 : : USA 2,7 3,9 2,9 2,8 2,7 2,8 Källa: Europeiska kommissionen European Economy Spring 2016, OECD Economic Outlook June 2016, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2016 : Uppgift saknas. Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2016 och 2017. EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 3,1 procent för 2016. Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 3,3 procent. Som vi 17
nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EUkommissionens bedömning 1,5 procent för 2016. Motsvarande uppgift från OECD är 1,7 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,4 procent. Prognoserna för USA är 2,7 procent enligt EU-kommunionen och 2,9 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna 2016. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i USA är 2,7 procent. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 18
KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. En fortsatt svagare krona mot flera stora valutor under 2015 bidrog sammantaget till att förbättra det relativa arbetskraftskostnadsläget under året. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Sveriges Riksbank En euro kostade 9,36 SEK i snitt under 2015, vilket kan jämföras med 9,10 SEK under 2014. Därmed försvagades kronan knappt 3 procent mot euron mellan de båda åren. Trenden med succesivt något svagare krona har därmed hållit i sig. När detta skrivs i början på september 2016 kostar en euro drygt 9,50 SEK. Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Dollarn har dessutom stärkts kraftigt sedan andra halvan av 2014. Genomsnittskursen var 8,43 SEK per USD i snitt under 2015 vilket kan jämföras med kursen 6,86 under 2014. Dollarn är fortsatt stark även under 2016. I skrivande stund är kursen ca 8,50 SEK per USD. 19
SVENSKA KRONAN HAR FLUKTURERAT KRAFTIGT MOT BRITTISKA PUNDET Valutakursutveckling för det brittiska pundet i förhållande till SEK (SEK per GBP) 16,00 14,00 12,00 10,00 SEK / Pund (GBP) 8,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Sveriges Riksbank Mot det brittiska pundet försvagades kronan såväl under 2014 som 2015. Genomsnittskursen var 12,88 GBP per SEK under 2015 vilket kan jämföras med kursen 11,30 under 2014. På grund av utfallet av den brittiska folkomröstningen i juni 2016 om utträder ur EU har pundet försvagats under sommaren 2016. I dagsläget är kursen drygt 11,00 SEK per GBP. SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA KRONAN 2013 T.O.M. 2015 Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0,90 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Sveriges Riksbank 20
Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000- talet. Från 2012 och en bit in på 2014 försvagades Yenen kraftigt mot den svenska kronan. Detta som en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. Under andra halvan av 2014 och därefter har yenen återigen stärkts. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under perioden 2013 t.o.m. 2015 var utvecklingen däremot den omvända. Genomsnittskursen var 1,05 NOK per SEK under 2015 vilket kan jämföras med kursen 1,09 under 2014. En svagare svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor. Den svenska kronan har blivit svagare även mot KIX- och TCW-indexen. Den stärkta amerikanska dollarn är en viktig förklaring till detta. I relation till KIX-indexet försvagades den med 5,3 procent 2015. Motsvarande mot TCW-indexet var 6,5 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår. SVAGARE SVENSK KRONA 2015 ENLIGT KIX- OCH TCW-INDEXEN Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november 1992 170 KIX indexet TCW indexet 150 130 110 90 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Sveriges Riksbank 21
22
UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2015 jämfört med åren innan En mindre stark svensk krona under 2015 har gjort att det relativa arbetskraftskostnadsläget förbättrats något jämfört med åren innan. Den högre kostnadsökningstakten i Sverige jämfört med i viktiga konkurrentländer räknat lokala valutor har samtidigt inverkat åt andra håller. Sett i ett längre perspektiv är det svenska kostnadsläget jämförelsevis högt. Den högre svenska ökningstakten över tid har trots att kronan nu är jämförelsevis svag resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktig konkurrentländer. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten i lokal valuta fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer bidrar negativt till svensk konkurrenskraft. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER 5 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) 130 120 110 100 90 80 Sverige relativt Västeuropa* Sverige relativt Euroområdet** 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: The Conference Board * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 23
SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTFARANDE HÖG RELATIVT EUROPEISK Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 300 200 Sverige Västeuropa* Euroområdet** 100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: The Conference Board * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I detta kapitel beskrivs den relativa kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board. 4 Om analysen istället skulle göras med Eurostat Labour Cost Survey som källa så skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som tidigare nämnts anser vi dock att Conference Board bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Den svenska arbetskraftskostnadsnivån har minskat relativt den västeuropeiska under 2014 och 2015 men var ändå 5 procent högre än den västeuropeiska under 2015. Dessförinnan hade den ökat år efter år hela perioden sedan efter finanskrisen 2010. Blickar man tillbaka ytterligare så var den svenska kostnadsnivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska under 2000-talet fram till och med 2010. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2015 låg den svenska kostnadsnivån 11 procent högre än i euroområdet. Det kan jämföras med att den var i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet under 2000-talet fram till och med 2010. Därefter följde fluktuationerna på grund av finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen. 4 För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 24
Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Den mindre starka kronan mot euron har gjort att arbetskraftskostnaden i Tyskland låg drygt 1 procent över nivå i Sverige under 2015. Fram tills 2009 var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron bidrog därefter till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerade den tyska. Under 2014 var kostnadsnivån i Sverige och Tyskland i det närmaste identisk för att under 2015 återigen vara högre i Tyskland än i Sverige. DET AMERIKANSA KOSTNADSLÄGET HAR NÄRMAT SIG DET SVENSKA UNDER 2015 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 300 200 Sverige USA Tyskland 100 Japan Frankrike 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: The Conference Board Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen Under 2015 steg arbetskraftskostnadsnivån i USA kraftigt relativt Sverige. Detta på grund av att den amerikanska dollarn stärktes kraftigt under året. Den svenska kostnadsnivån för 2015 låg 18 procent över den amerikanska att jämföra med 36 procent över den amerikanska under 2014. Arbetskraftskostnadsnivån i USA har sammantaget varierat relativt kraftigt mot den svenska främst på grund av växelkursförändringar. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har varierat kraftigt i relation till i Sverige det senaste decenniet. Orsaken är främst de växelkursförändringar som beskrivits i föregående kapitel. Utvecklingen har dock delvis även påverkats av arbetskraftskostnadsutvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre ökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25
Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något Under 2015 minskade arbetskraftskostnadsnivån i Norge kraftigt relativt Sverige. Detta till följd av den norska kronans försvagning. Det norska kostnadsläget är ändå 19 procent högre än det svenska. Under hela den studerade perioden har det norska kostnadsläget legat över det svenska. Fram till 2013 ökade skillnaden dessutom trendmässigt. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen för landet utvecklingen den i euroområdet. Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska under hela den studerade perioden, förutom under skuldkrisen då kronans förstärkning innebar att kostnadsnivån i de båda länderna var på en motsvarande nivå. Eurolandet Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Däremot inte under finanskrisen då kronans försvagades kraftigt. DEN SVAGARE NORSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT ÖVRIGA NORDEN MINSKAT NÅGOT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 500 400 300 200 Sverige Danmark Norge Finland 100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: The Conference Board 26
BILAGOR Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 1: Conference Board (tidigare BLS) Arbetskraftskostnad 2005-2015 Bilaga 2: Conference Board (tidigare BLS) Lön 2005-2015 Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2015 Bilaga 4: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Lön 2012 samt kalkyl för 2015 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2005-2015 Bilaga 5: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2005-2015 Bilaga 6: Conference Board (tidigare BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2005-2015 Bilaga 7: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling 2005-2015 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 8: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad 2016-2017 27
BILAGA 1 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2005-2015 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin (SEK) Arbetskraftskostnad 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Argentina 41 49 54 66 78 92 104 128 131 121 175 Australien 213 215 225 231 250 285 301 323 308 316 327 Belgien 306 313 320 350 397 364 357 353 358 381 393 Brasilien 37 44 48 55 62 72 75 73 69 72 67 Canada 196 211 211 210 224 248 236 250 239 237 261 Danmark 276 282 300 324 373 349 339 334 334 360 375 Estland 41 48 59 69 75 68 68 71 76 85 93 Filippinerna 9 10 11 11 13 13 13 14 14 14 18 Finland 251 259 264 285 333 290 286 285 290 309 324 Frankrike 244 249 256 272 302 281 277 279 283 303 317 Grekland 114 122 133 150 173 161 147 132 124 132 131 Irland 222 233 248 273 319 293 277 276 273 297 304 Israel 99 102 106 121 134 138 137 136 145 158 183 Italien 207 210 214 228 262 243 237 235 240 256 266 Japan 188 177 160 180 229 228 231 239 188 185 199 Mexiko 42 43 42 42 43 44 42 43 44 46 50 Nederländerna 246 249 255 280 324 276 268 267 268 289 308 Norge 314 328 352 375 406 414 418 427 429 431 419 Nya Zeeland 121 116 127 123 131 147 151 169 168 185 196 Polen 43 47 53 64 61 61 59 59 60 67 72 Portugal 71 73 75 82 94 86 86 84 84 87 93 Schweiz* 299 301 294 321 383 368 392 415 412 444 521 Singapore 99 101 106 123 134 139 150 165 168 184 214 Slovakien 43 48 58 70 85 77 76 77 81 89 95 Spanien 155 160 167 180 211 191 184 182 183 193 199 Storbritannien 222 230 238 222 223 209 198 209 202 226 265 Sverige 264 269 288 290 308 307 312 328 335 344 352 Sydkorea 111 128 131 110 114 129 124 138 144 163 191 Taiwan 59 59 55 57 59 60 60 64 61 65 80 Tjeckien 54 60 66 80 87 82 82 80 79 81 87 Tyskland 282 286 292 306 345 315 305 308 315 339 358 Ungern 50 50 58 64 66 60 59 60 62 65 70 USA 225 225 216 214 260 250 230 242 238 254 318 Österrike 241 248 257 279 324 289 282 284 289 313 331 Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom nivå för 2015 inte finns via Conference Board har nivån från året innan räknats upp med hjälp av ökningstakt från landets nationella statistikinstitut. : Uppgift saknas. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 28
BILAGA 2 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) LÖN 2005-2015 Lön per timme inom tillverkningsindustrin (SEK) Lön 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Argentina 34 40 45 54 64 76 86 106 108 100 145 Australien 168 170 178 183 199 228 242 261 248 254 262 Belgien 211 215 219 238 269 247 242 240 243 258 266 Brasilien 25 30 33 37 42 49 51 50 48 50 47 Canada 160 170 171 170 179 198 189 199 190 189 208 Danmark 247 253 269 291 334 312 303 298 298 321 334 Estland 31 36 44 51 55 50 50 53 56 63 69 Filippinerna 8 9 10 10 12 12 12 13 13 13 17 Finland 197 202 206 222 261 232 228 227 231 246 258 Frankrike 168 173 179 191 212 196 194 195 197 211 221 Grekland 89 95 103 116 133 124 113 101 95 101 100 Irland 190 198 210 230 268 245 232 230 228 248 253 Israel 84 86 89 104 114 116 114 114 121 131 152 Italien 143 147 151 162 186 174 170 169 171 184 191 Japan 155 145 131 147 188 187 189 196 154 151 163 Mexiko 29 30 29 29 30 31 29 30 31 33 35 Nederländerna 192 196 202 221 255 217 210 208 209 225 240 Norge 258 270 289 308 334 342 346 354 356 358 348 Nya Zeeland 117 112 123 119 126 141 145 162 162 177 188 Polen 35 39 44 54 51 51 49 49 50 55 59 Portugal 57 59 60 66 75 69 69 67 67 70 75 Schweiz* 253 255 248 272 324 311 332 339 336 362 425 Singapore 85 87 90 104 112 116 124 136 137 150 175 Slovakien 32 35 42 51 61 56 56 56 58 64 69 Spanien 115 119 123 134 155 142 137 135 136 144 148 Storbritannien 190 196 203 189 190 179 169 179 173 193 227 Sverige 176 182 191 197 208 210 215 227 233 238 244 Sydkorea 91 105 107 89 92 103 99 110 115 131 154 Taiwan 51 51 47 48 50 51 52 54 52 55 68 Tjeckien 40 44 49 59 63 60 61 59 58 59 64 Tyskland 218 221 227 240 269 244 238 242 247 266 280 Ungern 36 37 43 47 49 46 45 46 47 50 53 USA 175 174 164 164 198 189 174 184 180 194 243 Österrike 180 185 191 207 241 214 209 210 214 232 245 Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom nivå för 2015 inte finns via Conference Board har nivån från året innan räknats upp med hjälp av ökningstakt från landets nationella statistikinstitut. : Uppgift saknas. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 29
BILAGA 3 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2012 SAMT KALKYL FÖR 2015 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2015 (SEK) Rådata Kalkyl för Arbetskraftskostnad 2012 2015 Belgien 357 405 Bulgarien 21 32 Danmark 335 400 Estland 70 93 Finland 290 344 Frankrike 320 351 Grekland 152 133 Irland 276 289 Italien 232 261 Lettland 50 62 Litauen 53 61 Luxemburg 273 293 Nederländerna 294 327 Norge 360 458 Polen 66 72 Portugal 96 104 Rumänien 32 42 Slovakien 70 96 Slovenien 120 144 Spanien 197 212 Storbritannien 210 238 Sverige 333 385 Tjeckien 85 91 Turkiet 58 57 Tyskland 321 367 Ungern 72 73 Österrike 289 339 Källa: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2015. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 30
BILAGA 4 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) LÖN 2012 SAMT KALKYL FÖR 2015 Lön per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2015 (SEK) Rådata Kalkyl för LÖN 2012 2015 Belgien 251 278 Bulgarien 20 27 Danmark 308 348 Estland 52 69 Finland 239 270 Frankrike 207 237 Grekland 102 98 Irland 221 240 Italien 169 187 Lettland 38 50 Litauen 35 45 Luxemburg 225 250 Nederländerna 221 252 Norge 384 376 Polen 49 59 Portugal 76 83 Rumänien 25 33 Slovakien 57 70 Slovenien 107 120 Spanien 143 158 Storbritannien 156 199 Sverige 244 260 Tjeckien 61 67 Turkiet 39 47 Tyskland 245 284 Ungern 50 57 Österrike 213 248 Källa: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2015. Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 31
BILAGA 5 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2005-2015 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Belgien 2,2 2,5 2,4 3,4 4,0 3,5 2,8 3,2 1,7 1,2 0,1 Bulgarien 5,0 4,6 16,5 22,2 9,5 8,2 3,4 5,2 4,3 6,7 8,3 Cypern 3,4 4,2 1,0 6,3-0,6 2,3 1,4-0,8-3,1-0,9-0,9 Danmark 2,0 3,2 3,9 4,0 2,7 2,5 2,8 1,3 1,8 2,0 1,6 Estland 13,3 16,6 22,0 12,6 0,1-0,5 5,2 7,5 8,0 5,4 6,2 Finland 4,2 3,5 8,0 2,4 6,2-1,2 2,5 4,7 1,0 1,9 2,1 Frankrike 3,4 3,0 3,0 2,8 3,3 3,9 4,0 2,8 1,0 1,3 1,5 Grekland* -12,6 1,6 4,0 3,5 3,3 1,7-5,2-5,7-3,8 1,7-6,3 Irland 4,2 1,1 4,8 6,2 7,6-1,7-1,8 4,1-0,7 2,1-1,2 Italien 3,1 2,0 3,5 5,0 7,2 1,0 2,5 3,1 1,8 0,7 0,5 Lettland 12,7 24,2 30,9 21,5 0,6-3,2 5,5 4,5 5,7 5,6 8,8 Litauen 8,9 20,4 22,8 19,9-5,4-2,0 2,9 4,8 5,5 4,2 7,5 Luxemburg 3,8 4,3 3,4 2,3 3,5-0,5 2,2 1,9 2,5 1,7-0,8 Malta 3,9 5,6 1,4 7,2-1,9 7,0 5,1 3,2 3,8 0,9 4,0 Nederländerna 1,8 2,4 3,4 5,7 5,7-4,2 2,9 3,5 1,3 3,3 0,5 Norge 5,1 6,2 7,6 6,3 5,0 4,1 3,4 3,3 4,0 3,6 1,0 Polen 4,5 6,3 10,9 10,5 4,5 4,0 4,1 4,5 3,3 4,7 3,8 Portugal 2,4 0,1 6,3 2,6 4,4 1,8-0,4-4,9-1,1-1,2 4,3 Rumänien 15,5 18,7 19,2 20,8 13,9 6,6 7,3 7,5 5,6 5,6 8,7 Slovakien 10,4 5,8 8,8 5,3 5,2 0,3 5,2 4,7 5,4 4,0 4,5 Slovenien 8,0 3,6 5,2 10,6 5,6 3,2 1,9 2,9 0,6 3,8 0,5 Spanien 4,5 4,0 4,3 4,7 5,6 0,7 1,6 2,2 1,1 0,6-0,5 Storbritannien 3,4 4,2 3,3 4,2 2,3 3,0 1,2 1,4 1,4 2,3 2,7 Sverige 3,1 0,6 5,2 4,2 4,8 2,1 2,8 4,8 1,4 2,7 2,7 Tjeckien 2,2 6,7 7,7 7,6 5,6 1,8 5,0 3,3 2,1 3,6 3,4 Tyskland 0,8 3,6 0,7 2,4 1,7 0,2 3,8 2,4 3,2 2,5 2,6 Ungern 6,9 7,6 10,1 6,7 3,3 0,1 6,0 7,4 3,6 3,5 3,9 Österrike 3,0 2,1 3,4 5,7 5,2-1,3 2,4 3,4 3,0 2,8 2,4 Västeuropa (KIX-viktat) 2,5 3,4 3,3 3,9 3,8 1,0 2,9 2,7 2,1 2,1 1,6 Euroområdet (KIX-viktat) 2,1 3,0 2,8 3,5 4,0 0,3 3,1 3,0 2,2 2,1 1,8 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,2 3,3 2,5 3,6 3,7 0,9 3,2 2,7 2,2 1,9 1,8 EU-28 (enl. Eurostat) 2,5 3,5 3,1 4,0 3,7 1,2 3,1 2,8 2,2 2,1 2,0 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2015 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2015 jämfört med motsvarande kvartal 2014 använts eftersom årsdata ännu inte publicerats. 32